EXAMINATIONSUPPGIFT 1
|
|
- Simon Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 1 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162)
2 Innehåll 1. Centrala termer, begrepp och teorier Omvärldsanalys/föranalys Mål och målsättning Planering Målgrupper/målgruppsanalys Kommunikationsstrategier Budskapet Medier och medieval Genomförande och produktion Utvärdering och analys... 6 Källförteckning
3 1. Centrala termer, begrepp och teorier Vi har valt att följa upplägget i kursboken Tillämpad kommunikationsvetenskap (Larsson, 2008) för att plocka fram och förklara centrala termer och begrepp inom strategisk kommunikation. 1.1 Omvärldsanalys/föranalys I PR-sammanhang så brukar omvärldsanalys gå under den amerikanska benämningen issues management (IM). Till skillnad från omvärldsanalysen som enbart innehåller själva analysfasen så innefattar issues management hela processen som behöver genomlöpas som resultat av analysen. Med issue menas att det uppkommit någon problematisk och/eller omstridd fråga som berör aktuell organisation (Larsson, 2008, s 99ff). Man kan säga att det finns två olika typer av IM-projekt, nämligen proaktiva och reaktiva. I första fallet agerar man direkt när en issue blivit känd men där motståndet inte hunnit organisera sig. I det andra fallet reagerar man för sent då skadan kanske till viss del redan skett (Palm, 2006, s 110ff). Palm liknar IM i många fall som ett David och Goliat-perspektiv. Ett typiskt exempel som författaren visar på är när förslag läggs om nedläggning av en skola. Där möts myndigheterna (Goliat) och upprörda föräldrar (David). Beroende på hur och hur snabbt myndigheten reagerar på att de kan stöta på motstånd för sitt förslag så blir IM-projektet proaktivt eller reaktivt. 1.2 Mål och målsättning Målarbetet behöver normalt brytas ner i mål för olika nivåer i organisationen. Även om termen mål är vittomfattande kan vi på organisations- och ledningsnivå identifiera fyra sådana grundläggande målbegrepp som utgör fyra målhierarkier. - Affärside - Vision - Mål - Strategi, (Larsson, 2001, s 95). Affäriden är utgångspunkten, och ställer frågan, vilket är vårt arbetsfält, -visionen, vart vill vi? - mål, vad organisationen vill uppnå? Och slutligen strategin, hur organisationen ska nå dit? Genom uppspaltning av mål på flera nivåer, placeras därmed mål som specifikt begrepp på en mellannivå där man söker fastställa vissa prestationer. Fördelen med denna precisering är att begreppet därmed blir någorlunda mätbart (Larsson, 2001, s 96). Andra målinriktade begrepp som berör hela organisationen är profil och image, som avser organisationens bild av sig själv kontra omvärldens bild av organisationen, liksom begreppet identitet (Larsson, 2001, s 96). Image definieras genomgående som den bild en organisation försöker skapa av sig själv hos allmänheten, publiken. Profil står för den bild som organisationen önskar ha av sig själv hos sin omgivning och sin publik. Identitet är den kulturella helhetsbild som organisationen uppfattar och förmedlar av sig själv (Larsson, 2001, s 99). Mål bör inte bara sättas för verksamhet på olika nivåer utan som redan påpekats även för olika faser av mottagningsprocessen, dvs. mål för hur man vill att en informationsinsats ska fungera hos målgruppen i dess mer eller mindre fördjupade mottagning av budskapet (Larsson, 2001, s 102). Som exempel kan vi ta en spridning av en väggalmanacka som en kommun sänder till alla hushåll för att marknadsföra sin kultur och fritidsservice och för att informera om viktiga händelser. A Den når målgruppen B Upptäcks i brevlådan C Öppnas, bläddras i D Blir läst mer ingående E Sparas F Används som almanacka G Används informationsmässigt om 3
