Kallelse/Underrättelse till Sammanträde

Transkript

1 Antal: 37 Utsändningsdag: Torsdagen den 7 februari 2013 V 07 Kallelse/Underrättelse till Sammanträde Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Torsdag 14 Februari Barn-, kultur- och utbildningsnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 14 februari kl. 8.30, i sammanträdesrum Almen, kommunkontoret i Strömsund, för behandling av ärenden enligt föredragningslista. Grupprum: S-gruppen Almen, kommunkontoret Alliansen Svaningen, kommunkontoret Lena Johansson Ordförande Carina Näsström Sekreterare Vid förhinder ring i så god tid som möjligt!

2 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr 2 1. Ansökan om bidrag till fritidsgårds och öppen ungdomsverksamhet från Hammerdals Musikförening. Bku au 3 2. Ansökan om samverkanspengar 2013 från Frostvikens rektorsområde. Bku au 4 Länk till protokollet 3. Översyn av styrande dokument i författningssamlingen. Bku au 5 4. Anläggningsbidrag U Bku au 6 5. Ansökan bidrag från Strömsunds Konstforum. Bku au 7 6. Bokslut Barn- och utbildningsförvaltningen. Bku au 8 7. Bokslut Kultur- och fritidsavdelningen. Bku au 9 8. Redovisning av betygsresultat ht-12. Bku au 10, underlag delas ut på sammanträdet. 9. Ansökan om bidrag till fritidsgårds och öppen ungdomsverksamhet från Backe Idrottsförening. Bku au Ansökan om bidrag till fritidsgårds och öppen ungdomsverksamhet från IFK Kyrktåsjö och Tåsjödalens IK. Bku au Redovisning av de åtgärder som genomförts vid kommunens fritidshem utifrån skolinspektionens tillsynsbeslut. Bku 110/ Redovisning från rektorsområdena ang. matråd och elevernas inflytande och delaktighet i dessa. Bku 104/ Redovisning från rektorsområdena ang. elevhälsan Bku 104/ Ansökan om bidrag till inventarier till Backe fritidsgård. underlag delas ut på sammanträdet.

3 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Blad nr Övriga frågor 16. Delgivningar 1. Översyn av styrdokument policies för Strömsunds kommun. Kf 121/ Val av personlig ersättare i barn-, kultur- och utbildningsnämnden efter Maud Fortuna(s) Kf 126/ Avsägelse från Anton Hammar (s) av uppdraget som ersättare i Barn-, kultur- och utbildningsnämnden. Kf 129/ Val av personlig ersättare i barn-, kultur- och utbildningsnämnden efter Anton Hammar(s). Kf 130/ Skrivelse gällande Biblioteket i Backe från Fjällsjö- Bodums S- förening. Dnr

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Ansökan om samverkanspengar 2013 från Frostvikens rektorsområde Frostvikens rektorsområde har ansökt om kronor till antidrogkontrakt och klass 9 avslutning. Yttrande har inkommit från kultursekreteraren om att bidrag beviljas med kronor. Arbetsutskottets förslag till barn-, kultur- och utbildningsnämnden Barn-, kultur- och utbildningsnämnden beviljar Frostvikens rektorsområde bidrag med kr till antidrog kontrakt och klass 9 avslutning. Justering (sign)

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr Översyn av styrande dokument i författningssamlingen Kommunstyrelsen uppdrog den 19 juni 2012, 173, till processledare Gunilla Mellgren att initiera arbetet med jämställdhetsintegrering och uppdatering av inaktuella styrdokument. Processledaren har upprättat förslag till de dokument som berör barnkultur- och utbildningsnämnden. Bilaga 1-5 Arbetsutskottets förslag till barn-, kultur- och utbildningsnämnden Barn- kultur- och utbildningsnämnden godkänner upprättade förslag till de dokument som berör barn- kultur- och utbildningsnämnden. Justering (sign)

6 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 0.4 Fastställd: Uppdateras: 2014 Kultur- och fritidsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Inriktningsmål kultur- och fritidsavdelningen 3. Nuläge i Strömsunds kommun 4. Övergripande mål 5. Anläggningar och lokaler 6. Friluftsliv och fritidsverksamhet 7. Stöd till folkbildning 8. Allmän kulturverksamhet och kulturminnesvård 1. Inledning Strömsunds kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Ångermanland. Kommunen har en areal på km², och är således en av landets största. Centralort i kommunen är Strömsund. Strömsunds kommun är den nordligaste av Jämtlands åtta kommuner. Vi gränsar mot Östersund i söder och mot den västerbottniska och norska fjällvärlden i norr. De goda möjligheterna till friluftsliv, jakt och fiske är av stor betydelse för kommunens flickor och pojkar, kvinnor och män. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden vill verka för en god livskvalitet för kommunens innevånare, oavsett kön, samt skapa förutsättningar för en levande kultur och en aktiv fritid som stimulerar och utvecklar förmågan till delaktighet i en föränderlig värld. En viktig del i detta är att säkerställa ett varierat kultur- och fritidsutbud för alla åldrar. Kultur- och fritidsverksamhet kan bedrivas dels i kommunal regi, dels genom föreningar, kyrkor, kooperativ, eller i andra former. Verksamhet för barn och ungdom prioriteras. Biblioteksplan finns i separat dokument.

7 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har till uppgift att stödja, främja och samordna kultur- och fritidsintressen samt ungdoms- och idrottsverksamhet i kommunen. Nämnden ska verka för bevarandet av estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar samt yttra sig om utsmyckning av offentliga platser och byggnader. Nämnden har ansvaret för kommunens biblioteksverksamhet och kommunala musikskolan. ur barn-, kultur- och utbildningsnämndens reglemente 2. Inriktningsmål kultur- och fritidsavdelningen Stöd ska ges till föreningar Stöd ska ges till Studieförbund verksamma i kommunen Skapa mötesplatser för ungdomar i Strömsunds kommun Skapa läslust hos barn och ungdomar Tillhandahålla möjligheter till motion och rekreation Utveckla musikskolan till kulturskola Biblioteksverksamheten ska utvecklas så att tillgängligheten ökas och en större utåtriktad verksamhet till förskolor och skolor är angeläget. 3. Nuläge i Strömsunds kommun Bibliotek I kommunen finns ett huvudbibliotek som är integrerat med gymnasieskolan, samt fyra filialer varav två är integrerade med skolan. Till detta finns även en verksamhet som benämns Bokbilen som är en service för övriga orter i kommunen. Idrottsanläggningar och aktiviteter Det är väl tillgodosett med idrottsanläggningar runt i vår kommun. Det finns idrottsplatser, tennisbanor, sporthallar, gymnastiksalar, elljusspår, ishall och slalombackar. I kommunen finns dessutom ridanläggning och skyttehall samt två 9 håls golfbanor. En del av dessa anläggningar drivs av föreningar.

