Kompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40

Transkript

1 Kompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40 Denna ansökan om Statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar utveckling avser utvecklingen av en Internetbaserad planeringsplattform, mötesplats och projektportal för byggemenskaper i Sverige med den ideella Föreningen för Byggemenskaper som huvudman. Föreliggande dokument utgör en komplettering till den information om projektet som tidigare har lämnats i stödansökningsblanketten. SYFTE OCH BAKGRUND Föreningen för Byggemenskaper startade i december 2011 och har sedan dess byggt upp en verksamhet med medlemmar från många delar av landet. Vi samlar representanter för Sveriges aktiva byggemenskaper och strävar aktivt efter att initiera och hjälpa fram fler byggemenskaper från idé till förverkligande. Syftet med det aktuella projektet är att underlätta bildandet av byggemenskaper och bidra till framväxten av en levande och vital byggemenskapsrörelse i Sverige som ett etablerat komplement till det spekulationsbyggande som idag dominerar bostadsproduktionen. PROJEKTETS MÅL Projektets mål är: Att utveckla metoder och verktyg för en internetbaserad kontaktbildning ( match-making ), planering och kunskapsdelning mellan blivande, pågående och genomförda byggemenskaper. Att därigenom sänka de initiala trösklarna och stärka förmågan att genomföra professionellt organiserade projekt med tillgång till relevant information och inspiration. Att bidra till kunskapsspridning om byggemenskaper inom byggsektorn och hos den intresserade allmänheten i stort. HÅLLBARHETSASPEKTER Byggemenskaper har stora förutsättningar att bidra till ökad ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Dessa effekter förväntas uppstå som ett indirekt resultat av projektet, som underlättar bildandet och genomförandet av byggemenskaper. INNOVATIONSDRIVANDE PROJEKTFORM En byggemenskap konstitueras ofta av en grupp med likartad syn på boendet, det skapar förutsättningarna för ett mer idéburet byggande. I den meningen har byggemenskaper visat sig kunna vara innovationsdrivande, till gagn för hela byggsektorn. Inriktningarna på byggemenskaperna kan vara många och varierande. Flera historiska exempel finns på kollektivboenden och boenden med utpräglad ekologisk profil. Exemplen visar på möjligheter till effektiviseringar i användningen av varor och tjänster som uppstår när inköp och användning kan ske planerat i en grupp istället för enskilt per hushåll.

2 SOCIAL HÅLLBARHET En ökad andel byggemenskaper ger en ökad variation i byggandet och byggprojekt i en skala där den enskilde har större möjligheter att mer ingående engagera sig i sitt boende och lära sig hur byggande går till och hur hus fungerar. Byggemenskapsprojekt flyttar makt i byggprocessen från expertorganisationer till allmänhet och amatörer. Byggemenskaper är sociala processer och bär som sådana även på potentialen att generera en högre grad av gemensamhetsfunktioner i det nya huset och även att långsiktigt generera många positiva sociala effekter genom ökad grannkontakt. EKOLOGISK HÅLLBARHET OCH KLIMATEFFEKTER Engagemanget i planeringsfasen kan bidra till ett boende som är bättre anpassat efter människors faktiska behov och en högre grad av integrering av miljömässigt bra lösningar, samt en hög kunskap hos de boende om hur dessa lösningar faktiskt fungerar. Fokus ligger naturligt, genom deltagarnas personliga engagemang i slutresultatet, på långsiktigt låga förvaltningskostnader och långsiktig hållbarhet, giftfria material mm. Byggemenskaper kan bidra till en större villighet att satsa på gemensamhetsytor och därmed en möjlighet att sätta av mindre boyta per person. Särskilt positiva blir byggemenskapernas möjliga klimateffekter om man jämför med småhus/villor, som idag i princip är den enda boendeformen som står tillbuds för individer och som vill vara direkt delaktiga i hela utformningen av sitt boende. Urbana Villor i Malmö är ett exempel på en tanke som genomsyrar många byggemenskaper: att förena villaboendets kvalitéer med den täta stadens. EKONOMISK HÅLLBARHET Med byggemenskaper kan en annan ekonomisk logik inträda i byggandet. Till skillnad från bostäder uppförda i spekulationssyfte med målet att säljas så dyrt som möjligt, kan bostadskostymen i byggemenskapsprojekt redan från början skräddarsys efter deltagarnas ekonomiska förutsättningar. När de boende deltar i utformningen skapas möjligheten att göra andra typer av val: man kan välja ekonomiskt hållbara lösningar framför onödigt dyra och det är möjligt att dela vissa funktioner med andra och därigenom minska ytbehovet per lägenhet. Ett direkt engagemang i det egna boendets utformning leder till ett ökat medvetande hos deltagarna om kostnader, prioriteringar och finansiering. I Tyskland har det visat sig att banker ofta ger lån till lägre räntor till byggemenskapsprojekt än till traditionella projekt, eftersom projekten redan från början är finansierade genom färdiga deltagare. Webbportalen kan sprida ökad kunskap om den här typen av miljö- och kostnadsbesparande lösningar både mellan byggemenskaper och till andra delar av byggsektorn. Webbportalen kommer fungera som en levande databas för bra lösningar och effektiva processer där nya byggemenskaper kan lära sig av tidigare projekt och dela med sig av sina erfarenheter. FÖRMEDLING OCH ANVÄNDNING AV RESULTAT Ett av projektets centrala mål är informationsspridning och en ökad medvetenhet bland allmänhet, kommuner och byggsektorns aktörer om byggemenskaper som projektform. Webbportalen är tänkt att Sidan 2 av 6

