Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige"

Transkript

1 Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige Rapport från seminarium i Malmö Arrangör: Delegationen för hållbara städer i samarbete, CaseLab, Malmö stad och Föreningen för byggemenskaper Plats: Malmö Brygghus Antal deltagare: 46 Inbjudna gäster från Tyskland: Arkitektkontoret Ifau från Berlin och Britta Becher från Stattbau Hamburg Stadtentwicklungsgesellschaft Rapporten är gjord med stöd av Arkus. En videodokumentation av dagen finns att tillgå på Föreningen för byggemenskapers hemsida: Innehållsförteckning Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige... 1 Vad är en byggemenskap... 2 Aktuella projekt... 2 Staffan Schartner, Föreningen för byggemenskaper... 2 Ola Broms Wessel, Spridd... 3 Per Haupt, Norrköpings kommun... 3 Ulrika Lundquist, Malmö stad... 3 Magnus Jörding, Råbylund... 4 Göran Wihl, Norra Sorgenfri... 4 Pontus Åqvist, Tengbom arkitekter och Jens Formare, Villa Eos... 4 Fredrik von Platen, Karlskrona seniorhusförening... 4 Peter Junker, fastighetskontoret Göteborg... 5 Drivkrafter och aktörer... 5 Diskussion om framtiden... 6 Matchmaking... 6 Tid och processer... 7 Finansiering... 7 Organisation... 7 Sammanfattning (8)

2 Den 16 april hölls ett seminarium om byggemenskaper i Malmö. Ett seminarium om ämnet hölls av Delegationen för hållbara städer hösten 2011 och en rapport från den dagen finns att tillgå på Delegationens hemsida. Seminariet i Malmö var en uppföljning på detta och syftet med dagen var att diskutera konkreta metoder för att få till fler byggemenskaper i Sverige. Under seminariet diskuterades vad en byggemenskap är, varför det kan vara ett redskap för hållbar stadsutveckling och olika aktörers roller i byggemenskapsprocessen ser ut. Vad är en byggemenskap En byggemenskap kan definieras som en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad. Byggemenskaper är ett fenomen som allt oftare nämns i stadsbyggnadssammanhang och det har uppmärksammas från fler håll. Många svenska kommuner runt om i landet åker på studieresa till Tyskland, till bl.a. Freiburg och Tübingen för att studera byggemenskapsprojekt och det finns nu ett ökat intresse för att planera för byggemenskaper i större utsträckning även i Sverige. Det finns många fördelar med byggemenskaper både för individen och för staden. Drivkrafterna för byggemenskaper för de boende/invånarna är att de boende lär känna sina framtida grannar tidigt vilket kan skapa ett socialt kitt. De får ett stort inflytande på bostadens utformning och inredning/utrustning och dess utemiljö vilket kan jämföras med att bygga egen villa. Byggandet blir en läroprocess. De boende får en möjlighet att förverkliga en idé om sitt boende ihop med andra och det kan också leda till en lägre kostnad för bostaden till följd av att inga mellanhänder finns som ska täcka risk och vinst. Drivkrafterna för staden och samhället är att de boende kan komma att känna en stark identifikation med sitt hus, sitt kvarter och sin stadsdel, och att detta kan skapa förutsättningar för social stabilitet. Byggemenskaper kan öppna för innovativa byggkoncept, som passivhus, generationsboende, temaboende, mm. Mindre byggrätter med olika inriktning ger en naturlig variation i stadsbilden. Det kan också leda till en större variation i utbudet av bostäder när den boende själv kan påverka. Aktuella projekt Inledningsvis presenterades ett antal projekt som är på gång in Sverige Staffan Schartner, Föreningen för byggemenskaper Att byggemenskaper är något som är på frammarsch även i Sverige blir tydligt då pågående aktiviteter och projekt presenteras. Staffan Schartner, ordförande för den nybildade Föreningen för byggemenskaper talade om föreningens mål att bli ett nationellt forum för byggemenskaper. Föreningen har till ändamål att verka för byggemenskaper som organisationsform i ny- och ombyggnadsprojekt genom att samla, 2(8)