8 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Föreningsverksamhet Barn-, kultur- och utbildningsnämnden fördelar bidrag till kommunens föreningar. Vi är speciellt angelägna om att få flickor och pojkar, kvinnor och män delaktiga i denna verksamhet. Kultur- och fritidsavdelningen har en särskild prioritering att tillvarata och utveckla barn/ungdomsverksamhet. Musikskola Strömsunds kommunala musikskola ger undervisning på ett flertal instrument för flickor och pojkar. Lokala variationer förekommer p.g.a. lärarnas olika specialområden, men målet är detsamma, att ge eleverna en stimulerande och utvecklande hobby. Där det är möjligt ger vi också undervisning i sång och körsång. Vi strävar också efter utökat ensemble-/orkesterspel. Musikskolan är avgiftsbelagd. Badverksamhet Det finns simhallar i Hammerdal, Strömsund, Hoting och Gäddede. Dessa är normalt öppna under skolterminerna höst och vår och besöken är avgiftsfria. Allmän kultur Inom kommunen finns flera kulturföreningar, bl.a. kan nämnas hembygdsföreningar, musikföreningar, dansföreningar samt föreningar inom konst och hantverk, dessutom ett flertal övriga ideella föreningar. Utställningsmöjligheter finns i biblioteken samt bland konstföreningarna. Stipendium Barn-, kultur- och utbildningsnämnden delar årligen ut kultur- samt ledarstipendium. Strömsunds kommuns kulturstipendium är avsett att stödja och uppmuntra förtjänstfull verksamhet inom skilda kulturella områden såsom litteratur musik konst teater koreografi foto och film konsthantverk hembygdsverksamhet journalistik och andra därmed jämförbara områden. Stipendiaten ska vara bosatt inom Strömsunds kommun.

9 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Strömsunds kommuns ledarstipendium utdelas till ledare som är bosatt inom Strömsunds kommun och under flera år gjort framstående frivilligt arbete inom ideell förening eller organisation inom kommunen. För båda stipendierna gäller att vi gärna ser en jämn fördelning mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Öppen ungdomsverksamhet I Strömsunds kommun är den öppna ungdomsverksamheten bedriven av föreningar. Verksamheterna utövas både i kommunalt ägda fastigheter samt i föreningslokaler. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden vill stödja och uppmuntra lokala initiativ för bra, regelbunden och drogfri verksamhet som riktar sig till alla ungdomar, flickor och pojkar. Studieorganisationer/förbund Kommunen har flera aktiva studieorganisationer/förbund. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ger ekonomiskt bidrag till denna verksamhet. Detta för att stärka och utveckla demokratin och göra det möjligt för människor oavsett kön att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, samt att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Fonder Barn-, kultur- och utbildningsnämnden handlägger även de fonder som ligger inom deras verksamhetsansvar. 4. Övergripande mål Att främja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen och därmed bidra till att skapa en bättre samhällsmiljö som ger kommunen en ökad attraktionskraft för boende och företagande för kvinnor och män. Att stärka kulturell mångfald, gemenskap och en lokal identitet och stimulera kvinnor och män i alla åldrar att utöva sin yttrandefrihet och delta i den demokratiska processen. Att stimulera människor till fysisk aktivitet genom att erbjuda tillgång till ett brett och varierat utbud av fritidsaktiviteter till flickor och pojkar, kvinnor och män.

10 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Att funktionshindrade flickor och pojkar, kvinnor och män ska kunna delta i kultur- och fritidsaktiviteter på sina villkor. Att skapa förutsättningar för ungdomar, flickor och pojkar, till en drogfri fritidsmiljö. Att skapa mötesplatser för ungdomar dvs. flickor och pojkar. Att skapa läslust hos barn och ungdomar dvs. flickor och pojkar. Att utveckla musikskolan till kulturskola. 5. Anläggningar och lokaler Mål Se till att öka föreningsmedverkan i skötsel och drift av lokaler och anläggningar. En rimlig standard på befintliga lokaler och anläggningar bör eftersträvas. Anläggningar och lokaler ska vara handikappanpassade ur tillgänglighets aspekt. Vid fördelning av anläggnings- och driftsbidrag tas hänsyn till tillgänglighet för handikappade samt även hänsyn ur ett jämställdhets perspektiv mellan könen. Anläggningar och lokaler ska ha en bra geografisk spridning i kommunen. Att stödja och främja goda miljöer för flickor och pojkar. Åtagande Att kommunen lämnar driftsbidrag till föreningar som driver anläggningar och lokaler. Att driftsbidrag och anläggningsbidrag fördelas utifrån ett genusperspektiv, en rättvis fördelning mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Bidrag ska fördelas med en bra geografisk spridning.

11 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Verksamhet för flickor och pojkar ska prioriteras. Aktivt arbeta för att stödja föreningar som vill driva ungdomsgårdar. Detta för att främja goda ungdomsmiljöer för flickor och pojkar. Villkor Kommunen har ett gott samarbete med föreningslivet. Säkerställan Årlig inventering och redovisning av anläggningar och lokaler som får bidrag, där även tillgänglighet ska finnas med i redovisningen. Begära in verksamhetsberättelser från de ungdomsgårdar som kommunen lämnar bidrag till. Dessa bör innehålla redovisning av antalet deltagare, aktiviteter, öppethållande könsfördelning etc. Lagstadgade besiktningar av anläggningar och lokaler ska genomföras. 6. Friluftsliv och fritidsverksamhet Friluftsliv är ett samlingsbegrepp för de aktiviteter som genomförs utomhus och inkluderar både organiserad såväl som oorganiserad verksamhet. Till det organiserade friluftslivet hör de utomhusaktiviteter som sker i föreningsform. Alla, oavsett ålder och kön, kan idrotta och motionera i kommunen. Det finns möjlighet till många olika motionsformer. Det är naturligt och roligt för alla generationer att mötas inom såväl spontanidrott som i organiserad form. Föräldrar känner glädje i att engagera sig i ungdomarnas aktiviteter. Idrottsplatser och -hallar, motions- och skidspår, sjöar och isar, skogsoch grönområden erbjuder invånarna, oavsett kön, möjlighet till idrott, motion och friluftsliv för främjande av en god hälsa. Standard, service och utformning anpassas så långt som möjligt efter brukarnas önskemål. Föreningarna använder idrottsplatserna för sin organiserade verksamhet och får ekonomiskt stöd till barn- och ungdomsidrott enligt bidragsregler samt subventionerade taxor och avgifter. Många av aktiviteterna inom ramen för friluftsliv är av mycket stort intresse för besökare och turister, vilket också främjar en utvecklad natur-

12 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 turism i Strömsunds kommun. En styrka i kommunen är att det är enkelt att få ett rikt friluftsliv i skog, mark och sjöar. För kommunens alla invånare, oavsett ålder och kön, är badanläggningarna i kommunen en naturlig träffpunkt där man erbjuds ett stort utbud av aktiviteter som garanterar alla besökare en positiv upplevelse. Våra naturbad ger goda möjligheter till rekreation. Badanläggningarna erbjuder allmänhet, skolor, förskolor och föreningsliv goda förutsättningar för friskvård, bad, vattengymnastik, simskola och simidrott. Mål Att kommunen möjliggör för alla flickor, pojkar, kvinnor och män att kunna få naturupplevelser. Att kommunala friluftsområden, spår och strövområden även i framtiden finns tillgängliga för alla, oavsett kön och ålder. Att breddidrotten för kvinnor och män prioriteras. Att öppettiderna är anpassade för såväl motion, träning som tävling. Att lokaler och anläggningar håller hög kvalitet. Att förutsättningar skapas för funktionshindrades delaktighet i fritidsaktiviteter och ur ett jämställdhetsperspektiv. Att flickor och pojkar idrottar på lika villkor. Att förskolor och skolor får tillgång till anläggningarna under skoltid. Att flickor och pojkar under hela sin tonårstid uppmuntras att delta i idrott och motion. Att ge stöd till verksamheter för flickor och pojkar. Att dela ut ungdomsledarstipendium till föreningsledare. Att kvinnor och män stimuleras att röra på sig så folkhälsan förbättras. Att framförallt tillgodose flickors och pojkars behov av meningsfulla aktiviteter i en drogfri miljö, oavsett språklig och kulturell bakgrund.

13 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Att särskilt ägna uppmärksamhet åt föreningslösa flickor och pojkar för vilka fritidsgårdarna är en viktig resurs. Åtagande Stötta föreningar som arbetar med området friluftsliv/fritidsverksamhet för flickor och pojkar, kvinnor och män. Att bevilja bidrag till föreningar som bedriver verksamheter enligt grundvillkoren i de av Strömsunds kommuns antagna bestämmelserna. Öka möjligheterna till att under alla årstider utöva ett aktivt friluftsliv/fritidsverksamhet så att detta ger en bättre folkhälsa för flickor och pojkar, kvinnor och män. Villkor Att kommunen har ett gott samarbete med föreningslivet. Säkerställan Årlig rapport från de föreningar som arbetar ideellt med skötsel av spår och strövområden. Årlig sammanställning av lokalt aktivitetsstöd för överblick mellan pojkar och flickor i olika lokaler/anläggningar. 7. Stöd till folkbildning Folkbildningens grundläggande uppgift är att stå för demokrati och lika rättigheter, att möjliggöra för individer och grupper att förbättra sina livsvillkor och att på olika sätt stärka sin delaktighet i samhället, detta oavsett kön. Bidragsgivning ska ge frihet för studieförbunden att själva forma sina mål och sin verksamhet. Bidrag ges som ett ramanslag för kalenderår till av Folkbildningsförbundet godkänt studieförbund, som vid utbildningstillfället bedriver fortbildningsverksamhet i kommunen. Mål Att genom stöd till folkbildningsverksamhet ge kommuninvånarna oavsett kön, möjlighet att delta i dessas verksamhet.

14 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Att ge möjlighet att i demokratiska former bedriva och främja folkbildning och kulturverksamhet av god kvalitet till flickor och pojkar, kvinnor och män i kommunen, utifrån respektive studieförbunds idéburna profil. Åtagande För att erhålla bidrag gäller de motiv, definitioner och kriterier som fastställs av Folkbildningsrådet. Bidrag till studieförbunden består av tre delar Grundbidrag fördelas enligt respektive studieförbunds relativa andel av totalbidraget till studieförbunden föregående år. Grundbidraget utgör den större delen av totalbidraget. Volymbidrag fördelas i relation till varje studieförbunds andel av det totala antalet deltagartimmar, det mått i vilket alla studiecirklar, kulturarrangemang och övriga folkbildningsverksamhet sammanräknas. Fördelningen beräknas på det senaste redovisade verksamhetsåret. Målgruppsbidrag riktat bidrag för verksamhet som riktar sig till studerande i basämnen, arbetslösa, handikappade och invandrare eller i andra grupper som barn-, kultur- och utbildningsnämnden prioriterar. Bidraget fördelas i relation till varje studieförbundets andel av redovisade deltagartimmar i verksamhet för angivna målgrupper. Villkor För att erhålla bidrag måste studieförbunden lämna in ansökan. I ansökan ska framgå angivna mål för egen verksamhet, plan för utvärdering och uppföljning av denna samt verksamhetsberättelse. Till berättelsen bifogas sammanställning över verksamhetens omfattning i Strömsunds kommun. Säkerställan Studieförbunden ska årligen skicka in kopia på verksamhets- och revisionsberättelse samt balansräkning till kultur- och fritidsavdelningen. Fördelning mellan könen är önskvärt. Barn-, kultur och utbildningsnämnden kallar studieförbunden till överläggningar minst en gång per år. Dessa överläggningar bör eftersträva