3 vara en samlingspunkt för alla aktörer och intresserade där kunskaper kan delas och där det finns möjlighet att utbyta tankar och idéer. Webbportalen kommer att bestå av tre delar: En allmän informationsdel som handlar byggemenskapsidén, om föreningen och den svenska byggemenskapsrörelsen. Generell nyhetsförmedling/journalistik om byggemenskaper, inspiration mm. En kunskapsdatabas med best practices, benchmarks, checklistor, planeringsverktyg, rapporter från genomförda projekt mm. En interaktiv del där individer, kommuner och företag själva kan registrera sig, logga in, administrera egna sidor och/eller anmäla intresse för att delta i specifika byggemenskapsprojekt. Informationsdelen är en traditionell hemsida, denna kan vidareutvecklas baserat på vår nuvarande hemsida utan behov av något ekonomiskt stöd (se under rubriken Delar i projektet vi söker stöd för ). Övriga två delar förutsätter andra tekniska lösningar och förutsätter stöd för utvecklingen. Det är också i de här delarna den stora potentialen för webbportalen ligger. I den interaktiva delen kommer kommuner kunna annonsera ut planprojekt eller färdiga tomter där förutsättningar finns för att genomföra byggemenskaper. Pågående eller planerade byggemenskaper kan skapa en egen sida i portalen för att informera om sitt projekt. Sidan kan fungera som en kommunikationskanal inom den egna gruppen och ett sätt att få kontakt med andra som är intresserade av att gå med som deltagare. Ett geografiskt gränssnitt gör att byggemenskaper kan placeras och lokaliseras på en karta, detta underlättar för likasinnade på en ort att mötas och inleda diskussion om att starta ett projekt. Målet är enkelt uttryckt en portal för byggemenskaper som kan liknas vid hur Hemnet eller BjörnsBytare.se fungerar i dag när det gäller förmedling av lägenheter, hus och hyresrätter. Man kan även jämföra med sidan wohnportal-berlin.de som har många av de funktioner som projektet eftersträvar för webbportalen. DELAR I PROJEKTET VI SÖKER STÖD FÖR Föreningen för Byggemenskaper har idag en enkel hemsida som utgör föreningens främsta och huvudsakliga informationskanal. Föreningen har gjort bedömningen att hemsidan kan och bör utvecklas till ett strategiskt verktyg för att hjälpa framväxande och potentiella byggemenskaper att komma igenom den mest kritiska fasen: att deltagarna ska få kontakt med varandra och komma vidare in i ett aktivt planeringsskede där byggemenskapen med vägledning från professionella aktörer kan påbörja resan från idé till realitet. Vi ser det som centralt att under alla omständigheter utveckla hemsidan för Sveriges gryende byggemenskaper. Vad vi saknar är förutsättningarna för att bygga den portal för match-making och projektutveckling av byggemenskaper som denna ansökan avser (ytterligare beskriven under rubriken Sidan 3 av 6

4 Förmedling och användning av resultat). Gällande denna del är det statliga stödet därför en direkt förutsättning. Skälet till detta är att våra ekonomiska resurser som ideell förening är mycket begränsade. Utveckling av "ordinarie" hemsida sker genom ideella insatser från våra webbkunniga medlemmar. Portalfunktionen förutsätter en utvecklad teknisk lösning med en kraftigt ökad grad av interaktivitet, integrering av karttjänster och utbyggd databasfunktionalitet. Detta saknar föreningen förutsättningar att genomföra på egen hand och på ideell basis. SAMVERKAN MELLAN KOMMUNER OCH NÄRINGSLIV, MEDBORGARDELTAGANDE OCH PÅVERKAN PÅ DEN KOMMUNALA PLANERINGSPROCESSEN Arbetet med att utveckla Föreningen för Byggemenskaper sker i dialog med ett flertal kommuner. Det finns ett stort intresse bland politiker och tjänstemän för projektformen. Inte minst har många idag varit i Tyskland och på plats kunnat se hur byggemenskaper kan slå igenom i stor skala och vilken nytta detta skulle kunna göra i den svenska byggsektorn, som är i mycket stort behov av projekt i mindre skalor som drivs av deltagare med ett långsiktigt engagemang. Det finns ett växande kommunalt intresse för att anpassa svenska planer och processer så att byggemenskaper ta större plats i byggandet och planeringen. Webbportalen kan vara en samlingspunkt där olika kommuners pågående planprojekt och markanvisningsmöjligheter annonseras och även göra det möjligt för kommuner att identifiera och etablera kontakt med personer som är intresserade av att dra igång byggemenskaper för att bjuda in dessa till deltagande i planarbeten mm. Kommuner med minskande befolkning kan erbjuda byggklar mark och projektstöd för att attrahera inflyttande. Kommuner och planerare kan få en bättre bild av de behov som bostadssökande i byggemenskapsrörelsen har och idéer till hur planer kan utformas för att passa tillgodose dessa behov. En direkt matchning kan även göras mellan de behov som formuleras i en specifik byggemenskaps grundplattform och kommuner som kan matcha behoven. Övergripande kan man säga att projektet syftar till att underlätta kommunikation mellan kommuner, enskilda medborgare och hushåll och privata aktörer inom byggsektorn, både horisontellt, vertikalt och diagonalt. Projektet kan bidra till att ge en större variation i svenskt byggande och därmed också bidra till nya relationer inom fältet där kommuner resp. näringsliv kan utveckla och bredda sin verksamhet och sina erbjudanden. Byggföretagen kan inta en annan och mer direkt konsumentinvolverad roll. KULTURHISTORISKA VÄRDEN Byggemenskaper resulterar både i en bebyggelseskala och i en process som har större förutsättningar att i högre grad ta hänsyn till värden på platsen och anpassa sig till befintliga miljöer. Eftersom byggherrarna också är samma personer som ska bo i området finns ett direkt intresse av resultat som bidrar till långsiktigt uthålliga och vackra kulturmiljöer. Deltagarna har många gånger en egen anknytning till den plats som berörs och är därför måna om att värna om befintliga kvalitéer. Sidan 4 av 6