3 utveckla och förmedla kunskap om byggemenskaper och vara en plattform för alla med intresse för byggemenskapens idé. Föreningen vill även stödja och underlätta bildandet av byggemenskaper och genomförandet av deras byggnadsprojekt. Ambitionen är att föreningens hemsida ska komma att verka som en mötesplats och ett forum för matchmaking och för informationsportal för intresserade. Ola Broms Wessel, Spridd Ola Broms Wessel från arkitektkontoret Spridd presenterade projektet Byggrupper - nya bostadsformer för en miljösmart stad som fått stöd av Delegationen för hållbara städer. Målet med projektet är att studera genomförda projekt i Tyskland, Schweiz och Nederländerna och att beskriva en modell för byggemenskaper inom ramen för det svenska systemet. Samarbetspartner i projektet är Norrköpings kommun, Botkyrka, KTH och det tyska arkitektkontoret Ifau. Ola Broms Wessel menar att de sociala frågorna är en viktiga att undersöka i projektet men lyfte även miljöfrågorna, bl.a. möjligheten till ett mer yt-effektivt boende är en viktig del i projektet. Projektet har fyra delar. Utveckling i samarbete med forskare och studenter, samla lärdomar om byggemenskaper och de två sista delarna som syftar till att ta fram en handbok för arbetet med byggemenskaper samt en mindre utställning. Per Haupt, Norrköpings kommun Per Haupt från Norrköpings kommun presenterade projekt i Norrköping där kommunen kan se sig arbeta med byggemenskaper. Från ett kommunalt perspektiv vill man ha ordning i processer och stadens utseende samtidigt som det finns en längtan efter naturlig variation. Per Haupt presenterade tre områden i varierande skeden planeringsprocessen där kommunen skulle kunna verka för att få in byggemenskapsprojekt; Saltängen som är ett hamnområde där de önskar hitta en motvikt till storskaliga utvecklingstendenser; Kneippen Syd där de ligger långt fram i planeringen och nu för diskussioner om hur de ska gå vidare; Norra Vrinnevi där de diskuterar byggemenskaper som en av nycklarna för en utveckling av området och för att få in nya grupper av människor. Ulrika Lundquist, Malmö stad Ulrika Lundquist på Malmö stad, tidigare Lunds kommun, berättade om byggemenskapen Råbylund i Lund. Råbylund är ett pilotprojekt som har som ambition att området ska vara funktionsblandat men även att transportarbetet ska minska, tanken är att det skall gå att bo och arbeta i samma kvarter. Tomten ligger på kommunal mark och ansågs vara en passande plats för en byggemenskap. Kommunen gjorde en första annonsering där de presenterade sina ambitioner och sin vision. De riktade sig mot fyra potentiella grupper; etablerade par där barnen flyttat ut, unga familjer, professionella intressenter som arkitekter eller ingenjörer och egenföretagare. Annonseringen skedde via en folder, hemsida och stortavlor och det första mötet hölls april Framgångsfaktorerna i processen har bland annat varit att idén hade en stark förankring hos förvaltningen och det var en bred arbetsgrupp med en vid kompentens som arbetade med att få till stånd projektet. Andra framgångsfaktorer var att kommunen gjort 3(8)

