Sammanträdesdatum. Carina Näsström, sekreterare Hans-Olof Carlsson, kvalitetsutvecklare, information

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn-, kultur- och Sammanträdesdatum Blad 1 (54) utbildningsnämnden Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Lars-Eric Bergman (m) Monica Dahlén (s) Inger Åberg (s) Roger Sannemo (s) Ida Collin (s) Leif Johansson (v) Åse Ehnberg (m) Ragnar Lif (c) Mats Almer (rd) Lars Lif (c), tjg ers Kerstin Andersson-Hedström (v) tjg ers Övriga närvarande Carina Näsström, sekreterare Hans-Olof Carlsson, kvalitetsutvecklare, information Utses att justera Lars-Eric Bergman Justeringens Barn- och utbildningsavdelningen, Strömsund plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Carina Näsström Ordförande... Lena Johansson Justerare... Lars-Eric Bergman

2 Organ Sammanträdesdatum ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Datum då anslag anslag sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsavdelningen, Strömsund Underskrift... Carina Näsström

3 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 3 68 Information 1. Ärendegenomgång. 2. Ordförande informerade från utbildningsdag i Östersund om Den nya skollagen. 3. Monica Dahlén (s), Inger Åberg (s), Åse Ehnberg (m) och Roger Sannemo (s) informerade från skolbesök på områdena Hammerdal samt Hoting/Backe. 4. Ordförande redogjorde från senaste BuZ och att där informerades om John Hatties analys om vad som påverkar elevers resultat. Justering (sign)

4 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 4 69 Tillägg i föredragningslistan Föredragningslistan tillförs följande ärende: 1. Rutiner för klagomål och synpunkter initiativärende inlämnat av Lena Johansson (s) 2. Skrivelse från Strömsunds Konstforum angående ansökan drift- och verksamhetsbidrag 3. Elevhälsas verksamhet i kommunens skolor Ärendet behandlas efter punkt 16 i föredragninglistan. Justering (sign)

5 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 5 70 Dnr Ansökan om värdskap till kulturprojektet Tomma Rum Ansökan har inkommit om Strömsunds kommun vill vara värd för Tomma Rum sommaren Förvaltningschefen har fått uppdraget att undersöka samverkan med andra föreningar i ärendet. Kultur- och fritidschefen har yttrat sig i ärendet. Bilaga Beredning Arbetsutskottet 39/2011 Barn- kultur- och utbildningsnämnden 50/2011 Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut Barn- kultur- och utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag och ser ingen möjlighet till värdskap för arrangemanget. Beslutsexpediering Barn- och utbildningschef Kultur- och fritidschef Justering (sign)

6

7 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 6 71 Dnr Kultur- och fritidsplan ur ett jämställdhetsintegrerat perspektiv Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har den 2 december 2010, 123, beslutat att anta reviderad kultur- och fritidsplan och överlämna den till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till nämnden med beslut enligt följande: Ärendet återremitteras till barn-, kultur- och utbildningsnämnden för en tydligare målformulering samt för en tydligare plan för hur kultur- och fritidsverksamheten ska utvecklas i kommunen. Förvaltningens kvalitetsutvecklare har fått uppdraget att till nämndsammanträdet se över planens målformulering samt komma med förslag på hur målen säkerställs. Beredning Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 80/2010 Arbetsutskottet 31/2010 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 86/2010 Arbetsutskottet 40/2010 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 102/2010 Arbetsutskottet 55/2010 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 123/2010 Arbetsutskottet 18/2011 Kommunstyrelsens arbetsutskott 11/2011, Kommunstyrelsen 42/2011 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 46/2011 Arbetsutskottet 43/2011 Justering (sign)

8 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 7 71 forts Yrkande Lena Johansson (S) yrkar på följande förändringar: Inledning Inriktningsmål Kultur och Fritidsavdelningen Tilläggsyrkande: Stöd ska ges till Studieförbund verksamma i kommunen Friluftsliv och fritidsverksamhet Ändringsyrkande: Kommunens strand och sjöbad är lätt tillgängliga och hålls rena och fräscha, meningen utgår. Åtagande Tilläggsyrkande: Under Stötta föreningar som arbetar med område friluftsliv/fritidsverksamhet för pojkar och flickor. Att bevilja bidrag för föreningar som bedriver verksamheter enligt grundvillkoren i de av Strömsunds kommuns antagna bidragsnormer. se bilaga Tilläggsyrkande: Årlig sammanställning av lokalt aktivitets stöd för överblick mellan pojkar och flickor i olika lokaler/anläggningar Justering (sign)

9 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 8 71 forts Folkbildningsstöd Ändring från fortbildning till folkbildning Ändringsyrkande: Folkbildningens grundläggande uppgift är att stå för demokrati och lika rättigheter, att möjliggöra för individer och grupper att förbättra sina livsvillkor och att på olika sätt stärka sin delaktighet i samhället, detta oavsett kön. Bidragsgivning ska ge frihet för studieförbunden att själva forma sina mål och sin verksamhet. Bidrag ges som ett ramanslag för kalenderår till av Folkbildningsförbundet godkänt studieförbund, som vid utbildningstillfället bedriver folkbildningsverksamhet i kommunen. Ändringsyrkande: Utgår: Kommunens stöd utgår till inom Strömsunds kommun verksamma studieförbund vars centrala organisation godkänts av Folkbildningsrådet för att få statsbidrag enligt Förordningen om statsbidrag till folkbildningen. Mål Utgår: Att genom bidrag till föreningar och organisationer i kommunen skapa förutsättningar för ett varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter för flickor och pojkar, kvinnor och män. Till förenings och tas bort Att genom stöd till förenings- och till folkbildningsverksamhet ge kommuninvånarna oavsett kön, möjlighet att delta i dessas verksamhet. Justering (sign)