15 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 att finna en lokalt förankrad folkbildningssyn i en dialog mellan studieförbunden och kulturpolitiskt ansvariga i kommunen. Kontroller kan utföras genom barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen och av kommunrevisionen i samband med revision av barn-, kultur- och utbildningsnämndens verksamhet. För detta ändamål ska studieförbundet spara och tillhandahålla de handlingar som kan styrka riktigheten av de uppgifter som lämnats som grund för ansökan om bidrag de senaste fyra åren. Årlig sammanställning av lokalt aktivitetsstöd för en överblick av fördelning mellan pojkar och flickor i olika anläggningar/lokaler. 8. Allmän kulturverksamhet och kulturminnesvård Det konstnärliga skapandet, på både professionell och amatörmässig nivå, gestaltas bland annat i: litteratur, dans, musik, bild, arkitektur och formgivning. Inom det konstnärliga skapandet bearbetas, förstås och ifrågasätts olika aspekter av det kulturella samhället. Det konstnärliga skapandet har därför blivit själva sinnebilden för vad vi kallar kultur och är grunden till mycket kulturkonsumtion. Kulturarvet Kulturarvet är de olika spår som finns kvar från vår tidigare kulturhistoria, däribland den samiska kulturhistorien. Vårt gemensamma kulturarv är mycket mer än föremål och kulturmiljöer. Kulturarvet inbegriper också traditioner och värderingar, religion och livsåskådningar som finns i vårt minne och återspeglas i visor, brev, böcker med mera. Inom vårt gemensamma kulturarv ryms även spåren efter fysiska aktiviteter såsom sport och friluftsliv. Denna väv av minnen, idéer, konstverk och konkreta föremål samt platser och byggnader är vårt gemensamma kulturarv. Den nationella politikens ambition har varit att försöka använda kulturarvet i nya sammanhang för att det inte ska glömmas bort och gå förlorat. Det är också viktigt att se kulturarvet som en spegel av samhället. Uppdraget är att vårda och bevara men också varsamt bruka kulturarvet. Mål Att ge kvinnor och män i kommunen möjlighet att ta del av kulturaktiviteter av hög kvalitet. Särskilt äldre medborgare i kommunen måste också få möjlighet till kulturupplevelser, där är geografisk närhet speciellt viktig.

16 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Att stödja flickors och pojkars egna aktiviteter inom teater, musik, dans, bild, litteratur och annan konstnärlig verksamhet. Kulturevenemang för flickor och pojkar, kvinnor och män som anordnas i samverkan mellan olika aktörer lokalt och regionalt ska uppmuntras och ska också prioriteras. Utbudet av kulturevenemang ska präglas av mångfald, där ibland den samiska kulturen, och stimulera till kulturmöten över generations- och kulturgränser för flickor och pojkar, kvinnor och män. Kulturarrangemang bör marknadsföras på kommunens hemsida. Bevara, levnadsgöra och öka intresset för kulturarvet och den lokala kulturen. Åtagande Att kulturevenemang görs tillgängliga även utanför centralorten. Att samverka med och stötta föreningslivet, och genom årliga föreningsträffar vara en samarbetspartner med kommunens föreningar. Att ha god kontakt med handikapporganisationerna. Att omvandla den kommunala musikskolan till en kulturskola med flera kulturinriktningar. Samt att denna även ska ses som en resurs i kommunens kulturliv för flickor och pojkar, kvinnor och män. En kulturvecka permanentas och utvecklas till att gälla hela kommunen samt innehålla ett flertal kulturyttringar. Samarbete mellan Länskulturen, Estrad Norr och Länsmuseet/Jamtli, men även över läns-/riksgräns när möjlighet ges. Skyltning med samiska namn på biblioteken. Stötta kulturarrangemang genom bidrag. Att genom samarbete med kommunens andra förvaltningar/avdelningar marknadsföra våra kultur- och idrottsarrangemang. Att vårda minnet av vårt kulturarv. Att vårda minnet av våra kulturpersonligheter.

17 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Villkor Kommunen har ett aktivt samarbete med föreningarna. Säkerställan Minst två nämndsammanträden enbart med ärenden inom kultur- och fritidsverksamheten årligen. Årlig uppföljning av kulturevenemang samt redovisning av ålder och kön. Årliga redovisningar från föreningar som ansöker om bidrag. Förvaltningen bör ha regelbunden kontakt med handikappråd för dialog, minst en gång per år. Bibliotek och media Se upprättad biblioteksplan. Kulturskola Kulturskolan ska vara ett nav i kommunens musik och kulturliv. Här får våra flickor och pojkar möjlighet att lära sig musikens grunder, att sjunga och att spela tillsammans, vilket innebär att de grundlägger ett livslångt intresse för musik och kultur. Eleverna har också möjlighet att utveckla sin förmåga till kreativt skapande och att de får ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud och kan utveckla och använda sina kunskaper och erfarenheter i så många uttrycksformer som möjligt som musik, dans, drama, bild och övrig skapande verksamhet. Det viktigaste målet är att glädjen och lusten ska stimuleras, så att de teoretiska ämnena i skolan känns lättare. Mål Att bedriva instrumental och sångundervisning till flickor och pojkar från åk 3 i grundskolan till åk 3 i gymnasiet som betalat anmälningsavgift till kulturskolan. Ny anmälningsavgift tas ut för varje läsår. Förberedande undervisning genomförs i helklass regelbundet senast i åk 2.

18 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Det är av stor vikt att dagens flickor och pojkar får möjlighet att lära sig dansa. Att lära sig dansa i tidiga år lär eleverna att umgås och få en respekt för det mottsatta könet, och förhoppningsvis är dans en naturlig social samvaro som är drogförebyggande. Det är av absolut största vikt att kulturskolan har en aktiv utåtriktad verksamhet. Kulturskolan bör kunna representera kommunen i olika sammanhang med olika framträdanden. Gärna vid andra kommunala verksamheter som åldringsboenden osv. Kulturskolan bör naturligtvis delta vid skolavslutningar, lucia och nationaldagen. Att möjligheter till övriga kulturyttringar så som bild, drama och övrigt skapande verksamhet på sikt utvecklas inom kulturskolan. Åtagande Att kulturskolan ska ha minst 40 % av eleverna mellan åk 3-9 anmälda/betalande i kulturskolan. (Detta avser elever som anmält sig på något instrument eller sång). Att alla flickor och pojkar i grundskolan ska ha lärt sig dansa innan de går ut åk 6. Att senast i åk 2 ska samtliga flickor och pojkar erbjudas förberedande instrumentundervisning regelbundet. Att kulturskolan ska ha minst sju framträdanden av något slag på varje rektorsområde under varje läsår, gärna vid andra kommunala verksamheter som åldringsboenden osv. Att kulturskolan deltar vid skolavslutningar, lucia och nationaldagen. Villkor Att elever och föräldrar är nöjda med verksamheten. Säkerställan Redovisning i september om antalet anmälda/betalande flickor och pojkar i kulturskolan åk 3-9 årligen. Redovisning i maj årligen av dansverksamheten för flickor och pojkar i samtliga rektorsområden.