4 studieresor till Tyskland och haft ett bra referensexempel i Urbana Villor samt att medlemmarna i den planerade byggemenskapen varit mycket engagerade. Magnus Jörding, Råbylund Magnus Jörding, en av de presumtiva boende i Råbylund redovisade för processen ur ett deltagarperspektiv. Gruppen inledde med att bilda en ekonomisk förening med 8 medlemmar. Markanvisning och detaljplan är i detta läge på väg att fastställas och föreningen ska nu gå ut med ytterligare annonsering och rekrytering med ett mer utvecklat och tydligt förslag till boende. Ulrika Lundquist informerade även om Norra Sorgenfri Malmö ett utvecklingsområde som är tänkt ska präglas av en småskalighet och funktionsblandning. Malmö stad vill åstadkomma en attraktiv och hållbar stad och få in många aktörer och har avsatt två tomter tänkta för byggemenskaper. Göran Wihl, Norra Sorgenfri Göran Wihl är arkitekt och presumtiv boende i Norra Sorgenfri. Han har tillsammans med tre arkitektvänner blivit tilldelade 5 stycken radhusenheter av Malmö stad. Gruppens motiv för att bilda en byggemenskap är att de vill bygga sitt egna hus, de vill bo kvar i innerstaden och de önskar åstadkomma ett hållbart sätt att bo. Frågor som ständigt är aktuella är vad de får ut av projektet och vad det kommer att kosta i slutändan. Göran Wihl menar att det ändå kommer att bli hanterbart då de framtida boende gör planeringen på egen tid och besitter den kompetensen som krävs då de själva är arkitekter. Tanken med projektet är att det ska bli ett flexibelt hus med en mix av bostäder med verksamheter i bottenvåningen och att grönskan ska få ta mycket plats. Pontus Åqvist, Tengbom arkitekter och Jens Formare, Villa Eos Pontus Åqvist, från Tengbom arkitekter som även är en av arkitekterna av och boende i Urbana villor, och Jens Formare presenterade sitt projekt Villa Eos. Jens Formare med syskon äger en tomt i Malmö och vill utveckla den med bostäder. De fick kontakt med Pontus Åqvist på grund av hans tidigare erfarenheter av att arbeta med byggemenskaper och har i detta skede haft inledande möten och workshops. De arbetar enligt en gå, prata och göra- metod vilket innebär att de först går runt för att lära känna tomten och omgivningen och för att få en gemensam bild. Därefter diskuterar de vad de tillsammans vill åstadkomma och sedan utifrån dess kärnvärden skapar de en modell för det önskade resultatet, vilket kan utgöra ett underlag för en detaljplan. De övriga presumtiva boenden i husen kommer in i ett senare skede i processen vilket gör att detta projekt kanske inte är utformat som en traditionell byggemenskap. Fredrik von Platen, Karlskrona seniorhusförening Fredrik von Platen från Karlskrona seniorhusförening presenterade ett projekt som föreningen tillsammans med NCC genomfört i Karlskrona. NCC planerade ett hus och hade svårigheter med att få täckning för alla lägenheterna och seniorhusföreningen 4(8)

5 kunde garantera 17 personer som kunde flytta in, men de hade i sin tur vissa krav på huset. Till exempel önskade de en gemensamhetslokal som de boende kunde använda för möten och sociala aktiviteter. Huvudtanken var att detta ej skulle vara ett äldreboende utan ett framtidsboende, och har medlemmarna gått med i föreningen har de accepterat ett koncept. Konceptet är bo bättre på äldre dar och vill belysa att även äldre har önskemål om ett anpassat boende. Peter Junker, fastighetskontoret Göteborg Peter Junker från fastighetskontoret i Göteborg berättade om ett projekt i Östra Kålltorp där Göteborgs stad ska markanvisa till gemenskapsboende. Ambitionen är att få dels ett kollektivhus dels en byggemenskap. Detaljplaneprocessen tar dock tid vilket kan illustreras av att markanvisningen började för ett och ett halvt år sedan. Peter Junker menar att det krävs att de deltagande är proffs för att kunna leva med så långa tidsmarginaler. I projektet är det de markanvisade som betalar för plankostnaderna och de markanvisade är fem byggbolag samt Cord Siegel som är arkitekt och har ritat och bor i Urbana villor (tillsammans med Pontus Åqvist). Då Cord Siegel inte har samma resurser som byggbolagen har fastighetskontoret beslutat att stå för plankostnaderna själva för att göra projektet möjligt. Projektet planeras till lägenheter där Cord Siegel kommer att göra mycket av den initiala planeringen tillsammans med en liten grupp för att sedan släppa in resterande boende. Drivkrafter och aktörer Temadiskussioner hölls kring två teman: drivkrafterna bakom byggemenskaper och aktörerna hur kommer vi i gång? Diskussionerna inleddes med samtal i mindre grupper för att sedan övergå till diskussion i hela gruppen. Tema 1 drivkrafterna. Vilka är de viktigaste drivkrafterna för byggemenskaper i Sverige, för medborgarna/boende respektive kommunerna/städerna? En viktig drivkraft för byggemenskaper är att få möjligheten att förverkliga ett gemensamt intresse bland de boende, t.ex. temaboende som ekologiskt boende eller boende med sociala aspekter. Byggemenskapens sociala nätverk och en ökad medvetenhet och känsla för sitt grannskap är andra viktiga drivkrafter för bildandet av byggemenskaper. Det individuella och ekonomiska perspektivet är även drivande faktorer då de boende själva får välja vad de prioritera att lägga sina pengar på, även om inte den totala kostnaden för huset minskar har de möjlighet att lägga sina resurser på det de prioriterar i ett bra boende. I Tyskland stimulerar kommuner och städer etablering av byggemenskaper då de avsätter en viss del av sin mark till byggemenskaper, i Hamburg är stadens ambition att avsätta 20 % av sina tomter till sådana projekt. Dessa tomter har ett fast pris vilket gör att för att en byggemenskap ska bli tilldelad tomten måste de ha ett koncept som kommunen tror på eller erbjuda något med projektet som bidrar till en ökad kvalitet till staden. I Sverige kan detta upplägg möjligen stöta på problem då kommunen inte kan sätta ett lågt pris för att gynna en byggemenskap då det finns lagar som säger att kommunen inte får lämna över värden till enskilda personer. 5(8)