10 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 9 71 forts Utgår: Att genom stöd till föreningar och organisationer stimulera aktiviteter som tar hänsyn till tillgänglighet för funktionshindrade flickor och pojkar, kvinnor och män. Att ge möjlighet att i demokratiska former bedriva och främja folkbildning och kulturverksamhet av god kvalitet till flickor och pojkar, kvinnor och män i kommunen, utifrån respektive studieförbunds idéburna profil. Åtagande För att erhålla bidrag gäller de motiv, definitioner och kriterier som fastställs av Folkbildningsrådet Bidrag till studieförbunden består av tre delar Grundbidrag fördelas enligt respektive studie förbunds relativa andel av totalbidraget till studieförbunden föregående år. Grundbidraget utgör den större delen av totalbidraget. Volymbidrag fördelas i relation till varje studieförbunds andel av det totala antalet deltagartimmar, det mått i vilket alla studiecirklar, kulturarrangemang och övriga folkbildningsverksamhet sammanräknas. Fördelningen beräknas på det senaste redovisade verksamhetsåret. Målgruppsbidrag riktat bidrag för verksamhet som riktar sig till studerande i basämnen, Arbetslösa, handikappade och invandrare eller i andra grupper som Barn, kultur och utbildningsnämnden prioriterar. Bidraget fördelas i relation till varje studieförbundets andel av redovisade deltagartimmar i verksamhet för angivna målgrupper. Villkor För att erhålla bidrag måste studieförbunden lämna in ansökan. I ansökan skall framgå angivna mål för egen verksamhet, plan för utvärdering och uppföljning av denna samt verksamhetsberättelse. Till berättelsen bifogas sammanställning över verksamhetens omfattning i Strömsunds kommun. Justering (sign)

11 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr forts Utgår Kommunen har ett aktivt samarbete med föreningarna. Säkerställan Studieförbund skall årligen skicka in kopia på verksamhets, revisionsberättelse samt balansräkning till kultur- och fritidsavdelningen. Fördelning mellan könen är önskvärt. Barn, kultur och utbildningsnämnden kallar studieförbunden till överläggningar minst en gång per år. Dessa överläggningar bör eftersträva att finna en lokalt förankrad folkbildningssyn i en dialog mellan studieförbunden och kulturpolitiskt ansvariga i kommunen. Kontroller kan utföras genom Barn, kultur och utbildningsförvaltningen och av kommunrevisionen i samband med revision av Barn, kultur och utbildningsnämndens verksamhet. För detta ändamål ska studieförbundet spara och tillhandahålla de handlingar som kan styrka riktigheten av de uppgifter som lämnats som grund för ansökan om bidrag de senaste fyra åren. Utgår: Barn Kultur och Utbildningsnämnden äger rätten att kontrollera ansökans riktighet. På anmodan skall föreningen tillhandahålla samtliga handlingar som har betydelse för ansökan om bidraget Proposition Ordförande ställer proposition på eget yrkande och finner bifall till detta. Justering (sign)

12 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr forts Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut Kultur- och fritidsplanen godkänns med ändringar enligt Lena Johanssons yrkande och överlämnas till kommunstyrelsen. Bilaga Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Justering (sign)

13 Kultur och fritidsplan Inledning Strömsunds kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Ångermanland. Kommunen har en areal på km², och är således en av landets största. Centralort i kommunen är Strömsund. Strömsunds kommun är den nordligaste av Jämtlands 8 kommuner. Vi gränsar mot Östersund i söder och mot den västerbottniska och norska fjällvärlden i norr. De goda möjligheterna till friluftsliv, jakt och fiske är av stor betydelse för kommunens flickor och pojkar, kvinnor och män. Barn- kultur- och utbildningsnämnden vill verka för en god livskvalitet för kommunens Innevånare, oavsett kön, samt skapa förutsättningar för en levande kultur och en aktiv fritid som stimulerar och utvecklar förmågan till delaktighet i en föränderlig värld. En viktig del i detta är att säkerställa ett varierat kultur- och fritidsutbud för alla åldrar. Kultur- och fritidsverksamhet kan bedrivas dels i kommunal regi, dels genom föreningar, kyrkor, kooperativ, eller i andra former. Verksamhet för barn och ungdom prioriteras. Biblioteksplan finns i separat dokument. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har till uppgift att stödja, främja och samordna kultur- och fritidsintressen samt ungdoms- och idrottsverksamhet såväl för flickor, pojkar, kvinnor och män i kommunen. Nämnden ska verka för bevarandet av estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar samt yttra sig om utsmyckning av offentliga platser och byggnader. Nämnden har ansvaret för kommunens biblioteksverksamhet och kommunala musikskolan. ur barn- kultur- och utbildningsnämndens reglemente Inriktningsmål Kultur- och fritidsavdelningen: Stöd ska ges till föreningar Stöd ska ges till Studieförbund verksamma i kommunen Skapa mötesplatser för ungdomar i Strömsunds kommun Skapa läslust hos barn och ungdomar Tillhandahålla möjligheter till motion och rekreation Utveckla musikskolan till kulturskola Biblioteksverksamheten ska utvecklas så att tillgängligheten ökas och en större utåtriktad verksamhet till förskolor och skolor är angeläget.

14 Nuläge i Strömsunds kommun Bibliotek I kommunen finns ett huvudbibliotek som är integrerat med gymnasieskolan, samt 4 filialer varav två är integrerade med skolan. Till detta finns även en verksamhet som benämns Bokbilen som är en service för övriga orter i kommunen. Idrottsanläggningar och aktiviteter Det är väl tillgodosett med idrottsanläggningar runt i vår kommun. Det finns idrottsplatser, tennisbanor, sporthallar, gymnastiksalar, elljusspår, ishall och slalombackar. I kommunen finns dessutom ridanläggning och skyttehall samt två 9 håls golfbanor. En del av dessa anläggningar drivs av föreningar. Föreningsverksamhet Barn-, kultur- och utbildningsnämnden fördelar bidrag till kommunens föreningar. Vi är speciellt angelägna om att få flickor och pojkar, kvinnor och män delaktiga i denna verksamhet. Kultur- och fritidsavdelningen har en särskild prioritering att tillvarata och utveckla barn/ungdomsverksamhet. Musikskola Strömsunds kommunala musikskola ger undervisning på ett flertal instrument för flickor och pojkar. Lokala variationer förekommer p.g.a. lärarnas olika specialområden, men målet är detsamma, att ge eleverna en stimulerande och utvecklande hobby. Där det är möjligt ger vi också undervisning i sång och körsång. Vi strävar också efter utökat ensemble/orkesterspel. Musikskolan är avgiftsbelagd. Badverksamhet Det finns simhallar i Hammerdal, Strömsund, Hoting och Gäddede dessa är normalt öppna under skolterminerna höst och vår och besöken är avgiftsfria. Allmän kultur Inom kommunen finns flera kulturföreningar, bl.a. kan nämnas hembygdsföreningar musikföreningar dansföreningar och föreningar inom konst och hantverk, dessutom ett flertal övriga ideella föreningar. Utställningsmöjligheter finns i biblioteken samt bland konstföreningarna.

