Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige"

Transkript

1 Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige Rapport från seminarium i Malmö Arrangör: Delegationen för hållbara städer i samarbete, CaseLab, Malmö stad och Föreningen för byggemenskaper Plats: Malmö Brygghus Antal deltagare: 46 Inbjudna gäster från Tyskland: Arkitektkontoret Ifau från Berlin och Britta Becher från Stattbau Hamburg Stadtentwicklungsgesellschaft Rapporten är gjord med stöd av Arkus. En videodokumentation av dagen finns att tillgå på Föreningen för byggemenskapers hemsida: Innehållsförteckning Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige... 1 Vad är en byggemenskap... 2 Aktuella projekt... 2 Staffan Schartner, Föreningen för byggemenskaper... 2 Ola Broms Wessel, Spridd... 3 Per Haupt, Norrköpings kommun... 3 Ulrika Lundquist, Malmö stad... 3 Magnus Jörding, Råbylund... 4 Göran Wihl, Norra Sorgenfri... 4 Pontus Åqvist, Tengbom arkitekter och Jens Formare, Villa Eos... 4 Fredrik von Platen, Karlskrona seniorhusförening... 4 Peter Junker, fastighetskontoret Göteborg... 5 Drivkrafter och aktörer... 5 Diskussion om framtiden... 6 Matchmaking... 6 Tid och processer... 7 Finansiering... 7 Organisation... 7 Sammanfattning (8)

2 Den 16 april hölls ett seminarium om byggemenskaper i Malmö. Ett seminarium om ämnet hölls av Delegationen för hållbara städer hösten 2011 och en rapport från den dagen finns att tillgå på Delegationens hemsida. Seminariet i Malmö var en uppföljning på detta och syftet med dagen var att diskutera konkreta metoder för att få till fler byggemenskaper i Sverige. Under seminariet diskuterades vad en byggemenskap är, varför det kan vara ett redskap för hållbar stadsutveckling och olika aktörers roller i byggemenskapsprocessen ser ut. Vad är en byggemenskap En byggemenskap kan definieras som en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad. Byggemenskaper är ett fenomen som allt oftare nämns i stadsbyggnadssammanhang och det har uppmärksammas från fler håll. Många svenska kommuner runt om i landet åker på studieresa till Tyskland, till bl.a. Freiburg och Tübingen för att studera byggemenskapsprojekt och det finns nu ett ökat intresse för att planera för byggemenskaper i större utsträckning även i Sverige. Det finns många fördelar med byggemenskaper både för individen och för staden. Drivkrafterna för byggemenskaper för de boende/invånarna är att de boende lär känna sina framtida grannar tidigt vilket kan skapa ett socialt kitt. De får ett stort inflytande på bostadens utformning och inredning/utrustning och dess utemiljö vilket kan jämföras med att bygga egen villa. Byggandet blir en läroprocess. De boende får en möjlighet att förverkliga en idé om sitt boende ihop med andra och det kan också leda till en lägre kostnad för bostaden till följd av att inga mellanhänder finns som ska täcka risk och vinst. Drivkrafterna för staden och samhället är att de boende kan komma att känna en stark identifikation med sitt hus, sitt kvarter och sin stadsdel, och att detta kan skapa förutsättningar för social stabilitet. Byggemenskaper kan öppna för innovativa byggkoncept, som passivhus, generationsboende, temaboende, mm. Mindre byggrätter med olika inriktning ger en naturlig variation i stadsbilden. Det kan också leda till en större variation i utbudet av bostäder när den boende själv kan påverka. Aktuella projekt Inledningsvis presenterades ett antal projekt som är på gång in Sverige Staffan Schartner, Föreningen för byggemenskaper Att byggemenskaper är något som är på frammarsch även i Sverige blir tydligt då pågående aktiviteter och projekt presenteras. Staffan Schartner, ordförande för den nybildade Föreningen för byggemenskaper talade om föreningens mål att bli ett nationellt forum för byggemenskaper. Föreningen har till ändamål att verka för byggemenskaper som organisationsform i ny- och ombyggnadsprojekt genom att samla, 2(8)

