Det fortsatta arbetet i sociala insatsgrupper

Transkript

1 Det fortsatta arbetet i sociala insatsgrupper Checklista

2 Det fortsatta arbetet i sociala insatsgrupper. Checklista. Dnr: POA /11 Utgivare Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm Grafisk layout: Citat Tryck: RPS Tryckeri, januari SOCIALA INSATSGRUPPER

3 Innehåll Inledning 4 Grundläggande förutsättningar 6 Sociala insatsgrupper i förhållande till den vanliga verksamheten 6 Information från polisen i enlighet med 14 kap. 1 Socialtjänstlag (2001:453) 6 Organisation 6 Uppföljning 7 Ansvar 7 Att arbeta i en social insatsgrupp 8 Urval av unga som ska ingå i en social insatsgrupp 8 Samtycke för informationsutbyte 8 Individuell åtgärdsplan 9 Beredningsgruppens/arbetsgruppens möten 9 Det löpande arbetet 9 Övrig information 10 Dokumentation för utvärdering av projektet 10 Lots 10 Samverkande myndigheter 11 Kriminalvården 11 Kronofogden 11 Arbetsförmedlingen 12 Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem 13 Bilaga kap. Socialtjänstlag (2001:453) 14 Bilaga 2 15 Samtycke till informationsutbyte 15 Bilaga 3 17 Instruktioner avseende mall för Åtgärdsplan 18

4 Inledning Regeringen beslutade den 3 mars 2011 att uppdra åt Rikspolisstyrelsen (RPS) att initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. Även ungdomar som behöver stöd och hjälp för att bryta med kriminella nätverk ska kunna ingå i försöksverksamheten. Arbetet i de sociala insatsgrupperna ska vara inriktat mot unga i åldern år och möjliggöra att hjälp och stöd från berörda myndigheter och övriga aktörer kan samordnas under ledning av socialtjänsten. Arbetet ska innebära att socialtjänsten tillsammans med polisen, övriga berörda myndigheter och frivilligorganisationer samarbetar och 4 SOCIALA INSATSGRUPPER

5 använder sin samlade kompetens fokuserat och uthålligt i arbetet med unga i riskzon att bli vanekriminella eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil. Pilotverksamhet med sociala insatsgrupper har inrättats i tolv områden i landet. RPS har valt att uppdatera den befintliga checklistan för arbetet i de sociala insatsgrupperna, i syfte att göra formerna för de sociala insatsgruppernas arbete ännu tydligare. Checklistan är övergipande och i det lokala arbetet kan det finnas avvikelser som gör att alla delar av checklistan inte är tillämpbar. Checklistan upphör att gälla när den Vägledning som Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram är klar. SOCIALA INSATSGRUPPER 5

6 Grundläggande förutsättningar 2.1 Sociala insatsgrupper i förhållande till den vanliga verksamheten Skillnaden på verksamheten i de sociala insatsgrupperna jämfört med annan verksamhet kring en ung person är att samverkan ska ske mer strukturerat, vilket ökar förutsättningarna för att rätt myndighet gör rätt sak och att det sker i rätt ordning. För de ungdomar som inte ingår i en social insatsgrupp ska respektive myndighets verksamhet genomföras på sedvanligt sätt och med sedvanlig samverkan. Arbetet i sociala insatsgrupper avser samverkan kring en ung person där socialtjänsten ansvarar för att andra myndigheter och aktörer görs delaktiga utifrån den unges behov. Det