15 Stipendium Barn-, kultur- och utbildningsnämnden delar årligen ut kultur- samt ledarstipendium. Strömsunds kommuns kulturstipendium är avsett att stödja och uppmuntra förtjänstfull verksamhet inom skilda kulturella områden såsom litteratur musik konst teater koreografi foto och film konsthantverk hembygdsverksamhet journalistik och andra därmed jämförbara områden, och som är mantalsskriven inom Strömsunds kommun Strömsunds kommuns ledarstipendium utdelas till ledare som är mantalsskriven inom Strömsunds kommun och under flera år gjort framstående frivilligt arbete inom ideell förening eller organisation. För båda stipendierna gäller att vi gärna ser en jämn fördelning mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Öppen ungdomsverksamhet I Strömsunds kommun är den öppna ungdomsverksamheten bedriven av föreningar. Verksamheterna utövas både i kommunalt ägda fastigheter samt i föreningslokaler. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden vill stödja och uppmuntra lokala initiativ för bra, regelbunden och drogfri verksamhet som riktar sig till alla ungdomar, flickor och pojkar. Studieorganisationer/förbund Kommunen har flera aktiva studieorganisationer/förbund. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ger ekonomiskt bidrag till denna verksamhet. Detta för att stärka och utveckla demokratin och göra det möjligt för människor oavsett kön att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Samt att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Fonder Barn-, kultur- och utbildningsnämnden handlägger även de fonder som ligger inom deras verksamhetsansvar.

16 Övergripande mål Att främja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen och därmed bidra till att skapa en bättre samhällsmiljö som ger kommunen en ökad attraktionskraft för boende och företagande för kvinnor och män. Att stärka kulturell mångfald, gemenskap och en lokal identitet och stimulera kvinnor och män i alla åldrar att utöva sin yttrandefrihet och delta i den demokratiska processen. Att stimulera människor till fysisk aktivitet genom att erbjuda tillgång till ett brett och varierat utbud av fritidsaktiviteter till flickor och pojkar, kvinnor och män. Att funktionshindrade flickor och pojkar, kvinnor och män ska kunna delta i kulturoch fritidsaktiviteter på sina villkor. Att skapa förutsättningar för ungdomar, flickor och pojkar, till en drogfri fritidsmiljö. Att skapa mötesplatser för ungdomar dvs. flickor och pojkar. Att skapa läslust hos barn och ungdomar dvs. flickor och pojkar. Att utveckla musikskolan till kulturskola.

17 Anläggningar och lokaler Mål Se till att öka föreningsmedverkan i skötsel och drift av lokaler och anläggningar. En rimlig standard på befintliga lokaler och anläggningar bör eftersträvas. Anläggningar och lokaler ska vara handikappanpassade ur tillgänglighets aspekt. Vid fördelning av anläggning och driftsbidrag tas hänsyn till tillgänglighet för handikappade samt även hänsyn ur ett jämställdhets perspektiv mellan könen. Anläggningar och lokaler skall ha en bra geografisk spridning i kommunen. Att stödja och främja goda miljöer för flickor och pojkar. Åtagande Att kommunen lämnar driftsbidrag till föreningar som driver anläggningar och lokaler. Att driftsbidrag och anläggningsbidrag fördelas utifrån ett genusperspektiv, en rättvis fördelning mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Bidrag ska fördelas med en bra geografisk spridning. Verksamhet för flickor och pojkar skall prioriteras. Aktivt arbeta för att stödja föreningar som vill driva ungdomsgårdar, detta för att främja goda ungdomsmiljöer för flickor och pojkar. Villkor Kommunen har ett gott samarbete med föreningslivet. Säkerställan Årlig inventering och redovisning av anläggningar och lokaler som får bidrag, där även tillgänglighet ska finnas med i redovisningen. Begära in verksamhetsberättelser från de ungdomsgårdar som kommunen lämnar bidrag till. Dessa bör innehålla redovisning av antalet deltagare, aktiviteter, öppethållande könsfördelning etc.. Lagstadgade besiktningar av anläggningar och lokaler skall genomföras.

18 Friluftsliv och fritidsverksamhet Friluftsliv är ett samlingsbegrepp för de aktiviteter som genomförs utomhus och inkluderar både organiserad såväl som oorganiserad verksamhet. Till det organiserade friluftslivet hör de utomhusaktiviteter som sker i föreningsform. Alla, oavsett ålder och kön, kan idrotta och motionera i kommunen. Det finns möjlighet till många olika motionsformer. Det är naturligt och roligt för alla generationer att mötas inom såväl spontanidrott som i organiserad form. Föräldrar känner glädje i att engagera sig i ungdomarnas aktiviteter. Idrottsplatser och -hallar, motions- och skidspår, sjöar och isar, skogs- och grönområden erbjuder invånarna, oavsett kön, möjlighet till idrott, motion och friluftsliv för främjande av en god hälsa. Standard, service och utformning anpassas så långt som möjligt efter brukarnas önskemål. Föreningarna använder idrottsplatserna för sin organiserade verksamhet och får ekonomiskt stöd till barn och ungdomsidrott enligt bidragsregler samt subventionerade taxor och avgifter. Många av aktiviteterna inom ramen för friluftsliv är av mycket stort intresse för besökare och turister, vilket också främjar en utvecklad naturturism i Strömsunds kommun. En styrka i kommunen är att det är enkelt att få ett rikt friluftsliv i skog, mark och sjöar. För Kommunens alla invånare, oavsett ålder, och kön är badet en naturlig träffpunkt där man erbjuds ett stort utbud av aktiviteter som garanterar alla besökare en positiv upplevelse. Strand- och sjöbad ger goda möjligheter till rekreation. Badanläggningarna erbjuder allmänhet, skolor, förskolor och föreningsliv goda förutsättningar för friskvård, bad, vattengymnastik, simskola och simidrott. Mål Att kommunen möjliggör för alla flickor, pojkar, kvinnor och män att kunna få naturupplevelser. Att kommunala friluftsområden, spår och strövområden även i framtiden finns tillgängliga för alla, oavsett kön och ålder. Att breddidrotten för kvinnor och män, prioriteras. Att öppettiderna är anpassade för såväl motion, träning som tävling. Att lokaler och anläggningar håller hög kvalitet. Att förutsättningar skapas för funktionshindrades delaktighet i fritidsaktiviteter och ur ett jämställdhets perspektiv. Att flickor och pojkar idrottar på lika villkor. Att förskolor och skolor får tillgång till anläggningarna under skoltid.