6 Tema 2 aktörerna. Hur kommer vi igång? Vilka är de viktigaste aktörerna för att få till stånd fler byggemenskaper? Kommunerna har en stor roll i processen och införandet av fler byggemenskaper. I dagsläget har inte kommunerna någon beredskap eller erfarenhet om det kommer en grupp människor som önskar bilda en byggemenskap. Det är viktigt att de ser och förstår att det finns en vilja och att få en rutin för hur detta ska hanteras. Projektledare kommer även att spela en stor roll i att etablera byggemenskaper. Människor som går ihop i en grupp för att bygga något tillsammans kan komma att råka illa ut om de inte har en projektledare som kan sin sak. Hur ska detta lösas, kan dessa projektledare på något sätt certifieras? I Tyskland finns en uppbyggd kultur för byggemenskaper, där har arkitekter en mer projektledande roll och har erfarenheter att leda byggemenskapsprojekt. Det finns även organisationer som har vana av att leda grupper och samordna dessa i ekonomiska och juridiska frågor, till exempel Stattbau Hamburg (på seminariet representerat av Britta Becher). Diskussion om framtiden Som avslutning fördes en diskussion kring fyra teman i syfte att komma vidare. De deltagande delade in sig i grupper utefter vilket tema som intresserade dem mest. Respektive grupp fick sedan redovisa för hur diskussionen förts. Matchmaking Under temat matchmaking diskuterades framförallt kommunernas roll: hur ska kommunerna från sitt håll få ut kunskapen och hur ska de få igång en process? Diskussionen fördes kring att det behövdes en mental och organisatorisk förberedelse i kommunerna om byggemenskaper och att en kommunal funktion skulle kunna vara att koppla intressenter med varandra och med konsulter. Kommuner skulle även kunna ansvara för att sätta kriterier som underlättar för gruppbildandet (eller sätta kriterier för markanvisning), d.v.s. sätta upp temat för olika byggemenskaper som intresserade sedan får söka. Det diskuterades även om kommuner i sin tomtkatalog skulle kunna uttrycka att det finns utrymme för byggemenskaper och att de även förklara vad detta är. I Tyskland kan man skriva upp sig som en enskild person eller som en grupp på kommuners hemsidor, detta skulle behövas även i Sverige. Föreningen för byggemenskaper har som mål att kunna samla människor och matchmaka på sin hemsida. En alternativ ingång skulle kunna vara att få in byggemenskaper i samband med ombyggnad eller att Allmännyttan eller kooperativ hyresrätt och inte enbart villor eller bostadsrätter, kan vara en öppning för byggemenskaper. En kommunrepresentant underströk att det är viktigt att reflektera över hur mycket ansvar som läggs på kommunerna, om en grupp vill få något gjort så får dessa ta mycket eget ansvar. Kommunen kanske inte kan ta allt det ansvar som man skulle kunna önska. Det är även viktigt att tänka på att för att få kommunen att arbeta med byggemenskaper måste politikerna vara med. Tjänstemän måste få ett uppdrag att göra detta, det krävs uppbackning från politikerna för att få tjänstemän att handla. 6(8)