arbete och de insatser som görs för den unge ska ske inom ramarna för de medverkandes ordinarie verksamhet. Det är således inte fråga om att utveckla nya insatser och dyl. Den metodutveckling som sker kommer primärt avse samverkan. Allt arbete kring den unge ska dokumenteras i en individuell åtgärdsplan. I en individuell åtgärdsplan ska framgå vad samtliga inblandade aktörer bidrar med för den unge. Det ska löpande ske noggrann uppföljning av att alla aktörer genomför de åtgärder de har åtagit sig att göra. De samverkande myndigheterna är ansvariga för att reglerna kring den egna sekretessen följs. Skillnaden på verksam heten i de sociala insatsgrupperna jämfört med annan verksamhet kring en ung person är att samverkan ska ske mer strukturerat. 2.2 Anmälningar från polisen i enlighet med 14 kap. 1 Socialtjänstlag (2001:453) Polisens rutiner för SoL14-anmälningar påverkas inte av arbetet med sociala insatsgrupper. Anmälningar skrivs som vanligt både avseende ungdomar i sociala insatsgrupper och andra ungdomar och barn under 18 år. Samtliga polismyndigheter ska A-diarieföra SoL14-anmälningar med saknummer Organisation Områdena i pilotverksamheten med sociala insatsgrupper har organiserat sig på olika sätt. De flesta har inrättat tre nivåer. Här följer en beskrivning av ett sådant upplägg. Polisens rutiner för SoL14- anmälningar påverkas inte av arbetet med sociala insats grupper. Övergripande ansvar Styrgrupp En grupp bestående av representanter för de deltagande myndigheterna och aktörerna med ansvar för strategier och resurser avseende sociala insatsgruppen. Samordnande ansvar Beredningsgrupp/Arbetsgrupp Denna grupp är en samordnande och utförande funktion och består av representanter för socialtjänsten, polisen och skolan. Utifrån lokala förutsättningar kan det finnas andra aktörer som också bör ingå i denna grupp, till exempel fritidsverksamhet, Arbetsförmedling m.fl. Här bereds ärenden inför beslut om deltagande i en social insatsgrupp. Detta gäller både ärenden med samtycken och avidentifierade ärenden. Lämpliga deltagare i denna grupp är: Enhetschef socialtjänsten (eller 1:e socialsekreterare) Chef från polisen (med beslutsmandat) Rektorer från skolor Enhetschef fritid Individansvar social insatsgrupp Till varje individärende bör det knytas personer med tillräckligt mycket information om individen. Representanterna i denna grupp arbetar utifrån beslutad åtgärdsplan med insatser för den unge. Lämpliga deltagare med individkunskap kan vara: Ungdomspolis/områdespolis/polis som känner den unge Socialsekreterare som handlägger den unges ärende Fritidsledare som känner den unge Rektor eller lärare från den unges skola Kurator som den unge har kontakt med Personal från behandlingshem Andra deltagare När det gäller andra deltagare såsom fotbollstränare och liknande är det viktigt att utgå ifrån den aktuelle ungdomens önskemål. Det är också viktigt att den sociala insatsgruppen i dessa fall diskuterar frågan om tystnadsplikt avseende individuppgifter då en fotbollstränare inte har någon formell sådan. Detta för att det ska stå klart för alla aktörer vad som gäller avseende 6 SOCIALA INSATSGRUPPER

