Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och Typ av organisation

Transkript

1 Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Sökandeuppgifter Namn Spridd AB Personnummer Adress Körsbärsvägen 22 Postnummer Postadress Stockholm E-post Telefonnummer, arbetet Telefonnummer, mobil Sökandens kontaktperson Ola Broms Wessel Kontaktens telefonnummer, arbetet Kontaktens telefonnummer, mobil Kontaktens e-post Län Stockholms län Kommun Stockholm Projektbenämning Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och Typ av organisation Aktiebolag Bidrag söks för Ange om ansökan innehåller Nej information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. Bidrag söks för Förestudie Projektet avser Metodutveckling Projektet berör Flera kommuner, vilka Ange kommun(er), kvarter, stadsdel, Botkyrka och Norrköpings kommun m.m. Vilket skede avser projektet Inte aktuellt Projektbeskrivning Dagens svenska bostadsbyggande präglas av ett fåtal större aktörer. Jämfört med flera andra europeiska länder har Sverige en byggbransch som domineras av ett fåtal stora byggbolag med högt ställda vinstkrav ofta med standardiserade bostadskoncept som främst tillåter variation när det gäller yta och interiör. I Tyskland, Schweiz, Danmark och Nederländerna har det under senare år blivit alltmer utbrett att bygga flerfamiljshus i form av så kallade Baugruppen byggrupper eller byggemenskaper. Med detta menas en grupp av allt från fem till femtio hushåll som går samman och med bygg- och arkitektkompetens planerar och bygger i egen regi. Byggrupper har visat sig vara framgångsrikt när det gäller att skapa ökad variation, arkitektonisk kvalitet, delaktighet, användning av miljöteknik och sociala rum. I dag säljs oftast nybyggda hus på spekulation. I en byggrupp är de boende med och planerar från början och har inget kortsiktigt vinstkrav vilket visat sig ge en större vilja att investera i långsiktiga energi- och miljötekniklösningar, i arkitektonisk kvalitet och mer utvecklade gemensamma ytor: trädgårdar, lekytor, arbetslokaler, cykelrum osv. I exempelvis Hamburg avsätter kommunen ca 20 % av nya byggrätter till byggupper och staden har utvecklat ett stödprogram för byggrupper då denna form av byggande visat sig ge mer kvalitet till staden (se Kärnekull, K. Byggrupper förnyar bostadspolitiken i Stadsbyggnad 2/2011). Flera arkitekturpriser har under senare år också gått till just byggruppshus. Denna form av byggande är hittills outvecklat i Sverige. Det finns dock ett fåtal exempel, däribland UrbanaVillor i Malmö som rönt stor uppmärksamhet och belönades med Kasper Salinpriset Antalet grupper som bildats och uttryckt intresse för byggande i denna form är, enligt Kärnekull, större än någonsin.