7 Tid och processer Planeringsprocessen i planering av en byggemenskap är annorlunda mot traditionella projekt. Ett sådant ekonomiskt åtagande som en byggemenskap faktiskt är kräver tillit mellan människor, dels att lära känna varandra som människor, att känna tillit till varandra men även att känna tillit till processen. Det är viktigt att skapa ramar för processen och att arbeta med en modell som är beprövad eller accepterad då detta skapar en trovärdighet utåt, mot finansiärer och andra aktörer. Vad gäller tidsaspekten så finns det framförallt två olika linjer att gå där det i båda fallen är viktigt att fokusera på att trimma processen och att korta skedena. Den första linjen är att byggemnskaper utvecklas för redan detaljplanelagd mark; byggemenskaper har en fördel som kan underlätta t.ex. att ta sig an besvärliga tomter. Den andra linjen är att ett enskilt företag tar sig an detaljplaneprocessen. Företaget tar ansvaret för att planera för detaljplanen och sedan söker man efter boende. Problemet idag är att hela processen från detaljplan till färdigt hus tar så lång till att potentiella grupper hinner tappa sitt engagemang. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att från kommunens sida rita mer flexibla detaljplaner. Finansiering I Tyskland fanns det till en början en skepsis bland banker till att ge lån till ett byggemenskapsprojekt men nu kan det till och med vara lättare att få lån som en del i en byggemenskap då bankerna upplever att det finns en stabilitet i dessa projekt. Hur ska en skepsis som förekommer bland svenska banker kunna övervinnas? En väg att gå vidare är att ordna seminarier för banker och finansiärer om byggemenskaper och hur man i Tyskland arbetar med dessa frågor. Initialt, innan formen på riktigt har etablerat sig i Sverige skulle ett alternativ vara att söka finansiering från Tyska banker som har kunskap om byggemenskaper. Det finns banker som inriktar sig på just byggemenskaper och det skulle möjligen vara för dessa att arbeta med den svenska marknaden. Kommunens möjligheter att underlätta den finansiella frågan är begränsade, men de har en möjlighet att bestämma när i processen de tar betalt för planavgiften vilket skulle kunna underlätta då avgiften skulle kunna tas ut först när planen är klar och finansiering finns. BKN har varit involverade i likande projekt tidigare och har visat intresse för byggemenskaper. Organisation Diskussionen gick kring vad som är en passande form för byggemenskaper, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt och då båda är ekonomiska föreningar fungerar båda bra. Det är två saker man bör tänka på i ett inledande skede. Det första är att skriva ett samverkansavtal, hur man ämnar organisera sin tid och utgifter plus att man bör finna en bärande idé för projektet för att samverkan mellan deltagarna ska gå smidigare. I nästa skede då gruppen hittat en tomt kan gruppen med samverkansavtal få ett förhandsbesked om markanvisning. Först när en grupp vet att de har möjlighet att köpa en tomt kan de bilda ekonomisk förening, fram till dess kan finnas en poäng med att avvakta. 7(8)

8 Sammanfattning Dagen började med en inledande presentation av vad fenomenet byggemenskaper innebär och följdes av korta presentationer av projekt relaterade till ämnet. Under dagen diskuterades vilka drivkrafter och aktörer som finns för att få till stånd byggemenskaper i Sverige i större skala; vilka drivkrafter finns för privatpersoner resp. kommuner och vilka aktörer som skulle kunna ta tillvara dess drivkrafter. Dagen fortsatte med temadiskussioner om matchmaking, tid och processer, finansiering och organisation i syfte att få igång en diskussion om hur vi kan gå vidare. Sammanfattningsvis kan sägas att det var en stor entusiasm på mötet och stor samstämmighet om att byggemenskaper är en framtida form för byggande som behövs i landet. För att komma vidare i frågan bör det fokuseras vidare på de nyckelaktörer som är viktiga i utvecklingen av byggemenskaper främst intresserade/boende, projektledare/arkitekter och kommuner. Många olika kompetenser kommer att behövas och det gäller att hålla trycket uppe i frågan då det finns ett ökat intresse för alternativa produktions- och boendeformer. Det finns många nya tankar och idéer och det gäller att hålla dessa vid liv och sprida idéerna hos kommuner och politiker. Det är viktigt att kunskapen om att modellen finns och vad den innebär sprids över landet. Olika projekt har startats på många håll, Föreningen för byggemenskaper har nyligen bildats och Delegationen för hållbara städer har tagit fram en skrift om byggemenskaper och delat ut projektpengar till projekt som handlar om byggemenskaper vilket tyder på att det finns ett stort intresse inte minst hos myndigheter och projektledare/projektörer. För att komma vidare behövs en fortsatt diskussion om: Hur kan man på bästa sätt kan underlätta för bildandet av byggemenskaper, Vilka som är de viktiga aktörer i processen, Undersöka vilket ansvar olika aktörer kan ta på sig, Hur processen bakom ett projekt kan se ut, hur det initieras och drivs, tex tidsaspekten är viktig, Goda exempel från t.ex. Tyskland men också andra länder, En portal för samlande av kunskap bör skapas. Föreningen för byggemenskapers web-projekt kan vara ett viktigt bidrag liksom den handbok för kommuner och privatpersoner Delegationen för hållbara städer givit stöd till. 8(8)

Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson. 2012-04- 16 Byggemenskaper 1

Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson. 2012-04- 16 Byggemenskaper 1 Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson 2012-04- 16 Byggemenskaper 1 Seminarium Sy:e: Understödja utvecklingen av fler Byggemenskaper i Sverige som ec redskap för hållbar stadsutveckling. Från

Läs mer

BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande

BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande Stockholm 2012 10 23 Staffan Schartner Stockholm 26 augusti 2014 Französisches Viertel, Tübingen Med byggemenskaper leder människorna stadens utveckling

Läs mer

Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Delrapport 2013.03.31

Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Delrapport 2013.03.31 Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Delrapport 2013.03.31 Spridd AB Körsbärsvägen 22 114 23 Stockholm Telefon +46 8 673 03 80 Org.nr 556674-8348 info @spridd.se www.spridd.se

Läs mer

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör

Läs mer

Byggemenskaper. Ett bidrag till hållbart stadsbyggande

Byggemenskaper. Ett bidrag till hållbart stadsbyggande Byggemenskaper Ett bidrag till hållbart stadsbyggande även i Sverige! Innehåll: Bakgrund och sammanfattning 1. Vad är en byggemenskap? 1. Det centrala i byggemenskaper 2. Är byggemenskaper något nytt egentligen?

Läs mer

Byggemenskap? Folkstaden

Byggemenskap? Folkstaden Byggemenskap? Byggemenskap? Byggnadskooperativ? Bostadskooperativ? Byggemenskap? Byggnadskooperativ? Bostadskooperativ? Kooperativ hyresrätt? Byggemenskap? Byggnadskooperativ? Bostadskooperativ? Kooperativ

Läs mer

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB Ockelbo växer Nya bostäder med kooperativ hyresrätt Tilltro till Ockelbo Kommunalt intresse med nya bostäder Förstudie visar vägen Tilltro till Ockelbo, som växer Kooperativ hyresrätt gynnar boendes engagemang

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 och VERKSAMHETSPLAN 2013 Förhandskopiav 1.2 2013-04-08 sos

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 och VERKSAMHETSPLAN 2013 Förhandskopiav 1.2 2013-04-08 sos Förhandskopiav 1.2 2013-04-08 sos Föreningen för byggemenskaper har syftet att verka för byggemenskaper som organisationsform i ny- och ombyggnadsprojekt genom att: - samla, utveckla och förmedla kunskap

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper VAD ÄR EN BYGGEMENSKAP? En Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar,

Läs mer

Sveriges byggemenskaper 2016 En statusrapport av läget i landet. Växjö 160411 John Helmfridsson

Sveriges byggemenskaper 2016 En statusrapport av läget i landet. Växjö 160411 John Helmfridsson Sveriges byggemenskaper 2016 En statusrapport av läget i landet John Helmfridsson Sveriges byggemenskaper 2016 - Blir fler - Kunskapen växer - Men grupperna haltar - Vad händer härnäst? Sveriges byggemenskaper

Läs mer

Kompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40

Kompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40 Kompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40 Denna ansökan om Statligt stöd till investeringar för åtgärder som

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer. 26 augusti 2014 Lars Rystadius

Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer. 26 augusti 2014 Lars Rystadius Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer 26 augusti 2014 Lars Rystadius 2014-08-26 lars.rystadius@brandreality.se 2 Tydlig kommunikation bygger på att man har klart för sig vad man vill

Läs mer

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Studieresa Byggemenskaper Tyskland

Studieresa Byggemenskaper Tyskland Deutsch-Schwedische Handelskammer Tysk-Svenska Handelskammaren Studieresa Byggemenskaper Tyskland I samarbete med och med stöd av PROGRAM Följ med Tysk-Svenska Handelskammaren och Föreningen Byggemenskaper

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR Av: Hållbart Malmö

AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR Av: Hållbart Malmö AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR 2012-11-16 Av: Hållbart Malmö I Malmö pågår ett omfattande arbete med satsningar på hållbar stadsomvandling. Det långsiktiga och övergripande målet är att skapa en sammanhållen

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Markanvisningspolicy Samrådshandling

Markanvisningspolicy Samrådshandling Markanvisningspolicy Samrådshandling 2016-01-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Utgångspunkter för markanvisningar... 2 2. MARKANVISNINGSPOLICY... 2 2.1 Vad är en markanvisning?...

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Organisera byggandet smartare och få lägre boendekostnader. Kanske genom bygg- & bogemenskaper?

Organisera byggandet smartare och få lägre boendekostnader. Kanske genom bygg- & bogemenskaper? Organisera byggandet smartare och få lägre boendekostnader. Kanske genom bygg- & bogemenskaper? Fredrik von Platen, Arkitekt SAR/MSA Bostadssakkunnig SPF seniorerna FD. tf. generaldirektör BOVERKET Bostadsbyggande,

Läs mer

KF 50 31 MARS 2014. Nr. 50 Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt KSN-2013-0826.

KF 50 31 MARS 2014. Nr. 50 Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt KSN-2013-0826. KF 50 31 MARS 2014 Nr. 50 Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart boende KSN-2013-0826 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Utvecklingsbolaget Sverige AB. Från ax till limpa Med byggemenskaper i centrum

Utvecklingsbolaget Sverige AB. Från ax till limpa Med byggemenskaper i centrum Från ax till limpa Med byggemenskaper i centrum Att förverkliga en dröm -Byggemenskapernas utmaningar De kritiska hindren Vad varje projekt måste övervinna 1. Skapa en tidig och hållbar målbild 2. Identifiera

Läs mer

KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier,

KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier, KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten 2009. 22 okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier, studieresa till Spanien Välkommen! Välkommen till KTH Stadsbyggnadsakademin

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande

Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande 130220 FÖRENINGEN FÖR BYGGENSKAPER PM / DISKUSSIONSUNDERLAG Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande BAKGRUND Bakgrunden till detta PM är att vi vid styrelsemötet den 21 november diskuterade föreningens

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

att överlämna ärendet till samhällsutvecklingsnämnden utan eget ställningstagande.

att överlämna ärendet till samhällsutvecklingsnämnden utan eget ställningstagande. Samhällsutvecklingsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-08-17 62 TrähusEtt.se SUN-2015/529 Beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till samhällsutvecklingsnämnden utan eget ställningstagande.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

egna erfarenheter av samverkansprojekt

egna erfarenheter av samverkansprojekt egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen

Läs mer

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Byggherredialog i Fullriggaren

Byggherredialog i Fullriggaren Byggherredialog i Fullriggaren Pernilla Andersson Projektledare Fastighetskontoret, exploateringsavdelningen Fullriggaren 19 fastigheter, 83 036 m² BTA 636 lägenheter: 544 hr, 37 br, 34 ägarlägenheter

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016

Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016 Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016 Anna-Bie Agerberg, sakkunnig planering och byggande SKL Olof Moberg, förbundsjurist SKL Planering och genomförande

Läs mer

Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och Typ av organisation

Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och Typ av organisation Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Sökandeuppgifter Namn Spridd AB Personnummer 19710811-0151 Adress Körsbärsvägen 22 Postnummer

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad Illustration: Matthias Adolfsson Ulf Ranhagen Ordf ARKUS Arkitekt SAR/MSA SWECO Architects Professor em Gunilla Hagberg Styrelseledamot ARKUS Arkitekt SAR/MSA White Arkitekter

Läs mer

Framtidens Vallentuna

Framtidens Vallentuna Framtidens Vallentuna Vallentunas vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. 2016-05-31

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER 2014-09-08 Av: Ekologigruppen En bild säger mer än tusen ord, säger ett gammalt ordspråk och det kunde inte vara mer aktuellt än i dagens debatt om framtidens

Läs mer

GL BALA KOMMUNEN 2017

GL BALA KOMMUNEN 2017 GL BALA KOMMUNEN 2017 Vad är Globala Kommunen? Globala Kommunen är ett kommunikationsprojekt där kommuner, lokala organisationer och Sida samarbetar för att öka kunskapen om och intresset för en rättvis

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND. Rapport 12 september 2015 EN VISION FÖR FEJAN

EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND. Rapport 12 september 2015 EN VISION FÖR FEJAN EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND Rapport september 2015 EN VISION FÖR FEJAN Fastighetsägare och lokala näringsidkare på Fejan deltog i rundvandringar och workshops under En vision för Fejan

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan Nr. 1 2013 PLANERING AV STAD & LAND Finansiell omtanke PLANERA FÖR BOSTÄDER Bostadsbehov Kontraproduktiva utredningsförslag Socialt blandat boende Service i samverkan Linking social capital, Praktisera

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

VILL DU VARA MED OCH BYGGA GÖTEBORG?