7 individuppgifter. Nyttan av en engagerad fotbollstränare med en god relation till den unge kan inte överskattas Uppföljning Uppföljning kring de individer som är aktuella för en social insatsgrupp, sker genom kontinuerlig avstämning av de i åtgärdsplanen beslutade insatserna. Det är också viktigt att de högsta chefsnivåerna i de deltagande myndigheterna och kommunerna noga följer verksamheten i de sociala insatsgrupperna. Uppföljning bör ske tertialvis under tiden för pilotprojektet. Ansvariga för den praktiska verksamheten ska lyfta frågor till sin ledning om det uppstår större problem såsom att någon myndighet inte lever upp till det åtagande som undertecknats, inte prioriterar pilotverksamheten i tillräcklig omfattning eller liknande. Det är viktigt att de högsta chefsnivåerna i de deltagande myndigheterna och kommunerna noga följer verksamheten i de sociala insatsgrupperna. 2.4 Ansvar Arbetet i den sociala insatsgruppen sker under ledning av socialtjänsten. Detta innebär att socialtjänsten ansvarar för att: välja ut vilka unga som ska ingå i de sociala insatsgrupperna, motivera dessa individer och eventuellt deras vårdnadshavare att lämna sitt samtycke till informationsutbyte mellan berörda myndigheter, knyta berörda myndigheter, aktörer och organisationer till arbetet, ta fram utkast till de individuella åtgärdsplanerna, följa upp att åtaganden i dessa genomförs. Nedanstående ansvarsfördelning gäller under tiden för pilotprojektet genom de åtaganden som samtliga pilotområden undertecknat. Under projekttiden ska polismyndigheten: Delta i de möten socialtjänsten kallar till inom ramen för sociala insatsgrupper. Vid varje möte bidra med aktuell, lokal information om ordningsstörningar i området, planerade insatser för kommande högtider och händelser eller annan relevant information samt ha kunskap på individnivå. I de fall det är lämpligt kontakta aktuella ungdomar (om den unge fyllt 18 år) och dennes vårdnadshavare (om den unge är under 18 år) för att motivera dem att lämna samtycke till informationsutbyte. Genomföra de åtgärder som beslutats i de individuella åtgärdsplanerna, där polisen utpekats som ansvarig. Vid behov bistå Socialstyrelsen i deras arbete med att utveckla en riskbedömningsmanual. Riskbedömningsmanualen syftar till att bättre kunna identifiera vilka unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller löper risk att rekryteras till kriminella nätverk. Vid behov bistå Socialstyrelsen vid framtagning av den vägledning som ska syfta till att ge stöd till de myndigheter och andra aktörer som ska arbeta i sociala insatsgrupper. Bistå utvärderarna av det nationella projektet med den information de önskar. Arbetet i den sociala insatsgruppen sker under ledning av socialtjänsten. Under projekttiden ska socialtjänsten, som sammanhållande kontaktpunkt: Kalla till möten, en gång i månaden eller oftare. Sätta ihop dagordning till mötena och se till att berörda aktörer/myndigheter blir kallade. Föra minnesanteckningar över mötena. Ta fram underlag och sätta ihop utkast till de individuella åtgärdsplanerna, i samverkan med den unge, dennes vårdnadshavare och andra berörda aktörer/myndigheter. Efter att ett godkänt utkast till individuell åtgärdsplan finns, processa denna och säkerställa att nödvändiga beslut fattas. Ta kontakt med den aktuelle ungdomen (om den unge fyllt 18 år) och dennes vårdnadshavare (om den unge är under 18 år) för att motivera dem att lämna samtycke till informationsutbyte. Genomföra de åtgärder som beslutats i de individuella åtgärdsplanerna, där socialtjänsten utpekats som ansvarig. Inom ramen för de sociala insatsgrupperna göra bedömningar av de aktuella ungdomarna i enlighet med SAVRY (SAV RY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth), den riskbedömningsmanual som Socialstyrelsen valt. Syftet med detta är att pröva användbarheten i riskbedömningsmanualen. Riskbedömningsmanualen syftar till att bättre kunna identifiera vilka unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller löper risk att rekryteras till kriminella nätverk. Bistå Socialstyrelsen vid framtagning av den vägledning som ska syfta till att ge stöd till de myndigheter och andra aktörer som ska arbeta i sociala insatsgrupper. Bistå utvärderarna av det nationella projektet med den information de önskar samt löpande informera utvärderarna om förändringar i problembilden samt förändringar av relevant verksamhet i den egna kommunen. SOCIALA INSATSGRUPPER 7