3 utveckla och förmedla kunskap om byggemenskaper och vara en plattform för alla med intresse för byggemenskapens idé. Föreningen vill även stödja och underlätta bildandet av byggemenskaper och genomförandet av deras byggnadsprojekt. Ambitionen är att föreningens hemsida ska komma att verka som en mötesplats och ett forum för matchmaking och för informationsportal för intresserade. Ola Broms Wessel, Spridd Ola Broms Wessel från arkitektkontoret Spridd presenterade projektet Byggrupper - nya bostadsformer för en miljösmart stad som fått stöd av Delegationen för hållbara städer. Målet med projektet är att studera genomförda projekt i Tyskland, Schweiz och Nederländerna och att beskriva en modell för byggemenskaper inom ramen för det svenska systemet. Samarbetspartner i projektet är Norrköpings kommun, Botkyrka, KTH och det tyska arkitektkontoret Ifau. Ola Broms Wessel menar att de sociala frågorna är en viktiga att undersöka i projektet men lyfte även miljöfrågorna, bl.a. möjligheten till ett mer yt-effektivt boende är en viktig del i projektet. Projektet har fyra delar. Utveckling i samarbete med forskare och studenter, samla lärdomar om byggemenskaper och de två sista delarna som syftar till att ta fram en handbok för arbetet med byggemenskaper samt en mindre utställning. Per Haupt, Norrköpings kommun Per Haupt från Norrköpings kommun presenterade projekt i Norrköping där kommunen kan se sig arbeta med byggemenskaper. Från ett kommunalt perspektiv vill man ha ordning i processer och stadens utseende samtidigt som det finns en längtan efter naturlig variation. Per Haupt presenterade tre områden i varierande skeden planeringsprocessen där kommunen skulle kunna verka för att få in byggemenskapsprojekt; Saltängen som är ett hamnområde där de önskar hitta en motvikt till storskaliga utvecklingstendenser; Kneippen Syd där de ligger långt fram i planeringen och nu för diskussioner om hur de ska gå vidare; Norra Vrinnevi där de diskuterar byggemenskaper som en av nycklarna för en utveckling av området och för att få in nya grupper av människor. Ulrika Lundquist, Malmö stad Ulrika Lundquist på Malmö stad, tidigare Lunds kommun, berättade om byggemenskapen Råbylund i Lund. Råbylund är ett pilotprojekt som har som ambition att området ska vara funktionsblandat men även att transportarbetet ska minska, tanken är att det skall gå att bo och arbeta i samma kvarter. Tomten ligger på kommunal mark och ansågs vara en passande plats för en byggemenskap. Kommunen gjorde en första annonsering där de presenterade sina ambitioner och sin vision. De riktade sig mot fyra potentiella grupper; etablerade par där barnen flyttat ut, unga familjer, professionella intressenter som arkitekter eller ingenjörer och egenföretagare. Annonseringen skedde via en folder, hemsida och stortavlor och det första mötet hölls april Framgångsfaktorerna i processen har bland annat varit att idén hade en stark förankring hos förvaltningen och det var en bred arbetsgrupp med en vid kompentens som arbetade med att få till stånd projektet. Andra framgångsfaktorer var att kommunen gjort 3(8)