VILL DU VARA MED OCH BYGGA GÖTEBORG? En gemensam ingång till markanvisningsprocessen VILL DU VARA MED OCH BYGGA GÖTEBORG? 2014-05-22 VÄLKOMNA VILKA ÄR VI SOM BJUDIT IN ER IDAG? SYFTE MED DAGEN Vi vill lansera och få er feedback på det nya

Läs mer

Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar

Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Komplettering av ansökan till delegationen för hållbara städer Hållbara handelsetableringar, strategier, styrmedel och praktiska lösningar Sökande: Stadsliv AB, Motala och Skellefteå kommuner. I nedanstående

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (7) 2015-05-17 Handläggare: Marie Khoury 08 508 18 042 Till Farsta stadsdelsnämnd 2015-06-11 Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Läs mer

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/

Läs mer

Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö.

Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö. Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö. 12 www.byggfakta.se BYGGDE SITT EGET FLERBOSTADSHUS Byggemenskaper blir allt vanligare i Sverige. En av pionjärerna inom projektformen är Anna-Karin

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik

Läs mer

Klimatafton. 28 april kl 18-20.15

Klimatafton. 28 april kl 18-20.15 Hej! Vill du bli Hildas klimatcoach? Smarta val gynnar miljön och din ekonomi! Klimatcoacherna bjuds på spännande studieresor och får en ipad som arbetsverktyg Vi söker dig som bryr dig om miljö och klimat

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter 1 Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING DÄR IDÉER BLIR VERKLIGHET Linköping är en av landets snabbast växande

Läs mer

Framgångsrika lösningar för seniorboende

Framgångsrika lösningar för seniorboende Framgångsrika lösningar för seniorboende Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 mars 2011 TALARE FRÅN SABO Ylva Sandström Karlskrona Seniorhusförening Fredrik von Platen HSB Anna Olofsson Så skapar

Läs mer

Koncept Arkitektur och Energi. Göteborg 2015, 17-18/11

Koncept Arkitektur och Energi. Göteborg 2015, 17-18/11 Koncept Arkitektur och Energi Göteborg 2015, 17-18/11 Bakgrund till idén Skapa en integrerad mötesplats, ett öppet forum mellan arkitekter och teknikleverantörer, Arkitektens summit & expo, ett möte i

Läs mer

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING - DÄR IDÉER BLIR VERKLIGHET Linköping är en av landets snabbast växande

Läs mer

Kommundelsträff i Floda

Kommundelsträff i Floda LERUM400, v 1.0, 2007-04-18 MINNESANTECKNINGAR 1 (7) Infrasupport Administrativa enheten Marcus Starcke Kommunsekreterare 0302-52 15 97 Kommundelsträff i Floda Lokal: Floda Lada Tid: onsdagen den 22 augusti,

Läs mer

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

Verksamhetsplan för Kollektivhus NU mars 2015 mars 2016

Verksamhetsplan för Kollektivhus NU mars 2015 mars 2016 Verksamhetsplan för Kollektivhus NU mars 2015 mars 2016 Inledning Föreningens målsättning som den är formulerad i stadgarnas portalparagraf kan delas upp i tre huvudmål: 1. Föreningen ska verka för en

Läs mer

Sammanställning - Informationsmöte den 19 maj

Sammanställning - Informationsmöte den 19 maj Sammanställning - Informationsmöte den 19 maj Deltagande: Anders Nilsson Anna van Elverdinge Benny Svensson Stellan Svensson Christina Moths Mikael Nimmersjö Dan Ljungström Franky van Elverdinge Fredrik

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY

STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY STADSUTVECKLING I JÖNKÖPING ATOLLEN EN NY ENTRÉ TILL CITY CARINA LUNDEHOLM Skåning. Smålänning. Kommunalråd. Kommunikationskonsult. CCJ KOMMUNIKATION AB Reklambyrå i Huskvarna, startade 1978. 11 medarbetare.

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer