SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Blad 1 (48) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl Beslutande Lars-Eric Bergman (m) ordförande Lena Johansson (s) Torsten Eriksson (s) Mats Almer (rd) Elmer Andersson (s) Ragnar Lif (c) Leif Johansson (v) Tuula Slottsborg (c) Ingrid Nilsson (s) Åse Ehnberg (fp) Maritha Mähler (s) Hjördis Englund (rd), tjg ers Leena Eriksson (rd), tjg ers Övriga närvarande Utses att justera Hans Ringberth (s) ej tjg ers Carina Näsström, sekreterare Lars Boberg, barn- och utbildningschef, ärendegenomgång och inf Hans-Erik Dahlgren, kultur- och fritidschef, ärendegenomgång och inf Hans-Olof Carlsson, kvalitetsutvecklare, ärendegenomgång och inf Larseric Strömquist, ekonom, ärendegenomgång Mats Zetterlund, område Vattudal, information Jörgen Pettersson, teknik- och serviceförvaltningen, information Ulrika Sjölund, teknik- och serviceförvaltningen, information Lena Johansson Justeringens Barn- och utbildningsavdelningen, Strömsund plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Carina Näsström Organ Ordförande... Lars-Eric Bergman Justerare... Lena Johansson Sammanträdesdatum ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Datum då anslag Datum då anslag sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsavdelningen, Strömsund

2 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 3 40 Information 1. Ärendegenomgång 2. Mats Zetterlund informerade nämnden om betygsresultat från område Vattudal, samt om den renovering som pågår av vissa klassrum vid Vattudalsskolan. 3. Jörgen Pettersson och Ulrika Sjölund, teknik- och serviceförvaltningen informerade nämnden angående frågor om lokalkostnader och skolmat. Justering (sign)

3 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 4 41 Tillägg i föredragningslistan Föredragningslistan tillförs följande ärenden: 1. Inventarier och skolmaterial från Bodums skola. 2. Ansökan om bidrag till öppen ungdomsverksamhet från Hotings IF. 3. Extra sammanträde barn-, kultur- och utbildningsnämndens arbetsutskott 4. Inköp datorer och program, initiativärende 5. Barn- och utbildningsplan ur ett jämställdhetsintegrerat perspektiv 6. Kultur- och fritidsplan ur ett jämställdhetsintegrerat perspektiv Ärendet behandlas efter punkt 14 i föredragningslistan. Justering (sign)

4 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 5 42 Dnr Budgetuppföljning per 30 april 2010 för barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsavdelningen Barn- och utbildningschefen och förvaltningens ekonom informerar om barn- och utbildningsförvaltningens budgetuppföljning per 30 april, Prognosen bygger på redovisning till och med 30 april och är en prognos till årets slut. Budgetuppföljningen per 30 april 2010 visar på ett underskott för barnoch utbildningsförvaltningen på kr. Bilaga 1 Gällande kultur- och fritidsavdelningen så visar prognosen på ett underskott med kr. Bilaga 2 Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut - Budgetuppföljning/delårsbokslut per 30 april 2010 godkännes och överlämnas till kommunstyrelsen. - Barn- kultur- och utbildningsnämnden uppdrar till kultur- och fritidschefen att se över ledning och administration för att få budget i balans. För barn- och utbildningsförvaltningens del blir nedläggningen av Gåxsjö förskola höstterminen 2010 en besparing på ca kkr. - Tilläggsanslag begärs hos kommunstyrelsen på kkr. med anledning av att vårt tidigare beslut om att minskade lokaler ej kunnat realiseras som en följd av uteblivna anpassningar för verksamhetens behov. Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Barn- och utbildningschef Kultur- och fritidschef Ekonomi Justering (sign)

5 Förvaltning/avdelning: Barn- och utbildningsförvaltningen BUDGETUPPFÖLJNING 2010 Driftbudget (exkl kapitalkostnad) April Augusti Månad: Kostnader (belopp kkr) Intäkter (belopp kkr) Nettoavvikelse Budget (inkl Boksluts- Prognostiserad Budget (inkl Boksluts- Prognostiserat Boksluts- Nettoavvikelse tilläggsbudget prognos över-/underskott tilläggsbudget) prognos över-/underskott prognos föreg. prognos Förvaltnings-/avdelningschefens förslag till åtgärder 1. Åtgärdsplan Förvaltningen vidtog åtgärder enligt BKU-nämndens beslut Lokaler motsvarande 6,5 miljoner har sagts upp i Backe, Frostviken och Hotings rektorsområden. Besparingen på 1 miljon på ledning och administration hålls vilande i väntan på beslut om framtida skolorganisation (BKU-nämnd ) Icke definierad differens mellan budgetram och beräknad kostnadsnivå på tkr ligger kvar i prognosen hos BKU- nämnden för beslut. 2. Ange om åtgärder är med i lämnad prognos eller om prognosen kan antas bli en annan utifrån ev. åtgärdsplan. I prognosen för mars räknade vi med att kunna spara 1 miljon av de 6,5 miljonerna på lokalanpassningar. Under rådande omständigheter räknar vi inte med att kunna spara mer än ca 150 tkr på Bodums skola under Kostnaderna beräknas då bli ca 850 tkr högre än marsuppföljningen. 3. Är åtgärderna avhängiga politiska beslut? 4. Vilken tidshorisont? Ja Nej Kommentarer till ev. avvikelse i förhållande till tidigare prognos Lägre besparingar för lokaler (- 850 tkr) jämfört med den tidigare prognosen i mars, ger ett försämrad utfall med 872 tkr. Ärende-/beslutsgång nämnd: BKU SN KS MoB Närvårdsnämnden 1. Har information lämnats kring åtgärdsplan? Ja Nej 2. Har ärendet behandlats? Ja Nej När? , Om beslut togs, vad beslutades? 4. Krävs ytterligare beslut? KS KF Övriga kommentarer Uppdaterad:

6 UPPFÖLJNING AV DRIFTBUDGET 2010 Förvaltning/avd: Barn- och utbildningsförvaltningen April Augusti Månad: Ändamål Kostnader (belopp i kkr) Intäkter (belopp i kkr) Netto- Kommentarer Budget ( inkl Boksluts- Prognostiserat Budget ( inkl Boksluts- Prognostiserat avvikelser tilläggsbudget) prognos över/underskott tilläggsbudget) prognos över/underskott 006, Nämnd Icke def diff mellan ram o beräkn kostn , Centrala kostnader Lokalanpassningar som ej hinner verkställas , Integr.verksamhet Minskat behov av dagbarnvårdare. Färre barn i fritids- verksamheten. 622, Förskola "Avvecklingskostnader" för Skattkistans förskola. 640, Grundskola åk Pensionsavgång ej tillsatt. Återhållsamhet av vikarier. 641, Grundskola åk Extra stödinsatser för att uppnå mål. Personalminskningar som ej får helårseffekt. 670, Särskola Färre särskolebarn/ elever än beräknat. 671, Familjecentralen Lokalhyran högre än budgeterat Summa Uppdaterad:

7 UPPFÖLJNING AV DRIFTBUDGET 2010 Förvaltning/avd: Barn- och utbildningsförvaltningen April Augusti Månad: Ändamål Kommentarer Åtgärdsplan sid 1 Nämnden har beslutat om nedläggning av Bodums skola från ht 2010 men ev. besparing beror på om friskolan startar eller j h i ilk f tt i Ändring av Jormvattnets skola till F-3, HT 2010 ger ingen besparing. Förändringen berör två elever i åk 6 ht Uppdaterad:

8 Förvaltning/avdelning: Kultur och Fritid BUDGETUPPFÖLJNING 2010 Driftbudget (exkl kapitalkostnad) April Augusti Månad: Kostnader (belopp kkr) Intäkter (belopp kkr) Nettoavvikelse Budget (inkl Boksluts- Prognostiserad Budget (inkl Boksluts- Prognostiserat Boksluts- Nettoavvikelse tilläggsbudget prognos över-/underskott tilläggsbudget) prognos över-/underskott prognos föreg. prognos Förvaltnings-/avdelningschefens förslag till åtgärder 1. Åtgärdsplan Minskning av tjänstgöringsgrad vid filialbiblioteken,totalt 75%. Besparingskrav för samtliga enheter,inga onödiga inköp eller resor. En musiklärartjänst dras in men det träder i kraft först Minskade bidrag och eventuellt ytterligare minskning av bidraget till studieförbunden. 2. Ange om åtgärder är med i lämnad prognos eller om prognosen kan antas bli en annan utifrån ev. åtgärdsplan. 3. Är åtgärderna avhängiga politiska beslut? 4. Vilken tidshorisont? Snarast möjligt, men senast Ja Nej Kommentarer till ev. avvikelse i förhållande till tidigare prognos Neddragning av tjänster på filialbiblioteken verkställda, samt vaktmästare som slutat och ersatts av "köp av timmar", har gett en gynnsammare prognos än tidigare. Ärende-/beslutsgång nämnd: BKU SN KS MoB Närvårdsnämnden 1. Har information lämnats kring åtgärdsplan? Ja Nej 2. Har ärendet behandlats? Ja Nej När? 3. Om beslut togs, vad beslutades? 4. Krävs ytterligare beslut? KS KF Övriga kommentarer Uppdaterad:

9 UPPFÖLJNING AV DRIFTBUDGET 2010 Förvaltning/avd: Kultur och Fritid April Augusti Månad: Ändamål Kostnader (belopp i kkr) Intäkter (belopp i kkr) Netto- Kommentarer Budget ( inkl Boksluts- Prognostiserat Budget ( inkl Boksluts- Prognostiserat avvikelser tilläggsbudget) prognos över/underskott tilläggsbudget) prognos över/underskott 194, Adm, Kultur - Fritid Utredning för minskning av ledningsresurser ej klar, och beräknas ge effekt först , Allm kulturell vsh , Stöd t kulturella fören , Stöd t studieförbund , Bibliotek Filialbibliotekarietjänsterna har sänkts med totalt 75% f r o m 1 maj. Lokalbesparingar ger ingen effekt , Musikskola En musiklärartjänst tas bort, men det träder inte i kraft förrän tidigast , Stöd t allm fritids vsh , Frilufts - fritids anl Lägre kostnader då vaktmästare slutat. 449, Projektmedel , Fritidsgårdar Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att få budget i balans Summa varav några är påbörjade och några har trätt i kraft. Uppdaterad:

10 Barn-, kultur och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr 6 43 Dnr Barn- och utbildningsförvaltningens Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hans- Olof Carlsson, kvalitetsutvecklare redogör för sammanställningen utifrån rektorsområdenas kvalitetsredovisningar. Bilaga 2009 var det delen Jämställdhet som skulle utvärderas och delarna Hälsoarbete och Kultur medier - internationalisering som skulle redovisas utifrån barn- och utbildningsplanen. Även utbildningsresultat och åtgärdsprogram redovisas. Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut - Kvalitetsredovisning 2009 godkännes, - Men barn- kultur- och utbildningsnämnden vill återigen framhålla, att efter det att vi tagit del av kvalitetsredovisningen ser att behovet av en i kommunen stationerad skolpsykolog verkar vara större än någonsin. Beslutsexpediering Barn- och utbildningschef Kvalitetsutvecklare Samtliga rektorsområden Justering (sign)

11 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET STRÖMSUNDS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Backe Bredgård Frostviken Hammerdal Hedenvind Hoting Vattudal Hjalmar Strömer

12 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nuläge, bedömning av verksamheten m m... 4 Bakgrund, syfte m m. 10 Organisation, tidsplan m m.. 11 Jämställdhet, hälsoarbete och kultur medier internationalisering 12 Förebyggande arbete i likabehandling. 13 Övriga utvecklingsarbeten. 15 Rektorsområdenas redovisningar. 19 Backe ro Bredgårds ro.. 30 Frostvikens ro 40 Hammerdals ro.. 46 Hedenvinds ro Hotings ro Vattudalsskolans ro Hjalmar Strömerskolans ro. 101 Åtgärdsprogram grundskolan Diagnostiska prov grundskolan (resultat) 121 Nationella prov grundskolan (resultat) 122 Slutbetyg från grundskolan. 123 Utbildningsresultat Gymnasieskolan Gymnasieskolan jämförelse med övriga glesbygdskommuner och med riket 124 Slutord Bilaga 1: Genomförandeplan 3X