4 studieresor till Tyskland och haft ett bra referensexempel i Urbana Villor samt att medlemmarna i den planerade byggemenskapen varit mycket engagerade. Magnus Jörding, Råbylund Magnus Jörding, en av de presumtiva boende i Råbylund redovisade för processen ur ett deltagarperspektiv. Gruppen inledde med att bilda en ekonomisk förening med 8 medlemmar. Markanvisning och detaljplan är i detta läge på väg att fastställas och föreningen ska nu gå ut med ytterligare annonsering och rekrytering med ett mer utvecklat och tydligt förslag till boende. Ulrika Lundquist informerade även om Norra Sorgenfri Malmö ett utvecklingsområde som är tänkt ska präglas av en småskalighet och funktionsblandning. Malmö stad vill åstadkomma en attraktiv och hållbar stad och få in många aktörer och har avsatt två tomter tänkta för byggemenskaper. Göran Wihl, Norra Sorgenfri Göran Wihl är arkitekt och presumtiv boende i Norra Sorgenfri. Han har tillsammans med tre arkitektvänner blivit tilldelade 5 stycken radhusenheter av Malmö stad. Gruppens motiv för att bilda en byggemenskap är att de vill bygga sitt egna hus, de vill bo kvar i innerstaden och de önskar åstadkomma ett hållbart sätt att bo. Frågor som ständigt är aktuella är vad de får ut av projektet och vad det kommer att kosta i slutändan. Göran Wihl menar att det ändå kommer att bli hanterbart då de framtida boende gör planeringen på egen tid och besitter den kompetensen som krävs då de själva är arkitekter. Tanken med projektet är att det ska bli ett flexibelt hus med en mix av bostäder med verksamheter i bottenvåningen och att grönskan ska få ta mycket plats. Pontus Åqvist, Tengbom arkitekter och Jens Formare, Villa Eos Pontus Åqvist, från Tengbom arkitekter som även är en av arkitekterna av och boende i Urbana villor, och Jens Formare presenterade sitt projekt Villa Eos. Jens Formare med syskon äger en tomt i Malmö och vill utveckla den med bostäder. De fick kontakt med Pontus Åqvist på grund av hans tidigare erfarenheter av att arbeta med byggemenskaper och har i detta skede haft inledande möten och workshops. De arbetar enligt en gå, prata och göra- metod vilket innebär att de först går runt för att lära känna tomten och omgivningen och för att få en gemensam bild. Därefter diskuterar de vad de tillsammans vill åstadkomma och sedan utifrån dess kärnvärden skapar de en modell för det önskade resultatet, vilket kan utgöra ett underlag för en detaljplan. De övriga presumtiva boenden i husen kommer in i ett senare skede i processen vilket gör att detta projekt kanske inte är utformat som en traditionell byggemenskap. Fredrik von Platen, Karlskrona seniorhusförening Fredrik von Platen från Karlskrona seniorhusförening presenterade ett projekt som föreningen tillsammans med NCC genomfört i Karlskrona. NCC planerade ett hus och hade svårigheter med att få täckning för alla lägenheterna och seniorhusföreningen 4(8)

5 kunde garantera 17 personer som kunde flytta in, men de hade i sin tur vissa krav på huset. Till exempel önskade de en gemensamhetslokal som de boende kunde använda för möten och sociala aktiviteter. Huvudtanken var att detta ej skulle vara ett äldreboende utan ett framtidsboende, och har medlemmarna gått med i föreningen har de accepterat ett koncept. Konceptet är bo bättre på äldre dar och vill belysa att även äldre har önskemål om ett anpassat boende. Peter Junker, fastighetskontoret Göteborg Peter Junker från fastighetskontoret i Göteborg berättade om ett projekt i Östra Kålltorp där Göteborgs stad ska markanvisa till gemenskapsboende. Ambitionen är att få dels ett kollektivhus dels en byggemenskap. Detaljplaneprocessen tar dock tid vilket kan illustreras av att markanvisningen började för ett och ett halvt år sedan. Peter Junker menar att det krävs att de deltagande är proffs för att kunna leva med så långa tidsmarginaler. I projektet är det de markanvisade som betalar för plankostnaderna och de markanvisade är fem byggbolag samt Cord Siegel som är arkitekt och har ritat och bor i Urbana villor (tillsammans med Pontus Åqvist). Då Cord Siegel inte har samma resurser som byggbolagen har fastighetskontoret beslutat att stå för plankostnaderna själva för att göra projektet möjligt. Projektet planeras till lägenheter där Cord Siegel kommer att göra mycket av den initiala planeringen tillsammans med en liten grupp för att sedan släppa in resterande boende. Drivkrafter och aktörer Temadiskussioner hölls kring två teman: drivkrafterna bakom byggemenskaper och aktörerna hur kommer vi i gång? Diskussionerna inleddes med samtal i mindre grupper för att sedan övergå till diskussion i hela gruppen. Tema 1 drivkrafterna. Vilka är de viktigaste drivkrafterna för byggemenskaper i Sverige, för medborgarna/boende respektive kommunerna/städerna? En viktig drivkraft för byggemenskaper är att få möjligheten att förverkliga ett gemensamt intresse bland de boende, t.ex. temaboende som ekologiskt boende eller boende med sociala aspekter. Byggemenskapens sociala nätverk och en ökad medvetenhet och känsla för sitt grannskap är andra viktiga drivkrafter för bildandet av byggemenskaper. Det individuella och ekonomiska perspektivet är även drivande faktorer då de boende själva får välja vad de prioritera att lägga sina pengar på, även om inte den totala kostnaden för huset minskar har de möjlighet att lägga sina resurser på det de prioriterar i ett bra boende. I Tyskland stimulerar kommuner och städer etablering av byggemenskaper då de avsätter en viss del av sin mark till byggemenskaper, i Hamburg är stadens ambition att avsätta 20 % av sina tomter till sådana projekt. Dessa tomter har ett fast pris vilket gör att för att en byggemenskap ska bli tilldelad tomten måste de ha ett koncept som kommunen tror på eller erbjuda något med projektet som bidrar till en ökad kvalitet till staden. I Sverige kan detta upplägg möjligen stöta på problem då kommunen inte kan sätta ett lågt pris för att gynna en byggemenskap då det finns lagar som säger att kommunen inte får lämna över värden till enskilda personer. 5(8)