19 Att flickor och pojkar under hela sin tonårstid uppmuntras att delta i idrott och motion. Att ge stöd till verksamheter för flickor och pojkar. Att dela ut ungdomsledarstipendium till föreningsledare. Att kvinnor och män stimuleras att röra på sig så folkhälsan förbättras. Att framförallt tillgodose flickors och pojkars behov av meningsfulla aktiviteter i en drogfri miljö, oavsett språklig och kulturell bakgrund. Att särskilt ägna uppmärksamhet åt föreningslösa flickor och pojkar för vilka fritidsgårdarna är en viktig resurs. Åtagande Stötta föreningar som arbetar med området friluftsliv/fritidsverksamhet för flickor och pojkar, kvinnor och män Att bevilja bidrag till föreningar som bedriver verksamheter enligt grundvillkoren i de av Strömsunds kommun s antagna bidragsnormer. Bilaga Öka möjligheterna till att under alla årstider utöva ett aktivt friluftsliv/fritidsverksamhet så att detta ger en bättre folkhälsa för flickor och pojkar, kvinnor och män. Villkor Att kommunen har ett gott samarbete med föreningslivet. Säkerställan Årlig rapport från de föreningar som arbetar ideellt med skötsel av spår och strövområden. Årlig sammanställning av lokalt aktivitetsstöd för överblick mellan pojkar och flickor i olika lokaler/anläggningar.

20 Folkbildningsstöd Folkbildningens grundläggande uppgift är att stå för demokrati och lika rättigheter, att möjliggöra för individer och grupper att förbättra sina livsvillkor och att på olika sätt stärka sin delaktighet i samhället, detta oavsett kön. Bidragsgivning ska ge frihet för studieförbunden att själva forma sina mål och sin verksamhet. Bidrag ges som ett ramanslag för kalenderår till av Folkbildningsförbundet godkänt studieförbund, som vid utbildningstillfället bedriver fortbildningsverksamhet i kommunen. Mål Att genom stöd till folkbildningsverksamhet ge kommuninvånarna oavsett kön, möjlighet att delta i dessas verksamhet. Att ge möjlighet att i demokratiska former bedriva och främja folkbildning och kulturverksamhet av god kvalitet till flickor och pojkar, kvinnor och män i kommunen, utifrån respektive studieförbunds idéburna profil. Åtagande För att erhålla bidrag gäller de motiv, definitioner och kriterier som fastställs av Folkbildningsrådet. Bidrag till studieförbunden består av tre delar Grundbidrag fördelas enligt respektive studie förbunds relativa andel av totalbidraget till studieförbunden föregående år. Grundbidraget utgör den större delen av totalbidraget. Volymbidrag fördelas i relation till varje studieförbunds andel av det totala antalet deltagartimmar, det mått i vilket alla studiecirklar, kulturarrangemang och övriga folkbildningsverksamhet sammanräknas. Fördelningen beräknas på det senaste redovisade verksamhetsåret. Målgruppsbidrag riktat bidrag för verksamhet som riktar sig till studerande i basämnen, Arbetslösa, handikappade och invandrare eller i andra grupper som Barn, kultur och utbildningsnämnden prioriterar. Bidraget fördelas i relation till varje studieförbundets andel av redovisade deltagartimmar i verksamhet för angivna målgrupper.

21 Villkor För att erhålla bidrag måste studieförbunden lämna in ansökan. I ansökan skall framgå angivna mål för egen verksamhet, plan för utvärdering och uppföljning av denna samt verksamhetsberättelse. Till berättelsen bifogas sammanställning över verksamhetens omfattning i Strömsunds kommun. Säkerställan Studieförbunden skall årligen skickar in kopia på verksamhets, revisionsberättelse samt balansräkning till kultur- och fritidsavdelningen. Fördelning mellan könen är önskvärt. Barn, kultur och utbildningsnämnden kallar studieförbunden till överläggningar minst en gång per år. Dessa överläggningar bör eftersträva att finna en lokalt förankrad folkbildningssyn i en dialog mellan studieförbunden och kulturpolitiskt ansvariga i kommunen. Kontroller kan utföras genom Barn, kultur och utbildningsförvaltningen och av kommunrevisionen i samband med revision av Barn, kultur och utbildningsnämndens verksamhet. För detta ändamål ska studieförbundet spara och tillhandahålla de handlingar som kan styrka riktigheten av de uppgifter som lämnats som grund för ansökan om bidrag de senaste fyra åren. Årlig sammanställning av lokalt aktivitetsstöd för en överblick av fördelning mellan pojkar och flickor i olika anläggningar/lokaler.

22 Allmän kulturverksamhet och Kulturminnesvård Det konstnärliga skapandet, på både professionell och amatörmässig nivå, gestaltas bland annat i: litteratur, dans, musik, bild, arkitektur och formgivning. Inom det konstnärliga skapandet bearbetas, förstås och ifrågasätts olika aspekter av det kulturella samhället. Det konstnärliga skapandet har därför blivit själva sinnebilden för vad vi kallar kultur och är grunden till mycket kulturkonsumtion. Kulturarvet Kulturarvet kan sägas vara de olika spår som finns kvar från vår historia, däribland den samiska historian. Vårt gemensamma kulturarv är mycket mer än föremål och kulturmiljöer. Kulturarvet inbegriper också traditioner och värderingar, religion och livsåskådningar som finns i vårt minne och återspeglas i visor, brev, böcker med mera. Inom vårt gemensamma kulturarv ryms även spåren efter fysiska aktiviteter såsom sport och friluftsliv. Denna väv av minnen, idéer, konstverk och konkreta föremål samt platser och byggnader brukar benämnas som vårt gemensamma kulturarv. Den nationella politikens ambition har varit att försöka använda kulturarvet i nya sammanhang för att det inte skall glömmas bort och gå förlorat. Det är också viktigt att se kulturarvet som en spegel av samhället. Uppdraget är att vårda och bevara men också varsamt bruka kulturarvet. Mål Att ge kvinnor och män i kommunen möjlighet att ta del av kulturaktiviteter av hög kvalitet. Särskilt äldre medborgare i kommunen måste också få möjlighet till kulturupplevelser, där är geografisk närhet speciellt viktig. Att stödja flickors och pojkars egna aktiviteter inom teater, musik, dans, bild, litteratur och annan konstnärlig verksamhet. Kulturevenemang för flickor och pojkar, kvinnor och män som anordnas i samverkan mellan olika aktörer lokalt och regionalt skall uppmuntras och skall också prioriteras. Utbudet av kulturevenemang skall präglas av mångfald, där ibland den samiska kulturen, och stimulera till kulturmöten över generations- och kulturgränser för flickor och pojkar, kvinnor och män. Kulturarrangemang bör marknadsföras på kommunens hemsida. Bevara, levnadsgöra och öka intresset för kulturarvet och den lokala kulturen.

23 Åtaganden Att kulturevenemang görs tillgängliga även utanför centralorten. Att samverka med och stötta föreningslivet, och genom årliga föreningsträffar vara en samarbetspartner med kommunens föreningar. Att ha god kontakt med handikapporganisationerna. Att omvandla den kommunala musikskolan till en kulturskola med flera kulturinriktningar. Samt att denna även skall ses som en resurs i kommunens kulturliv för flickor och pojkar, kvinnor och män. Att kulturveckan permanentas och utvecklas till att gälla hela kommunen samt innehålla ett flertal kulturyttringar. Samarbete mellan Länskulturen, Länsmusiken och Länsmuseet, men även över läns/riksgräns när möjlighet ges. Skyltning med samiska namn på biblioteken. Stötta kulturarrangemang genom bidrag. Att genom samarbete med kommunens andra förvaltningar/avdelningar marknadsföra våra kultur- och idrottsarrangemang. Att vårda minnet av vårt kulturarv. Att vårda minnet av våra kulturpersonligheter. Villkor Kommunen har ett aktivt samarbete med föreningarna. Säkerställan Minst två nämndsammanträden enbart med ärenden inom kultur- och fritidsverksamheten årligen. Årlig uppföljning av kulturevenemang samt redovisning av ålder och kön. Årliga redovisningar från föreningar som ansöker om bidrag. Förvaltningen bör ha regelbunden kontakt med handikappråd för dialog, minst en gång per år.

24 Bibliotek och media Se upprättad biblioteksplan. Kulturskola Kulturskolan ska vara ett nav i kommunens musik och kulturliv. Här får våra flickor och pojkar möjlighet att lära sig musikens grunder, att sjunga och att spela tillsammans vilket innebär att de grundlägger ett livslångt intresse för musik och kultur. Eleverna har också möjlighet att utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och att de får ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud och kan utveckla och använda sina kunskaper och erfarenheter i så många uttrycksformer som möjligt som musik, dans, drama, bild och övrig skapande verksamhet. Det viktigaste målet är att glädjen och lusten ska stimuleras, så att de teoretiska ämnena i skolan känns lättare. Mål Att bedriva instrumental och sångundervisning till flickor och pojkar från åk 3 i grundskolan till åk 3 i gymnasiet som betalat anmälningsavgift till kulturskolan. Ny anmälningsavgift tas ut för varje läsår. Förberedande undervisning genomförs i helklass regelbundet senast i åk 2. Det är av stor vikt att dagens flickor och pojkar får möjlighet att lära sig dansa sällskapsdans. Att lära sig dansa i tidiga år lär eleverna att umgås och få en respekt för det mottsatta könet, och förhoppningsvis är dans en naturlig social samvaro som är drogförebyggande. Det är av absolut största vikt att kulturskolan har en aktiv utåtriktad verksamhet. Kulturskolan bör kunna representera kommunen i olika sammanhang med olika framträdanden. Gärna vid andra kommunala verksamheter som åldringsboenden osv. Kulturskolan bör naturligtvis delta vid skolavslutningar, lucia och nationaldagen. Att möjligheter till övriga kulturyttringar så som bild, drama och övrigt skapande verksamhet på sikt utvecklas inom kulturskolan.

25 Åtaganden Att kulturskolan ska ha minst 40 % av eleverna mellan åk 3-9 anmälda/betalande i kulturskolan. (Detta avser elever som anmält sig på något instrument eller sång). Att alla flickor och pojkar i grundskolan ska ha lärt sig dansa pardans/sällskapsdans innan de går ut åk 6. Att senast i åk 2 ska samtliga flickor och pojkar erbjudas förberedande instrumentundervisning regelbundet. Att kulturskolan ska ha minst sju framträdanden av något slag på varje rektorsområde under varje läsår, gärna vid andra kommunala verksamheter som åldringsboenden osv. Att kulturskolan deltar vid skolavslutningar, lucia och nationaldagen. Villkor Att elever och föräldrar är nöjda med verksamheten. Säkerställan Redovisning i september om antalet anmälda/betalande flickor och pojkar i kulturskolan åk 3-9 årligen. Redovisning i maj årligen av dansverksamheten för flickor och pojkar i samtliga rektorsområden. Redovisning i maj av förberedande undervisning för flickor och pojkar i kommunens samtliga rektorsområden. Rapport av framträdanden av kulturskolan under året redovisas i augusti för föregående läsår, uppdelat på flickor och pojkar. Föräldra- och elevenkät genomförs årligen och redovisas i maj, uppdelat på flickor och pojkar.

26 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Dnr Dnr Ungdomsgård i Strömsunds tätort Samverkansgruppen i Strömsunds tätort har under det senaste året sett att behovet av någonstans att vara har ökat bland ungdomar. Barn- kultur och utbildningsnämnden har uppdragit till kultur- och fritidschefen att upprätta och redovisa ett förslag, tillsammans med representanter från kyrkan, samverkansgruppen, föreningsliv, näringsliv, Folkets Hus m.fl. vad gäller inrättande av en bemannad ungdomsgård i Strömsunds tätort. Förslaget ska innehålla följande: Fritidsledare, lokal, verksamhet som föreningar, kyrkan, näringsliv, sociala m.fl. kan tänkas bistå med. En ekonomisk kalkyl vad gäller kostnader för fritidsledare, lokal. Drift, verksamhetsinnehåll ska medfölja samt vilka positiva effekter det kan få av bättre fritidstillvaro för ungdomarna. Kultur-, och fritidschefen har informerat nämnden angående möte med Folkets Hus föreningen, SUAB, m.fl. samt redovisat en kostnadsanalys. Kultur- och fritidschefen fick i uppdrag att inkomma med kompletteringar. Justering (sign)

27 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr forts Beredning Arbetsutskottet 33/2010 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 88/2010 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 103/2010 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 117/2010 Arbetsutskottet 11/2011 Arbetsutskottet 30/2011 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 41/2011 enligt följande: - Ärendet återremiteras till kultur- och fritidschefen för kompletteringar, och redovisning med en ekonomisk kalkyl där det framgår huruvida Folkets Hus föreningen konkret kan tänka sig samarbeta både vad gäller placerandet av en ungdomsgård i lokalerna som om de kan bistå med något i övrigt. - Samt ta reda på möjligheterna att med hjälp från andra förvaltningar t.ex. VSF, FUF om personalinsatser. - Och även utreda om andra lokaler kan vara aktuella t.ex. Vattudalsskolan, Ö1 och även Pelarsalen. Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut - Ärendet återremiteras till arbetsutskottets sammanträde i augusti, då inkommet underlag ej är fullständigt utifrån beslutet i barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut 41/ En fullständig komplettering förväntas inkommit till arbetsutskottet sammanträde i augusti. Beslutsexpediering Förvaltningschef Kultur- och fritidschef Justering (sign)

28 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Dnr Information bokslutsprognos per 30 april 2011 gällande barnoch utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningens ekonom informerar om bokslutsprognosen per 30 april 2011 för barn- och utbildningsförvaltningen. Bilaga Beredning Arbetsutskottet 44/2011 Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av boksluts prognos per 30 april Barn-, kultur- och utbildningsnämnden uppmanar barn- och utbildningsförvaltningen till fortsatt återhållsamhet. Beslutsexpediering Förvaltningschef Ekonomi Justering (sign)

29

30

31 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Dnr Information bokslutsprognos per 30 april 2011 gällande kultur- och fritidsavdelningen Barn- och utbildningsförvaltningens ekonom informerar om bokslutsprognosen per 30 april 2011 för kultur- och fritidsavdelningen. Bilaga Beredning Arbetsutskottet 45/2011 Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av bokslutsprognos per 30 april Barn-, kultur- och utbildningsnämnden uppmanar kultur- och fritidsavdelningen till fortsatt återhållsamhet. Beslutsexpediering Förvaltningschef Kultur- och fritidschef Ekonomi Justering (sign)

32

33

34 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Dnr Kvalitetsredovisning 2009/2010 Hans- Olof Carlsson, kvalitetsutvecklare redogör för sammanställningen utifrån rektorsområdenas kvalitetsredovisningar. Bilaga Läsåret 2009/2010 var det stycket 2, Elevens utveckling, Lärande, Godkända betyg som skulle utvärderas för att ligga till grund för förvaltningens kvalitetsredovisning till Skolverket. Övriga stycken skulle redovisas till barn-, kultur- och utbildningsnämnden i enkätform och uppföljning enligt barn- och utbildningsplanen. Beredning Arbetsutskottet 46/2011 Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av kvalitetsredovisning 2009/2010. Beslutsexpediering Barn- och utbildningsförvaltningen Justering (sign)

35 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET STRÖMSUNDS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Backe Bredgård Frostviken Hammerdal Hedenvind Hoting Vattudal Hjalmar Strömer

36 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nuläge, bedömning av verksamheten m m... 4 Bakgrund, syfte m m. 9 Organisation, tidsplan m m.. 11 Elevens utveckling, lärandet och godkända betyg 12 Resultatet av elev- och föräldraenkäten Analys av elev- och föräldraenkäten. 18 Förebyggande arbete i likabehandling.. 20 Övriga utvecklingsarbeten. 21 Rektorsområdenas redovisningar. 24 Backe ro Bredgårds ro.. 33 Frostvikens ro 42 Hammerdals ro.. 47 Hedenvinds ro Hotings ro Vattudalsskolans ro Hjalmar Strömerskolans ro. 110 Åtgärdsprogram grundskolan Pedagogisk bedömning 6-åringar/förskoleklass(resultat) Diagnostiska prov grundskolan (resultat) 133 Nationella prov grundskolan (resultat) 134 Slutbetyg från grundskolan. 136 Utbildningsresultat Gymnasieskolan Gymnasieskolan jämförelse med övriga glesbygdskommuner och med riket 137 Slutord

37 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Inledning - bakgrund Detta är Strömsunds kommuns tionde kvalitetsredovisning gällande skolverksamheterna. Den grundtanke, som präglat de redovisningar som hittills har avlämnats, är förutom uppföljning och utvärdering av verksamheten - användbarhet. Redovisningarna ska alltså användas som grund för reflektion inför det fortsatta arbetet ett arbete som ska präglas av den människosyn och kunskapssyn som utgör grundpelarna i det svenska skolväsendet. En viktig del av målsättningen med kvalitetsarbetet ska, enligt vår uppfattning, vara att i ett kommunövergripande perspektiv och med utgångspunkt i de nationella och lokala målen stärka verksamhetens helhetssyn, kvalitet och likvärdighet. Att kvalitetsredovisningen ska vara användbar och inte bara bli en hyllvärmare innebär att den ska vara ett verktyg i kvalitetsutvecklingen av organisationen, verksamhetens medarbetare, arbetsformer, angreppssätt och metoder. Våra tidigare kvalitetsredovisningar har också kommit att användas ute i skolorna som underlag för diskussion och reflektion. De har även fungerat som idégivare och inspirationskällor. Redovisningens användbarhet i vardagsarbetet är alltså en viktig utgångspunkt för oss. Denna kvalitetsredovisning är den första, som utgår ifrån den nya Barn- och utbildningsplanen och Barn-, kultur- och utbildningsnämndens uppdragsbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges budgetoch utvecklingsdokument. Dessutom sker under 2010 ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet, vilket medför att all redovisning delas upp på pojkar och flickor. Dessa tre faktorer har inneburit ett annat upplägg av det systematiska kvalitetsarbetet jämfört med tidigare år. Enligt skollagen ska det för skolområdet finnas en särskild verksamhetsplan skolplanen. 1 Skolplanen ska enligt skollagen följas upp och utvärderas. Uppföljning och utvärdering av verksamheten är ett måste om man över huvud taget ska kunna veta om man har en verksamhet i enlighet med gällande mål, riktlinjer och föreskrifter. Dessa utvärderingar ute i skolorna utgör en nödvändig grund för kommunens kvalitetsredovisning. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning 2 ska varje kommun senast den 1 maj varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Skyldigheten att upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar även för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnomsorg tillkom den 15 augusti 2005 (SFS 2005:609) I tillsynsutredningar har Skolverket konstaterat att sambandet mål utvärdering budget i många kommuner är dåligt utvecklat eller saknas helt. Detta bristande samband innebär att prioriteringarna i budgeten görs utan den kunskap om resultaten som är nödvändig. De olika tidpunkterna har gjort att man tappat bort sambandet. Eftersom det är i kommunstyrelsen som de reella prioriteringarna görs så måste det anses angeläget att kvalitetsredovisningen i fortsättningen blir en i årsredovisningen och därmed i den kommunala årscykeln integrerad del. Under hösten 2004 genomförde Skolverket en utbildningsinspektion 3 i Strömsunds kommun. Skolverket uttalar sig sammanfattningsvis att: Måluppfyllelsen är i huvudsak god i skolor och andra verksamheter. Skolverkets förslag till förbättringsinsatser samt arbetslagens åtgärder redovisades områdesvis i Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning Under våren 2007 bad Skolverket om en uppföljning av inspektion Dess övergripande effekter redovisades i kommunens kvalitetsredovisning Den slutliga avstämningen av inspektionen skedde i Umeå april Skollagen 2 kap. 8 2 Utbildningsdep., (2001) Förordning om kvalitetsredovisning, SFS 1997:702 med ändring SFS 2001:649 och SFS 2005: Rapporten finns som pdf under följande adress: DOKUMENT/INSPEK_R_KOMMUN/INSPEKTIONSRAPPORT_STR%C3%96MSUND.PDF 3