19 Titel: Kultur- och fritidsplan (14) Id nr: 6:3 Redovisning i maj av förberedande undervisning för flickor och pojkar i kommunens samtliga rektorsområden. Rapport av framträdanden av kulturskolan under året redovisas i augusti för föregående läsår, uppdelat på flickor och pojkar. Föräldra- och elevenkät genomförs årligen och redovisas i maj, uppdelat på flickor och pojkar Gällande utgåva antagen av kommunfullmäktige den 21 september 2011, 104

20 Titel: Bestämmelser för utdelande av kultur- och ledarstipendium 1 (2) Id nr: 6:2 Typ: Bestämmelse Giltighetstid: Tills vidare Version: 0.3 Fastställd: Uppdateras: Bestämmelser för utdelande av kultur- och ledarstipendium Innehållsförteckning 1. Mottagare av stipendium 2. Beslutande nämnd 3. Storlek på stipendium 4. Utseende av stipendiater 5. Utdelning av stipendier 1. Mottagare av stipendium Strömsund kommun delar ut både ett kulturstipendium och ett ledarstipendium. Strömsunds kommuns kulturstipendium är avsett att stödja och uppmuntra förtjänstfull verksamhet inom skilda kulturella områden såsom litteratur musik konst teater koreografi foto och film - konsthantverk hembygdsverksamhet journalistik och andra därmed jämförbara områden. Kulturstipendium utdelas till flickor och pojkar, kvinnor och män, som är bosatta inom Strömsunds kommun eller som själva eller genom sin kulturella verksamhet har nära anknytning till kommunen. Stipendium kan delas ut till såväl begynnande och lovande förmågor, som till de som redan gjort uppmärksammade insatser. Strömsunds kommuns ledarstipendium utdelas till ledare som är bosatt inom Strömsunds kommun och under flera år gjort framstående frivilligt arbete inom ideell förening eller organisation inom kommunen. För båda stipendierna gäller att vi gärna ser en jämn fördelning mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. 2. Beslutande nämnd Strömsunds kommuns kultur- och ledarstipendium delas ut av barn-, kultur- och utbildningsnämnden. Nämndens beslut kan inte överklagas.

21 Titel: Bestämmelser för utdelande av kultur- och ledarstipendium 2 (2) Id nr: 6:2 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ska motivera sina beslut kortfattat. 3. Storlek på stipendium Totala stipendiesumman för respektive stipendium uppgår för varje år till det belopp som nämnden har budgeterat för ändamålet. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden äger rätt att fördela totala stipendiesumman på en eller flera personer. 4. Utseende av stipendiater Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ska på lämpligt sätt informera om att stipendium kan sökas hos nämnden och att förslag på stipendiat kan lämnas till nämnden. Ansökningar och förslag ska vara inlämnade senast den 31 mars för behandling av nämnden. Vid fördelning av stipendium har nämnden rätt att dela ut stipendium till flicka eller pojke, kvinna eller man som inte lämnat in ansökan, om nämnden finner skäl till detta. 5. Utdelning av stipendier Stipendierna delas ut vid den tidpunkt och under de former barn-, kultur- och utbildningsnämnden bestämmer. Gällande bestämmelser för kulturstipendium är fastställda av kommunfullmäktige den 29 april 1974, 215

22 Titel: Biblioteksplan (8) Id nr: 6:8 Typ: Plan Giltighetstid: Version: 0.2 Fastställd: Uppdateras: 2013 Biblioteksplan Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller 4. Förändringar och utmaningar 5. Bibliotekens roll i kommunen 6. Strömsunds kommuns biblioteksverksamhet Så ska vi arbeta 1. Biblioteksfakta På biblioteket kan du låna böcker, ljudböcker, få hjälp med informationssökning, surfa på internet, läsa tidningar och tidskrifter, låna CDskivor och DVD-filmer. På biblioteket i Strömsund finns även en mediejukebox där du kan låna film, böcker, spel och språkkurser till din mobiltelefon eller portabla USB-minne. Det sammanlagda bokbeståndet i kommunens bibliotek består av cirka titlar. 2. Inledning Strömsunds kommuns biblioteksplan är ett politiskt, av kommunfullmäktige beslutat styrdokument som markerar riktningen för utvecklingen av biblioteken under perioden Planen omfattar både folkbiblioteken, som vänder sig till alla kvinnor och män, flickor och pojkar som bor i kommunen, och skolbiblioteken, som vänder sig till elever och lärare. Årliga verksamhetsplaner, som anger konkreta åtgärder och tidsplan, utarbetas med planen som utgångspunkt, Uppföljning sker i den årliga verksamhetsberättelsen. Biblioteksplanen revideras vid periodens slut. Biblioteksverksamheten bedrivs i dag i Strömsund, Hammerdal, Gäddede, Hoting och Backe. Strömsund har centralbibliotek medan de övriga fungerar som filialer. Filialerna fungerar som skolbibliotek och i

23 Titel: Biblioteksplan (8) Id nr: 6:8 Hammerdal och Backe är biblioteken integrerade med skolan. Centralbiblioteket fungerar som skolbibliotek för främst gymnasieskolan på grund av lokaliseringen även om alla skolor och förskolor i tätorten regelbundet besöker centralbiblioteket. Biblioteksverksamheten har en rad styrande dokument där det viktigaste är en lag (SFS 1996:1596). Därutöver finns UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest och UNESCO:s Skolbiblioteksmanifest. De viktigaste punkterna i respektive dokument redovisas nedan. Samverkan sker även med Jämtlands länsbibliotek. 3. Uppdrag och roller Bibliotekslagen fastställer folkbibliotekens uppdrag och kärnverksamhet i samhället, nämligen: Främja läsning och litteratur Information Lärande Kulturell verksamhet Det finns ett klart samband mellan de olika uppdragen. Flickor och pojkars förmåga till läsupplevelser och läsförståelse är en förutsättning för framgångsrikt lärande. Läsförståelse och informationskompetens parad med tillgång tillallsidig information skapar förutsättningar för ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. Folkbiblioteken vänder sig till alla kvinnor och män, flickor och pojkar som bor i kommunen och de har ett särskilt ansvar för: Barn och ungdomar Invandrare och andra minoriteter Människor med olika funktionshinder 3.1 Folkbibliotekets roller Kulturcentrum Kulturcentrum är en arena för kultur och kulturella upplevelser med evenemang som författarbesök, sagostunder, utställningar, läsfrämjande arbete, förmedling av skönlitteratur m.m.