6 Tema 2 aktörerna. Hur kommer vi igång? Vilka är de viktigaste aktörerna för att få till stånd fler byggemenskaper? Kommunerna har en stor roll i processen och införandet av fler byggemenskaper. I dagsläget har inte kommunerna någon beredskap eller erfarenhet om det kommer en grupp människor som önskar bilda en byggemenskap. Det är viktigt att de ser och förstår att det finns en vilja och att få en rutin för hur detta ska hanteras. Projektledare kommer även att spela en stor roll i att etablera byggemenskaper. Människor som går ihop i en grupp för att bygga något tillsammans kan komma att råka illa ut om de inte har en projektledare som kan sin sak. Hur ska detta lösas, kan dessa projektledare på något sätt certifieras? I Tyskland finns en uppbyggd kultur för byggemenskaper, där har arkitekter en mer projektledande roll och har erfarenheter att leda byggemenskapsprojekt. Det finns även organisationer som har vana av att leda grupper och samordna dessa i ekonomiska och juridiska frågor, till exempel Stattbau Hamburg (på seminariet representerat av Britta Becher). Diskussion om framtiden Som avslutning fördes en diskussion kring fyra teman i syfte att komma vidare. De deltagande delade in sig i grupper utefter vilket tema som intresserade dem mest. Respektive grupp fick sedan redovisa för hur diskussionen förts. Matchmaking Under temat matchmaking diskuterades framförallt kommunernas roll: hur ska kommunerna från sitt håll få ut kunskapen och hur ska de få igång en process? Diskussionen fördes kring att det behövdes en mental och organisatorisk förberedelse i kommunerna om byggemenskaper och att en kommunal funktion skulle kunna vara att koppla intressenter med varandra och med konsulter. Kommuner skulle även kunna ansvara för att sätta kriterier som underlättar för gruppbildandet (eller sätta kriterier för markanvisning), d.v.s. sätta upp temat för olika byggemenskaper som intresserade sedan får söka. Det diskuterades även om kommuner i sin tomtkatalog skulle kunna uttrycka att det finns utrymme för byggemenskaper och att de även förklara vad detta är. I Tyskland kan man skriva upp sig som en enskild person eller som en grupp på kommuners hemsidor, detta skulle behövas även i Sverige. Föreningen för byggemenskaper har som mål att kunna samla människor och matchmaka på sin hemsida. En alternativ ingång skulle kunna vara att få in byggemenskaper i samband med ombyggnad eller att Allmännyttan eller kooperativ hyresrätt och inte enbart villor eller bostadsrätter, kan vara en öppning för byggemenskaper. En kommunrepresentant underströk att det är viktigt att reflektera över hur mycket ansvar som läggs på kommunerna, om en grupp vill få något gjort så får dessa ta mycket eget ansvar. Kommunen kanske inte kan ta allt det ansvar som man skulle kunna önska. Det är även viktigt att tänka på att för att få kommunen att arbeta med byggemenskaper måste politikerna vara med. Tjänstemän måste få ett uppdrag att göra detta, det krävs uppbackning från politikerna för att få tjänstemän att handla. 6(8)

7 Tid och processer Planeringsprocessen i planering av en byggemenskap är annorlunda mot traditionella projekt. Ett sådant ekonomiskt åtagande som en byggemenskap faktiskt är kräver tillit mellan människor, dels att lära känna varandra som människor, att känna tillit till varandra men även att känna tillit till processen. Det är viktigt att skapa ramar för processen och att arbeta med en modell som är beprövad eller accepterad då detta skapar en trovärdighet utåt, mot finansiärer och andra aktörer. Vad gäller tidsaspekten så finns det framförallt två olika linjer att gå där det i båda fallen är viktigt att fokusera på att trimma processen och att korta skedena. Den första linjen är att byggemnskaper utvecklas för redan detaljplanelagd mark; byggemenskaper har en fördel som kan underlätta t.ex. att ta sig an besvärliga tomter. Den andra linjen är att ett enskilt företag tar sig an detaljplaneprocessen. Företaget tar ansvaret för att planera för detaljplanen och sedan söker man efter boende. Problemet idag är att hela processen från detaljplan till färdigt hus tar så lång till att potentiella grupper hinner tappa sitt engagemang. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att från kommunens sida rita mer flexibla detaljplaner. Finansiering I Tyskland fanns det till en början en skepsis bland banker till att ge lån till ett byggemenskapsprojekt men nu kan det till och med vara lättare att få lån som en del i en byggemenskap då bankerna upplever att det finns en stabilitet i dessa projekt. Hur ska en skepsis som förekommer bland svenska banker kunna övervinnas? En väg att gå vidare är att ordna seminarier för banker och finansiärer om byggemenskaper och hur man i Tyskland arbetar med dessa frågor. Initialt, innan formen på riktigt har etablerat sig i Sverige skulle ett alternativ vara att söka finansiering från Tyska banker som har kunskap om byggemenskaper. Det finns banker som inriktar sig på just byggemenskaper och det skulle möjligen vara för dessa att arbeta med den svenska marknaden. Kommunens möjligheter att underlätta den finansiella frågan är begränsade, men de har en möjlighet att bestämma när i processen de tar betalt för planavgiften vilket skulle kunna underlätta då avgiften skulle kunna tas ut först när planen är klar och finansiering finns. BKN har varit involverade i likande projekt tidigare och har visat intresse för byggemenskaper. Organisation Diskussionen gick kring vad som är en passande form för byggemenskaper, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt och då båda är ekonomiska föreningar fungerar båda bra. Det är två saker man bör tänka på i ett inledande skede. Det första är att skriva ett samverkansavtal, hur man ämnar organisera sin tid och utgifter plus att man bör finna en bärande idé för projektet för att samverkan mellan deltagarna ska gå smidigare. I nästa skede då gruppen hittat en tomt kan gruppen med samverkansavtal få ett förhandsbesked om markanvisning. Först när en grupp vet att de har möjlighet att köpa en tomt kan de bilda ekonomisk förening, fram till dess kan finnas en poäng med att avvakta. 7(8)