38 Nuläge Förskolan Våren 2010 var 439 barn inskrivna i förskolan ( ). Dessutom tillkommer Torsäng med 15 barn. Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 92 barn, Bredgård 104 barn, Hammerdal 95 barn, Hoting 56 barn, Backe 42 barn, Frostviken 28 barn, dagbarnvårdarna 22 barn och Torsäng Kooperativ Hallviken 15 barn. På flera förskolor är det speciellt svårigheterna med språket som bekymrar. Det är många barn som saknar en god språklig grund inför framtiden. Tidiga insatser i förskolan har haft positiv inverkan på utvecklingen hos barnet. Hur denna insats har sett ut har varierat men utfallet har varit positivt. (Se Hedenvinds kv.redov och 2009) En åtgärd rektorerna och förvaltningen gjort är att öka andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskola från 41% (2005) till 49% (2009). En annan åtgärd är att grundskolan tillsätter en läs- och skrivutvecklare på 50 procent hösten Den 24/4-09 startades ett kommunalt nätverk för läs- och skrivutveckling, där förskolepersonal ingår. Syftet är bl.a. koordinering och samordning samt att driva systematiskt utvecklingsarbete inom området. Utifrån resultaten från mätningarna av förskoleverksamhetens platsbehov hösten 2008 i Strömsunds centralort stängdes Skattkistan, som är en av förskolorna Förskoleklass Våren 2010 var 119 barn inskrivna i förskoleklass ( ). Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 32 barn, Bredgård 34 barn, Hammerdal 17 barn, Hoting 10 barn, Backe 15 barn, Frostviken 11 barn. Fritidshem Våren 2010 var 281 barn inskrivna på fritidshem ( ). Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 79 barn, Bredgård 81 barn, Hammerdal 48 barn, Hoting 35 barn, Backe 17 barn och Frostviken 21 barn. Grundskolan årskurs 1-9 Utifrån tilldelade resurser har Barn- och utbildningsförvaltningen en högre bemanningsgrad på mindre enheter och lägre bemanningsgrad på större enheter. 4

39 Räknat på hela kommunen så minskar elevunderlaget med ca 35 elever/år de närmaste åren. Även här råder olika förutsättningar inom olika områden. Strömsund och Hammerdal har behövt utöka sin organisation på grund av ökat antal barn/elever Totalt antal elever i årskurs 1-9 från Strömsunds kommun ( ) / / / / / / / /2016 Anm. Läsåret 2015/16 innefattar födda tom Den tendens förvaltningen såg 2009, att utbildningsresultaten i grundskolan började förbättras har brutits 2010 trots att resurser för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling har tillförts i form av språkutvecklare och matematikutvecklare. Utbildningsresultatsdiskussionen har fortsatt under läsåret som inleddes med rektorsgruppen under hösten 2008 samt med Barn-, kultur- och utbildningsnämnden våren Som en följd av nämndens resultatdiskussion har förskolorna i kommunen fått redovisa, hur de arbetar med tal-, läs- och skrivutveckling sommaren Sommaren 2009 och 2010 erbjöd kommunen sommarskola för de elever som inte nådde målen. Exempel på hur utbildningsresultaten försämrats sedan 2009 är, att andelen behöriga till gymnasieskolan minskar. Förvaltningen ser främst problemen i kärnämnen, biologi och fysik men att även alla andra ämnen påverkats negativt. Orsaken till detta är att det bl.a. finns många elever med särskilda behov. Nytillkomna elever behöver extra resurser vad gäller svenska språket, handledning och modersmålsundervisning. De största utmaningarna har Hammerdal och Strömsund. Där har skolorna en bemanningsgrad i vissa fall under riksgenomsnittet. Samtidigt har kommunen som helhet en bemanning över riksgenomsnittet. Inspektion Vattudalsskolan Under senhösten 2009 kvalitetsgranskade Skolinspektionen Vattudalsskolan inom det tematiska området undervisningen i fysik. Granskningen inriktas mot undervisningens innehåll och ändamålsenlighet, bl.a. med avseende på planering, genomförande, läromedel etc /2017 Skolinspektionen gör bedömningen att: För att undervisningen i fysik på Vattudalsskolan ska stimulera elevernas intresse, motivation och lust att lära behöver skolan vidta åtgärder beträffande följande : Skolan behöver se till att läroplan och kursplan genomsyrar undervisningens innehåll och arbetsformer för alla fysiklärare. Skolan behöver i högre utsträckning variera fysikundervisningens nuvarande innehåll och arbetsformer. Skolan bör göra ytterligare ansträngningar för att medvetandegöra eleverna om mål och betygskriterier. Skolan behöver även utveckla rutiner för att få eleverna att delta i planering av undervisningens innehåll och arbetssätt. 5

40 Skolan behöver ge elever som har behov av särskilt stöd det stöd de enligt författningarna har rätt till, även i fysikämnet. Vidare behöver skolan vidareutveckla strategier för att uppmärksamma och bemöta elever på olika nivåer vad gäller kunskap och intresse. Åtgärdsprogrammen uppfyller inte förordningens krav. Skolan behöver utveckla sitt arbete med bedömning och betygssättning för att åstadkomma likvärdighet i bedömningar. Skolan behöver också vidta åtgärder så att skriftliga bedömningar och skriftliga omdömen skrivs i enlighet med författningarna. Skolan bör vidta åtgärder för att upprätthålla och utveckla fysiklärarnas kompetens. Kvalitetsarbetet på skolan behöver förbättras genom att skolan gör en mer systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i fysik. Generella åtgärder i kommunen efter inspektionen Ungefär 110 lärare i kommunen har deltagit i en utbildningssatsning, som inletts under hösten 2009 med fokus på bla. bedömning, skriftliga omdömen, dess koppling till styrdokumenten och dess underlag för urval till IUP. Utbildningssatsningen har fortsatt under våren Genomförande av Barn- och utbildningsförvaltningens elev- och föräldraenkät våren 2010 för att se om: Läroplan och kursplan genomsyrar undervisningens innehåll och arbetsformer. Skolan medvetandegör eleverna om mål och betygskriterier. Skolan vidareutvecklar strategier för att uppmärksamma och bemöta elever på olika nivåer vad gäller kunskap och intresse. Åtgärder vid Vattudalsskolan efter inspektionen januari 2010 (redovisas på s ) Gymnasieskolan Hjalmar Strömerskolan är kommunens enda gymnasieskola och den är belägen i kommunens centralort Strömsund. Antalet elever var under redovisningsperioden 463 elever organiserade i 13 nationella program och i det individuella programmet. Läsåret 2009/2010 slutförde 164 elever sina studier på Hjalmar Strömerskolan. 89% av eleverna lämnade skolan med slutbetyg (fullständigt, utökat eller reducerat). 81% av eleverna var behöriga till högskolan. För de elever som har slutbetyg (89%) är genomsnittlig betygspoäng 13,6. Kvinnornas betygspoäng är 14,7 och männens 12,5. En förklaring till att Hjalmar Strömerskolans genomsnittliga betygspoäng är något lägre än rikets kan vara att skolans programstruktur, dvs. eleverna fördelning på de nationella programmen, avviker något från den nationella. Hjalmar Strömerskolan har en större andel elever på yrkesförberedande program som enligt den nationella statistiken uppvisar en lägre genomsnittlig betygspoäng. Särskolan Läsåret 09/10 har 42 elever varit inskrivna i särskolan. 19 elever har varit inskrivna i gymnasiesärskolan varav 5 av dessa elever gått vid Hjalmar Strömerskolan och 14 genomfört utbildningen i annan kommun. 23 elever har varit inskrivna i grundsärskolan. Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan har varit: Vattudal 7 elever, Hedenvind 4 elever, Bredgård 0 elever, Hammerdal 6 elever, Hoting 2 elever, Backe 1 elev, Frostviken 1 elev och Östersund 2 elever. 6

41 Samtliga särskoleelever som genomfört sin utbildning inom kommunen har varit inkluderade i ordinarie klasser. Ekonomi Barn- och utbildningsförvaltningen har uppvisat underskott de senaste åren. För 2007 var underskottet kkr, 2008 var underskottet kkr. Inberäknat i detta är tilläggsanslag 2008 på kkr. För 2009 var underskottet kkr. Inberäknat i detta är tilläggsanslag 2009 på kkr. För 2010 var underskottet kkr Under 2009 lämnade skolchefen in ett budgetförslag för 2010 innehållande 17,3 Mkr i besparingar. Fullmäktige (KF) beslutade om ett tillskott på 4,5 Mkr och Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) beslutade om besparingar på sammanlagt 7,5 Mkr (6,5 Mkr i minskade lokalkostnader och 1 Mkr i minskade ledningsresurser). KF avsatte 2 Mkr till BKU för uppdraget att utreda framtida skolorganisation i Strömsunds kommun. En extern utredare anlitades att göra denna utredning. Utredningen 4 presenterades 31 mars 2010 där föreslås färre skolor och en politisk vision för ökad kvalitet. Lokaler Trots minskat antal elever (ca 500 st) har kommunen behållit i stort sett samma lokalbestånd sedan Det gör att totalt sett så har man stora ytor, men återigen i Hammerdal och Strömsund så har verksamheterna varit trångbodda och behövt utöka för att möta ett ökat behov inom barnomsorgen. Inför hösten 2008 syns dock en avmattning av lokalbehovet även här. I kommunfullmäktige den 16 juni 2010 beslutades att Bodums skola läggs ner fr.o.m. höstterminen 2010 samt att årskurs 4-6 på Jormvattnets skola flyttar till Frostviksskolan fr.o.m. höstterminen Vid Barn-, kultur- och utbildningsnämndens sammanträde den 10 juni 2010 beslutades att verksamheten vid Gåxsjö förskola läggs ner från höstterminen Dessutom får förvaltningschefen i uppdrag att påbörja arbetet med att sammanföra de två rektorsområdena i Backe och Hoting till ett rektorsområde. Utifrån fattade beslut genomförs nu en områdesvis lokalöversyn i samverkan med Teknik- och serviceförvaltningen. Målet är att ge förslag på lokalanpassningar utifrån elevunderlag och behov. Personal Anpassning sker utifrån minskat elevunderlag men här har kommunen en eftersläpning som bland annat har att göra med att man inte ligger i fas mellan budgetår och läsår. Föregående års organisation fortsätter första halvan av nästa. Förvaltningen har ökat andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskola från 41% (2005) till 49% (2009). En orsak till ökningen är ett medvetet och framgångsrikt rekryteringsarbete på rektors- och platschefsnivå. Inom grundskolan har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen legat oförändrad på 84 procent under perioden Däremot ökar andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen till 85 procent En trolig orsak till ökningen är kommunens satsning på Lärarlyftet under 2008 och Fortbildning/kompetensutveckling Den kommunövergripande kompetensutveckling som skett under läsåret 09/10 har främst varit avslutningen av PIM, fortsättningen av SET, Lärarlyftet, Språket på väg och kommunens satsning på bla. bedömning, skriftliga omdömen, dess koppling till styrdokumenten och dess underlag för urval till IUP. 4 Rapporten finns som pdf under följande adress: msund pdf 7