24 Titel: Biblioteksplan (8) Id nr: 6:8 Kunskapscentrum Kunskapscentrum ger möjlighet för formellt och informellt lärande, är resurs för vuxenutbildning och erbjuder vägledning till biblioteksanvändning och informationssökning. Informationscentrum Informationscentrum tillhandahåller information som referensservice, samhällsinformation samt tillgång till Internet, för att människor ska kunna delta i den demokratiska processen i samhället. Socialt centrum Socialt centrum en arena för vardagens sociala liv, den fria mötesplatsen och samhällets vardagsrum med plats för alla. 3.2 Skolbibliotekens uppdrag och roll Bibliotekslagen slår fast att lämpligt fördelade skolbibliotek ska finnas inom grund- och gymnasieskola. Deras uppgift ska vara att stimulera elevers intresse för läsning och litteratur samt att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Skollagen säger: "Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska vidare ha tillgång till skolbibliotek." Skolverkets definition av skolbibliotek: en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande Myndigheten för skolutveckling formulerar skolbibliotekets roll i skolan: Skolbibliotekets pedagogiska roll innebär att skolbiblioteket ska bidra till att höja kvaliteten på elevers lärande i skolan. Därför måste verksamheten vara integrerad i undervisningen och lärare och bibliotekarier behöver samarbeta mot gemensamma mål. Samverkan med Jämtlands läns länsbibliotek

25 Titel: Biblioteksplan (8) Id nr: 6:8 4. Förändringar och utmaningar Förändringar i samhället påverkar naturligtvis biblioteken och får konsekvenser för inriktning och prioriteringar. Under de senaste åren har vi bland annat kunnat konstatera att: De sociala och kunskapsmässiga klyftorna ökar i Sverige. Bokläsning, biblioteksbesök och Internetanvändning är lägre bland lågtbildade än högutbildade. Ett flertal undersökningar visar att flickors och pojkars läsförmåga har försämrats. Biblioteken använder en teknik som utvecklas i en allt snabbare takt. Digitala medietyper och nätbaserade tjänster utvecklas, människors beteende förändras och behoven av service ökar i takt med att möjligheterna ökar. Ändrade levnadsvanor fritidsaktiviteter och nya kultur- och medievanor - leder till att fler aktörer gör anspråk på människors tid. Böcker kan köpas billigt på många ställen. Informationssökning via Internet, googling, gör att man i dag inte längre är lika hänvisad till bibliotekets informationsresurser. För att kunna möta dessa förändringar krävs att biblioteken under de närmaste åren: Fokuserar på flickor och pojkars läslust. Utvecklar det virtuella biblioteket. Utvecklar det fysiska biblioteket till rum för kultur, möten och inspiration. Slår vakt om den unika frizon som biblioteket utgör i samhället. Erbjuder skräddarsydda och personliga tjänster till medborgarna. Samverkar med andra aktörer i samhället. Utvecklar den lärande miljön, arbetssättet och stödet till studerande. Värnar och utvecklar bibliotekets starka varumärke. Biblioteken har stor legitimitet bland medborgarna och knappast någon aktör kan erbjuda det breda utbud och vara en arena för möten som biblioteken är.

26 Titel: Biblioteksplan (8) Id nr: 6:8 5. Bibliotekets roll i kommunen God livsmiljö, utbildning samt ett expansivt och livskraftigt näringsliv ska leda till en kommun i balans. Biblioteket ska självklart vara en del av den utvecklingen. I Strömsunds kommun bor cirka kvinnor och män. Ca 70 procent av befolkningen bor utanför tätorten Strömsund och bland dem som flyttar in i kommunen, även från andra länder i Europa, väljer många att bosätta sig på landsbygden. Det är därför viktigt att kunna erbjuda biblioteksservice med ett väl utvecklat huvudbibliotek samt en bokbuss/bokbil. För invandrare och flyktingar spelar biblioteket en viktig roll som mötesplats, där det ges möjlighet att läsa böcker och tidningar på det egna modersmålet och att möta det svenska språket. Kommunen har en hög andel äldre kvinnor och män och så länge det är möjligt ska de kunna bo kvar i sina hem. Biblioteksservice till dem, som inte själva kan komma till biblioteket, måste i stället ske med bokbuss eller någon form av Boken kommer. Utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet. Därför satsar kommunen resurser på utbildning för vuxna kvinnor och män, både på gymnasienivå och på högskolenivå. Många kommuninvånare studerar även på distans. Biblioteket är ett stöd till dessa studerande genom sin lärmiljö, sin kurslitteratur samt handledning i informationssökning. Flickors och pojkars läsförmåga har minskat under de senaste åren. Undersökningar visar att tillgång och användning av bra bibliotek, böcker i hemmet och högläsning för barn har stor betydelse för barns läsförmåga och läsintresse. Här har biblioteken i Strömsunds kommun en stor och viktig uppgift. 6. Strömsunds kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksverksamheten i Strömsunds kommun utvecklas som mötesplatser för information, inspiration, lärande, läsande, åsiktsutbyte och upplevelser. På så vis är biblioteken en hörnsten i demokratin. Folkbibliotekets mål och åtaganden: Bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i kommunen

27 Titel: Biblioteksplan (8) Id nr: 6:8 Åtagande: Biblioteket skall aktivt arbeta utåtriktat till alla kommunens innevånare. Framför allt prioriteras förskolor/skolor och Lärcentra. Biblioteket skall samverka med förskoleverksamhet och skola och utgöra stöd för skolans pedagogiska arbete samt erbjuda litteratur och andra media för fakta och upplevelseläsning. Säkerställan: Genom årliga rapporter från verksamheterna till nämnden, tex. från förskola, skola och lärcentra. Öka läslusten och intresset för litteratur Åtagande: Biblioteket skall erbjuda ett varierat utbud av media för fakta och upplevelse/förströelse. Biblioteket skall inspirera till skrivande. Biblioteket skall ha minst ett författarbesök årligen. Säkerställan: Genom årliga verksamhetsrapporter från biblioteksverksamheten. Bidra till att utveckla den lokala demokratin Åtagande: Biblioteket skall skapa det demokratiska torget genom att upplåta huvudbiblioteket för offentliga samtal, utställningar och information. Biblioteket skall ha ett urval som baserar sig på kvalitet, mångfald, politisk och religiös neutralitet samt tar avstånd från pornografi, rasism och fördomar. Biblioteket skall satsa särskilt på media för funktionshindrade såsom böcker med stor stil, Daisy-böcker samt att låna ut Daisy-spelare. Biblioteket skall ha ett lämpligt urval av media på främmande språk.