8 Sammanfattning Dagen började med en inledande presentation av vad fenomenet byggemenskaper innebär och följdes av korta presentationer av projekt relaterade till ämnet. Under dagen diskuterades vilka drivkrafter och aktörer som finns för att få till stånd byggemenskaper i Sverige i större skala; vilka drivkrafter finns för privatpersoner resp. kommuner och vilka aktörer som skulle kunna ta tillvara dess drivkrafter. Dagen fortsatte med temadiskussioner om matchmaking, tid och processer, finansiering och organisation i syfte att få igång en diskussion om hur vi kan gå vidare. Sammanfattningsvis kan sägas att det var en stor entusiasm på mötet och stor samstämmighet om att byggemenskaper är en framtida form för byggande som behövs i landet. För att komma vidare i frågan bör det fokuseras vidare på de nyckelaktörer som är viktiga i utvecklingen av byggemenskaper främst intresserade/boende, projektledare/arkitekter och kommuner. Många olika kompetenser kommer att behövas och det gäller att hålla trycket uppe i frågan då det finns ett ökat intresse för alternativa produktions- och boendeformer. Det finns många nya tankar och idéer och det gäller att hålla dessa vid liv och sprida idéerna hos kommuner och politiker. Det är viktigt att kunskapen om att modellen finns och vad den innebär sprids över landet. Olika projekt har startats på många håll, Föreningen för byggemenskaper har nyligen bildats och Delegationen för hållbara städer har tagit fram en skrift om byggemenskaper och delat ut projektpengar till projekt som handlar om byggemenskaper vilket tyder på att det finns ett stort intresse inte minst hos myndigheter och projektledare/projektörer. För att komma vidare behövs en fortsatt diskussion om: Hur kan man på bästa sätt kan underlätta för bildandet av byggemenskaper, Vilka som är de viktiga aktörer i processen, Undersöka vilket ansvar olika aktörer kan ta på sig, Hur processen bakom ett projekt kan se ut, hur det initieras och drivs, tex tidsaspekten är viktig, Goda exempel från t.ex. Tyskland men också andra länder, En portal för samlande av kunskap bör skapas. Föreningen för byggemenskapers web-projekt kan vara ett viktigt bidrag liksom den handbok för kommuner och privatpersoner Delegationen för hållbara städer givit stöd till. 8(8)

Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson. 2012-04- 16 Byggemenskaper 1

Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson. 2012-04- 16 Byggemenskaper 1 Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson 2012-04- 16 Byggemenskaper 1 Seminarium Sy:e: Understödja utvecklingen av fler Byggemenskaper i Sverige som ec redskap för hållbar stadsutveckling. Från

Läs mer

BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande

BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande Stockholm 2012 10 23 Staffan Schartner Stockholm 26 augusti 2014 Französisches Viertel, Tübingen Med byggemenskaper leder människorna stadens utveckling

Läs mer

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör

Läs mer

Byggemenskaper. Ett bidrag till hållbart stadsbyggande

Byggemenskaper. Ett bidrag till hållbart stadsbyggande Byggemenskaper Ett bidrag till hållbart stadsbyggande även i Sverige! Innehåll: Bakgrund och sammanfattning 1. Vad är en byggemenskap? 1. Det centrala i byggemenskaper 2. Är byggemenskaper något nytt egentligen?

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Kompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40

Kompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40 Kompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40 Denna ansökan om Statligt stöd till investeringar för åtgärder som

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 och VERKSAMHETSPLAN 2013 Förhandskopiav 1.2 2013-04-08 sos

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 och VERKSAMHETSPLAN 2013 Förhandskopiav 1.2 2013-04-08 sos Förhandskopiav 1.2 2013-04-08 sos Föreningen för byggemenskaper har syftet att verka för byggemenskaper som organisationsform i ny- och ombyggnadsprojekt genom att: - samla, utveckla och förmedla kunskap

Läs mer

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB Ockelbo växer Nya bostäder med kooperativ hyresrätt Tilltro till Ockelbo Kommunalt intresse med nya bostäder Förstudie visar vägen Tilltro till Ockelbo, som växer Kooperativ hyresrätt gynnar boendes engagemang

Läs mer

Studieresa Byggemenskaper Tyskland

Studieresa Byggemenskaper Tyskland Deutsch-Schwedische Handelskammer Tysk-Svenska Handelskammaren Studieresa Byggemenskaper Tyskland I samarbete med och med stöd av PROGRAM Följ med Tysk-Svenska Handelskammaren och Föreningen Byggemenskaper

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper VAD ÄR EN BYGGEMENSKAP? En Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar,

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande

Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande 130220 FÖRENINGEN FÖR BYGGENSKAPER PM / DISKUSSIONSUNDERLAG Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande BAKGRUND Bakgrunden till detta PM är att vi vid styrelsemötet den 21 november diskuterade föreningens