13 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET Inledning - bakgrund Detta är Strömsunds kommuns nionde kvalitetsredovisning gällande skolverksamheterna. Den grundtanke, som präglat de redovisningar som hittills har avlämnats, är förutom uppföljning och utvärdering av verksamheten - användbarhet. Redovisningarna ska alltså användas som grund för reflektion inför det fortsatta arbetet ett arbete som ska präglas av den människosyn och kunskapssyn som utgör grundpelarna i det svenska skolväsendet. En viktig del av målsättningen med kvalitetsarbetet ska, enligt vår uppfattning, vara att i ett kommunövergripande perspektiv och med utgångspunkt i de nationella och lokala målen stärka verksamhetens helhetssyn, kvalitet och likvärdighet. Att kvalitetsredovisningen ska vara användbar och inte bara bli en hyllvärmare innebär att den ska vara ett verktyg i kvalitetsutvecklingen av organisationen, verksamhetens medarbetare, arbetsformer, angreppssätt och metoder. Våra tidigare kvalitetsredovisningar har också kommit att användas ute i skolorna som underlag för diskussion och reflektion. De har även fungerat som idégivare och inspirationskällor. Redovisningens användbarhet i vardagsarbetet är alltså en viktig utgångspunkt för oss. Barn- och utbildningsavdelningen har utarbetat anvisningar inför förskolans, grundskolans och gymnasieskolans arbete med kvalitetsredovisningarna. I dessa anvisningar, Underlag och anvisningar för skolornas arbete med kvalitetsredovisningarna 2004 och 2005, tas bl a olika definitioner av kvalitetsbegreppet upp. Enligt skollagen ska det för skolområdet finnas en särskild verksamhetsplan skolplanen. 1 Skolplanen ska enligt skollagen följas upp och utvärderas. Uppföljning och utvärdering av verksamheten är ett måste om man över huvud taget ska kunna veta om man har en verksamhet i enlighet med gällande mål, riktlinjer och föreskrifter. Dessa utvärderingar ute i skolorna utgör en nödvändig grund för kommunens kvalitetsredovisning. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning 2 ska varje kommun senast den 1 maj varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Skyldigheten att upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar även för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnomsorg tillkom den 15 augusti 2005 (SFS 2005:609) I tillsynsutredningar har Skolverket konstaterat att sambandet mål utvärdering budget i många kommuner är dåligt utvecklat eller saknas helt. Detta bristande samband innebär att prioriteringarna i budgeten görs utan den kunskap om resultaten som är nödvändig. De olika tidpunkterna har gjort att man tappat bort sambandet. Eftersom det är i kommunstyrelsen som de reella prioriteringarna görs så måste det anses angeläget att kvalitetsredovisningen i fortsättningen blir en i årsredovisningen och därmed i den kommunala årscykeln integrerad del. Under hösten 2004 genomförde Skolverket en utbildningsinspektion 3 i Strömsunds kommun. Skolverket uttalar sig sammanfattningsvis att: Måluppfyllelsen är i huvudsak god i skolor och andra verksamheter. Skolverkets förslag till förbättringsinsatser samt arbetslagens åtgärder redovisades områdesvis i Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning Under våren 2007 bad Skolverket om en uppföljning av inspektion Dess övergripande effekter redovisades i kommunens kvalitetsredovisning Den slutliga avstämningen av inspektionen skedde i Umeå april Skollagen 2 kap. 8 2 Utbildningsdep., (2001) Förordning om kvalitetsredovisning, SFS 1997:702 med ändring SFS 2001:649 och SFS 2005: Rapporten finns som pdf under följande adress: DOKUMENT/INSPEK_R_KOMMUN/INSPEKTIONSRAPPORT_STR%C3%96MSUND.PDF 3

14 Nuläge Förskolan Våren 2009 var 496 barn inskrivna i förskolan ( ). Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 94 barn, Bredgård 133 barn, Hammerdal 96 barn, Hoting 53 barn, Backe 46 barn, Frostviken 30 barn, dagbarnvårdarna 25 barn och Torsäng Kooperativ Hallviken 19 barn. På flera förskolor är det speciellt svårigheterna med språket som bekymrar. Det är många barn som saknar en god språklig grund inför framtiden. Tidiga insatser i förskolan har haft positiv inverkan på utvecklingen hos barnet. Hur denna insats har sett ut har varierat men utfallet har varit positivt. (Se Hedenvinds kv.redov och 2009) En åtgärd rektorerna och förvaltningen gjort är att öka andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskola från 41% (2005) till 55% (2007). En annan åtgärd är att grundskolan tillsätter en läs- och skrivutvecklare på 50 procent hösten En följd av Barn-, kultur- och utbildningsnämndens resultatdiskussion våren 2009 är att förskolorna i kommunen fått redovisa hur de arbetar med tal-, läs- och skrivutveckling. Där framkom det bla. att: Alla förskolor arbetar dagligen med tal-, läs- och skrivutveckling i arbetslagen. Det arbetslagen önskar, som skulle kunna utveckla förskolans verksamhet, är träffar mellan förskolor i rektorsområdet eller kommunen där de kan träffas och utbyta erfarenheter och kunskaper samt funderingar. Idag är det bla. förskolorna Barnlyan i Kyrktåsjö, Norrskenet i Norråker, Fyrås förskola, Blomslingan, Myran och Västringen i Strömsund, som får handledning och har specialkompetens inom området tal-, läs- och skrivutveckling. Förskoleperioden är en viktig period i barnets liv där förskolan kan hjälpa barnen att få begrepp, kommunikation och språkträning. Det kan ske genom träning av rim och ramsor m.m. Om barnet sent kommer igång med talet blir troligtvis även läs- och skrivutvecklingen sen. Forskningen säger att en elev som har försenad läs- och skrivutveckling i årskurs 4 får dras med det hela livet! Den 24/4-09 startades ett kommunalt nätverk för läs- och skrivutveckling, där förskolepersonal ingår. Syftet är bl.a. koordinering och samordning samt att driva systematiskt utvecklingsarbete inom området. Mätning av trycket på förskoleverksamheten Inom barnomsorgen har indikatorer kommit, att trycket i Strömsunds centralort är högt och att det är många barn på respektive avdelning. Mätningar har gjorts dagligen under åtta veckor på respektive avdelning under vecka Resultaten har sammanställts och analyserats. Där framkom för det första att: Utifrån de aktuella frågeställningarna kan man konstatera att avvikelsen mellan barnens schemalagda tid och barnens faktiska tid på förskolan är ca 25 procent. Det verkar således finnas ett visst friutrymme i verksamheten. Avvikelsen är till övervägande delen positiv, dvs. barnen tillbringar mindre tid i förskolan än vad som är schemalagt. Vid ett mindre antal tillfällen är avvikelsen negativ, dvs. barnen tillbringar mer tid i förskolan än vad som är schemalagt.(s 9) För det andra att: Både Barn- och utbildningsförvaltningens egen och andras bedömningar är att det idag bedrivs en förskola av god kvalité inom kommunen. Prognoserna över antalet födda barn visar på en trend nedåt för åren Statistiken visar att antalet inskrivna barn per förskoleavdelning i kommunen var 13 (2007) och 15 (2008). Snittet för riket låg på 17 bägge åren. För Strömsunds tätort gäller 17 barn per förskoleavdelning. Bemanning i Strömsunds kommun var 4,3 barn per årsarbetare 2007 och 4,9 årsarbetare 2008 inom förskolan. Förvaltningen har de senaste två åren totalt uppvisat ett underskott. Fördelningen var ca 6539 kkr (2007) och ca kkr (2008).(s 9) Samt för det tredje att: Utifrån ovanstående samt eftersom det verkar finnas ett visst friutrymme i verksamheterna bör en diskussion föras med respektive rektor och platschef om hur utrymmet används idag och om hur det strategiskt kan användas framöver. Det handlar om utrymmet i första hand skall nyttjas till kvalitetshöjande åtgärder eller till organisationsanpassningar utifrån rådande ekonomiska situation.(s 9) 4

15 Förskoleklass Våren 2009 var 97 barn inskrivna i förskoleklass ( ). Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 30 barn, Bredgård 22 barn, Hammerdal 25 barn, Hoting 5 barn, Backe 7 barn, Frostviken 8 barn. Fritidshem Våren 2009 var 207 barn inskrivna på fritidshem ( ). Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 59 barn, Bredgård 59 barn, Hammerdal 40 barn, Hoting 24 barn, Backe 9 barn och Frostviken 16 barn. Grundskolan årskurs 1-9 Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar efter en differentierad bemanningsmodell, utifrån politiskt beslut, som innebär att större enheter har en lägre bemanningsgrad och mindre enheter har högre. Vissa enheter har så få elever, så att elevunderlaget i sig inte räcker, som utgångspunkt för att bemanna enligt modellen. Här måste förvaltningen i dagsläget tillföra resurser för att uppfylla skollag och läroplan. Exempel på sådana skolor är Frostviksskolan, Centralskolan i Hoting och Fjällsjöskolan. Räknat på hela kommunen så minskar elevunderlaget med ca 35 elever/år de närmaste åren. Även här råder olika förutsättningar inom olika områden. Strömsund och Hammerdal har behövt utöka sin organisation på grund av ökat antal barn/elever Totalt antal elever i årskurs 1-9 från Strömsunds kommun ( ) / / / / / / / /2016 Anm. Läsåret 2015/16 innefattar födda tom Den tendens förvaltningen såg 2008, att utbildningsresultaten i grundskolan började försämras har brutits 2009 bl.a. genom att resurser för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling har tillförts i form av språkutvecklare och matematikutvecklare. En utbildningsresultatsdiskussion inleddes med rektorsgruppen under hösten 2008 samt en med Barn-, kultur- och utbildningsnämnden våren Som en följd av nämndens resultatsdiskussion har förskolorna i kommunen fått redovisa, hur de arbetar med tal-, läs- och skrivutveckling sommaren Sommaren 2009 erbjöd kommunen sommarskola för de elever som inte nådde målen. Exempel på hur utbildningsresultaten förbättrats sedan 2008 är, att andelen behöriga till gymnasieskolan ökar. Förvaltningen ser att problemen i matematik minskar men att även alla andra ämnen påverkas positivt /2017 Fortfarande finns det dock många elever med särskilda behov. Nytillkomna elever behöver extra resurser vad gäller svenska språket, handledning och modersmålsundervisning. De största 5

16 utmaningarna har Hammerdal och Strömsund. Där har skolorna en bemanningsgrad i vissa fall under riksgenomsnittet. Samtidigt har kommunen som helhet en bemanning över riksgenomsnittet. Inspektion Vattudalsskolan I januari 2009 kvalitetsgranskade Skolinspektionen Vattudalsskolan inom området lärares behörighet och utbildning. Utifrån kvalitetsgranskningen bedömer Skolinspektionen att: Strömsunds kommun på Vattudalsskolan bör sträva efter att i större utsträckning använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Skolinspektionen bedömer att kommunen och skolan behöver vidta åtgärder för att: i högre utsträckning använda lärare som har en utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva erbjuda kompetensutveckling för den personal som har ansvar för utbildningen, och särskilt personal som inte har pedagogisk utbildning eller saknar tillräcklig utbildning för de ämnen de undervisar i Exempel på åtgärder kommunen och skolan vidtagit efter inspektionen januari 2009 är bl.a. att: Kommunen nyttjat alla sina tilldelade poäng 2009 i statens satsning Lärarlyftet. Syftet har bl.a. varit att erbjuda kompetensutveckling för den personal, som har ansvar för utbildningen eller för den personal, som saknar tillräcklig utbildning för de ämnen de undervisar i. Men även att i högre utsträckning använda lärare, som har en utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Vattudalsskolan har beaktat Skolinspektionens fem rekommendationer till skolor, som behöver öka andelen lärare med utbildning i ämnen de undervisar i: Skolan har kartlagt lärarkompetensen, följt upp samt använt den som underlag, när elevernas måluppfyllelse i olika ämnen analyseras hösten Eftersom skolan befinner sig i en övertalighetssituation är riktlinjerna sådana att det är lärarnas behörighet, som styr vid varsel pga. arbetsbrist och hur de kvarvarande tjänsterna fördelas. Skolans rektor låter lärarnas utbildning väga tungt vid tjänstefördelning och schemaläggning, så att så många elever som möjligt får undervisning av lärare med utbildning i ämnet och för årskursen. Förbättrad samverkan mellan lärarna i det dagliga arbetet med eleverna för att bättre ta tillvara olika utbildningar, kompetenser och erfarenheter. Kommunen och Vattudalsskolan har genom satsningen Lärarlyftet bidragit till lärarnas systematiska kompetensutveckling, där kommunen nyttjade alla sina tilldelade poäng Den lärare som genomgått specialpedagogutbildning via Lärarlyftet har tillträtt en sådan tjänst vid Vattudalsskolan. Återrapportering skall ske senast 26 januari 2010 till Skolinspektionen. Under senhösten 2009 kvalitetsgranskade Skolinspektionen Vattudalsskolan inom det tematiska området undervisningen i fysik. Granskningen inriktas mot undervisningens innehåll och ändamålsenlighet, bl.a. med avseende på planering, genomförande, läromedel etc. Gymnasieskolan Hjalmar Strömerskolan är kommunens enda gymnasieskola och den är belägen i kommunens centralort Strömsund. Antalet elever var under redovisningsperioden 475 elever organiserade i 13 nationella program och i det individuella programmet. Läsåret 2008/2009 slutförde 164 elever sina studier på Hjalmar Strömerskolan. 90% av eleverna lämnade skolan med slutbetyg (fullständigt, utökat eller reducerat). 92% (riksvärde 90%) av eleverna var behöriga till högskolan. 6