28 Titel: Biblioteksplan (8) Id nr: 6:8 Säkerställan: Genom årliga verksamhetsrapporter från biblioteksverksamheten. Utveckla användardelaktighet och tillgänglighet Åtagande: Biblioteket skall arbeta för en fortsatt utveckling av webbtjänster. Biblioteket skall marknadsföra bibliotekets tjänster för att nå fler användare. Biblioteket skall ha ett aktuellt och för kommunmedborgarna intressant mediabestånd. Hänsyn ska tas till användarnas önskemål och präglas av mångfald. Biblioteksservicen skall innefatta tillgänglighet, som i sin tur bl.a. handlar om öppettider. Via bibliotekets hemsida, som är tillgänglig dygnet runt, ska medborgarna kunna söka, reservera och förlänga lån av media biblioteket förmedlar. Service handlar dessutom om fysisk tillgänglighet. Bokbilsverksamheten skall utvecklas ytterligare genom samarbete med hemtjänst och omsorgsverksamhet och utöka leverans av boklådor till såväl institutioner som arbetsplatser. Säkerställan: Genom årliga verksamhetsrapporter från biblioteksverksamheten. Genom enkäter. Utveckla biblioteket som mötesplats och socialt centrum Åtagande: Biblioteksverksamheten skall inspirera till att möten främjas. Biblioteksverksamheten skall anordna varierande program och aktiviteter i samverkan med andra parter såsom äldreomsorg, föreningsliv, studieförbund och näringsliv.

29 Titel: Biblioteksplan (8) Id nr: 6:8 Biblioteket skall fungera som navigatör i informationssamhället för att ge medborgarna möjlighet att aktivt söka, välja och kritiskt värdera information. Biblioteket skall vara tillgängligt för alla och ge kostnadsfri och jämlik tillgång till information, kunskap och utgöra arena för kulturupplevelser i vid mening. Biblioteket skall medverka till och upplåta utrymme för allmänkulturell verksamhet som författarbesök, utställningar och annan programverksamhet. Säkerställan: Genom årliga verksamhetsrapporter från biblioteksverksamheten. Genom enkäter. 7. Så ska vi arbeta Medborgarperspektivet ska genomsyra bibliotekets verksamhet. Det innebär att lokaler, media, webbtjänster och så vidare ska anpassas efter användarnas behov och önskningar. Vi ska därför undersöka medborgarnas uppfattning om biblioteket. Biblioteken ska vara en lärande organisation. Det innebär att biblioteket personalen och hela organisationen ständigt lär, utvecklas och förnyas. Personalen ska vara kompetent och serviceinriktad. Personalen ska ha ett handledande, pedagogiskt arbetssätt. Verksamheten ska hålla god kvalitet och hög standard. Gällande plan är antagen av kommunfullmäktige den 21 september 2011, 104

30 Titel: Bidrag till studieförbund för folkbildning 1 (3) Id nr: 6:1 Typ: Bestämmelse Giltighetstid: Tills vidare Version: 0.3 Fastställd: Uppdateras: Bestämmelser för kommunalt bidrag till studieförbund för folkbildning Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Grundbidrag 3. Volymbidrag 4. Målgruppsbidrag 5. Ansökan 6. Redovisning 1. Bakgrund Folkbildningens grundläggande uppgift är att stå för demokrati och lika rättigheter, att möjliggöra för individer och grupper att förbättra sina livsvillkor och att på olika sätt stärka sin delaktighet i samhället, detta oavsett kön. Bidragsgivning ska ge frihet för studieförbunden att själva forma sina mål och sin verksamhet. Bidrag ges som ett ramanslag för kalenderår till av Folkbildningsförbundet godkänt studieförbund, som vid utbildningstillfället bedriver fortbildningsverksamhet i kommunen. Följsamhet till statsbidragsfördelningen är en utgångspunkt. Det innebär bland annat att folkbildningsrådets definitioner gäller även för kommunal bidragsgivning. Dubbla anslag t.ex. i form av lokalt aktivitetsstöd utgår inte till verksamhet som erhåller anslag via studieförbundsanslaget. 2. Grundbidrag Grundbidraget är 70 % av för ändamålet budgeterade medel. Bidraget fördelas enligt respektive studieförbunds relativa andel av totalbidraget till studieförbunden föregående år.

31 Titel: Bidrag till studieförbund för folkbildning 2 (3) Id nr: 6:1 3. Volymbidrag Grundbidraget är 15 % av för ändamålet budgeterade medel. Bidraget fördelas i relation till varje studieförbunds andel av det totala antalet deltagartimmar, det mått i vilket alla studiecirklar, kulturarrangemang och övriga folkbildningsverksamhet sammanräknas. Fördelningen beräknas på det senaste redovisade verksamhetsåret. 4. Målgruppsbidrag Grundbidraget är 15 % av för ändamålet budgeterade medel. Bidraget är ett riktat bidrag för verksamhet som riktar sig till studerande i basämnen, arbetslösa, funktionsnedsatta och invandrare eller i andra grupper som barn-, kultur- och utbildningsnämnden prioriterar. Bidraget fördelas i relation till varje studieförbundets andel av redovisade deltagartimmar i verksamhet för angivna målgrupper. 5. Ansökan För att erhålla bidrag måste studieförbunden lämna in ansökan. I ansökan ska framgå angivna mål för egen verksamhet, plan för utvärdering och uppföljning av denna samt verksamhetsberättelse. Till berättelsen bifogas sammanställning över verksamhetens omfattning i Strömsunds kommun. 6. Redovisning Studieförbunden ska årligen skicka in kopia på verksamhets- och revisionsberättelse samt balansräkning till kultur- och fritidsavdelningen. Fördelning mellan könen är önskvärt. Redovisningen ska omfatta en årlig sammanställning av lokalt aktivitetsstöd för en överblick av fördelning mellan kvinnor och män i olika anläggningar/lokaler. Kontroller kan utföras genom barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen och av kommunrevisionen i samband med revision av barn-, kultur- och utbildningsnämndens verksamhet. För detta ändamål ska studieförbundet spara och tillhandahålla de handlingar som kan styrka riktigheten av de uppgifter som lämnats som grund för ansökan om bidrag de senaste fyra åren.