Läs mer

Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och Typ av organisation

Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och Typ av organisation Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Sökandeuppgifter Namn Spridd AB Personnummer 19710811-0151 Adress Körsbärsvägen 22 Postnummer

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Framgångsrika lösningar för seniorboende

Framgångsrika lösningar för seniorboende Framgångsrika lösningar för seniorboende Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 mars 2011 TALARE FRÅN SABO Ylva Sandström Karlskrona Seniorhusförening Fredrik von Platen HSB Anna Olofsson Så skapar

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

Byggherredialog i Fullriggaren

Byggherredialog i Fullriggaren Byggherredialog i Fullriggaren Pernilla Andersson Projektledare Fastighetskontoret, exploateringsavdelningen Fullriggaren 19 fastigheter, 83 036 m² BTA 636 lägenheter: 544 hr, 37 br, 34 ägarlägenheter

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Intressegrupper söker byggherre för blivande byggemenskap. 28 januari 2015 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se

Intressegrupper söker byggherre för blivande byggemenskap. 28 januari 2015 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se Intressegrupper söker byggherre för blivande byggemenskap 28 januari 2015 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se 14 exempel från Bygga seniorboende tillsammans 1. Trappan Obbola KHR hyresmodell 2. Tersen,

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

ARKITEKTEN SOM BYGGHERRE

ARKITEKTEN SOM BYGGHERRE ARKITEKTEN SOM BYGGHERRE Okidoki arkitekter och Vallastaden i Linköping Få arkitekter är idag även byggherrar i Sverige. I den här kursen har vi lärt oss att det är så på grund av den kulturella inställningen,

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö.

Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö. Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö. 12 www.byggfakta.se BYGGDE SITT EGET FLERBOSTADSHUS Byggemenskaper blir allt vanligare i Sverige. En av pionjärerna inom projektformen är Anna-Karin

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Frihamnen. En utmaning med stora möjligheter.

Frihamnen. En utmaning med stora möjligheter. Frihamnen En utmaning med stora möjligheter. Hållpunkter markanvisning Frihamnen Etapp 1 hösten 2014 Inbjudan till markanvisning för Frihamnens första Etapp 8/9 Inlämning ansökan 15/10 Arbete i berednings-

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Ulla Andersson, Karl Axel Andersson, Mona Åndell och Jan Åndell har en byggemenskap ihop.

Ulla Andersson, Karl Axel Andersson, Mona Åndell och Jan Åndell har en byggemenskap ihop. 36 illsamm December 2013 Ulla Andersson, Karl Axel Andersson, Mona Åndell och Jan Åndell har en byggemenskap ihop. foto: satu knape December 2013 ans 37 Byggemenskaper knackar på dörren till den svenska

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Vilken roll kan byggemenskaper ha?

Vilken roll kan byggemenskaper ha? HÅLLBAR STADSUTVECKLING Vilken roll kan byggemenskaper ha? Dokumentation från Ersta Konferens i Stockholm den 28 januari 2015 RAPPORT 2015:1 FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper INNEHÅLL 1. OM RAPPORTEN 3 2.

Läs mer

Verksamhetsplan för 2014/2015

Verksamhetsplan för 2014/2015 BoLaget i Kalmar Förening för Gemensamhetsboende Verksamhetsplan för 2014/2015 Allmänt Bakgrund I Sverige intresserar sig allt fler för en form av bostadsutveckling där enskilda individer och familjer

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13

Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 2013-11-13 Stockholm stads markanvisningspolicy Mex-dagarna november 2013 Varför markanvisningspolicy? Kommunens vilja med sitt markinnehav. Transparenta, klara och entydiga regler för markanvisningar. Bidrar till

Läs mer

Underlag för konsultativ behovs dialog

Underlag för konsultativ behovs dialog ny mu / Underlag för konsultativ behovs dialog Våra möten med företag och organisationer, kommuner och myndigheter ska präglas av dialog. Denna dialog syftar till att klargöra dialogpartnerns behov av

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom

Läs mer

Illustration Sollentuna kommun och DinellJohansson. MARKFÖRSÄLJNINGSSTRATEGI VÄSJÖN MELLERSTA. 2015-02-26 Gustav Thörnqvist Version: 0.