5 Byggemenskapsprojekt som utgår från befintliga byggnader kan bidra till att äldre strukturer omhändertas och finner en ny användning. Byggnader som idag har svårt att hitta en användning och målgrupp och därför förfaller kan sammanföras med konstellationer som har förutsättningar och vilja att ta sig an dem. PROJEKTETS TOTALA FINANSIERING Projektets finansiering består i huvudsak av tre delar: Arbetstidsinsatser från föreningens medlemmar, avseende utveckling, drift och innehåll på hemsidan och webbportalen. Arbetstid, lokaler och tekniska resurser som subventioneras/skänks från sympatiserande företag. Ekonomiskt stöd från Delegationen för Hållbara Städer Föreningen har redan idag viss samverkan med de tre arkitektföretagen Omniplan, Spridd och Inobi som har stöttat föreningens verksamhet genom att avsätta arbetstid, lokaler och andra resurser för att hjälpa föreningen att utveckla sin verksamhet. De företag föreningen samverkar med idag uttrycker alla ambitionen att fortsätta att stötta föreningens verksamhet på det sätt som är lämpligt och möjligt. Sett till kostnader beräknas finansieringen fördelas på projektdelar enligt nedanstående: Arbetstid finansierad av samverkande och sympatiserande företag och genom arbetstidsinsatser av föreningens medlemmar: Idéutveckling, teknisk arkitektur, interaktionsdesign 80 timmar Teknisk utveckling av grundfunktionalitet 180 timmar Uppbyggnad av databas, inmatning av innehåll, uppdateringar 150 timmar Bidrag från föreningens medlemmar och stöttande företag: 350 tkr Arbetstid (delvis inköpt tjänst) finansierad genom stöd från Delegationen för Hållbara Städer: Utveckling av utökad funktionalitet, teknisk integration Totalt sökes 150 tkr Beräknat genomsnittligt timpris 850kr 176 timmar UTVÄRDERING, UPPFÖLJNING OCH REDOVISNING Uppföljningar av projektets leveranser och resultat sker i löpande rapporter till föreningens styrelse och i rapport till årsmötet. I uppföljningarna ingår nyckeltal för hur webbportalen används, trafikstatistik och användarenkäter, antalet registrerade byggemenskaper, antal användare mm. Rapporterna bildar underlag för fortsatta utvecklingsåtgärder avseende portalens funktionalitet, innehåll och inriktning. Webbportalens nytta utvärderas specifikt genom att föreningens medlemmar tar ställning till dess bidrag till Byggemenskapsrörelsen i Sverige i samband med årsmötet. Sidan 5 av 6

6 En detaljerad uppföljning avseende tidsanvändning, kostnader och inköpta tjänster relaterade till projektet återredovisas för föreningens styrelse och finansiärer samt publiceras tillgängligt för föreningens medlemmar på portalen. Föreningens styrelse redovisar i en årlig rapport en uppföljning av byggemenskapsrörelsens utveckling till föreningens årsmöte, denna uppföljning inkluderar de tre hållbarhetsdimensionerna. PROJEKTID Projektet avser att påbörjas den 30 oktober 2012 med målet att fasen avseende portalfunktionaliteten är implementerat i februari Därefter vidtar vidareutveckling, inkörning och förvaltning. Stockholm 12 juni 2012 Ola Broms Wessel, medstiftare och medlem i styrelsen Föreningen för Byggemenskaper. Erik Berg, suppleant i styrelsen Föreningen för Byggemenskaper. Sidan 6 av 6