32 Titel: Bidrag till studieförbund för folkbildning 3 (3) Id nr: 6:1 Detta förslag är helt omskrivet och anpassat till texten i kultur- och fritidsplanen. Gällande utgåva är antagen av kommunfullmäktige , 46

33 Titel: Barn- och utbildningsplan (15) Id nr: 6:6 Typ: Plan Giltighetstid: 2013 Version: 0.2 Fastställd: Uppdateras: 2013 Barn- och utbildningsplan 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kunskap och lärande 3. Livskunskap och elevhälsa 4. Kultur 5. Internationalisering 6. Systematiskt kvalitetsarbete 1. Inledning Barn- och utbildningsplanen gäller för alla verksamheter från förskoleverksamhet fram till gymnasieskolan. Det övergripande målet är att ge varje flicka och pojke i Strömsunds kommun möjlighet att nå de nationella målen, oavsett var man bor eller vilken härkomst man har. Flickans/pojkens bakgrund, behov och förutsättningar skall vara utgångspunkten för hur innehållet formas. Barn- och utbildningsplanen skall uppfattas som ett verktyg för att föra en dialog om verksamhetens utveckling som fortlöpande skall utvärderas och återrapporteras till BKU (barn-, kultur- och utbildningsnämnden). Alla kvinnor och män, flickor och pojkar som berörs av planen samarbetar för en god arbetsmiljö inom verksamhetsområden såväl utomhus som inomhus. Barn- och utbildningsplanens roll och skolans styrning Skolans arbete styrs av beslut som fattas på olika nivåer som internationellt, nationellt, kommunalt och på lokal nivå. Internationell nivå Skolans arbete styrs av FN:s barnkonvention. Nationell nivå Riksdag och regering beslutar om styr- och måldokument, som skall garantera en likvärdig utbildning oavsett var i landet man bor.

34 Titel: Barn- och utbildningsplan (15) Id nr: 6:6 Kommunal nivå Barn- och utbildningsplanen uttrycker den politiska viljan och anger områden som skall utvecklas inom barn-, kultur- och utbildningsnämndens ansvarsområde. De utvecklingsområden som lyfts i barn- och utbildningsplanen skall tillsammans med nationella styrdokument utgöra underlag för den lokala arbetsplanen. Utifrån gällande mål och resultatstyrning skall barn- och utbildningsplanen successivt följas upp och utvärderas enligt nämndens utvärderingsplan. Utvärderingsresultaten bildar underlag för åtgärder, nya mål och för budgetarbetet. Lokal nivå En lokal arbetsplan skall utarbetas i nära samarbete med övrig personal, elever och föräldrar. Med utgångspunkt från de nationella styrdokumenten och med de förutsättningar och redskap som kommunen ger är det rektor och pedagoger, som har det professionella ansvaret för måluppfyllelsen. Skolans verksamheter vilar på en demokratisk grund. Detta sker exempelvis genom lokala styrelser, klassråd, elevråd samt föräldraråd. Utbildningssystemet omfattas av sju läroplaner: Förskolan. Lpfö 98 (reviderad 2010) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr 11 Läroplan för grundsärskolan. Lgrsä 11 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lsam 11 Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lspec 11 Läroplan för gymnasieskolan. Gy 11 Gymnasiesärskolan Lpf 94. Ny läroplan för gymnasiesärskolan kommer De sju läroplanerna länkar i varandra och genomsyras av samma syn på kunskap, utveckling och lärande.

35 Titel: Barn- och utbildningsplan (15) Id nr: 6:6 2. Kunskap och lärande Kärnverksamheten vid kommunens skolor är att förmedla kunskap och lärande. Alla flickor och pojkar som är elever i kommunens skolor ska erbjudas en utbildning av god och likvärdig kvalitet. Elever som lämnar årskurs nio ska ha uppnått lärandemålen och ha en stabil grund för fortsatt lärande. För att möjliggöra detta är det skolans uppgift att se till att varje elev känner trygghet och trivsel i skolan med lust till kunskap och lärande. I detta arbete är även skolans program mot kränkande behandling ett viktigt redskap. 2.1 Elevens utveckling Mål All verksamhet skall utgå från varje flickas och pojkes behov och förutsättningar. Åtagande Redan i förskolan skall medvetna insatser riktas till barnen för att utveckla och stärka deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. För varje flicka och pojke finns en skriftlig individuell utvecklingsplan, som med föräldrarnas och elevens medgivande följer med och uppdateras under hela skoltiden. Villkor Utvecklingssamtal skall föras minst 1 gång/termin och dokumenteras i utvecklingsplanen och vid eventuella behov föreslås åtgärder för eleven som kontinuerligt följs upp.

36 Titel: Barn- och utbildningsplan (15) Id nr: 6:6 Säkerställan Genom föräldraenkät/elevenkät varje läsår. 2.2 Lärandet Mål Det pedagogiska arbetet skall planeras och organiseras så att alla flickor och pojkar lärt sig läsa senast under skolår två. Lek, rörelse, fantasi och skapande är viktigt för lärandet och skall ges stort utrymme i arbetsdagens utformning. Åtagande Skolans diagnostiska och nationella prov används och utvärderas årligen. Förskolan använder välbeprövat arbetsmaterial för barns tidiga tal-, språk- och begreppsutveckling. Barn med behov av särskilt stöd erbjuds de insatser, som krävs för att på ett fullgott sätt kunna delta i skolverksamheten i syfte att uppnå målen. Villkor Vid behov om extra stöd skall detta efter professionell bedömning sättas in omgående. Inför varje stadieövergång görs en noggrann redovisning av varje elevs behov och kunskapsutveckling, däremellan vid de individuella utvecklingssamtalen, minst en gång per termin samt vid klasskonferenser. Säkerställan Sker genom årlig redovisning till nämnden av mognadsnivå och språkutveckling i gruppen 6-åringar, samt av läs- och skrivförmågan i årskurs två. 2.3 Godkända betyg Mål Alla flickor och pojkar skall efter grundskolan ha uppnått kunskaper som minst motsvarar betyget godkänt/e i samtliga skolämnen.