8 Att arbeta i en social insatsgrupp Social insatsgrupp beviljad insats eller inte Deltagande i en social insatsgrupp kan ses som att den unge tackar ja till en samverkansstruktur och det blir då inte fråga om någon beviljad insats. Deltagandet och samtycket bör då journalföras som en journal-anteckning i den aktuella ungdomens akt. De olika insatser som genom-för inom ramen för samverkan kring den unge, beviljas sedan som in-satser med stöd av socialtjänstlagen. I något pilotområde ges social insatsgrupp som en beviljad insats av socialtjänsten. Insatsen har då omprövats var sjätte månad i enlighet med gällande lagstiftning och fortgår om behovet för den unge kvarstår. Det är dock socialtjänsten som slutligt avgör om en ungdom ska erbjudas social insatsgrupp. 3.1 Urval av unga som ska ingå i en social insatsgrupp Socialtjänsten ansvarar för att slutligt välja ut de unga om ska ingå i en social insatsgrupp. Socialtjänsten ska göra urvalet utifrån information som de själva har om unga och utifrån information som de får från andra myndigheter och aktörer. Det är socialtjänsten som slutligt avgör vilka ungdomar som ska vara aktuella för en social insatsgrupp. Under projekttiden står det deltagande myndigheter och aktörer fritt att föreslå lämpliga ungdomar för deltagande i en social insatsgrupp. Förslag på individer som polismyndigheten tycker ska ingå lämnas till socialtjänsten utifrån en bedömning baserad på befintlig polisiär underrättelseinformation. Bedömningen ska göras utifrån uppgifter om den unges ålder, ålder för debutbrott om sådan information finns, brottens karaktär och frekvens. Inledningsvis bör polismyndigheten fokusera på ungdomar i ålder år för att sedan efter hand även inkludera unga vuxna (upp till 25 år). Förslag på individer som andra myndigheter och aktörer tycker ska ingå i en social insatsgrupp lämnas till socialtjänsten i enlighet med fastställda, lokala rutiner. Det är upp till beredningsgruppen/arbetsgruppen att bedöma om det finns utrymme för fler insatsgrupper. Det är dock socialtjänsten som slutligt avgör om en ungdom ska erbjudas social insatsgrupp. Socialtjänsten bör ha en sammanställning över hur många ungdomar år, folkbokförda i kommunen, som är placerade på SIS-institution och när de förväntas komma hem igen. Arbetet inom de sociala insatsgrupperna lämpar sig väl för att planera för dessa ungdomars hemkomst. Det är en grundläggande förutsättning att ungdomarna kommer hem till en struktur, där framförallt skolan är förberedd. För dessa ungdomar är sysselsättning avgörande och det krävs samarbete med till exempel fritidsverksamhet och Arbetsförmedlingen. Socialtjänsten bör vidare ha en sammanställning av hur många ungdomar år, folkbokförda i kommunen, som är inskrivna hos Kriminalvården och när de förväntas friges. Även dessa ungdomars hemkomst bör planeras inom ramen för den sociala insatsgruppen och här är det kanske ännu viktigare att i den individuella åtgärdsplanen peka ut de olika myndigheternas ansvar och vad som förväntas av vem och när Unga som behöver stöd och hjälp att bryta med kriminella nätverk eller en kriminell livsstil (avhoppare) Även för unga som behöver stöd och hjälp att bryta med kriminella nätverk eller en kriminell livsstil har socialtjänsten ansvar för att slutligt välja ut vilka som ska ingå i en social insatsgrupp. Socialtjänsten bör ha en nära samverkan med Kriminalvården och Arbetsförmedlingens representanter som arbetar med yrkesutbildning inne på anstalt. Dessa myndigheter är troligtvis mycket lämpade att identifiera motiverade avhoppare och också inhämta samtycke. När en ungdom har identifierats som är tillräckligt motiverad att förändra sin livsstil, är det socialtjänsten som slutligt avgör om denne ska vara aktuell för en social insatsgrupp. För att den sociala insatsgruppen ska kunna arbeta på individnivå krävs samtycke. 3.2 Samtycke för informationsutbyte För att den sociala insatsgruppen ska kunna arbeta på individnivå krävs samtycke, jml. 10 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta ska vara skriftligt (för förslag på utformning, se bilaga 2. Utformningen av mallen har skett utifrån en av Rikspolisstyrelsen genomförd rättsutredning om samtycke för informationsutbyte). Det är främst socialtjänstens ansvar att inhämta samtycket men, om det är lämpligt, kan även andra myndigheter inhämta det. Samtycket inhämtas från den unge själv om denne är 18 år eller äldre och från vårdnadshavarna och den unge om denne är under 18 år. En kontinuerlig kontakt med den unge och dennes familj ger förutsättning att löpande föra diskussionen kring ett 8 SOCIALA INSATSGRUPPER

9 fortsatt samtycke. När samtyckesblanketten undertecknas kan socialtjänsten eller den myndighet som inhämtar samtycket tillfråga den unge, om denne är 18 år eller äldre, eller vårdnadshavarna och den unge om denne är under 18 år, om samtycke till att ingå i en eventuell uppföljning inom fem år från avslutad insats. En sådan uppföljning kommer i så fall ske av en extern forskningsinstitution och kommer att prövas enligt forskningsetiska regler och principer. Uppföljningen kan ske genom samtal eller inhämtande av statistik. Deltagande i denna eventuella uppföljning är inte en förutsättning för att få delta i den sociala insatsgruppen, utan frivilligt. Denna eventuella uppföljning ska inte förväxlas med utvärderingen av pilotprojektet. På samtyckesblanketten dokumenteras om den unge vill delta eller ej. Det är viktigt att det i åtgärdsplanen framgår vilka myndigheter som ska göra stödinsatser för den unge. 3.3 Individuell åtgärdsplan För en beviljad insats kan socialtjänsten använda BBIC (Barnets behov i centrum) som dokumentationssystem och däri upprätta en genomförandeplan. Det kan finnas anledning att dessutom upprätta en förenklad variant, en individuell åtgärdsplan, som är lättöverskådlig för den unge (för förslag på utformning och förklaring därtill, se bilaga 3). I åtgärdsplanen ska framgå vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska genomföra vad, när varje åtgärd ska vara genomförd och hur genomförandet ska dokumenteras. Det är också viktigt att fastställa ordningen mellan åtgärderna. Även den unges åtaganden ska framgå av åtgärdsplanen. Vilka myndigheter som är delaktiga beror på den unges behov av stöd och avgörs av socialtjänsten. Åtgärderna som genomförs för den unge ska följas upp av den sociala insatsgruppen. 3.4 Beredningsgruppens/arbetsgruppens möten Beredningsgruppens / arbetsgruppens möte ska ha en dagordning. Dagordningen kan bestå av en individdel, en del avseende återvändare och en allmän del. Eventuella brister i samverkan och rutiner för att förbättra samverkan ska också belysas. Individdel Här tas varje aktuell ungdom upp för sig och de personer som ska delta för respektive ungdom deltar endast då. Man diskuterar arbetet med framtagande av den individuella åtgärdsplanen, om det hänt något nytt, familjens inställning och den unges åtaganden, aktuell information från polisen osv. Ärenden för individdelen ska anmälas in i god tid innan mötet och frågan om samtycke finns särskilt belysas. fram. Det är rimligt att utgå ifrån att dessa individer är i behov av hjälp och stöd direkt. Detta gäller både ärenden med samtycken och avidentifierade ärenden. Allmän del Här kan särskilda händelser såsom valborg, skolavslutning, lucia m.fl. diskuteras och myndigheternas verksamhet samordnas. Om det hänt något särskilt i området, till exempel bilbränder eller inbrottsvågor osv. bör dessa frågor diskuteras. Under denna punkt kan även frågor om samverkan generellt tas upp. 3.5 Det löpande arbetet Mellan beredningsgruppens/arbetsgruppens möten pågår socialtjänstens ordinarie verksamhet. Andra myndigheter och aktörer som har åtaganden i den individuella åtgärdsplanen ansvarar för att dessa genomförs och att de genomförs inom överenskommen tid. Vid varje mötestillfälle med individen i den sociala insatsgruppen görs en uppföljning av åtgärdsplanen. Den sociala insatsgruppen rapporterar även till beredningsgruppen/arbetsgruppen om det löpande arbetet med individen. Det är viktigt att tydligt klargöra hur relevant information ska föras över mellan en social insatsgrupp och beredningsgruppen/arbetsgruppen. Detsamma gäller relevant information mellan beredningsgruppen/arbetsgruppen och styrgruppen. I det löpande arbetet för en ungdom i en social insatsgrupp ställs det krav på socialtjänsten att identifiera vilka insatser för den unge som kan utföras av andra myndigheter och aktörer och tillse att dessa bereds tillfälle att medverka Unga som behöver stöd och hjälp att bryta med kriminella nätverk eller en kriminell livsstil (avhoppare) Avseende unga som behöver stöd och hjälp att bryta med kriminella nätverk eller en kriminell livsstil bedrivs arbetet på samma sätt som för ungdomar i riskzon att bli kriminella. Det bör beaktas att mycket unga individer och unga som inte har en befäst kriminell livsstil kan vilja hoppa av. Steget behöver inte vara så stort mellan att vara i riskzon och att vara en avhoppare. Det är särskilt viktigt i arbetet med avhoppare att den individuella åtgärdsplanen tydligt pekar ut den unges eget ansvar och åtagande i detta arbete. Polisens lokala personsäkerhetsarbete I arbetet med avhoppare kan polisens personsäkerhetsarbete bli aktuellt. Det krävs då en hög motivation hos avhopparen och en hög hotbild. Polisens representant i den sociala insatsgruppen ansvarar för att koppla ihop individen med polisens personsäkerhetshandläggare om det bedöms som nödvändigt. Återvändare Under den här punkten tas upp vilka som inom kort väntas hem från institutioner och fängelse/frivård. Eventuell verksamhet för att stödja den unge diskuteras, ett utkast till åtgärdsplan tas SOCIALA INSATSGRUPPER 9