17 För de elever som har slutbetyg (90%) är genomsnittlig betygspoäng 14,0. Kvinnornas betygspoäng är 14,7 och männens 13,0. Motsvarande värden för samtliga skolor i riket är 14,1 för alla elever, 14,7 för kvinnorna och 13,4 för männen. En förklaring till att Hjalmar Strömerskolans genomsnittliga betygspoäng är något lägre än rikets kan vara att skolans programstruktur, dvs. eleverna fördelning på de nationella programmen, avviker något från den nationella. Hjalmar Strömerskolan har en större andel elever på yrkesförberedande program som enligt den nationella statistiken uppvisar en lägre genomsnittlig betygspoäng. Särskolan Läsåret 08/09 har 43 elever varit inskrivna i särskolan. 19 elever har varit inskrivna i gymnasiesärskolan varav 4 av dessa elever gått vid Hjalmar Strömerskolan och 15 genomfört utbildningen i annan kommun. 24 elever har varit inskrivna i grundsärskolan. Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan har varit: Vattudal 8 elever, Hedenvind 3 elev, Bredgård 0 elever, Hammerdal 6 elever, Hoting 3 elever, Backe 2 elever och Frostviken 2 elever. Samtliga särskoleelever som genomfört sin utbildning inom kommunen har varit inkluderade i ordinarie klasser. Ekonomi Barn- och utbildningsförvaltningen har uppvisat underskott de senaste åren. För 2007 var underskottet kkr, 2008 var underskottet kkr. Inberäknat i detta är tilläggsanslag 2008 på kkr. För 2009 var underskottet kkr. Inberäknat i detta är tilläggsanslag 2009 på kkr. Lokaler Trots minskat antal elever (ca 500 st) har kommunen behållit i stort sett samma lokalbestånd sedan Det gör att totalt sett så har man stora ytor, men återigen i Hammerdal och Strömsund så har verksamheterna varit trångbodda och behövt utöka för att möta ett ökat behov inom barnomsorgen. Inför hösten 2008 syns dock en avmattning av lokalbehovet även här. I kommunfullmäktige den 10 september 2008 beslutades att Fyrås, Gåxsjö och Gubbhögens skolor ska läggas ner efter läsåret 08/09. Utifrån fattade beslut genomförs nu en områdesvis lokalöversyn i samverkan med Teknik- och serviceförvaltningen. Målet är att ge förslag på lokalanpassningar utifrån elevunderlag och behov. Personal Anpassning sker utifrån minskat elevunderlag men här har kommunen en eftersläpning som bland annat har att göra med att man inte ligger i fas mellan budgetår och läsår. Föregående års organisation fortsätter första halvan av nästa. Förvaltningen har ökat andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskola från 41% (2005) till 55% (2007). En orsak till ökningen är ett medvetet och framgångsrikt rekryteringsarbete på rektors- och platschefsnivå. Inom grundskolan ligger andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen oförändrad på 84 procent under perioden

18 Fortbildning/kompetensutveckling Den kommunövergripande kompetensutveckling som skett under läsåret 08/09 har främst varit PIM, SET och Lärarlyftet. PIM Statistik Strömsund Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 ( ) Antal pedagoger Strömsund Skolledare Strömsund Examinator Strömsund SET-fortbildning skedde den maj En halv dag var riktad till all skolpersonal och en dag riktade sig till samtliga handledare i SET (Se även Förebyggande arbete i likabehandling s ) Statens satsning Lärarlyftet har i Strömsunds kommun syftat till att bredda och fördjupa personalens kompetens för att bättre klara uppdraget. Satsningen har nyttjats enligt följande: Tidigarelärare Senarelärare Tilldelade poäng Fördelning Återstår Tilldelade poäng Fördelning Återstår 120 vt vt ht ht ,5 30,5 Tidigarelärare Senarelärare Tilldelade poäng Fördelning Återstår Tilldelade poäng Fördelning Återstår 162 vt vt ht ht De kurser som lästes i kommunen under våren 2009 inom ramen för Lärarlyftet var: -Matematikdidaktik- med inriktning mot särskilda utbildningsinsatser i matematik. -Att undervisa i Svenska som andraspråk 1. -Matematikundervisning med fokus på elever i behov av särskilda utbildningsinsatser. -Kartläggning, diagnostisering och bedömning. -Svenska som andraspråk A4, 7,5 hp. -Engelska GR (C), 30 hp. -Engelska A, Professional English, internetbaserad,15.0 hp. -Att möta barn/elever i sociala och emotionella svårigheter, 15.0 hp. -Pedagogik GR (A), Läs- och skrivutveckling mot förskoleklass och grundskolans tidigare år. Ingår i lärarfortbildningen, 15 hp. -Specialpedagogik, Goda lärmiljöer i en skola för alla. Ingår i lärarfortbildningen, 15 hp. -Vindkraft: Teknik 7,5 hp. -Specialpedagogiska kunskapsområden, 7,5 hp. -Ledarskap, förändringsarbete och utvärdering, 22,5 hp (spec.pedagogik). Under hösten 2009 lästes följande kurser inom ramen för Lärarlyftet: Examensarbete Specialpedagogprogrammet. Matematisk problemlösning i skolan 7,5 Hp. Matematik och matematikdidaktik 1C. A1 Svenska som andraspråk med koncentration på fonologi och språksociologi 7,5 Hp. Svenska som andraspråk med didaktik II. Forskning och utvecklingsarbete 15 Hp. Svenska som andra språk (A) 1. Det mångkulturella klassrummet 7,5 Hp. Vindkraft, Grundkurs 7,5 Hp. Litteraturvetenskap GR (A), Kreativt skrivande. Litteraturvetenskap GR (A). 8