4 servicen och om viktiga datum H Skapar intresse för någon presenterad service I Initierar utnyttjande av sådan service. Mål behöver formuleras med pregnans och tydlighet. Man bör ställa flera krav på målformuleringarna t.ex. att de ska vara begripliga, relevanta, substantiella, användbara och realistiska (Larsson, 2001, s 103). Dessutom måste mål vara acceptabla internt i organisationen. Kravet på realism i målformuleringar poängteras av flera forskare som ett av de viktigaste axiomen för målarbete. Samtidigt bör man inte glömma att mål också måste utformas så att de upplevs som ideal och som känslomässiga sikten. Enbart siffermål skapar sannolikt inget engagemang i en organisation eller inom ett projekt (Larsson, 2001, s 104). 1.3 Planering Man kan dela in planeringsarbetet i fem olika planeringnivåer som också innebär fem planeringsinstrument. - Strategisk planering, vilket gäller de kommunikativa delarna av organisationens övergripande planering och är integrerad i ledningens planeringsarbete. - Verksamhetsplanering, avser samordning och planläggning av informationsarbetet för en viss tidsperiod, exempelvis ett budgetår. - Projekt och kampanjplanering, gäller större och längre aktioner. - Åtgärdsplanering, avser enskilda aktiviteter, antingen de ingår i en kampanj eller produceras för sig. - Operativ planering, står främst för planering av produktions och genom införandefaserna, (Larsson, 2001, s 113). De fyra huvudfaserna i planering är mål och analys, planering och strategi, genomförande och uppföljning och utvärdering, (Larsson, 2001, s 114). För att planera enskilda åtgärder och aktiviteter kan man använda sig av en planeringsmodell genom att 1. En strategisk bakgrund, problemets karaktär och mål och målgrupp. 2. Handlingsplan och informationsprodukt, vad, och hur något ska sägas, alltså budskapet. Var det ska sägas, hur kontrolleras att målet uppnås och vilka medkostnader det medför. Dessa två resulterar i en informationsarbetsplattform och planeringsram (Larsson, 2001, s 114). Den planering man tänker genomföra behöver läggas fast i någon form av författat dokument, i en plan. Planen har flera uppgifter. Den ska tjänstgöra som manual och riktlinje för det fortlöpande arbetet, den ska utgöra beslutsunderlag för ledningen och den ska fungera som rättningsmall när man utvärderar aktiviteten efter avslutat värv (Larsson, 2001, s 117). 1.4 Målgrupper/målgruppsanalys När ett företag eller en organisation kommunicerar på något sätt är det viktigt att analysera och ta reda på hur de som ska uppfatta budskapet fungerar och vad de vill ha. Det handlar om att rikta in sig och undersöka målgrupper. Det är centralt att analysera hur publiken i fråga uppfattar budskap, och även vilka eventuella problem och missuppfattningar som kan ske (Larsson, 2008, s 143). Definitionen av en målgrupp är enkelt beskrivit den grupp som den aktuella organisationen vill komma åt med sitt budskap. Ofta förekommer flera olika målgrupper, eller kontaktgrupper, när en organisation/företag ska sända ett budskap (Larsson, 2008, s 144). Begreppet publik är besläktat med målgrupp, det är dock ett snävare och mer amerikanskt begrepp som syftar till grupper som, i en kritisk fråga, själva riktar sig till en organisation (Larsson, 2008, s 145ff). Inte heller målgrupper och mottagargrupper är riktigt synonyma, då mottagargrupper kan finnas inom målgrupper och vice versa. Ett exempel tar Larsson (2008, s 146) upp Ett företag beslutar om en stor omstrukturering eller ett nytt produktprogram. Ledningen låter av praktiska skäl ett antal företrädare för 4
5 varje enhet delta i ett centralt möte för att de sedan ska rapportera till sina kollegor. Detta är ett typexempel på när mottagargruppen bara är del av hela målgruppen. Vid en målgruppsanalys behöver man ta fram vilka basfaktorer som är relevanta. Exempel är storlek, demografi, sociala förutsättningar, situation, geografiskt läge och medietillgång. Främst storleken på gruppen styr vilket medium som bör väljas (Larsson, 2008, s 150). 1.5 Kommunikationsstrategier Långsiktiga större kampanjer likväl som kortsiktiga insatser kräver strategiskt förberedda val för att fungera. En kommunikationsstrategi kan definieras som en riktlinje som balanserar olika faktorer som organisationens mål och omgivningens begäran och behov (Larsson, 2008, s 165). Det finns främst två grundstrategier, inifrån och utifrån. Inifrånstrategier handlar om information på organisationens egna villkor genom massmedier och kan lättare spridas till alla man vill ha en relation till. Samtidigt kan det vara svårt att som organisation helt ensamt styra processen och ha liten till ingen anpassning till individuella grupper (Larsson, 2008, s 169). Utifrånstrategier handlar om att skapa metoder för kommunikation mellan organisationer eller företag och de man vill ha tvåvägskommunikation med. Det vill säga olika system för sökningar och service för de som på egna villkor vill komma i kontakt. Risken här är att bara handlingsstarka aktivt kommunicerar (Larsson, 2008, s 169). Ett exempel på inifrånstrategier är när Vasakrononan valde att kommunicera via breda medier, som Tv-reklam och annonsering. Då nås inte bara specialiserade målgrupper som hyresgästernas chefer och anställda utan hela allmänheten (Larsson, 2008, s 183). 1.6 Budskapet Till följd av strategivalet kommer kärnan i själva kommunikationen, budskapet. Det är centralt för en kommunikatör att kunna engagera en publik för saken i fråga. Detta kan göras på olika sätt, ofta med hjälp av den klassiska retoriken. Framförallt ämnet och framställningen, talarens karaktär och känslorna som väcks hos publiken är väsentligt (Larsson, 2008, s 185). De fyra vanligaste betraktelsesätten är formella budskap, där de officiella rollerna för organisationen utrycks av medlemmarna, informella budskap som innebär det som förmedlas utanför den formella kommunikationen, och de personliga budskapen som är när chefer och kollegor uttrycker sig som individer. Det fjärde och sista är subformella budskap som handlar om när chefer uttrycker sig personligen men samtidigt har åsikter som kan tolkas ledande (Larsson, 2008, s 186). Ett exempel på budskap inom kommunikation återfinns vid Vasakronan, en fastighetsbyrå som ville komma bort från sedvanliga budskap om lokallägen och hyror. Istället valde de inriktningen att ge en bild av människor som arbetar där, med budskap som Välkommen till en bättre värld och Attraktiva trivsamma arbetsplatser (Larsson, 2008, s 200ff). 1.7 Medier och medieval I samband med en informationsinsats måste man bestämma vilken mediemix som passar bäst för aktuellt ändamål (vilket medie eller vilken kombination av medier som skall användas) (Larsson, 2008, s 204). Det finns en rad analysvariabler för medievalet som man måste ta i beaktande. Dessa kan delas upp i tre grupper, ämnet och mediet i sig, dess effekter och teknisk-ekonomiska aspekter (Larsson, 2008, s 218ff). Enligt författaren innefattar grupperna följande variabler. I gruppen ämnet och mediet återfinns ämnet i sig, ämnesvidd, publikstruktur, kontaktsammanhang och mediets image. Gruppen effekter består av räckvidd, frekvens, genomslagskraft, selektivitet, 5
6 snabbhet, timing och interaktivitet. De teknisk-ekonomiska faktorerna innehåller komplexitet, tidsåtgång, register (ett eller flera signalformer, som text, bild, ljud), teknisk kvalitet, affärsvillkor (totalkostnad) och kontaktkostnad (kostnad räknat per person som nås). Att vissa ämnen passar i vissa medier men blir helt fel i andra ger Larsson ett lysande exempel på (2008, s 218). Det blev en opinionsstorm när Socialstyrelsen skickade ut donationskort i direktreklamen i samband med kampanjen om organdonation Man kan inte ha tagit tillräcklig hänsyn till kampanjens allvarliga ämne när man analyserade sitt medieval. 1.8 Genomförande och produktion När man gått igenom ovanstående delar i processen är det dags att genomföra själva informationsåtgärden. Genomförandet kan delas in i tre operativa moment operativ planering, produktion samt distribution och arrangering. Den operativa planeringen innebär planering av de praktiska insatserna. I produktionsfasen framställer man informationsmaterialet. Efter detta görs en distribution av det framtagna materialet. Med arrangering menas utförandet av aktiviteter som konferenser, visningar etc. som kan höra ihop med informationsinsatsen (Larsson, 2008, s 229). Ett exempel på genomförande och produktion är det fortlöpande arbete som gjordes vad det gäller informationsmaterial och arrangerande av möten och kontakttillfällen under det långvariga vägprojektet Södra Länken (Larsson, 2008, s 243). 1.9 Utvärdering och analys Analysen av en organisations kommunikativa förmåga ligger på två nivåer. För det första gäller det systematiska och fortlöpande insatser för att få en bild av omvärldens syn på det övergripande informationsarbetet, som en del av granskningen av organisationen som helhet. För det andra gäller det utvärdering och analys av enstaka informationsprojekt och åtgärder (Larsson, 2001, s 204). För utvärdering av organisationens informationsstatus och image tillgrips en rad metoder. Det kan bli tal om både enkätstudier och mer djuplodande intervjuer. Den kanske vanligaste granskningsmetoden är dock mätning av massmediematerial (Larsson, 2001, s 205). Ett kvalificerat analysarbete är en fortlöpande process under ett projekt. Det består inte bara av en slutlig och sammanvägd genomlysning av ämnet utan stannar upp vid flera stationer av undersökande karaktär under projektet. Analysarbetet kan delas upp i tre steg: Analys av förberedelserna, analys av genomförandet och analys av effekterna (Larsson, 2001, s 207). Att mäta målgruppens mottagande och accepterande av information är en sida av en utvärdering. Den ska ställas mot de kostnader som aktiviteten dragit med sig. Ett exempel som tas upp i Larssons bok är om en väggalmanacka kostar tio kronor att producera, kan den i slutskedet kosta mer än tio gånger så mycket om målet var att få ett önskat beteende av innehållet, till exempel att mottagaren deltagit i något av de arrangemang som marknadsförts i almanackan, och detta bara skett av ett få procenttal. Kostnaden kan bli mindre om målet bara var att människor skulle spara almanackan. Utvärdering är en del av en produktionsprocess som i första hand bör genomföras utanför organisationen. Att utvärdera sitt eget arbete och analysera sin egen organisation medför alltför stor risk för att man gör omedvetna avgränsningar och undviker frågeställningar som kan vara obehagliga (Larsson, 2001, s 215). 6
7 Källförteckning Larsson, L. ( 2001) Tillämpad kommunikationsvetenskap. 2:e upplagan. Lund. Studentlitteratur Larsson, L. (2008) Tillämpad kommunikationsvetenskap. 3:e upplagan. Lund. Studentlitteratur Palm, L. (2006) Kommunikationsplanering En handbok på vetenskaplig grund. Lund. Studentlitteratur 7
EXAMINATIONSUPPGIFT 2
Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT 3. Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07
EXAMINATIONSUPPGIFT 3 Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07 Innehåll Kritisk granskning av kampanj... 3 1 Målformulering... 3 1.1 Förslag till förbättring... 3 2
Läs merPlanerad kommunikation
Föreläsning 3 Kursansvarig: Karlstads universitet Arbetsprocessen del 2 Omvärldsanalys (Larsson, kap. 4) Mål (Larsson kap 5) Målgrupper (Larsson kap 7) Strategier (Larsson kap 8) Budskapet (Larsson kap
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT C
EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.
Läs meratt skapa en plan för arbetet Medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet
att skapa en plan för arbetet Medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet Kommunikationsplanering Tänk efter före! Planera! Varför ska du säga det? Vad är målet med kommunikationen? Vem riktar
Läs merKommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016
Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en
Läs merKommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013
Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Inledning Med kommunikation kan vi styra verksamheten mot de mål som Tekniska nämnden anger och kommunikationsaspekten ska finnas med i alla beslut
Läs merPlanerad kommunikation
Föreläsning 2 Kursansvarig: Arbetsprocessen del 1 Omvärldsanalys (Larsson, kap. 4) Mål (Larsson kap 5) Målgrupper (Larsson kap 7) Strategier (Larsson kap 8) Budskapet (Larsson kap 9) Medier och medieval
Läs merPlan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi
för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi Publicerad: Beslutsfattare: Anders Fällström, rektor Handläggare: Kicki Strandh, kommunikationschef Beslutsdatum: Giltighetstid: 2019-2023 Sammanfattning:
Läs merKommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Kommunikationsstrategi år 2014 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 juli 2014 Kommunikationsstrategi för samhällsbyggnadsförvaltningen Gäller till 31 december 2016 Inledning Med kommunikation kan vi styra
Läs merMEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merkommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung
kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merKommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Läs merKommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merKommunikationspolicy. för Finspångs kommun
Kommunikationspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2011 U N D E R R U B R I K Kommunikationspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merKommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6)
1(6) Kommunikationspolicy Syfte Vårt kommunikationsarbete ska genomsyra all verksamhet och bidra till förverkligandet av Kumlas vision, övergripande mål, verksamhetsmål och beslut. Kommunikationspolicyn
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merKommunikationspolicy
Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2015 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk profil...
Läs merPOLISENS LEDARKRITERIER
MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merKritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter Föreläsning GU:s informatörsnätverk Lena Anderson JMG 24 april 2008
Institutionen för journalistik och masskommunikation Medie- och kommunikationsvetenskap MKV Göteborgs universitet Lena Anderson 2008-04-24 Kritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merStrategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910
Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merWorkshop Kommunikationsplan
Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merKommunikationspolicy
Kommunikationspolicy Innehåll Inledning 1 Övergripande mål 1 Principer 2 Ansvarsfördelning 3 Massmediekontakter 4 Marknadskommunikation 5 Kriskommunikation 5 Grafisk Profil 5 Kommunikationsstrategi 5 Inledning
Läs merINFORMATIONS- POLICY
INFORMATIONS- POLICY 2011-07-21 Inledning Utgångspunkten för vårt informationsarbete är att vi alla vill, kan och förväntas utbyta relevant information med varandra inom kommunorganisationen, med kommuninvånare
Läs merRiktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015.
Riktlinjer för information och kommunikation i Simrishamns kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 17 juni 2015. kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre ALLA ÄR KOMMUNIKATÖRER Information
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merKommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Kommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Kännetecken för kommunikationen... 1 2.1 Öppen och
Läs merInformations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006
Informations- och kommunikationspolicy Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY Bakgrund Det behöver tydliggöras att kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX
20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning
Läs mer1(9) Informationspolicy. Styrdokument
1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2011-08-31 104 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(9) Innehållsförteckning Inledning...4 Vårt förhållningssätt
Läs merKommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/679 2012-08-20 Kommunstyrelsen Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merInformationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad
Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merKommunikationsstrategi Söderköpings kommun
Tjänsteskrivelse Sida 1 av 10 Information och kultur Christina Nilsson Kommunikationsstrategi Söderköpings kommun 2014-2016 antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 10 Inledning
Läs merRiktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25
Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut
Läs merArbetsgivarverkets kommunikationspolicy
Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Kommunikationens förhållningssätt... 2 Framgångsrik kommunikation...
Läs merPolicy för information och kommunikation
Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merPolicyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012
KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI
Läs merDigital strategi för Miljöpartiet
2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I
Läs merInformations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun
Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merKommunikationsstrategi för Vårdförbundet
Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS
Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS2015.0130 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. GRUNDPRINCIPER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 4 3. HUVUDFUNKTIONER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 5 4. ÖVERGRIPANDE MÅL
Läs merIntern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen
Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merRiktlinjer Kommunikationsplattform. Luleå kommun
Riktlinjer Kommunikationsplattform Luleå kommun 1 2 Kommunikationsplattform Kommunikationsplattformen sammanfattar de huvudsakliga kanaler som vi använder i vår kommunikation. Det är viktigt att vi ser
Läs merKommunikationsstrategi för Konstnärligt campus
Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt
Läs merUndervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.
SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och
Läs merInformationspolicy för Övertorneå kommun
Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merMEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
Läs merKommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet
Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Inledning Kommunikation handlar inte bara om att prata, det handlar också om att lyssna samt att kunna ta till sig information genom de olika kanaler
Läs merKOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015
STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige
Läs merInformationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
Läs merInformationspolicy. Allmänt
Informationspolicy Allmänt Det är självklart och nödvändigt för Rättviks kommun att kunskap och spridning av information sker både inåt och utåt i den kommunala koncernen. Kommunen ska vara en föregångare
Läs merProposition om policyprogram för kommunikation och opinionsbildning
Proposition om policyprogram för kommunikation och opinionsbildning 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 3 3 3 3 3 4 4 4 4 4 0 Proposition om policyprogram för kommunikation och opinionsbildning Förbundsstyrelsen föreslår
Läs merVisions guide i sociala medier
Datum: 2018-08-28 Visions guide i sociala medier Undrar du hur du kan jobba med sociala medier? Här hittar du tips och råd för att använda sociala medier på ett effektivt sätt. Guiden vänder sig till Visions
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merMEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
Läs merPrövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016
prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap
Läs merRamkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn
Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap
Läs merKommunikationspolicy
Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk
Läs merKommunikationspolicy
SID 1(6) Kommunikationspolicy PROGRAM PLAN RIKTLINJER Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(6) Helsingborgs stads styrdokument
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merSvenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att
Läs merStrategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro
Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället
Läs merUtvärdera din kommunikation
Utvärdera din kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Vill ha feedback på ditt sätt att kommunicera som ledare Vill stämma av dina medarbetares förväntningar på hur du kommunicerar med dem Vill
Läs merKommunikationsprogram för Stenungsunds kommun
Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun 1 Innehåll Kommunikationsstrategi för Stenungsunds kommun... 1 Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Intressenter/målgrupper... 4 Kanaler... 5 Stenungsunds kommuns
Läs merKommunikationspolicy. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad
Kommunikationspolicy Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2019-01-28 Innehållsförteckning Kommunikationspolicy... 3 Inledning... 3 Grundläggande värderingar... 3 Övergripande mål...
Läs merInformationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete
Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merORGANISATION och KOMMUNIKATION
ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen
Läs merInformations- och kommunikationspolicy
Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merINFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLAND LEDSTJÄRNOR All information och kommunikation ska präglas av kunskap om Länsstyrelsen och aktuell sakfråga. Detta ska ske genom
Läs merKommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020
BILAGA 9 Kommunikationsstrategi 2014 2020 Kommunikationsstrategi för Syftet med s kommunikationsarbete är att göra vårt leaderområde och det arbete som genomförs inom ramen för det synligt. Genom att göra
Läs merSvedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1)
Svedala Kommuns 1:16 Författningssamling 1(1) Strategi för Svedala kommuns externa webbplats antagen av kommunstyrelsen 2016-05-23, 119 En ny webbplats lanseras i juni 2016 och innehållet i denna strategi
Läs merVarumärkesstrategi för Region Blekinge
Varumärkesstrategi för Region Blekinge Innehåll Sida 1. Inledning...2 2. Varumärkesplattform... 4 3. Logotyp... 6 4. Varumärkeshierarki...7 5. Samarbeten... 9 6. Uppföljning...11 1 1. Inledning Den 1 januari
Läs merExtern kommunikation
Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning
Läs merInformationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009
Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merTala, skriva och samtala
Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal
Läs merKommunikationsplan år 2015
KOMMUNIKATIONSPLAN ÅR 2015 1 Kommunikationsplan år 2015 I God revisionssed i kommunal verksamhet 1 lyfter man fram öppenhet och kommunikation som ett grundläggande värde och förhållningssätt för den kommunala
Läs mer1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...
1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål
Läs merKommunikationspolicy för Hörby kommun
Kommunledningsförvaltningen Kommunikationspolicy för Hörby kommun Kommunen har en bred verksamhet med många uppdrag och med flera olika roller. Vi som arbetar på kommunen gör det på uppdrag av medborgarna.
Läs mer