10 Övrig information 4.1 Dokumentation för utvärdering av projektet Det är en förutsättning att samtliga ungdomar och unga vuxna som är föremål för insatser inom ramen för sociala insatsgrupper i efterhand kan identifieras. Påskrivet samtycke samt den individuella åtgärdsplanen ska sparas. För att kunna utvärdera pilotverksamheten är det mycket viktigt att dokumentera. Inte bara de individuella åtgärdsplanerna utan också andra beslut som tas, såsom varför, hur, vem och vad. 4.2 Lots I utredningen SOU 2010:15 föreslås att det utses en lots för de unga som ingår i en social insatsgrupp. I det föreliggande regeringsuppdraget ingår inte denna del men det torde vara positivt både för den unge och för andra inblandade att det finns en särskilt utpekad person som ansvarar för att följa upp de åtgärder som vidtas. Lotsen kan också se till att den unge följer sin del av avtalet och bli kontaktperson för den unge och dennes familj så att de inte behöver ha kontakt med många olika myndighetspersoner. Lotsen fungerar som en slags operativ samordnare i individarbetet. 10

11 Kontaktpersoner Nedan finns kontaktpersoner till och information om andra myndigheter som kan bli aktuella i de sociala insatsgruppernas arbete. Kontaktpersonerna finns till både för att bolla frågor med, men också för att kunna vägleda till rätt funktion inom den egna myndigheten när det finns särskilda frågor. De lokala kontaktpersonerna är en direkt ingång för det lokala arbetet med sociala insatsgrupper. 5.1 Kriminalvården Spånga/Tensta stadsdelsförvaltning Stockholm Södertälje Botkyrka Gunnar Wretling, kriminalvårdschef vo.stockholm.frivard@kriminalvarden.se Stadsdelen Hyllie Malmö Lund Petra Tullgren, kriminalvårdschef vo.malmo.frivard@kriminalvarden.se Stadsdelen Västra Hisingen Göteborg Malin Sparrström Olers, kriminalvårdschef vo.goteborg.frivard@kriminalvarden.se Stadsdelen Gottsunda Uppsala Henrik Svärd, kriminalvårdschef vo.uppsala@kriminalvarden.se Karlskrona Jonni Karlberg, kriminalvårdschef vo.karlskrona@kriminalvarden.se Örebro Kerstin Egonsson-Larsson, kriminalvårdschef vo.orebro@kriminalvarden.se Linköping Lars Widholm, kriminalvårdschef vo.frivardenostergotland@kriminalvarden.se Boden Berit Ekepil Mörtberg, kriminalvårdschef vo.lulea@kriminalvarden.se Borlänge Maria Löfgren, kriminalvårdschef vo.dalarna@kriminalvarden.se 5.2 Kronofogden Information från Kronofogden inhämtas i första hand genom att det skickas ett mail, med rubriken Förfrågan från social insatsgrupp, till Kronofogdens kundcenter/kundservice kronofogdemyndigheten@kronofogden.se. Av mailet ska framgå namn och personnummer på den person som man önskar information om samt vart svaret ska sändas. Följande information erhålles då i retur: 1. Pågående och avslutade mål i den summariska processen med uppgift befintliga skulder, vad det är för typ av skuld och vem som är fordringsägare eller ombud (t.ex. en inkassobyrå) 2. Skulder och fordringsägare som finns i Kronofogdens indrivningsdatabas med uppgift om handläggare/handläggande team. Diskussioner om eventuella betalningsuppgörelser m.m. kan inte föras med Kronofogden utan det ska föras med respektive fordringsägare (förslagsvis med stöd av budget- och skuldrådgivare hos kommunen). Kronofogdens förebyggande verksamhet Kronofogdens förebyggande verksamhet har både material och hjälpmedel till stöd för vad man kan tänka på för att undvika eller hantera ekonomiska problem. Kronofogden samarbetar i olika sammanhang med kommunens budget- och skuldrådgivare, vilka då också har tillgång till material. Oavsett om det handlar om att vidta åtgärder avseende barn och ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller om att hjälpa ungdomar som vill lämna kriminella gäng, ser Kronofogden det som oerhört viktigt att personens ekonomiska förhållanden såsom skulder, skadeståndsskyldighet m.m. beaktas i en åtgärdsplan. Kronofogdens arbetsuppgifter Kronofogden huvudsakliga arbetsuppgifter är: att fastställa att någon är betalningsskyldig avseende en skuld. Detta görs inom ramen för den summariska processen och förfarandet avser främst privaträttsliga skulder. (Även allmän domstol fastställer betalningsskyldighet, bl.a. för brottsrelaterade skulder såsom böter, skadestånd men också avgift till Brottsofferfonden). att verkställa/driva in skulder. Kronofogden handlägger alla typer av skulder där betalningsskyldighet är beslutad. Utöver skulder som nämns ovan kan det till exempel gälla skatter, studiemedel, fordonsrelaterade skulder eller underhållsbidrag. Verkställighet görs antingen genom utmätning av egendom eller genom utmätning i lön eller motsvarande, till exempel sjukersättning, arbetslöshetsersättning m.m. En annan typ av SOCIALA INSATSGRUPPER 11

12 verkställighet är avhysning. skuldsanering. Om man är överskuldsatt och inte under överskådlig tid bedöms kunna betala sina skulder kan man, om förutsättningar enligt skuldsaneringslagen i övrigt finns, efter en prövotid på normalt 5 år, bli befriad från sin betalningsskyldighet för de skulder som omfattas av skuldsaneringsbeslutet. Härutöver har Kronofogden också ett övergripande uppdrag att förebygga (över-)skuldsättning. Adressen till Kundcenters e-postbrevlåda är kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Ytterligare information om Kronofogdens verksamhet finns på Övrig information Det är viktigt att tänka på att inte alla skulder som är förfallna till betalning finns registrerade hos Kronofogden. När man bedömer en persons ekonomiska situation ska man alltid också ta med de skulder och avgifter som betalas löpande, till exempel banklån och andra krediter. Hos alla kommuner finns budget- och skuldrådgivare, vilka har kompetens att kartlägga och bedöma privatpersoners ekonomi. Denna kompetens bör kunna utnyttjas av de sociala insatsgrupperna. Vid behov kan också riktat stöd till insatsgruppen diskuteras med Michael Necke, ansvarig för Kronofogdens förebyggande verksamhet, som även i övrigt gärna svarar på frågor. 5.3 Arbetsförmedlingen Boden Kontaktperson: Carina Lundgren, Arbetsförmedlingschef, , carina.lundgren@arbetsformedlingen.se Hans Ström, arbetsförmedlare, hans.strom@arbetsformedlingen.se Borlänge Marie Örjes, arbetsförmedlingschef, marie. orjes@arbetsformedlingen.se Jessica Apelgren, arbetsförmedlare Krami, jessica.apelgren@arbetsformedlingen.se Maria Olander, arbetsförmedlare ungdom, maria.olander@arbetsformedlingen.se Botkyrka Kjell Bertilsson, Arbetsförmedlingschef, kjell.bertilsson@arbetsformedlingen.se Ove Gustavsson, sektionschef, ove.gustavsson@ arbetsformedlingen.se Ann-Helén Lernebo, arbetsförmedlare-ungdom, ann-helen.lernebo@arbetformedlingen.se Gottsunda Malin Bredberg, sektionschef, malin.bredberg@arbetsformedlingen.se Håkan Bergvall, arbetsförmedlare, hakan.bergvall@arbetsformedlingen.se Hyllie Pia Gustavsson, Arbetsförmedlingschef Amo, pia.gustavsson@arbetsformedlingen.se Ulrika Scholander, sektionschef, ulrika.scholander@arbetsformedlingen.se Sigrun Sigurdsson, arbetsförmedlare-ungdom, Sigrun.sigurdsson@arbetsformedlingen.se Karlskrona Christer Kihlström, arbetsförmedlingschef Amo, christer.kihlstrom@arbetsformedlingen.se Anders Johansson, sektionschef, anders.s.johansson@arbetsformedlingen.se Christina Drottman, arbetsförmedlare ungdom, christina.drottman@arbetsformedlingen.se Horst Rothardt, arbetsförmedlare krami, horst.rothardt@arbetsformedlingen.se Linköping Christina Ilvonen, sektionschef, christina.ilvonen@arbetsformedlingen.se Jessica Ängshammar, arbetsförmedlare ungdom, jessica.angshammar@arbetsformedlingen.se Maud Wirdfelt, arbetsförmedlare krim, maud.wirdfelt@arbetsformedlingen.se Lund Carina Friis, sektionschef, carina.friis@arbetsformedlingen.se Lise-Lott Hassel, arbetsförmedlare ungdom, lise-lott.hassel@arbetsformedlingen.se Solveig Rones, arbetsförmedlare krim, solveig.rones@arbetsformedlingen.se Spånga/Tensta Jan Karlsson, arbetsförmedlingschef, jan.karlsson@arbetsformedlingen.se Robert Pettersson, arbetsförmedlarchef, robert.pettersson@arbetsformedlingen.se Susanne Gustavsen, arbetsförmedlare, susanne.gustavsen@arbetsformedlingen.se Södertälje Cia Holmér, Arbetsförmedlingschef, cia.holmer@arbetsformedlingen.se Elisabeth Ågren, arbetsförmedlare, elisabeth.agren@arbetsformedlingen.se Västra Hisingen Samir Rajic, sektionschef, samir.rajic@arbetsformedlingen.se Glennd Holmskog, arbetsförmedlare, glennd.holmskog@arbetsformedlingen.se Stefan Olsson, arbetsförmedlare-krim, stefan.j.olsson@arbetsformedlingen.se 12 SOCIALA INSATSGRUPPER

13 Örebro Stefan Pettersson, sektionschef, Ylva Viggosson, arbetsförmedlare Krami, Louice Jakobsson, arbetsförmedlare, Magnus Samuelsson, arbetsförmedlare, Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Bergsmansgården Bosse Andersson, institutionschef, Björkbacken Birgitta Strandin, institutionschef, Brättegården Eleonor Johansson, institutionschef, Bärby Per Blomkvist, institutionschef, Eknäs Åsa Löfström, institutionschef, Fagared Helena Wretman, institutionschef, Folåsa Peter Håkansson, institutionschef, Granhult Kenneth Augustsson, institutionschef, Hässleholm Nick Dovik, institutionschef, Johannisberg Tomas Fjellvind, institutionschef, Klarälvsgården Monika Gustavsson, institutionschef, Ljungaskog Swerker Lindeberg, institutionschef, Ljungbacken Svante Hallberg, institutionschef, Långanäs Maria Åsebrant, institutionschef, Lövsta Annica Pettersson, institutionschef, Margretelund Liz Åkerlund-Malm, institutionschef, Nereby Thomas Erlingsson, institutionschef, Rebecka Thomas Fahlqvist, institutionschef, Ryds brunn Lars Fredriksson, institutionschef, Råby Katarina Lindeberg, institutionschef, Stigby Bo Norgren, institutionschef, Sundbo Arne Andersson, institutionschef, Sävastgården Ewa Öhman Björkman, institutionschef, Vemyra Stefan Hasselberg, institutionschef, Öxnevalla Chatarina Högberg, institutionschef, SOCIALA INSATSGRUPPER 13

14 Bilaga 1 14 kap. socialtjänstlag (2001:453) 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och Kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. 14

15 Bilaga 2 Samtycke till informationsutbyte Arbetet med sociala insatsgrupper avser insatser för unga som riskerar att bli kriminella och unga som behöver stöd och hjälp för att bryta med kriminella nätverk och en kriminell livsstil. Arbetet i de sociala insatsgrupperna möjliggör att hjälp och stöd från berörda myndigheter samt övriga aktörer samordnas under ledning av socialtjänsten. Arbetet innebär att socialtjänsten och polisen, tillsammans med övriga berörda myndigheter och aktörer, samarbetar och använder sin samlade kunskap i arbetet med att bistå unga i riskzonen att bli vanekriminella eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk. Förutom socialtjänsten och polisen kan även skolan och fritidsverksamheten ingå i arbetet. Andra aktörer som kan ingå i samarbetet är bl.a. Arbetsförmedlingen. För att olika myndigheter och andra aktörer ska kunna delta i arbetet på individnivå krävs att den berörda individen samtycker till informationsutbyte av uppgifter som är sekretessbelagda till förmån för den enskilde. Uppgifter som kan komma att utlämnas avser bl.a. individens hälsa, sysselsättning, ekonomi och kriminalitet. Vårdnadshavare förfogar tillsammans med den underårige (om individen är under 18 år) över sekretess till skydd för den underårige. Den unges eget samtycke kan bedömas vara tillräckligt, beroende på ålder och utveckling. En prövning görs dock i varje enskilt ärende. Ett samtycke till informationsutbyte kan när som helst återkallas av individen. Kontakt ska då tas med ansvarig handläggare. Jag samtycker till att berörda myndigheter samverkar kring mitt/mitt barns behov. Jag medger därför att berörda myndigheter får utbyta information om mig/mitt barn utan hinder av sekretess. Mitt samtycke gäller endast information som de aktuella myndigheterna anser behövs för att på bästa sätt ska kunna hjälpa mig/mitt barn. Ort och datum Barnets/ungdomens namn Underskrift Barnets/ungdomens personnummer Vårdnadshavare Namnförtydligande Samtycket gäller t.o.m. Handläggare (namn, telefonnummer och myndighet) Eventuell uppföljning Samtycke lämnas till att delta i en eventuell uppföljning som kan ske inom fem år från avslutad insats. Uppföljningen kan ske genom samtal eller inhämtande av statistik. Deltagande i denna eventuella uppföljning är inte en förutsättning för att få delta i den sociala insatsgruppen, utan frivilligt. Ja Nej 15

16

17 Bilaga 3 Åtgärdsplan Namn:... Mobilnr:... Datum:... Närvarande:... Huvudmål: Huvudmålet är att X ska sluta med sitt kriminella beteende Områden Mål Genomförande Ansvarig (person och myndighet) Sysselsättning/ skola Hälsa Fritid Kriminalitet Kompisar Ekonomi Övrigt Uppföljningsdatum:... Tid:... Plats:... Vid akuta problem kan XX (samordnaren) kontaktas och ett tidigare uppföljningsmöte kan komma ifråga. 17

18 Instruktioner avseende mall för Åtgärdsplan Nedan följer kortfattade förslag för vad varje rubrik ska ta upp. Varje område kan ha fler rader i Åtgärdsplanen om behov finns. För att den unge ska förstå är det viktigt att tydlighet eftersträvas. Sysselsättning/Skola Här kan till exempel framgå om den unge ska gå i skolan eller göra praktik. Det kan också framgå om personen ska få lön eller lönebidrag, antal timmar per vecka verksamheten ska pågå samt eventuella villkor, såsom närvarokrav, för verksamheten. Hälsa Här ska framgå eventuella behov av somatiska insatser, samt insatser mot psykisk ohälsa. Till exempel kan missbruksproblem och överenskommelser om behandlingsinsatser framgå. Även andra insatser, såsom behandlingssamtal, kan framgå. Fritid Här kan tex. framgå vad den unge ska göra på fritiden såsom att besöka fritidsgården eller delta i idrottsutövande eller annan aktivitet. Här kan också framgå om det överenskommits att den unge ska vara hemma efter ett visst klockslag. Kriminalitet Här bör fokus ligga på vilket stöd den unge behöver för att komma ur sin kriminalitet, såsom eventuell kontakt med lekmannaövervakare eller frivård. Det kan också var stöd från kontaktperson eller namngiven polis. Umgänge Här bör vikten av umgänge med socialt fungerande kompisar framgå, till exempel att den unge ska umgås med kompisar från innebandylaget istället för de kompisar som begår brott, eller tillhör en viss gruppering. Även frågor om eventuell flick-/pojkvän kan tas upp. Ekonomi Information inhämtas från Kronofogden i enlighet med instruktioner i Checklistan. Den ekonomiska situationen kan påverka möjligheten för den unge att upphöra med kriminalitet. Till exempel kan ett solidariskt skadestånd finnas utdömt. Det kan finnas anledning att titta på hela familjens ekonomiska situation. Övrigt Här kan frågor om bostad och bostadsortsbyten tas upp, eventuella vårdnads- eller umgängesfrågor eller annat som kan påverka den unges möjlighet att lämna en kriminell livsstil. 18

19 SOCIALA INSATSGRUPPER 19

20