19 Lärarlyftets tidigare prioriteringsområden, dvs. kärnämnen och specialpedagogik samt att så många lärare som möjligt skall få ta del av satsningen, diskuteras i rektorsgruppen under hösten Gruppen beslutar att satsningen fortsätter men under nya förutsättningar eftersom deltagarna tidigare fått 80 procent av lönen av studiernas omfattning. I riket bygger satsningen på nyckeltal där 56 procent av kostnaden finansieras av staten och 24 procent av kommunen. I Strömsund beräknas kommunen finansiera ca 44 procent av satsningen, vilket beror på att kommunens lärarlöner ligger över beräknade schablonlöner. Det innebär att kommunens kostnader ökat med ca 20 procent än beräknat. De nya förutsättningarna innebär att deltagarna får studera med full lön under arbetstid och då nyttja studiedagar, arbetsplatsförlagd tid och förtroendetid. Läsåret 09/10 planeras en kommunövergripande utbildningssatsning med fokus på bla. bedömning, skriftliga omdömen, dess koppling till styrdokumenten och dess underlag för urval till IUP. Syftet är bla. att förtydliga informationen och omdömena som finns rörande elevernas kunskapsutveckling i relation till målen i respektive ämne, som eleven får undervisning i samt att stärka kopplingen gentemot läroplanen och kursplanen. Kvalitet Enligt förvaltningens egna och andras bedömningar bedrivs en skola och barnomsorg av god kvalité inom kommunen. Ett exempel på detta är Föräldraalliansen, som rankade kommunen på 22 plats 2009 av Sveriges 290 kommuner. I sammanhanget kan nämnas att förra året rankades kommunen på 21 plats av densamma. Den tendens förvaltningen såg 2008 att utbildningsresultaten i grundskolan började försämras har brutits 2009, bl.a. genom att resurser för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling har tillförts i form av språkutvecklare och matematikutvecklare. En utbildningsresultatsdiskussion inleddes med rektorsgruppen under hösten 2008 samt en med Barn-, kultur- och utbildningsnämnden våren Som en följd av nämndens resultatdiskussion har förskolorna i kommunen fått redovisa, hur de arbetar med tal-, läs- och skrivutveckling sommaren Sommaren 2009 erbjöd kommunen sommarskola för de elever som inte nådde målen. Exempel på att utbildningsresultaten har förbättrats sedan 2008 är att andelen behöriga till gymnasieskolan ökar. Förvaltningen ser att problemen i matematik minskar men att även andra ämnen påverkas positivt. Fortfarande finns dock många elever med särskilda behov. Nytillkomna elever behöver extra resurser vad gäller svenska språket, handledning och modersmålsundervisning. De största utmaningarna har Hammerdal och Strömsund. Där har skolorna en bemanningsgrad i vissa fall under riksgenomsnittet. Samtidigt har kommunen som helhet en bemanning över riksgenomsnittet. De olika nätverken på förvaltnings- och kommunnivå kommer från och med hösten 2009 att få en allt tydligare roll med ansvar för bla. den utbildningsresultatdiskussion som förs, ge förslag till åtgärder samt verkställa dem. Men även bidra med analyser till bl.a. kommunens kvalitetsredovisning. De nätverk som i första hand kommer att beröras är de i specialpedagogik, matematik, svenska och rektorerna (OC-träffarna). Kommunalt utvecklings- och budgetdokument Under våren 2008 har kommunen arbetat fram ett Utvecklings- och budgetdokument. Syftet var att få ett dokument som behandlar både budget och verksamhet. Dokumentet antogs av Kommunfullmäktige i juni Politiker, förvaltningschefer, ekonomer och fackliga organisationer har under tre dagar haft framtids- och budgetseminarier och tillsammans arbetat fram övergripande mål och inriktningsmål. På Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetet med inriktningsmålen inletts. Ett exempel på detta syns i Komrev revisionsrapport från 2008 där det 9

20 skrivs följande: Nämnden och förvaltningen har redan börjat arbeta med de inriktningsmål som finns speciellt riktade till nämnden. När det gäller t ex målet att andelen eftergymnasialt utbildade skall öka så har man tillsatt resurser för läs- och skrivutveckling och matematikutveckling. Ett annat exempel är att nämnden antog den uppdragsbeskrivning de utarbetat tillsammans med nämndstödsgruppen. Uppdragsbeskrivningen förtydligar framtids- och budgetdokument gällande nämndens verksamhet och är kopplad till kommunens Barn- och utbildningsplan (skolplan). Vfu-verksamhet Strömsunds kommun tar emot lärarstudenter, som gör sin praktik (verksamhetsförlagda utbildning/vfu) i kommunen. Sedan hösten 2006 har kommunen haft ett annat upplägg av Vfu-organisationen, vilket bla. omfattar besök av kommunens Vfu-samornare. I uppföljningen av Vfu-perioden framkommer det i intervjuerna, att lärarstudenterna i huvudsak är nöjda eller mycket nöjda med sin verksamhetsförlagda utbildning (Vfu). En orsak till det positiva resultatet är engagerade och kompetenta lärarhandledare. En annan orsak kan vara den personliga dialogen mellan kommunens samordnare och lärarstudenten. En tredje orsak kan vara den personliga dialogen mellan kommunens samordnare och lärarutbildaren. En uppföljning av VFU-verksamheten i kommunen för perioden gjordes av Mittuniversitetet 6/ Utvärderingen och redovisningen avseende läsåret 2008/2009 gäller arbetet med följande avsnitt i Skolplanen: 8 Jämställdhet (utvärdering), 11 Hälsoarbete (redovisning), samt 13 Kultur - medier - internationalisering (redovisning). I denna kvalitetsredovisning följer en sammanställning av skolornas kvalitetsredovisningar. Redovisningen bygger på en sammanfattning och konkretisering av ett mycket omfattande material från kommunens samtliga rektorsområden. Det är lätt att inse svårigheterna med att på några få rader fånga och koncentrera ett helt läsårs vardagsarbete med att nå de uppsatta målen. Utvärdering samt kvalitetsredovisning gällande delar ur Barn- och Utbildningsplanen för Strömsunds kommun Bakgrund Enligt Skolverkets anvisningar ska varje skola och kommun upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av lokala arbetsplaner och skolplanen. (SFS 1997:702, 2001:649 och 2005:609) Syfte med kvalitetsredovisning Det grundläggande syftet med kvalitetsredovisningen är att den ska fungera som hjälpmedel i arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten genom att synliggöra skolans resultat och arbetet med att uppfylla skolans mål. Redovisningen tjänar en rad olika syften: - Elever, lärare, skolledning och övrig personal får en tydlig och gemensam bild av verksamheten som grund för en diskussion om behovet av förbättringsåtgärder. - Föräldrar, avnämare och andra intressenter får en god information om skolan och kan därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling. Redovisningen ger ökad insyn och möjlighet till ökat inflytande. - Redovisningarna utgör också underlag för viktiga politiska beslut i kommunen. Kommunens kvalitetsredovisning Skolornas och områdenas kvalitetsredovisningar utgör ett underlag för kommunens kvalitetsredovisning. 10