2 Här finns med andra ord en potential, en bygg- och boendeform skulle kunna bidra till att förnya det svenska stadsbyggandet. Det övergripande målet med projektet är att utveckla en modell för byggrupper i Sverige. Byggformen ställer en rad frågor om hur kostnader och risker kan hanteras och fördelas, hur planeringsoch byggprocessen kan läggas upp, om avtal, stöd, kompetens, finansieringsformer, deltagandeutformning, ägande- och förvaltningsformer, med mera. Syftet är att utreda dessa frågeställningar, potential såväl som svårigheter och möjliga framgångsvägar för byggrupper i Sverige. Resultatet sammanställs i en handbok och utställning riktad till kommuner såväl som boendegrupper. Projektet genomförs i två delar: 1. Utredning av genomförda projekt i Tyskland, Schweiz, Danmark och Nederländerna, framgångsfaktorer och hinder kartläggs. Förutsättningar för byggruper utreds i ett svenskt sammanhang och testas specifikt för tomter i tre olika stadstyper: miljonprogramsområdet Alby i Botkyrka, nyexploatering i f d industriområdet Saltängen i Norrköping respektive som infillprojekt i centrala Östantill i Norrköping. 2. Framtagande av en modell för byggrupper i ett svenskt sammanhang: planeringsoch byggprocessen, finansieringsformer, ägande och förvaltning samt sätt att främja miljöeffektiva lösningar. Resultatet presenteras i två former: en tryckt handbok samt en mindre flyttbar utställning innehållande en metodpalett och byggsats som grupper kan samlas kring och på ett konkret och roligt sätt diskutera processen, funktioner och möjlig utformning. Spridning av resultatet. Arkitektkontoret Spridd utför projektet i samarbete med KTH, Botkyrka och Norrköpings kommuner samt det tyska kontoret Ifau som har lång erfarenhet av att arbeta med byggrupper. Projektet kopplar till redan pågående stadsutvecklingsarbete i de tre områdena samt till forskningsprojekt som pågår på KTH Arkitektur och Spridd. Medel söks för del två, innebärande att pågående utredning av byggrupper och stadsutveckling kan lyftas till en mer generaliserbar nivå och spridas till intresserade i Sverige och internationellt. Åtgärder Uppfyllande av hållbarhetsmål Projektet bidrar till uppfyllande av följande mål: - God bebyggd miljö genom att stimulerar till ökad mångfald, variation och arkitektonisk kvalitet. - Begränsad klimatpåverkan genom att stimulera till långsiktiga kollektiva miljölösningar, energi- och byggteknik, mer effektiv ytanvändning, bostadsnära hantering av vatten, avlopp och delar av avfallet (se vidare under punkt 7). En ökad kunskap hos de boende om byggande, energilösningar och drift ger en större långsiktighet i den enskildes intresse för att påverka det ekologiska fotavtrycket. - Ekonomiska mål. Då byggande utförs i egen regi kan byggkostnader sänkas ca %, den del som vanligen är byggherrens vinst. Alternativa finansieringsmodeller undersöks vilket kan möjliggöra för mindre bemedlade att på sikt äga sitt hus. - Sociala rikare liv. Ökad delaktighet i formandet av boende och stadsutveckling, möjligheter till ett ökat socialt liv och engagemang i boende och grannskap. Stadsplanering Grundtanken i projektet är att utveckla ett alternativ till nuvarande stadsutvecklingsmodeller för att på så vis åstadkomma en större mångfald av bostadstyper med avseende på uttryck, storlek, kollektivitet, produktion och finansiering. Byggrupper har visat sig fungera som katalysatorer för att öka attraktiviteten och stimulera socialt liv i ett område. I Berlin och Zürich har byggrupper utöver att vara attraktiva och miljövänliga byggnader i sig även blivit mötesplatser för det omgivande samhället med kaféer, lokala butiker, verkstäder och kulturarrangemang som är öppna för alla. Byggemenskaper kan vidare bidra till ökad användning av cykel tex om utformningen från början görs för ge plats och användning av varucyklar, lätt varuleverans ända till bostadsdörren, plats för

3 cykelreparationer osv. I projektet undersöks finansieringsmodeller och processer för genomförande av byggrupper med avseende på storlek, placering och långsiktighet i drift och förvaltning. Integrerade tekniska system Byggrupper handlar i hög grad om hur tekniska system och arkitektoniska lösningar kan utformas i linje med boendes önskemål och därmed långsiktiga drift och underhåll. På så vis underlättas miljöinriktade beteendeförändringar eftersom de sociotekniska systemen arbetats fram av de boende snarare än blivit pålagda utifrån. I projektets handbok beskrivs olika sätt för boendenära lösningar för energiförsörjning, avfallshantering, kompostering, omhändertagande av dagvatten på den egna tomtens grönytor och system för underlättande för cykelanvändning. I samarbetet med de enskilda kommunerna kommer det att vara viktigt att klargöra förutsättningarna på den specifika platsen och hur relationen till den omgivande stadsbygden och infrastrukturen kan utvecklas. Anpassning till kommande klimatförändring Då de boende i en byggrupp är med och planerar sitt långsiktiga boende beaktas i regel kommande klimatförändringar. Framtida ökade transport- och energikostnader tas med i beräkningar och på så vis underlättas långsiktiga energi- och tekniklösningar. Ofta finns en beredskap med för att anpassa boendet för olika faser i livet, förändrade förutsättningar för försörjning, uppvärmning och minskad bilanvändning. Centralt i byggrupper är vidare att arbeta för boendes närhet till grön gård och ofta möjlighet till odling, för bruksändamål men också för förbättrad luftkvalitet, trivsel såväl som kylning av bostaden. I framtiden kan kylbehovet av bostäder komma att öka och därmed grönska och gårdar komma att spela en central roll. Då man i byggrupper ofta utvecklar mångfunktionella och sociala miljöer minskar också behovet av att resa från bostaden. Klimateffekter Byggrupper byggs av och för de boende själva, och därmed kopplas produktion och bruk samman i högre grad än i konventionella byggprocesser. Detta har visat sig innebära en större benägenhet att investera i långsiktigt miljöeffektiva lösningar samt underlättande av beteendeförändringar. Detta gäller så väl energi- och vattenanvändning som återvinning och möjligheten att samnyttja produkter, faciliteter och ytor. Med tanke på att vi idag har bostäder om 60 m2 uppvärmd yta per person i Sverige inkl fritidshus, dvs 240m2 för en familj om fyra, så finns stora vinster att göra om ytarealen per person kan minskas. Förbättrade gemensamma ytor i byggruppshus har en sådan effekt. Om byggrupper blir ett utbrett alternativ till boende i eget hus, radhus eller stor lägenhet med alla faciliteter inom det egna hemmets väggar så kan det utgöra en väsentlig minskning av klimatbelastningen i framtidens städer. Åtgärder forts Minskad energianvändning, kwh 7590 Andel förnybar energi per använd 0 energienhet, % Ange typ av energibärare för den 0 energianvändning som minskar Total minskning av 1 koldioxidekvivalenter, ton/år Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna. Standardboende med fyra personer på 200 kvm (fritidshusyta fråndragen)innebär en energiförbrukning på kwh/år i normalhus (i passivhus 6000 kwh/år). I byggruppshus med fyra personer på 140 kvm (fritidshussyta fråndragen)blir energiförbrukning kwh/år i normalhus och 4200 kwh/år i passivhus. Detta innebär en genomsnittlig besparing per bostad med 30% eller 6600 kwh/år (1800 kwh/år om man jämför passivhus). Om man till denna ytanvändingsbesparing adderar ökad vilja att investera i miljöteknik och förändra beteenden uppskattas energianvändning kunna minskas ytterligare med ytterligare 15 % dvs 990

4 kwh/år/bostad, vilket resulterar i total sänkning om 7590 kwh/år/bostad, vilket kan räknas om till en sänkning om ca 759 kg koldioxid per bostad. Minskad energianvändning är beräknad i kwh/år/bostad. Minskning av koldioxidekvivalenter som utgår från 100g/kWh snittet för nordisk elproduktion. Denna kan givetvis minska vid högre grad av förnyelsebar energiproduktion. Förutsättningar för miljöteknikexport och kunskapsspridning Projektets resultat, handboken och utställnings-kittet, riktar sig i första ledet till den svenska marknaden då det satts i relation till byggande och planförfarande i Sverige. I förlängningen, då byggruppsprojekt har genomförts utgör denna kunskapsöversikt, handbok och kit en värdefull start för att utveckla detta som ett svenskt stadsbyggnadskoncept för engagerat, varierat och miljösmart stadsboende. När det hittills enda kända svenska byggruppsprojektet UrbanaVillor visades på expon i Shanghai 2010 rönte det stor uppmärksamhet och gensvar hos den kinesiska publiken. I växande stadsregioner finns en efterfrågan på boendeformer som kombinerar kvaliteterna med centralt stadsboende i flerfamiljshus, grönskan och lugnet i villalivet och samtidigt viljan att forma det egna boendet - något som byggruppsformen visat sig kunna tillhandahålla. Organisation för informationsspridning Projektet och dess resultat kommer att spridas med hjälp av en handbok, i tryckt form på svenska och engelska, samt i en mindre flyttbar utställning innehållande en metodpalett med olika byggsystem som grupper kan samlas kring och på ett konkret och roligt sätt diskutera processer, önskade funktioner och möjlig utformning. Handboken och utställningskittet riktar sig i första hand till kommuner och boendegrupper i Sverige. Projektet och dess resultat kommer att presenteras och testas på seminarier med de berörda kommunerna. Den tryckta handboken och utställningskittet presenteras på öppna tillställningar, konferenser och mässor där stadsbyggare samlas såväl som platser där bostadsintresserade möts, bostadsutställningar, stads- och kulturhus i landets större städer. Processer i och till följd av projektet Deltagande och inflytande Att ta fram en handbok och utställning för byggrupper som stadsbyggnadsmodell innebär att möjliggöra för ökat inflytande och delaktiget i byggande och formande av städer. På så vis är ett av de övergripande målen ökad delaktighet och inflytande i stadsbyggandet. Arbetet med att testa byggformen i de tre områdena, Alby i Botkyrka, Saltängen och Östantill i Norrköping förs in i de dialogprocesser och det utvecklingsarbete som bedrivs i kommunerna. Resultat sprids sedan till intresserade medborgare och kommuner med intresse att utveckla denna boendeform (se punkt 9). Integrerad sektorsövergripande Verktyg och metoder, se beskrivning av resultatet i punkt 2. planering Samverkan se punkt 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Projektet avser att utveckla en ny form av byggande som drivs av de boende och samtidigt stöds och genomförs i samklang med kommunens intressen. Resultatet är en handbok i ett nytt sätt att bygga och samverka mellan boendegrupper, arkitekt- och byggkonsulter samt kommuner. Arkitektkontoret Spridd utför projektet i samarbete med KTH, Botkyrka och Norrköpings kommuner samt det tyska kontoret Ifau som har lång erfarenhet av att arbeta med byggrupper. Samarbetspartnern Meike Schalk på KTH Arkitektur har god överblick över den tyska planeringsoch byggvärlden, de tyska byggrupperna och därmed möjligheter att förmedla erfarenheter och forskning från Tyskland. Uppföljning av projektet En uppföljningsplan görs med delmål, tider och ansvarsområden Delmoment: Genomgång med kommunerna av planförutsättningar: våren 2012

5 Strategier för resp. kommun: 2012 Inventering av områden: 2012 Genomgång av befintliga projekt och studieresor: 2012 Genomgång finansieringsalternativ och byggteknik: 2012-våren 2013 Dialog med berörda parter, seminarier osv: 2012 Framtagande av alternativ: Produktion av utställning: 2013 Produktion av handbok: 2013 Kommunikation av projketet: 2013 KTH Arkitektur kommer att delta i och följa upp projektet. Åtgärden/åtgärderna påbörjas Åtgärden/åtgärderna färdigställs Sökt stöd Ange beräknad kostnad för projektet Sökt stöd (högst 30 % av den beräknade kostnaden) Övriga upplysningar Bidrag sökes för både förstudie och processutveckling. e-legitimation Typ av e-legitimation sökande Sökabde är Spridd AB, BankID Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med PUL. Du medger att informationen du lämnar får lagras och bearbetas i register av förvaltning/nämnd. Du har rätt att begära utdrag och rättelser. Blanketten är elektroniskt signerad Spridd AB Datum: