Studieguide. Allmänt utbildningsområde. Samhälle, vetenskap och utbildning, 15 hp Grundnivå. Höstterminen 2010 Vecka 35-44

Transkript

1 Umeå universitet, Umeå Pedagogiska institutionen/gunilla Näsström Telefon: Telefax: E-post: Studieguide Allmänt utbildningsområde Samhälle, vetenskap och utbildning, 15 hp Grundnivå Höstterminen 2010 Vecka 35-44

2 Allmän information om kursen Kursansvarig institution Pedagogiska institutionen (Ped) 7,5 hp Information om kursen på institutionens hemsida: HUhttp:// Medverkande institutioner Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) Kontaktpersoner vid pedagogiska institutionen Kursansvarig lärare: Gunilla Näsström, 090/ Studievägledare: Helen Andersson, 090/ Studieadministratör: Eva Karlefors, 090/ Grupplärare Åsa Löfqvist (Ped) Gunilla Näsström (Ped) Anders Råde (Ped) Lars-Åke Pennlert (Ped) Gunnar Lindström (Ped) Katarina Kärnebro (Ped) Mikael Markgren (Ped) Pär Segerbrant (TUV) Den nätbaserade kommunikationen i kursen ska företrädelsevis ske via den virtuella lärmiljön, Cambro. Logga in på HUwww.cambro.umu.seUH och hör omedelbart av dig om du inte har tillgång till kursplattformen. (I första hand till Umdac, stödcentrum tel: ) Kursen Samhälle, vetenskap och utbildning (SVU) ingår som första kurs av tre inom det allmänna utbildningsområdet (AUO) som vardera omfattar 15 högskolepoäng (hp). Samtliga kurser syftar till att ge en grundläggande och gemensam kunskapsbas för alla lärare som valt en inriktning mot grundskolans senare år eller mot gymnasiet. Viktiga styrdokument för kursen är högskolelag, högskoleförordning, lokal examensbeskrivning för lärarexamen, kursplan, studieguide och schema. Kursen är utformad på grundnivå och ska enligt målen för grundläggande högskoleutbildning utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga hos studenten att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt lösa problem, samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser (Högskolelagen, 1 kap 9 ). I studieguiden ges först en övergripande presentation av kursens upplägg och därefter en mer detaljerad information om kursens moment och tema över tid - från kursstart till avslutning, 30/8 4/ Välkommen till kursen! 2

3 Kursens uppläggning Moment och inslag Kursen har två huvudmoment som behandlar flera teman. Moment 1 heter Det samhälleliga uppdraget som lärare och består av tre teman; Student och blivande lärare, Skolans och lärarens samhälleliga uppdrag samt Kunskapssyn och lärande. I det första momentet riktas uppmärksamheten mot läraruppdraget som speglas i historiskt perspektiv och nutidsperspektiv. Moment 2 heter Vetenskap och utbildning och innefattar två teman; Vetenskap och beprövad erfarenhet i läraryrket samt Läraren och undervisning. Momentet behandlar bland annat vetenskapens betydelse och vikten av ett vetenskapligt förhållningssätt för lärarprofessionen. Vidare belyses undervisningens teori och praktik. Vissa inslag i kursen anges endast i schemat och beskrivs inte i studieguiden. Det gäller till exempel introduktioner av olika slag, handledning och biblioteksinformation. Undervisning i röst och tal preciseras i schemat. Kursvärdering och gruppvärdering är andra inslag i kursen som inte beskrivs i studieguiden och som endast delvis framgår av schemat. I slutet av kursen genomförs en utvärdering av kursen i dess helhet, digitalt. Kursvärderingen sammanställs och läggs in i Cambro, tillsammans med en lärarkommentar. Värdering av lärprocessen kommer även att ske fortlöpande under kursen. Dessutom görs en grupputvärdering i slutet av båda momenten med utgångspunkt från bland annat de regler som formulerats av grupperna i början av kursen. Tema En tematisk organisation har skapats för att ge stöd och struktur i studierna. Kursens undervisning omfattar främst föreläsningar och basgruppsarbete. Temastruktur Föreläsningar Basgruppsarbete Examination Litteratur Föreläsningar I varje tema ges flera föreläsningar för att vidga förståelsen av kursinnehållet och som stöd för inläsning och bearbetning av kurslitteraturen. Den student som väljer att inte närvara vid föreläsningen förväntas att på egen hand sätta sig in i det innehåll föreläsningen behandlar. Basgruppsarbete Varje tema innehåller arbetsuppgifter som förbereds individuellt och i basgrupp. En basgrupp består av 4-6 studenter. Syftet med basgruppsarbetet är att stödja eget och gruppens lärande men också att förbereda för examination. Det handlar bland annat om att tydliggöra läraruppdraget, klargöra centrala begrepp samt att utveckla reflektionsförmåga och kritiskt tänkande genom ett öppet samtal. Antal tillfällen för basgruppsarbete avgörs av varje grupp och även var arbetet ska ske. Den litteratur som ingår i ett tema förväntas vara inläst och bearbetad in- 3

4 för basgruppsarbetet. Till varje basgruppsmöte medtas den egna skriftliga förberedelsen. Denna kan till exempel bestå av svar på frågor som finns i studieguiden, litteratursammanfattningar samt egna funderingar och synpunkter utifrån de behandlade texterna. Basgruppen bearbetar de individuella föreberedelserna och formulerar gemensamma svar, frågor och reflektioner som redovisas i efterföljande seminarium. I ett seminarium, som genomförs under grupplärarens ledning, ingår oftast två basgrupper. Vid första tillfället utformar gruppen regler för hur basgruppsarbetet ska fungera och vad som ska gälla vid varje möte: Ordförande och sekreterare. Funktionerna roteras förslagsvis inom gruppen och fördelas när ett möte avslutas så att ansvariga är beredda att leda gruppen vid nästa tillfälle. Protokoll. Hur ska det skrivas och var ska det förvaras i mapp, i Cambro/Forum? Mötesinnehåll och genomförande. Vilken är arbetsuppgiften? Hur ska arbetet under mötet ske? Frånvaro. Hur meddelas frånvaro? Vem tar kontakt med vem? Talarordning. Använd gärna rundan som ordningsskapande struktur: Alla presenterar sina förberedelser (svar på frågor, egna frågeställningar, synpunkter, kommentarer etc.) i en runda - i tur och ordning så att alla får komma till tals. Nästa möte. Vad ska förberedas till nästa gång? Var och när ska gruppen träffas? Vem ska boka sal för nästa möte? Basgruppsvärdering. Vad har fungerat bra/mindre bra utifrån gruppens regler? Det egna lärandet? Gruppens tidsanvändning? Vad behöver förbättras? Examination Examinationen i kursen sker genom skriftlig tentamen, seminarier/muntliga uppgifter och rapporter/skriftliga inlämningsuppgifter. Röstlaborationerna är obligatoriska. Varje tema innehåller ett antal examinationsuppgifter. Prestationerna bedöms i en tregradig skala och omfattar betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). - För beskrivning av vad som krävs för betyget Godkänd - se förväntade studieresultat (FSR) i kursplanen. För betyget G på kursen krävs G på båda momenten. - För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att självständigt finna lösningar på problem och relatera till teorier och perspektiv som behandlas under kursen. Underlag för bedömningen omfattar i moment 1 skriftlig tentamen och rapporten Skolvägar och i moment 2 rapporten Den professionella läraren. Dessutom görs en helhetsbedömning av hur studenten genom aktivt deltagande i övriga examinationstillfällen visar prov på förmåga att relatera till teorier och perspektiv. För betyget VG på kursen krävs VG på båda momenten. Skriftlig tentamen Ordinarie examinationstillfälle för skriftlig tentamen anges i schemat - även omprovstillfället framgår av schemat. Anmälan till omtentamen görs i Cambro/Meddelanden. Anmälan behövs eftersom bokning av tentamensplatser görs utifrån antalet anmälda tentander. Seminarier/muntliga uppgifter I seminarium redovisas, bearbetas och prövas individens och gruppernas kunskaper under grupplärares ledning. Varje seminarium bygger på tidigare genomfört basgruppsarbete. Ordinarie examinationstillfällen för seminarierna framgår av schemat. Omprovstillfällen anordnas i form av uppsamlingsseminarier. Anmälan till uppsamlingsseminarier görs i Cambro/Meddelanden. Anmälan behövs för bokning av tid, plats och antalet lärare. Tid och plats 4

5 för uppsamlingsseminarierna kommer att presenteras i Cambro/Anslagstavlan. Hur omprovstillfällen ska anordnas för de muntliga uppgifterna (redovisning av rapport och opponentskap) meddelas av gruppläraren. Rapporter/skriftliga inlämningsuppgifter De skriftliga uppgifterna Skolvägar och Den professionella läraren beskrivs i bilaga 1 och 2. Ordinarie provtillfällen för de skriftliga uppgifterna anges i studieguiden som tidpunkt för inlämning av rapport till gruppläraren. Omprov innebär skriftlig komplettering och ny tid för inlämning av rapport anges av gruppläraren. Litteratur Studieguidens temabeskrivningar avslutas med en lista på den litteratur som behandlas i respektive tema. I Cambro/Kursinformation finns uppgifter om vilken litteratur som är nedladdningsbar. OBS! Den kompletta kurslitteraturlistan finns i kursplanen. Moment och temabeskrivning Moment 1 Det samhälleliga uppdraget som lärare Det första momentet Det samhälleliga uppdraget som lärare bearbetas genom tre teman; Student och blivande lärare, Skolans och lärarens samhälleliga uppdrag samt Kunskapssyn och lärande. Tema: Student och blivande lärare Syftet med temat är att ge en första introduktion till studierna på lärarprogrammet och till den kommande yrkesrollen. Föreläsningar Interaktionsteknikens roll för skolan och läraren, Elza Dunkels IT i lärarutbildningen, Pär Segerbrant Basgruppsarbete 1 Samtala om och upprätta regler för hur basgruppsarbetet bör fungera (se rubrik Basgruppsarbete i studieguiden). Diskutera Lokal examensbeskrivningen för lärarexamen och kursens FSR i relation till egna förväntningar på den kommande yrkesrollen och på kursen. Läroplanen är ett centralt styrdokument för skolans verksamhet. Läs igenom den läroplan som gäller för ditt kommande yrke (Lpo 94 och/eller Lpf 94). Vilka är dess rubriker och huvudinnehåll? Basgruppsarbete 2 Bearbeta de föreläsningar som ingår i temat. Lägg in en presentation av dig själv, gärna med bild, i Cambro. 5

6 Sätt dig in i hur Wikipedia eller ett liknande webbaserat uppslagsverk fungerar. Börja med att inventera förkunskaperna hos var och en i gruppen för att identifiera var ni som grupp behöver fördjupa er. Diskutera potential och hot hos den här typen av applikationer ur ett lärandeperspektiv. Vilka möjligheter rymmer de för skolan? Vilka hinder finns? Kan det finnas faror med att använda Wikipedia? Kan det finnas faror med att inte använda Wikipedia? Sök information som är relevant för dig som lärarstudent på webben och hitta minst två källor som handlar om samma sak. Exempel på lämpliga sökord är seminarium, student, lärarrollen, wikipedia, styrdokument, teori och begrepp. Se till att alla i basgruppen söker olika sorts information. Diskutera hur tillförlitliga era källor är och vad man ska tänka på när man ger elever uppgift att söka på webben. Sätt dig in i den wiki som används i kursen. Se gruppen som en läranderesurs och experimentera. Detta är en förberedelse för basgruppsarbete 8, där era lektionsplaneringar ska redovisas i form av en egen wiki, som byggs särskilt för denna kurs. Examination Redovisning sker i seminarium torsdagen den 2 september vilken bygger på basgruppsarbete 1 och 2 (se FSR, framförallt 7). Observera att artikeln av Dunkels (2009) ingår också i skriftlig tentamen den 23 september - se sidan 9 i studieguiden. Litteratur Dunkels, Elza (2009) Vad gör unga på nätet? Malmö, Gleerups, s Lokal examensbeskrivning för lärarexamen. Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2006). Läroplan för det frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Fritzes. Tema: Skolans och lärarens samhälleliga uppdrag Syftet med temat är att studera det svenska utbildningsväsendet historiskt fram till idag för att tydliggöra skolans och lärarens uppdrag i vårt samhälle. Centrala begrepp som behandlas är demokrati och likvärdighet. Föreläsningar Skolans organisation, Karin Söderberg Läraruppdragets etiska dimension, Katarina Norberg Aktuell reformering av skolan, Gunilla Näsström Basgruppsarbete 3 Bearbeta de föreläsningar som ingår i temat. Begrepp och teorier är grundläggande delar i all vetenskap. Vad menas med begrepp och teorier? Dahlstedt (2007), Englund (2003), Hartman (2005) och Larsson (2003) använder för skolan centrala begrepp i sina texter och i vissa fall definierar de begreppen något olika. Vilka centrala begrepp använder författarna och vilken eller vilka innebörder har 6

7 dessa begrepp för de olika författarna? Ett uttryck som har använts länge är en skola för alla. Diskutera vad detta uttryck har stått för och står för nu. Vilka begrepp kan användas i en beskrivning av din egen skolgång? Jämför och diskutera! Skapa en översikt som visar hur skolan har utformats och utvecklats under olika tidsperioder med hjälp av uppgifter från Dahlstedt (2007), Englund (2003) och Hartman (2005). Vilket/vilka uppdrag har skolan haft? Hur har skolan varit organiserad? Ge exempel på reformer och beslut som varit viktiga i skolans historia. Översikten redovisas i temats seminarium och utgör även en förberedelse för studien Skolvägar. Diskutera Englunds (2003) uppfattning om hur skolan lyckats med uppdraget att skapa en likvärdig skola och demokratiska medborgare. Diskutera innehållet i texterna av Bäckman (2007), Lennartsson (2007), Nygren (2007) och Runfors (2007) i relation till läraruppdraget. Vilket värde kan texterna ha för blivande lärare? Motivera. Spring (2008) diskuterar globalisering av utbildning. Vad innebär enligt Spring globalisering och vad har påverkat globaliseringen av utbildning? I läroplanen (Lpo 94, Lpf 94) uttrycks både skolans och lärares uppdrag. Hur formuleras dessa uppdrag? Hur är relationen mellan strävansmål och uppnåendemål i dagens läroplan? Ta reda på hur förslagen till de nya läroplaner ser ut och diskutera hur dessa skiljer från de nu gällande läroplanerna. Examination Temat examineras via seminarier och individuell rapport (se FSR, framförallt 1, 2, 8 ). I seminariet torsdagen den 9 september (gr ) eller fredagen den 10 september (gr. 1-12) redovisas basgruppsarbete 3. Uppgiften Skolvägar redovisas i form av en rapport. Rapporten sammanfattas muntligt onsdagen den 29 september (gr. 1-12) eller torsdagen den 30 september (gr ). Rapporten lämnas efter eventuell omarbetning till respektive grupplärare senast den 7 oktober. Observera att Hartman (2005) också ingår i skriftlig tentamen den 23 september se sidan 9 i studieguiden. Litteratur Bäckman, M. (2007). Miljonsvennar i förorten. i G. Arvastson, & B. Ehn, Kulturnavigering i skolan (ss ). Malmö: Gleerups. Dahlstedt, M. (2007). I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier av skolreformer. Pedagogisk Forskning i Sverige. 12 (1), s Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. (s ) Englund, T. (2003). Skolan och demokratin på väg mot en skola för deliberativa samtal? I B. Jonsson & K. Roth (Red.), Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle (s ). Lund: Studentlitteratur. Hartman, S. (2005). Det pedagogiska kulturarvet: Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Stockholm: Natur & Kultur. (s ) Larsson, H-A. (2003). Från illusion till konkretion? Om förutsättningarna för demokratifostran i skolan och i lärarutbildningen. I B. Jonsson & K. Roth (Red.), Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle (s ). Lund: Studentlitteratur. 7

8 Lennartsson, R. (2007). Snus under läppen och en massa snuskprat. I G. Arvastson & B. Ehn B. (Red.), Kulturnavigering i skolan (s ). Malmö: Gleerup. Nygren, G. (2007). Framgångsrika elever: Ambitionsnivå som kulturmönster. i G. Arvastson, & B. Ehn, Kulturnavigering i skolan (ss ). Malmö: Gleerups. Runfors. A. (2007). Lära sig sin plats. I G. Arvastson, & B. Ehn (Red.), Kulturnavigering i skolan (s ). Malmö: Gleerup. Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2006). Läroplan för det frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Fritzes. Spring, J. (2008). Research on globalization and education. Review of Educational Research, 78 (2), Tema: Kunskapssyn och lärande Syftet med temat är ge en beskrivning av begreppet kunskapssyn. Olika syn på kunskap och konsekvenser för undervisning och lärande beskrivs och problematiseras. Didaktikbegreppet introduceras i relation till undervisning och lärande. Föreläsningar Lärares yrkeskunskaper, Lars-Åke Pennlert Kunskapssyn - konsekvenser för lärande och undervisning, Åsa Löfgren Basgruppsarbete 4 I denna uppgift, som utgår från Dimenäs (2007) främst kapitel 4 och 10, övas intervju som forskningsmetod. Läs igenom kapitlen som en förberedelse inför intervjun. Övningen kan ses som en förberedelse inför intervjuuppgifterna Skolvägar och Den professionella läraren. Intervjua en kamrat om dennes yrkesval. Finns tillgång till bandspelare/mp3 spelare använd gärna den. Formulera ett syfte med intervjun och några intervjufrågor som motsvarar syftet. Genomför intervjun under cirka 10 minuter. Intervjun transkriberas i dess helhet eller endast vissa delar. Försök att hitta mönster i svaren. Uppmärksamma också hur frågorna ställts. Basgruppsarbete 5 Bearbeta den föreläsning som ingår i temat. Gör en översikt över behaviorism, kognitivism/konstruktivism samt sociokulturell teori. Utgå från kunskapssyn, lärandesyn, människosyn/elevsyn. Hur skiljer de sig åt? Finns det likheter? Vilket stöd finns i läroplaner för den ena eller andra teorin? Vilken kritik ger de olika författarna till respektive lärandeteori? Dysthe (2003) beskriver vad ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande innebär. Hur vill du beskriva denna teori? Vilka centrala begrepp uppfattar du finns i teorin? Definiera de begrepp du har valt ut. Hur ska/kan undervisning utformas i skenet av teorin? Dysthe (2003) nämner Lev Vygotsky, John Dewey, George Mead, Michael Bakthin som viktiga tänkare inom sociokulturell teori. Beskriv klargör/ vilka aspekter av sociokulturell teori som de har belyst. 8

9 Dysthe (2003) visar på empiriska studier där syftet är lärande. Redovisa någon av studierna som du anser kan underlätta för dig i din undervisning i att förstå elevers lärande. Diskutera begreppen bildning, kunskap och lärande utifrån ett särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande (SOU 1992:94). Kännetecknades din skolgång av den bildningstanke och syn på kunskap och lärande som förs fram i betänkandet? Hur uttrycks synen på kunskap och lärande i respektive läroplan Lpo 94 och Lpf 94? Jämför de nyckelkompetenser som Europaparlamentet och rådet (2006) tagit beslut om och de kunskapsformer som uttrycks i våra läroplaner. Vilka likheter och skillnader finns? Examination Temat examineras via en individuell skriftlig tentamen (se FSR, framför allt 2, 3, 6, 7). Basgruppsarbete 4 och 5 behandlas i samband med ett handledningstillfälle inför tentamen tisdagen den 21 september. Skriftlig individuell tentamen äger rum torsdagen den 23 september i Östra paviljongerna. Tentamen bygger på texterna av Dunkels (2009, s ), Hartman (2005, s ), Korp (2003, s , 58-70), Säljö (2003), SOU 1992:94 och hela Dysthe (2003). Till tentamen medtas legitimation och som hjälpmedel Lpo 94/Lpf 94. Litteratur Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG). (Cambro/Kursinformation - Kurslitteratur) Hartman, S. (2005). Det pedagogiska kulturarvet: Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Stockholm: Natur & Kultur. (s ) Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning hur vad och varför. Forskning i fokus, nr 13. Stockholm: Fritzes. (s , 58-70) Säljö, R. (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. i S. Selander, Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. (ss ). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2006). Läroplan för det frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Fritzes. SOU 1992:94. Bildning och kunskap. Särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande. Skola för bildning (s. 3-53). Stockholm: Allmänna Förlaget. Moment 2 Vetenskap och utbildning Det andra momentet Vetenskap och utbildning bearbetas genom två teman; Vetenskap och beprövad erfarenhet i läraryrket samt Läraren och undervisning. Tema: Vetenskap och beprövad erfarenhet i läraryrket Syftet med temat är att belysa frågor om teori och praktik samt beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund i läraryrket. Forskningsprocessen och några av dess verktyg beskrivs och introduceras. 9

10 Föreläsningar Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod i läraryrket, Anders Råde Basgruppsarbete 6 Bearbeta den föreläsning som ingår i temat. Beskriv någon lärare ni haft som ni minns som en utmärkt lärare. Finns det något gemensamt för de lärare som beskrivits? Vilka kompetenser utmärker en god lärare? Vilken betydelse har personliga egenskaper för det goda lärarskapet? Kan gruppen enas om några slutsatser - vilka? Diskutera vad Kernell (2002) anser att en bra lärare ska kunna. Formulera också en egen fråga som fokuserar något annat som ni anser vara viktigt att lyfta fram i Kernells bok. Basgruppsarbete 7 Både Hartman (2005) och Bronäs (2006) diskuterar lärarprofessionen ur olika perspektiv. Beskriv och diskutera dessa perspektiv. Existerar det ett så kallat lärarkall? Diskutera innehållet i artikeln av Donnelly och Sadler (2009). Vilket värde kan artikeln ha för svenska lärare? Vad menar Bronäs (2006) och Hartman (2005) med uttrycket att närma utbildningens teori med utbildningens praktik? Vilka argument framför författarna för att ett närmande bör ske? Ge exempel på vad som kan menas med beprövad erfarenhet i läraryrket? Hur förs den beprövade erfarenheten vidare? Hur kan detta kunskapsinnehåll utvecklas? Vad menar Bronäs (2006) med uttrycket att främmandegöra vardagliga händelser? Försök att ge konkreta exempel på främmandegörande. Vad är nyttan med ett vetenskapligt förhållningssätt i utbildningen till lärare och i det kommande läraryrket? Motivera svaret med hjälp av den litteratur som ingår i temat. Diskutera alternativa synsätt! Välj ut två till tre frågor ur skriften Att lyfta den pedagogiska praktiken och formulera svar till dessa frågor. Vilka beröringspunkter finns mellan vad som uttrycks i denna skrift jämfört med Bronäs/ Dimenäs/Hartman? Examination Examinationen består av seminarium och rapport (se FSR, framförallt 6, 7, 8). I seminariet måndagen den 11 oktober (gr. 1-10) eller tisdagen den 12 oktober (gr ) redovisas basgruppsarbete 6 och 7. Ventilering av rapporterna sker torsdagen den 4 november. Ventilering innebär en opponering, dvs. en kritisk granskning, av en annans rapport. Rapporten lämnas efter eventuell omarbetning till gruppläraren onsdagen den 10 november. 10

11 Litteratur Bronäs, A. (2006). Mötesplats eller tomrum - Funderingar kring en akademisk professionsutbildning. I A. Bronäs & S. Selander (Red.), Verklighet, Verklighet. Teori och praktik i lärarutbildning (s ). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. (s , 47-69, , ) Donnelly, L. A., & Sadler, T. D. (2009). High school science teachers' views of standards and accountability. Science Education, 93 (6), Hartman, S. (2005). Det pedagogiska kulturarvet: Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Stockholm: Natur & Kultur. (s ) Kernell, L-Å. (2002). Att finna balanser. En bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling. (2008). Att lyfta den pedagogiska praktiken: vägledning för processledare. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Liber distribution. Tema: Läraren och undervisning Syftet med temat är att introducera didaktikområdet som behandlar undervisningens teori och praktik. I temat behandlas också relationen mellan det pedagogiska och det didaktiska fältet. Vidare behandlas planering, genomförande och utvärdering av undervisning samt bedömning av elevers lärande och utveckling samt uppförande och ordning. Föreläsningar Didaktik, Lars-Åke Pennlert Betyg och bedömning, Gunilla Näsström Uppförande och ordning retorik och praktik, Maria Wester Basgruppsarbete 8 Bearbeta den föreläsning som ingår i temat. Planera och genomför en minilektion (10-15 min) med utgångspunkt i Lindström och Pennlert (2009), Skolverket (2009) samt någon av läroplanerna. Arbetet genomförs i par eller tre-grupp. Innehållet kan vara en sång, en lek, en dans, en matematisk uppgift, ett begrepp eller ett uttryck på ett annat språk... Välj gärna något som ni antar att inte alla redan kan, vet eller förstår. Planeringen ska behandla: Varför ska deltagarna lära sig detta? (Syfte). Visa på koppling mellan syfte och lämpligt styrdokument. Vad ska deltagarna lära sig? (Mål) Hur ska de lära sig? Finns alternativ? (Metod/er) Hur vet du att deltagarna har uppnått målen? (Utvärdering) Basgruppsarbete 9 Bearbeta de föreläsningar som ingår i temat. Definiera didaktik och pedagogik. Hur ser Englund (2004) på förhållandet mellan pedagogik och didaktik? Vad menas med kunskap i och kunskap om undervisning? 11

12 Hur ser den nuvarande trenden ut inom prov och bedömning enligt Korp (2003)? Vad är summativ och formativ bedömning? Vad är viktigt för att kunna göra bedömningar med hög kvalitet? Vilka är dina erfarenheter av bedömningar? Hur beskriver Johansson m.fl. (2005) den ideala eleven? På vilket sätt kan denna kunskap vara viktig för lärare? Diskutera innehållet i texten av Wester (2009). Vilket värde kan texten ha för blivande lärare? Motivera. Vilken funktion har utvecklingssamtalen enligt styrdokumenten? Diskutera erfarenheter av utvecklingssamtal i skolan. Formulera tre kritiska frågor kring betyg och bedömning med hjälp av litteraturen som ingår i temat. Frågorna läggs ut i respektive basgrupps forum i Cambro. Grupp 1-2, 3-4 osv. byter och besvarar varandras frågor före seminariet. Se till att alla frågor i den andra gruppen blir besvarad av någon i den egna basgruppen. Examination Temat examineras genom seminarium (se FSR, framför allt 3, 4, 5). Vid seminarium torsdagen den 14 oktober (gr ) eller fredagen den 15 oktober (gr. 1-10) redovisas innehållet från basgruppsarbete 8, vilket innebär att minilektionerna genomförs, planeringen beskrivs och allt utvärderas. Efter redovisningen läggs lektionsplaneringen i wikin i Cambro. Vid seminariet torsdagen den 21 oktober (gr. 1-12) eller fredagen den 22 oktober (gr ) redovisas innehållet i basgruppsarbete 9. Litteratur Englund, T. (2004). Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna. Pedagogisk forskning i Sverige, 9 (1), s Johansson, U., Ahl, A., Andersson, H., From, J., & Holmgren, C. (2005). Tid som frihet - tid som tvång. En fallstudieutvärdering av försöksverksamheten med skola utan timplan. Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Nr 75. Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning hur vad och varför. Forskning i fokus, nr 13. Stockholm: Fritzes. (s ) Lindström, G. & Pennlert, L-Å. (2009). Undervisning i teori och praktik. Umeå: Fundo förlag. Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2006). Läroplan för det frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Fritzes Skolverket (2009). Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygsättning. Stockholm: Skolverket. Wester, M. (2009). Hålla ordning, men inte överordning om uppförandenormer klassrummet. Grundskoletidningen, (3), s

13 Skriftlig uppgift - Skolvägar Bilaga 1 Genom uppgiften Skolvägar ska du utveckla kunskaper om skolans och lärarens samhälleliga uppdrag ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv. Skolan är samhällets största institution och dess historia är lång. Skolans uppgift är att påverka och skapa förutsättningar för elevers lärande och fostran till demokratiska medborgare. I Lpo 94 och Lpf 94 uttrycks att skolan har en viktig roll att förankra och förmedla värden som är grunden i vårt samhälle. Några av dessa värden är människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män. Under lång tid har samhället uttalat visionen att skolan ska utvecklas till en skola för alla. Målet för reformarbetet har alltsedan 1940-talet varit att skapa en skola för alla barn och ungdomar. Genom att studera erfarenheter och upplevelser av skolgång i ett flergenerationsperspektiv får du möjlighet att undersöka hur samhället har lyckats i ambitionen att skapa en skola för alla. Genomför en intervju med till exempel en släkting/bekant med erfarenheter av skola några årtionden bakåt i tiden samt beskriv dina egna erfarenheter och upplevelser från din skolgång. Delar av uppgiften kan genomföras i par (till exempel intervjun och bearbetningen av den) men rapporten skrivs och redovisas individuellt. Frågeområden I kurslitteraturen ges många infallsvinklar på skolans historia som kan vara intressant att fokusera. Förslag på områden som kan belysas i studien: Skolformer (social segregation och pedagogisk differentiering ) Skolans uppdrag (som du och din respondent uppfattade det ) Specialundervisning (integrering/segregering inkludering/exkludering ) Könsperspektiv (kvinnl./manl. lärare, flickor/pojkar, förhållande/bemötande ) 0BRapportstruktur En avsikt med uppgiften är också att introducera vetenskapligt tänkande och skrivande. Rapportstrukturen bygger på Dimenäs (2007, s ) dock i något modifierad form. Följande rubriker ska finnas i rapporten: Inledning och syfte, Metod, Resultat, Diskussion, Referenser och Bilaga. Om du i tidigare studier använt en annan struktur för rapportering kan den användas ange källa. Här nedan ges förslag på vad du ska redovisa under de olika rubrikerna se Dimenäs, eller annan metodbok, för mer utförlig beskrivning. Rapportens huvudtitel är Skolvägar men en undertitel kan läggas till. Den ska då ge en hänvisning till rapportens innehåll. Inledning och syfte I inledningen motiverar du varför du har valt att undersöka det du vill undersöka (problemområdet) och hänvisa till litteratur (minst 2 referenser) samt aktuellt styrdokument. Innehåll från referenserna ska finnas med i denna inledning. Avsluta inledningen med syfte. Använd helst följande syfte: Att undersöka (belysa) hur skolan lyckats med sitt samhälleliga uppdrag att skapa en skola för alla - i ett generationsperspektiv. För att begränsa syftet och göra det undersökningsbart formulerar du lämpligtvis 3-4 frågeställningar. Utgå förslagsvis från något/några av frågeområdena ovan. Utifrån dessa frågeställningar utformar du intervjufrågor. 13

14 Metod Motivera valet av metod med stöd av metodlitteratur. Beskriv hur genomförandet av intervjun gått till och redovisa intervjuguiden/intervjufrågorna i bilaga. Beskriv också hur intervjun dokumenterats och bearbetats. Redovisa noggrant dina etiska överväganden det vill säga hur du har beaktat de forskningsetiska principerna. Resultat Presentera respondenterna (informanterna) genom att till exempel ange kön, födelseår och andra relevanta bakgrundsuppgifter. Redovisa det bearbetade resultatet de två skolvägarna. Använd förslagsvis frågeställningarna som underrubriker för att skapa struktur. Förtydliga ditt resultat genom citat från intervjun. Inled gärna denna del av rapporten med en disposition där du beskriver hur du valt att presentera resultatet, för att underlätta för läsaren det ökar rapportens kommunicerbarhet. Diskussion Här lyfter du fram likheter/skillnader i de två skolvägarna. Diskutera dessa likheter/skillnader i relation till de förändringar av skolan som beskrivs i litteraturen (tidigare forskning). Drag slutsats och återknyt till inledningen och de källor som du redovisat där och diskutera hur samhället lyckats med att skapa en skola för alla. Referenser I referenslistan ska all litteratur som använts i rapporten finnas med. Bilaga Redovisa intervjuguiden/dina intervjufrågor. 1BRapportens utformning/formalia Rapporten ska omfatta 5-7 sidor brödtext och skrivas med enkelt radavstånd med typsnittet Times Roman 12p. Avsnitten Inledning och syfte samt Metod beräknas tillsammans uppta 1/3 av rapportens omfång medan den återstående delen ägnas avsnitten Resultat och Diskussion. 2BEx på bearbetning och refereringsteknik 3BEnligt Dahlstedt (2007) har skolan. Min informant beskrev också/däremot att.. och det stämmer/stämmer inte med vad Larsson (2003) redovisar. Englund (2003) skriver i sin artikel i Jonsson och Roth (2003) att citat (s. 39) Hartman (2005) påpekar att... och det var precis vad min informant minns från sin skoltid. Litteratur Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. (s , 25-28, 47-69, ) Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB Läromedel och utbildning. 14

15 Skriftlig uppgift - Den professionella läraren Bilaga 2 Skolans och lärarens uppdrag är mångfacetterat. Hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag beror dels på skolpolitiska mål, dels på professionens och lärares individuella föreställningar om yrkesutövningen. Dessutom arbetar lärare i en praktik som de flesta människor har erfarenhet av och åsikt om. I litteraturen har du bland annat tagit del av olika teorier om vad som kännetecknar en profession och vad läraruppdraget innebär etc. Men vad säger lärare på fältet - hur beskriver och upplever lärare sitt uppdrag och sitt arbete? Din uppgift är att genomföra en intervjustudie vars syfte är att undersöka hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag och hur de realiserar uppdraget i det dagliga arbetet. Du ska intervjua två lärare från valfri pedagogisk praktik (förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning). Frågeområden Fokus och innehåll i intervjustudien hämtas ifrån kursens litteratur, föreläsningar och seminarier. Här ges några förslag på områden som kan studeras var för sig, brytas ned i flera områden och/eller kombineras: Professionalitet - lärarprofessionalism Förväntningar på läraruppdraget (styrdokument, media, föräldrar, kollegor, elever etc.) Betyg och bedömning Forskningsanknytning och yrkets vetenskapliga grund Egna förslag Rapportstruktur 4BRapportens struktur utgår precis som i uppgiften Skolvägar från Dimenäs (2007) - alternativt annan metodbok som använts i tidigare studier. En avsikt med uppgiften Den professionella läraren är också att ge fortsatt övning i vetenskapligt tänkande och skrivande. Utgå från det Dimenäs (2007) skriver om vetenskapligt förhållningssätt, litteraturgranskning och teorianknytning, metoden intervju samt rapportering. 5BRapportens huvud titel är Den professionella läraren men en undertitel kan läggas till. Den ska då ge en hänvisning till rapportens innehåll. 6BRapporten redovisas med följande rubriker: Inledning och syfte Ge en bakgrund till studien genom att presentera några tankar kring det du valt att undersöka inom problemområdet den professionella läraren. Hänvisa till litteratur (minst två referenser) och styrdokument för att motivera varför en undersökning som den du gör bör göras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur två lärare uppfattar sitt uppdrag i det dagliga arbetet (vad gäller eller med tonvikt på...). Syftet preciseras genom ett antal konkreta frågeställningar (3-4). Litteraturgranskning Utgå från kurslitteraturen och en egen vald källa för att redovisa tidigare forskning, ev. teorier och teoretiska begrepp (teoretiska utgångspunkter) inom det frågeområde du har valt. Du kan redovisa vilka resultat olika källor har kommit fram till, en teori som kan förklara ditt frågeområde och/eller olika källors definitioner av teoretiska begrepp. Enligt Dimenäs (2007) kan 15

16 även andra rubriker än Litteraturgranskning användas, t.ex. Bakgrund och Teori. Du kan använda underrubriker som passar din framställning rådgör gärna med din grupplärare. Metod Motivera valet av metod med stöd av metodlitteratur t ex Dimenäs (2007) eller den metodbok som använts tidigare i utbildningen. Beskriv urvalet av respondenter (informanter), hur datainsamlingen gått till, hur data bearbetats och redogör för hur du beaktat de forskningsetiska principerna. Resultat Redovisa resultatet med dina frågeställningar som underrubriker. För att illustrera respondenternas beskrivningar kan du ta med korta citat. Inled gärna med en beskrivning av hur du valt att presentera resultatet. Diskussion I detta avsnitt ska du jämföra, granska och diskutera ditt resultat i relation till och med hjälp av forskningsresultat och teorier och teoretiska begrepp som du redovisat i Litteraturgranskningen. Ditt resultat sätts därmed in i ett sammanhang vilket möjliggör fördjupad förståelse. Vilken är slutsatsen? Diskutera resultatet i relation till den problematik som du beskrivit inledningsvis samt egna erfarenheter och synpunkter. Har syftet med din studie uppnåtts? Avsluta med en metoddiskussion; ange eventuella medgångar eller motgångar och kommentera studiens trovärdighet samt ge förslag på fortsatt forskning. Referenser I referenslistan ska all litteratur som använts i rapporten finnas med. Bilaga I bilagan redovisas intervjuguiden/intervjufrågorna. 7BRapportens utformning/formalia Rapporten ska omfatta 5-7 sidor brödtext och skrivas med enkelt radavstånd med typsnittet Times Roman 12p. Avsnitten Inledning och syfte samt Metod beräknas tillsammans uppta 1/3 av rapportens omfång medan den återstående delen ägnas avsnitten Resultat och Diskussion. Litteratur Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. (s , 47-69, /257) Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB Läromedel och utbildning. 16