21 Redovisningsperioder Följande tidsperioder gäller på skol- respektive kommunnivå: - Enskilda skolors redovisningar omfattar läsåret - Kommunens redovisning omfattar kalenderåret/budgetåret Redovisande rektorsområden Backe ro (Fjällsjöskolan, Centralskolan, Bodums skola och fsk) Bredgårds ro (Bredgårdsskolan, Gubbhögens skola och fsk) Frostvikens ro (Frostviksskolan, Jormvattnets skola och fsk) Hammerdals ro (Fyrås skola, Grevåkerskolan, Gåxsjö skola och fsk) Hedenvinds ro (Hedenvindskolan och fsk) Hjalmar Strömers ro (Gymnasieskolan, Vuxenutbilsningen och SFI) Hotings ro (Centralskolan, Kyrktåsjö skola och fsk) Vattudalsskolans ro (Vattudalsskolan) Redovisningsansvar Respektive rektor och platschef är ansvarig för att redovisningen genomförs inom aktuellt verksamhetsområde. Arbetslagen lämnar in redovisningar till respektive arbetsledare. Barn- och Utbildningschefen är ansvarig för kommunredovisningen. Organisation uppdrag information kompetensutveckling Barn- och utbildningsnämnden anger, inom ramen för kommunens skolplan, vilka områden som ska lyftas fram i den årliga kvalitetsredovisningen. BoU-chefen leder arbetet. Rektor planerar arbetet med redovisningen samt utarbetar och tillämpar rutiner för hur barns, elevers och vårdnadshavares medverkan och delaktighet skall säkras på respektive enhet. Elever, all personal och föräldrar informeras. Den slutliga sammanställningen och redigeringen av rektorsområdenas redovisningar görs av Barn- och utbildningsavdelningens kvalitetsutvecklare. Planen för kvalitetsredovisning tas upp i BoU-nämnden. Tidsplan Arbetslagen lämnar sina redovisningar till rektor senast den 15 juni. Rektor redovisar till BoU-chefen senast den 15 september. BoU-chefen redovisar till BoU-nämnden senast den 15 november. Uppföljningsansvar och återkoppling Uppföljningsansvaret och återkopplingen av kvalitetsredovisningarna åläggs rektor. Barn- och utbildningsnämndens beslut gällande redovisning år 2009 Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde att under år 2009 utvärdera och redovisa arbetet med följande avsnitt ur Barn- och utbildningsplanen: 8 Jämställdhet (utvärdering) 11 Hälsoarbete (redovisning) 13 Kultur - medier - internationalisering (redovisning) I föreliggande redovisning beskrivs hur kommunens skolor arbetat för att uppfylla nedanstående mål. Här redovisas också utbildningsresultat och åtgärdsprogram. Barn- och utbildningsnämnden har att ta ställning till kvalitén och graden av måluppfyllelse utifrån denna redovisning. 11

22 8: Jämställdhet Mål Arbetet med att klargöra attityder kring allas lika värde, könsroller m.m. fortgår under hela skoltiden från förskolan till och med gymnasieskolan. Arbetet med att förbättra språkbruket prioriteras. 11: Hälsoarbete Mål Den hälsofrämjande verksamheten bedrivs i dialog med barnen/eleverna och i samverkan mellan de pedagogiska och elevvårdande verksamheterna. För att öka barnens/elevernas, föräldrarnas och personalens engagemang i hälsofrågor bildas hälsolag - bestående av företrädare för dessa intressenter - med syfte att hjälpa barn/elever till goda och sunda levnadsvanor Hälsoplan ingår i den lokala arbetsplanen. Fysisk hälsa Utrymme för daglig fysisk aktivitet skapas inom ramen för gällande timplaner i alla verksamheter från förskola till skola. Måltider Maten är näringsriktig och uppfattas som smakrik, tilltalande och god. Atmosfären och miljön är lugn och trivsam i samband med lunchen. Måltiden serveras vid samma tidpunkt varje dag. 13: Kultur medier - internationalisering Mål Kultur Samarbetet med andra intressenter som bedriver kulturverksamhet utvidgas för att öka kulturmedvetandet. Barn/elever inom förskola, förskoleklass, fritidshem och skola ges möjlighet att uppleva kultur i olika former och själva delta aktivt i skapande verksamhet. Medier Barn/elever kan analysera, värdera och kritiskt granska massmediala budskap. Barn/elever stimuleras till att använda och utveckla sin kreativitet med hjälp av modern medie-/datateknik. Internationalisering Förskolan/skolan tillvaratar i lärandet de olika kulturer och internationella inslag som finns i både närsamhället och omvärlden. Förskolan/skolan verkar för kontakter mellan vår kommuns barn/elever och barn/elever i andra kulturer och länder. Dessa kontakter ses som viktiga för barn/elever på alla stadier från förskolan till gymnasieskolan för att öka förståelsen för andra kulturer och motverka främlingsfientlighet och rasism. Resultat, måluppfyllelse och insatta åtgärdsprogram Resultat, måluppfyllelse och åtgärdsprogram tas upp efter redovisningen av samtliga skolors arbete med avsnitt 8, 11 och 13 i Barn- och utbildningsplanen. Här återfinns statistik över de nationella 12

23 proven i år 5 och 9, uppnådda meritvärden och övrig betygsstatistik, redovisning av insatta åtgärdsprogram för att stödja kunskapsutveckling hos elever som inte bedömts uppnå betyget Godkänt i slutet av det nionde skolåret samt utbildningsresultat för Gymnasieskolan. I statistiken har även medtagits jämförelser med riket i övrigt. Förebyggande arbete i likabehandling Det förändringsarbete kring värdegrund och kränkande behandling, som inleddes i kommunen 2001 och som finns beskriven i en mycket positivt uppmärksammad rapport från Arbetsmiljöinspektionen 4, har även under detta redovisningsår fortsatt under ledning av Britt Eriksson, expert inom området. Hon har utbildat ett antal medarbetare inom kommunens skolverksamheter för att skapa kontinuitet i arbetet och därmed förutsättningar för fortsatta professionella insatser även efter det att hennes anställning avslutats. Efter 1 april 2006 har tyngdpunkten legat på utbildning kring lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever även kallad barn- och elevskyddslagen samt stöd och handledning vid arbetet med de enskilda skolornas likabehandlingsplaner/arbete. Även yrkesgrupper såsom lokalvårdare, vaktmästare och kökspersonal har utbildats omkring barn- och elevskyddslagen. Eftersom Britt går i pension nyåret 2009 har en person inskolats hösten 2008 i vissa delar av Britts arbetsuppgifter bla. utbildning av ny personal i likabehandling. Denna person samt förvaltningens kvalitetsutvecklare kommer att under 2009 fortbildas i Mobbning, kränkande behandling och diskriminering - skolpraktik och forskningsperspektiv i syfte att fortsätta utveckla förvaltningens arbete inom detta område. Denna personalresurs är avsatt under våren 2009 för att stödja och hjälpa rektorsområdena med översynen av samtliga likabehandlingsplaner utifrån nuvarande lagstiftning, som trädde i kraft 1 januari Personalresursen består av förvaltningens kvalitetsutvecklare samt en person med kommunövergripande arbetsuppgifter. Dessa har inlett processen med samtliga rektorsområden i grundskolan samt även stöttat och hjälpt vissa enskilda skolor/verksamheter i deras arbete. Processen med resp. rektor inleddes enligt nedanstående: Backe ro 10/3-09, Hoting ro 24/3-09, Frostviken ro 25/3-09, Hedenvind ro 7/4-09, Bredgård ro 7/4-09, Vattudal ro 8/4-09 och Hammerdal ro 8/4-09. Varje skola/verksamhet har därefter fortsatt arbetet med sin likabehandlingsplan. En översyn av rutiner och arbetssätt i kommunen har skett våren 2009 utifrån Skolinspektionens beslut att: Sammanfattningsvis finner Skolinspektionen att skolan brustit i sin skyldighet att allsidigt utreda uppgifter om kränkande behandling. (s 6) Skolinspektionen skriver även att: I det aktuella fallet har skolan följt upp X:s skolsituation, men Skolinspektionen kan av förevarande utredning inte se om något åtgärdsprogram utarbetats för X med anledning av kränkande behandling och inte heller om eller hur skolan utvärderat vidtagna åtgärder. Dokumentationen är i detta avseende alltför knapphändig. (s 6) Bl.a. har nya blanketter vid utredning och åtgärdsprogram utarbetats. Dessa har utarbetats efter träffar/möten med samtliga grundskolerektorer i kommunen. Vikten av utredningar och åtgärdsprogram har understrukits till samtliga rektorsområden. En översyn av förvaltningens dokumentationshantering har våren 2009 inletts efter Skolinspektionens beslut utifrån att preskriptionslagen har en preskriptionstid på 10 år. Kontinuerliga diskussioner har skett i rektorsgruppen och bland övriga skolledare kring de här frågorna. Två exempel efter Skolinspektionens beslut är OC-träffarna den 23/2-09 och 18/3-4 Rapporten finns som pdf under följande adress: eller under/ Skola och barnomsorg/ Kvalitet / Tillsammans bygger vi värdegrunden i Strömsunds kommun 13

24 09. Ett exempel på diskussionstillfälle innan Skolinspektionens beslut var 7/10-08, då förvaltningen bjudit in till OC-träffen en skolledare från en annan kommun, som redogjorde för problematiken utifrån ett aktuellt fall. En omfattande fortbildning av kommunens skolpersonal, när det gäller värdegrundsfrågor, genomfördes den maj En halv dag var riktad till all skolpersonal och en dag riktade sig till samtliga handledare i SET. Två personer med kommunövergripande arbetsuppgifter inom förvaltningen går utbildningen Mobbning, kränkande behandling och diskriminering - skolpraktik och forskningsperspektiv 10 hp under våren Syftet är att höja kompetensen/ beredskapen på förvaltningsnivå inom detta område och för att förvaltningen/organisationen bättre ska kunna hantera dessa viktiga frågor. Eftersträvansvärt är att fler personer i organisationen på sikt skall få djupare kunskaper inom detta viktiga område. Under våren 2007 fick all pedagogisk personal introduktion i SET (Social Emotionell Träning). Hösten 2007 utbildades 30 handledare i SET. Dessa utbildade sina kollegor under våren Den 12/5-08 genomfördes en uppföljning med alla handledare i SET. Från och med hösten 2008 finns Livskunskap/SET (Social och emotionell träning) schemalagd på samtliga grundskolor. Målet är att värdegrundsfrågorna skall hållas än mer levande i den dagliga verksamheten samt att all pedagogisk personal skall arbeta med aktiva åtgärder som berör SET och de sju diskrimineringsgrunderna. En första uppföljning gjordes 4 november 2008 och en andra uppföljning av SETgjordes 4 november 2009 där det bl.a. framkom att: - Två lärare inom gymnasieskolan under våren 2009 använt sig av SET i undervisningen vid fordonsprogrammet med ett positivt resultat bland eleverna. - Ca 20 lärare inom gymnasieskolan har utbildats i SET under vecka I övrigt gäller det som framkom vid de första uppföljningen 2008 dvs. att: - Alla grundskolor har i årskurserna 1-9 Livskunskap schemalagt varje vecka. - Även flera av kommunens förskolor arbetar systematiskt med Livskunskap varje vecka. - Det finns lärare som redan nu ser positiva resultat bland eleverna. - Rektors deltagande i handledarutbildningen har varit en avgörande framgångsfaktor. - Metoden har mött ett positivt gensvar från eleverna. (Kommunens kvalitetsredovisning 2008, s 12) Ytterligare en uppföljning av Livskunskap/SET gjordes våren Den byggde på enkätsvar från 133 medarbetare och utformades i rapportform till följd av Skolinspektionens beslut och bedömning att: De åtgärder som skolan vidtar ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. En uppföljning kan ske exempelvis genom samtal med berörda, medan en utvärdering kräver någon form av analys av situationen och åtgärdens resultat. Skolinspektionen skriver även att: Skolan har inte heller tillräckligt utvärderat insatta åtgärder. I uppföljningen konstateras att: Implementeringen av Livskunskap/SET verkar ha fungerat förhållandevis bra. En bidragande orsak är troligen den förankring satsningen hela tiden har haft i rektorsgruppen där t.ex. en majoritet av rektorerna deltog i instruktörsutbildningen. Andra orsaker till det positiva resultatet kan vara att satsningen sammanfallit med skolans allmänna uppdrag dvs. värdegrundsuppdraget samt att externa resurser har tillförts. Arbetet upplevs som mycket viktigt och många upplever konkreta positiva resultat av arbetet. Även om det finns fortsatta utvecklingsbehov är Livskunskap/SET på god väg att vara en fungerande integrerad verksamhet i kommunen. Bland förbättringsåtgärder nämns: Genomgång och återkoppling av enkäten på rektorsområdesnivå. Genomförande av personalutbildning 28 och 29 maj Permanentande av instruktörernas nätverk med en träff/läsår där kommunens drogsamordnare är sammankallande. Certifiering av tre instruktörer. Livskunskap/SET utvärderas fortsättningsvis genom Barn-, kultur och utbildningsnämndens ordinarie kvalitetsarbete. 14