Illustration Sollentuna kommun och DinellJohansson. MARKFÖRSÄLJNINGSSTRATEGI VÄSJÖN MELLERSTA. 2015-02-26 Gustav Thörnqvist Version: 0. Illustration Sollentuna kommun och DinellJohansson. MARKFÖRSÄLJNINGSSTRATEGI VÄSJÖN MELLERSTA 2015-02-26 Gustav Thörnqvist Version: 0.7 Sidan 2 av 9 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Syfte...

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 Mål: När Sydostleden är etablerad skall den årligen generera minst 50 miljoner i ökad turismomsättning 8000 cyklister/år cyklar då hela sträckan och 30 000 cyklar

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Koncept Arkitektur och Energi. Göteborg 2015, 17-18/11

Koncept Arkitektur och Energi. Göteborg 2015, 17-18/11 Koncept Arkitektur och Energi Göteborg 2015, 17-18/11 Bakgrund till idén Skapa en integrerad mötesplats, ett öppet forum mellan arkitekter och teknikleverantörer, Arkitektens summit & expo, ett möte i

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK KF 2015-01-29 6 Blad 1(6) RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING OCH FÖRSÄLJNING AV KOMMUNENS MARK Med markanvisning avses en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

Gemenskap och trygghet nycklar till ett bra liv Göteborg 2014

Gemenskap och trygghet nycklar till ett bra liv Göteborg 2014 Gemenskap och trygghet nycklar till ett bra liv som senior Hur ska vi bo? Bo som senior bygga med seniorer Olika sä4 a4 bo som senior Tunna band bä4re liv Vi som vill bo 9llsammans Lagnö Bo och alla de

Läs mer

Bo som senior bygga med seniorer. Gemenskap och trygghet nycklar till ett bra liv Göteborg 2014

Bo som senior bygga med seniorer. Gemenskap och trygghet nycklar till ett bra liv Göteborg 2014 Gemenskap och trygghet nycklar till ett bra liv som senior Hur ska vi bo? Bo som senior bygga med seniorer Olika sä4 a4 bo som senior Tunna band bä4re liv Vi som vill bo 9llsammans Lagnö Bo och alla de

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning PM 2013: RI+RV (Dnr 021-1222/2012) Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Verksamheten

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat 2009

Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat 2009 Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat Regeringen satsar på hållbara städer Lanseringsseminarium för det ekonomiska stödet och presentation av erfarenheter från Bygga-bo-dialogen.

Läs mer

Byggemenskap som väg till god bostadsmiljö

Byggemenskap som väg till god bostadsmiljö Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Byggemenskap som väg till god bostadsmiljö Lisa Hultberg Kandidatexamensarbete i landskapsarkitektur, EX0649 Självständigt arbete

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Bäste herren på täppan? En ESO-rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar

Bäste herren på täppan? En ESO-rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar Bäste herren på täppan? En ESO-rapport om bostadsbyggande och kommunala markanvisningar Carl Caesar, Thomas Kalbro och Hans Lind Fastigheter och byggande, KTH Ett betydande kommunalt markägande Boverket,

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013

Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013 Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013 1 Inledning... 3 Prioritering av kommunfullmäktiges mål... 3 Förtydliganden till kommunfullmäktiges mål... 3 Uppdrag från kommunfullmäktige...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK 2011-03-08 PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK för grupphus/flerbostadshus i Lugnvik - Brittsbo och Torvalla - Ängsmon Östersunds kommun är inne i en expansiv fas. En ny arena ska byggas

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 - en del av Sveriges Läkarförbund Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på

Läs mer

Några ord om att bo i bostadsrätt

Några ord om att bo i bostadsrätt Några ord om att bo i bostadsrätt 2 3 Ditt boende, vår angelägenhet Att köpa ny bostad är ett stort beslut och det finns naturligtvis mycket att ta ställning till. Genom den här broschyren vill vi på NCC

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Projektplan för Sharing Resources time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Syfte IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer