Komplettering Projekt P9

Transkript

1 Komplettering Projekt P9 Spridd AB Byggrupper nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad I den första delen ges svar på projektspecifika frågor och synpunkter, i en andra del kompletteras ansökan utifrån Boverkets generella synpunkter. Del 1: Svar på projektspecifika frågor Varför mer socialt hållbar än andra sätt att bygga bostäder? Idag byggs flerbostadshus främst utifrån marknadsanalyser av fiktiva framtida bostadsrättsköpare / hyresgäster. De boende har möjlighet att sätta prägel på interiör men medverkar inte när det gäller utformning av gemensamma ytor, trädgårdar, entréer, relation mellan de olika bostadsenheterna, heller inte i beslut om investering i material och utformning som påverkar den långsiktiga driften. Ett större engagemang hos individer och hushåll även i planerings- och byggfasen ger positiva effekter på boendemiljöns kvalitet, långsiktiga hållbarhet samt möjligheter att få till en socialt rik miljö i huset såväl som bostadsområdet. Byggruppsprocessen innebär möten och samarbeten mellan de boende och då man tar ställning till det egna hemmets och ett helt hus utformning innan det ska byggs får man möjlighet till ett mer anpassat eget boende men också en förståelse för andras boendesituation och liv. När huset är färdigbyggt har man, i likhet med bostadsrättsföreningar, gemensamt ansvar för drift och underhåll av hus och gemensamhetsytor vilket ger möjlighet till naturliga möten. Dessa tjänster kan naturligtvis också köpas in om gruppen föredrar detta. I genomförda byggruppsprojekt inriktade på kollektivboende, ekoboende och/eller seniorboende kan man även se en effektivisering i nyttjandet av varor och tjänster; den enskilde behöver inte införskaffa allt det som krävs för det egna boendet, man kan dela på hjälpmedel och resurser och har möjlighet till mer utvecklade gemensamhetslokaler. Detta är faktorer som när de fungerar väl ökar trivseln och ger en mer socialt hållbar miljö. I detta projekt kommer olika upplåtelseformer för byggrupper att undersökas, t ex kooperativ hyresrätt, äganderätt, bostadsrätt samt blandningar av dessa då målet är att åstadkomma ett inkluderande boende. Eventuellt negativa effekter av byggrupper Projektet kommer att belysa såväl byggruppers fördelar som dess problem och risker. Då byggformen är relativt oetablerad och kräver långsiktigt samarbete är det troligt att formen i första hand attraherar en utbildad medelklass med likartade värderingar och intresse för att forma boendemiljön. Vidare kan en stark sammanhållning i en byggrupp uppfattas som exkluderande av de som befinner sig utanför byggruppen. En viktig del i arbetet kommer att vara att undersöka vilka grupper som har intresse för denna boendeform och hur man kan få en bredd och mångfald i deltagandet. När det gäller arbete med byggrupper i mindre resursstarka områden såsom t ex Alby i Botkyrka finns en risk för att det inte finns tillräckligt många intressenter för att kunna genomföra projektet. För att kunna realisera projekt i denna typ av områden krävs nya metoder och nära samarbete mellan kommun, finansieringsinstitutioner och processledare. En annan aspekt är risken för att projekten blir utdragna i tid, vilket kan försvåra ekonomin och genomförandet och utesluta intresserade som är i behov av ny bostad omgående. Vidare kan gruppdynamiska problem i alla skeden försvåra processen. Det kan finnas många olika sätt att finansiera bygget men det finns inte en standardmodell och heller inte någon längre erfarenhet av detta i Sveriges kommuner. Detta innebär att byggsättet kan bemötas med viss skepsis från kommuntjänstemän då det kan upplevas som ett risktagande att ingå exploateringsavtal med en oetablerad aktör. Likaså finns oklarheter när det gäller att hitta passande modeller hos finansieringsoch kreditinstitut för denna byggform. Referensprojekt i Sverige. UrbanaVillor i Malmö lyfts fram i ansökan som ett uppmärksammat nutida exempel på byggruppsboende. Det finns också ett flertal andra svenska projekt som är relevanta att studera och dra lärdomar av. Under de senaste tre decennierna har det byggts gemensamt initierade flerbostadshus i kollektivhusform, med ekologiskt fokus och/eller seniorfokus. Projekt har byggts i så väl småhusform som flerfamiljsbostäder. Viktiga referenser är: 1(8)

2 - Exempel på kollektivhus främst från 1980-talet är Stacken i Göteborg, Blomstret i Gävle, Prästgårdshagen i Stockholm eller Regnbågen i Lund ( - Exempel på kollektivt byggande med ekologiskt fokus från 1990-talet. Det gäller projekt som Solbyn i Dalby, Hågaby i Uppsala, Bålarna i Nordanstig eller Gebers och Understenshöjden i Stockholm. - Exempel på boende med seniorfokus från 2000-talet, t ex Färdknäppen i Stockholm, Kornet i Mölndal, Tersen i Falund eller BoAktiv Landgången i Malmö. Kopplingar till projektet Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende Det finns ett flertal kopplingar mellan detta nya projekt och det pågående projekt som tidigare fått medel från Delegationen. Projekten berör samarbete och sociala processer i relation till ombyggnad (Från loftgångslänga ) respektive nybyggnad (Byggrupper). Båda projekten berör hur boende kan få större inflytande på utformningen av det egna boendet och båda projekten undersöker gemensamhetsfunktioners potential för att utveckla boendet genom gemensamma lokaler, ett utvecklat förhållningssätt till odling och effektivisering av användningen av utomhusytor. Båda projekten är samarbeten med KTH Arkitektur. I Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende är Meike Schalk och Tim Anstey involverade och båda är även med i denna ansökan. Byggruppsprojektet vävs in i den större satsning på starka forskningsmiljöer som KTH Arkitektur är del av, finansierat av Formas, mer specifikt projektet Architecture in Effect (se bilaga från KTH som tydliggör detta) men även Architecture in the Making där de projekt som nämnts i ansökan för Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende är en del. Klimateffekter som kan uppnås med projektet. I ansökan utgår vi från att ett standardboende i dagsläget i Sverige för fyra personer är ca 200 kvm uppvärmd yta. I Boverkets kommentar hänvisas till att Boverkets projekt BETSI visar att det genomsnittliga svenska småhuset har en uppvärmd yta på ca 160 kvm. Uppgifterna i ansökan stämmer någorlunda överens med BETSI; om det i småhuset i genomsnitt bor tre personer på 160 kvm så blir ytan 53 kvm per person oräknat kontor, dagis, butiker eller sommarstugor. I ansökans räkneexempel räknar vi sedan med en minskning av boendeytan i byggruppsprojekt för fyra personer. Att uppvärmd yta reduceras till 140 kvm är en uppskattning med bakgrund på de vinster som kan göras genom samnyttjande av lokaler, en mer specialanpassad utformning och inte minst att byggrupper kan bidra till övergång från enbostadshus till flerbostadshus. Beräkning av energibesparing vid ökat boende i byggemenskap Genomsnittlig boyta per person inkl sommarhus 60 m2 Uppskattad yta per person för permanentboende 50 m2 Beräknad genomsnittlig uppvärmd yta per person i byggemenskap 30 m2 Beräknad genomsnittlig kollektiv bostadsyta per person 5 m2 Exempel ytfördelning i byggemenskap antal hushåll 20 genomsnittligt antal pers 3 yta m2 för gemensama funktioner per person 5 total yta m2 i hus med 20 lägenheter för gemensamhetsfunktioner 300 Energiåtgång i bostäder i Sverige i dag normalhus krav BBR 110 kwh/år Passivhuskrav ca 30 kvh/år Exempel på besparingar av energi vid boende i byggemenskap antal m2 per pers boende bostadsstorlek m2 kwh/år normalhus kwh/år passivhus Besparing genomsnittlig bostad (liksom antal CO2-ekvivalenter) (8)

3 normalhus passivhus Genomsnittlig besparing kg koldioxid per bostad Procentuell besparing energi 30% 30% Detta innebär en genomsnittlig besparing per bostad med 6600 kwh/år (eller 1800 kwh/år om man jämför med passivhus). Om man till denna ytanvändningsbesparing adderar ökad vilja att investera i miljöteknik och förändra beteenden uppskattas energianvändning kunna minskas ytterligare med 15 % dvs 990 kwh/år/bostad, vilket resulterar i total sänkning om 7590 kwh/år/bostad, vilket kan räknas om till en sänkning om ca 759 kg koldioxid per bostad. Del 2. Kommentarer till Boverkets generella synpunkter Hållbarhetsaspekter I ansökan beskrivs hur arbetet med de tre hållbarhetsaspekterna, se framförallt punkt 3, 4 samt denna kompletterings första punkt. Förmedling och användning av resultat Centralt i projektet är förmedling genom en handbok och en flyttbar utställning samt seminarier och presentationer som kommer att göras under arbetet, se punkt 9 i ansökan. Till detta kommer kommunernas egen marknadsföring av sina utvecklingsområden och byggrupper i form av annonser, informationsblad och hemsida. Målgrupper för projektets resultat är främst kommuner i Sverige som vill utveckla sitt byggande, det kan vara storstadskommuner såväl som mindre tätortskommuner samt hushåll, yngre såväl som äldre, med intresse för denna boendeform. Texten kommer att skrivas på såväl svenska som engelska. I förlängningen kan det även bli relevant att anpassa handbok och utställning till en internationell kontext. Uppgifter om den totala finansieringen av projektet Se bifogat budgetark där även tidplanen framgår. Samverkan mellan näringsliv och kommun samt medborgarnas deltagande och inflytande Projektet genomförs i nära samarbete mellan Spridd, KTH och de två kommunerna. Spridd leder och koordinerar arbetet. I projektet krävs nytänkande såväl inom den kommunala verksamheten som gällande arkitektens konsultroll och andra berörda näringslivsparter såsom finansieringsinstitut och byggare. Då avsikten med projektet är att mer aktivt involvera medborgare i formandet av bostäder/stadsdelar innebär detta en stadsplanering med ett delvis fördjupat medborgardeltagande. De medborgare som inte visar intresse för byggrupper ges möjlighet till insyn och påverkan i likhet med vanliga kommunala processer. Spridd, KTH, Ifau och Botkyrka och Norrköpings kommuner har samtliga deltagit i ansökningsarbetet och är därmed alla vidtalade. Projektets samverkan med omgivningen Projektet bygger vidare på den forskning som bedrivs på KTH inom såväl miljövänligt byggande som deltagande i stadsplanering och arkitektur. Arbetet innebär ömsesidigt kunskapsutbyte eftersom praktikerfarenhet och konkret tillämpning inte direkt är del av högskolans egen verksamhet men något som är viktigt att basera forskningen i. Mer information om hur projektet länkar till pågående forskning finns i det bilagda brevet från KTH. Planeringsprocessen Projektet relaterar till planläggning i olika tidsskeden, från vision till bygglovsfasen. De konkreta områden i Botkyrka och Norrköping som valts ut är i olika utvecklingsfaser. På detta sätt kan man i projektet arbeta med byggrupper i tidigt skede såsom i Östantill i Norrköpeing och samtidigt relativt snart komma in i en mer konkret fas t ex i Kneippen syd i samma kommun där detaljplanearbetet redan är igång. Detsamma gäller möjligheten att utföra projekt i områden med olika socio-ekonomisk situation. Kneippen syd är ett centralt attraktivt läge i Norrköping medan Alby i Botkyrka ligger i storstadens yttre delar och har en annan socioekonomisk utgångspunkt. Projektet förhåller sig till översiktsplanen och områdesspecifika visioner och uppdrag. I Norrköping är det Stadsbyggnadsvison Saltängen och Uppdragsplan 2011 som stadsbyggnadskontorets arbete följer. I Botkyrka förhåller sig arbetet till det antagna utvecklingsprogrammet Framtid för Alby och delprojektet Alby stadsbyggnadsidé som också söker pengar från Delegationen för hållbara städer. Se vidare bilagt kartmaterial. 3(8)

4 Hur ta tillvara och utveckla platsens kulturhistoriska värden Småskaligheten och engagemanget från de boende i byggruppsprojekt bidrar sannolikt till en ökad uppmärksamhet för kulturhistoriska värden i området. Alby, Botkyrka Utdrag från Albys utvecklingsprogram som antogs 2009 Funktionsblandning Byggrupper har potential att ge funktioner tillbaka till staden. Gemensamhetsfunktioner som skapas av de boende redan i planeringsstadiet kan lättare anpassas till utåtriktade verksamheter, arbetslokaler eller kommersiella ytor som bidrar till en funktionsblandad stad. Mer om detta i punkt 4 i ansökan. Redovisning av hur projektet kommer att följas upp och utvärderas KTH kommer att delta i de projektfaser som angivits i ansökans punkt 13 och däri ingår att medverka under projektarbetet samt följa upp det efter det avslutats i enlighet med de målsättningar sociala, ekonomiska och miljömässiga som angivits i ansökan. Hur bidrag kommer att användas i projektet Förstudier för byggemenskaper kommer att utföras även utan projektstöd, likaså eventuella framtida realiseringar av byggrupper i de två kommunerna. Bidrag från Delegationen kommer framförallt att användas till att producera en handbok med en kunskapsöversikt och en mer generaliserbar tillvägagångsmodell för byggemenskaper, utställning samt därigenom skapa en plattform där erfarenhetsutbyte kan ske mellan olika kommuner med skilda förutsättningar för denna projekttyp. För en mer precis beskrivning av delmoment, se bifogad budget. I ansökan angavs projekttiden till , vi önskar ändra slutdatumet till Likaledes är det ovan nämnda området Kneippen syd ett tillägg. Alby, Botkyrka Utdrag från Albys utvecklingsprogram som antogs 2009 Karta över Alby Karta över Albys närhet till viktiga kärnor 4(8) Karta över Alby

5 Budget Projekt P9 Spridd AB: Byggrupper nya bostadsforer för en blandad och miljösmart stad timtaxa inkl overhead 850 kr/h Aktiviteter som finansierar av deltagande parter timmar belopp kkr Genomgång av resp. områden: våren Genomgång av planförutsättningar: våren Strategier för resp. kommun: Inventering av områden: Genomgång av befintliga projekt och studieresor: Genomgång finansieringsalternativ och byggteknik: 2012-våren Dialog med berörda parter, seminarier osv: Framtagande av alternativ: Produktion av utställning: Produktion av handbok: Utsällning bok andra bidrag 170 Summa Delegationen finaniserar bok och uställning belopp kkr Produktion av utställning: Produktion av handbok: Tryck bok 100 Grafik, korrektur och redaktion 150 Översättning 27 Utställningsproduktion extern 150 Utställningsbygge 260 Summa 942 Totalt 3136 Sökta medel 941 Investeringar i projektet: Norrköping 780 Botkyrka 600 Spridd 215 KTH 450 Ifau 150 Summa 2195

6 Stadsbyggnadsvision Saltängen Saltängen i Norrköping, ett område i utveckling längs Motala Ström Kneippen syd, Norrköping Program- och planuppdragets geografiska avgränsning. 5

7 1(1) Fysisk planering Handläggare, titel, telefon Per Haupt, planarkitekt Byggemenskap som stadsbyggnadsidé: case Norrköping Norrköping är en jämförelsevis socialt välintegrerad stad. Stadens långa och tidvis turbulenta historia har bidragit inte bara till dess sociala och etniska mångfald, utan också till kontrastrik arkitektur och stadsbyggnad. Det här är egenskaper som måste värnas och vårdas, också vid planering och genomförande av nybyggnation och nya stadsdelar. Dagens bostadsbyggande präglas i stor utsträckning av väletablerade aktörer som i de flesta fall projekterar för anonyma brukare medan byggande i egen regi är förbehållet ytterzonernas villaområden. Det finns ett glapp mellan dessa två sätt att bygga bostäder som är väl värt att utforskas. Byggemenskap i form av kollektivt initierat och drivet flerbostadsprojekt ger möjligheter att tillsammans skapa sin egen boendesituation i delar av staden som normalt domineras av professionella fastighetsutvecklare. Samtidigt kan det bidra till att berika både stadsbyggnaden och den sociala mångfalden. Det faktum att Norrköpings kommun vill stimulera medborgardeltagande i planeringen och byggandet av staden - i kombination med kommunens transparanta principer för marktilldelning - borde innebära att det finns goda förutsättningar för att ge byggemenskaper en roll i den framtida stadsutvecklingen i Norrköping. För att komma till konkreta projekt behövs mer kunskap om byggemenskap och analys av möjliga platser och målgrupper i staden. Erfarenheter i andra länder (bl a Tyskland och Nederländerna) visar på att byggemenskap är ett fenomen som kan förväntas växa även i Sverige. Ett projekt kring dessa frågor kan generera kunskap som kan tillämpas lokalt; föra upp frågan på dagordningen bland medborgare, politiker och planerare; och ge redskap för att realisera konkreta projekt. Stadsbyggnadskontoret föreslår två cases där förutsättningarna för och konsekvenserna av byggemenskap skulle kunna utforskas. Det första fallet utgörs av befintlig stadsdel i stegvis omvandling, det andra av en nyplanerad stadsutveckling. Transformation Östantill ligger centralt i Norrköping men är i stora delar dåligt integrerat med resten av innerstaden. Hur kan mindre infill-projekt av den ovan beskrivna typen, på rätta platser med passande utformning, vitalisera stadsdelen, bidra till att integrera den med resten av staden och förstärka den sociala och arkitektoniska mångfalden? Stadsutveckling Saltängen i Norrköping kommer att genomgå stora omvandlingar det kommande decenniet. Området är cirka 20 hektar stort, gränsar mot Motala Ström i söder, ligger centralt i staden och präglas i dag av hamn- och industriverksamhet. Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en stadsbyggnadsvision som ligger till grund för programarbetet. I stadsbyggnadsvisionen beskrivs bl a att Saltängen ska bygga vidare på ett antal av de egenskaper och kvaliteter som finns i den angränsande innerstaden: rutnätsstrukturen, urban täthet och funktionell och social blandning. För att uppnå både arkitektonisk och social mångfald skulle byggemenskaper kunna fungera som viktiga inslag i Saltängen. Skulle byggemenskap kunna fungera som pionjärer i den decennielånga omvandlingen som står för dörren? Hur kan de spridas i området? Vilka fastighetsstorlekar är lämpliga? Osv. Kneippen syd är ett nu pågående planarbete i Norrköping, här har s k resillient stadsbyggnad (hänvisar till en stads kapacitet att hantera störningar från t ex klimat samt förmågan att bygga om och hela tiden kunna utvecklas och anpassas till en föränderlig värld) och socialekologiska synergier varit i fokus för arbetet. I området skall också speciellt fokus läggas på blandade upplåtelseformer och höga miljökrav avseende nya fastigheter i området. Området är tänkt att ha trädgårdsstadskaraktär där Byggrupper på ett tydligt och bra sätt kan genomföras. Boende och verksamma har mycket aktivt, i form av workshops, medverkat i kommunens planering. Skolan i området genomförde också en temavecka kring hållbarhetsaspekterna i Kneippen syd Resultat Förslag till på vilka sätt byggemenskap kan spela en roll i olika uppgifter. Omvandling av delar av innerstaden kräver ett annat perspektiv än vid planering av nya områden. Scan av möjliga platser och hur projekt på dessa platser kan ha inflytande på sin omgivning och staden. Typologisk palett, dvs ett redskap som kan vara till hjälp när uppgift (tre familjer, 20 lägenheter?) ska jämkas samman med geografi och plats (integration och kontext). Skapa uppmärksamhet hos allmänheten och lämpliga målgrupper för en ny typ av möjlighet att ge form åt sitt boende i staden. Implementeringssteg och strategi. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Förvaltningshuset Rosen stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Stadsbyggnadskontoret Trädgårdsgatan (vxl) Internet Trädgårdsgatan Norrköping

8 Meike Schalk AADipl PhD Architect MSA Assistant Professor in Urban Studies SUPD Program Chair / UPD Coordinator School of Architecture KTH-ABE Stockholm S Sweden t: m: e: meike.schalk@arch.kth.se The School of Architecture, KTH-ABE is delighted to support the project Byggrupper nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad, proposed by SPRIDD for the Delegation för hålbara städer, The School would very much like to work as a partner in the project in the event that the application is successful and the School will act as a co-sponsor for the project funding. KTH contributions and research context. We consider that the involvement of researchers from the School of Architecture can add the following dimensions to the strong interdisciplinary team for Byggrupper nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad : - KTH School of Architecture that has recently been awarded a five-year grant from FORMAS for developing a strong national and international research environment and collaboration concerning the social dimensions of architecture (main applicant: Katja Grillner). The proposed project Byggrupper nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad will be well-in line with this strong research environment: Architecture in Effect: Rethinking the Social in Architecture, and be able to benefit from the existing and new international networks. - The strong research environment Architecture in Effect: Rethinking the Social in Architecture critically examines the role and agency of architecture in its cultural and socio-political context, and further connect these to current challenges of global economical and ecological crisis and conditions of sustainability, integration, gender equality, welfare and care. It contributes to Byggrupper nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad with the study and creation of methodologies for participatorial practices. Particularly this work relates to the study being conducted by Dr Meike Schalk on participatorial practices with research funding through VR. - Architecture in Effect: Rethinking the Social in Architecture makes a significant contribution to the development of new theories and methodologies for critical interpretations and articulations of architectural contexts. Our approach combines critical theory with methodological and topical perspectives that emphasise the material, spatial and symbolic specificity of architecture. Effects and articulations of power relations are examined as constituted in the built environment and embedded within the architectural discipline and its societal relations. Alternative possibilities for architecture and society in the future will be explored and conceptualised. - The study and creation of strategies for internal practices-, policy- and plan changes. - The dissemination of the project findings from Byggrupper nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad direct into the context of architectural training, and the possibility to change values and expectations both in the architectural discipline and in society about the significance, potential and nature of housing politics and the issues of implementation and making how. - The study and creation of methodologies for changing societal perceptions of architecture, housing politics, and the building industries. - Following up the research project Byggrupper nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad and evaluate its process and findings. Meike Schalk ta/111017