Främmande arter & stammar

Transkript

1 Ert datum Er beteckning Sida 1/8 Jakob Bergengren Främmande arter & stammar Förslag på bedömningsmetodik- /er i arbetet med karakterisering Vattenförvaltning Postadress Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post lansstyrelsen@f.lst.se Plusgiro Bankgiro Vid arbetet med bedömning av främmande arter och stammar i en vattenförekomst så har det uppkommit en del frågor om vad det är som gäller. I detta dokument ges en del bakgrund och tips på vilka arter som kan vara aktuella samt hur man kan göra själva bedömningen. Lst Jönköping har främst gjort sina bedömningar utifrån System Aqua 2001 samt utgått från arterna i artlistan nedan. Lst Västra Götaland har gjort en enklare och mer pragmatisk indelning med totalt 3 klasser samt en där kunskapsbrist råder. Klasserna redovisas direkt nedan. I VISS noteras detta under Miljöproblem Främmande arter Högt = uppgifter saknas i underlagsmaterialet om att objektet hyser förekomst av för landet främmande arter alt. det är inte känt att floraeller faunasamhället genomgått stora förändringar med anledning av introduktion av inhemska men för vattenobjektet främmande arter. Bedömning i VISS = NEJ Måttligt = förekomst av regnbåge/ karp/vattenpest/signalkräfta (sistnämnd med förutsättning att flodkräftan ej finns i vattensystemet). Dessa arter är ej inhemska och bedöms kunna ha en måttlig inverkan på ekosystemets naturliga flora och fauna. Är det känt att floran/faunan genomgått stora förändringar p.g.a introducering av inhemska arter är även det skäl för att bedöma värdet som måttligt. Bedömning i VISS = JA Lågt = förekomst av bäckröding och/eller signalkräfta (samtidigt som det finns flodkräfta i vattensystemet som riskerar att bli pestsmittad alt. det är känt att flodkräftan är utdöd p.g.a. pest). Dessa arter är reproduktiva, ej inhemska och kan enligt uppgift ha stor inverkan på ett ekosystem. Bedömning i VISS = JA

2 Sida 2/8 Kunskapsbrist = handlar framför allt om dokumenterad förekomst av kräfta men art är okänd alt. det förekommer signalkräfta i anslutande vattenobjekt men det är inte känt om definierat objekt är påverkat. Bedömning i VISS = Ej klassad De arter som kan betraktas som främmande för Sverige har sammanställts genom urval från de artlistor som har upprättats av Melanie Josefsson 1999 och därefter kompletterats (Kullander 2000) och (Von Proschwitz 2001). Se nedan (samma som bilaga 4 i System Aqua) För fisk anges följande beteckningar: R = årligen reproducerande och (i) = introducerad. Växter Grönalger och kransalger Tuvsträfse Levermossor Vattenstjärna Kärlväxter Kalmus* Fläckig munkhätta* Vattenpest Smal vattenpest Strimgröe* Jättebalsamin* Brokiris* Strandiris* Vildris* Skunkkalla* Sjögull Guldklubba* Bredpilblad* Chara connivens (osäker förekomst) Ricciocarpos natans Acorus calamus Arum maculatum Elodea canadensis Elodea nutallii Glyceria striata Impatiens glandulifera Iris versicolor Iris sibirica Leersia oryzoides Lysichiton americanus Nymphoides peltata Orontium aquaticum Sagittaria latifolia Ryggradslösa djur Rundmaskar Ålnematod Anguillica crassa Glattmaskar - Branchiura sowerbyi (Beddard, 1892) Polypdjur Söttvattenmanet Craspedacusta sowerbii Blötdjur Vandringsmussla, zebramussla Dreissena polymorpha (Ökland & Ökland 1995, Saertre & Hjellström 1993) Tusensnäcka Paludestrina jenkinsi (Potamopyrgus j.) Orientalisk hättesnäcka Ferrissia clessiniana (Von Proschwitz, T. 2001) Kinesisk skivsnäcka Gyraulus (Gyraulis) chinensis (Von

3 Sida 3/8 Proschwitz, T. 2001) Amerikansk skivsnäcka Gyraulus (Torquis) parvus (Von Proschwitz, T. 2001) Sydeuropeisk blåssnäcka Physella (Costatella) acuta (Von Proschwitz, T. 2001) Amerikansk blåssnäcka Physella (Costatella) heterostropha (Von Proschwitz, T. 2001) Amerikansk posthornssnäcka Planorbella duryi (Von Proschwitz, T. 2001) Nyazeeländsk tusensnäcka Potamopyrgus antipodarum (jenkinsi) (Von Proschwitz, T. 2001) Amerikansk växthusdammsnäcka Pseudosuccinea coumelaa (Von Proschwitz, T. 2001) Kräftdjur - Corophium curvispinum Ullhandskrabba Eriocheir sinensis Märlkräfta Gammarus tigrinus Amerikansk signalkräfta Pacifastacus leniusculus Ryggradsdjur Karpfiskar Silverruda, guldfisk Carassius carassius auratus (i enstaka R**(i) lokaler) Gräskarp Ctenopharyngodon idella R**(i) Karp Cyprinus carpio (Linnaeus, 1758) R(i) Silverkarp Hypophthalmichthys mlitrix Marmorkarp Hypophthalmichthys nobilis Laxfiskar Strupsnittöring Oncorhynchus clarki (Richardson, R(i) 1836) Regnbåge Oncorhynchus mykiss (Walbaum, R(i) 1792) Indianlax, Kokanee Oncorhynchus nerka (Walbaum, R(i) 1792) Stillahavslax, puckelryggad lax Oncorhynchus gorbuscha Donaulax Hucho hucho Bäckröding Salvelinus fontinalis (Mitchill, 1855) R(i) Kanadaröding Salvelinus namaycush (Walbaum, 1792) R(i) Malfiskar Dvärgmal Aborrartade fiskar Stormunnad bass, öringaborre Småmunnad bass, svartaborre Groddjur och kräldjur Europeisk sköldpadda Amerikans rödörad sköldpadda Ictalus nebulosus (i enstaka lokaler) Micropterus salmoides (troligen ej permanent) Micropterus dolomieu (troligen ej permanent) Emys orbicularis Trachemys scripta/elegans

4 Sida 4/8 Fåglar Kanadagås Vitkindad gås Däggdjur Nordamerikansk mink Bisam Branta canadensis Branta leucopsis Mustela vison Ondatra zibethicus Patogener på akvatiska djur Furunkulos Kräftpest Laxparasiten Aeromonas salmonicida Aphanomyces astaci Gyrodactylus salaris * våtmarksväxter och strandväxter ** reproducerande under speciella betingelser, enstaka år I System Aqua (2001) finns det beskrivet hur man går tillväga för att göra denna bedömning N5. Främmande arter och stammar Vattendrag I denna indikator bedöms nytillkomna arter eller stammar. För Sverige främmande arter finns upptagna i bilaga 4. I indikatorn bedöms även inom landet eller regionen flyttade stammar av främst fisk. Påverkan på biologisk mångfald kan dels bero på att nya arter etablerar sig i objektet, kräver livsutrymme, för med sig sjukdomar eller på annat sätt tränger undan befintliga arter. Påverkan kan även vara på genetisk nivå. Nya stammar av redan befintliga arter stödutplanteras och korsar sig med de individer som redan finns. Det naturliga beståndet utarmas genetiskt och den unika lokala stammen försvinner (Josefsson Introduktion av arter som inte har förekommit tidigare i objektet värderas olika beroende på om det är en inhemsk eller för Sverige främmande art. Har introduktionerna inte lyckats behöver inte påverkan på vattendragets växt- och djursamhälle ha blivit så stor och objektet värderas högre förutsatt att introduktionen utfördes för mer än 20 år sedan. I indikatorn (tabell 30) ges även förslag på en regional bedömning för några mycket vanliga främmande arter. Denna kan öka upplösningen mellan objekt inom en region då objekt med mer ovanliga främmande arter utmärker sig och objekt helt utan främmande arter likaså. De arter som finns med i tabell 30 är att betrakta som främmande arter och deras påverkan på ursprunglig flora och fauna kan vara betydande.

5 Sida 5/8 Tabell 29. Indikatorvärden för N5, främmande arter och stammar Högsta Undantag för några vanliga främmande arter indikatorvärde 3 Förekomst av signalkräfta, kanadagås, vattenpest och mink. Bedömning Indikatorvärde Främmande arter och stammar i VISS NEJ 5 Naturlig, opåverkad flora och fauna. Inga dokumenterade utsättningar i objektet eller i vattensystemet. Inga rapporterade främmande arter. NEJ 4 Objektet har haft främmande (både inhemska och för landet främmande) arter eller stammar men de har försvunnit/ej beblandat sig. Påverkan har varit temporär och objektet har möjlighet att återgå till naturliga förhållanden. Utsättning har ej skett under de senaste 20 åren. JA 3 Påverkan på flora och fauna. Stödutsättningar av befintliga arter har troligen lett till påverkan av den genetiska mångfalden i befintliga stammar. JA 2 Stor påverkan på flora och fauna. Etablering av nya inhemska arter för objektet eller vattensystemet som medfört spridning till objektet. Utsättningar av nya inhemska arter under de senaste 20 åren, även då de ej gett upphov till bestånd. JA 1 Stor påverkan på flora och fauna. Etablering av för landet främmande arter i objektet eller i vattensystemet som medfört spridning till objektet. Utsättningar av för landet främmande arter som skett under de senaste 20 åren även om de ej gett upphov till bestånd. JA 0 Mycket stor påverkan på flora och fauna. Dokumenterade utslagning av flora och fauna p g a nytillkomna främmande arter. Tabell 30. Vid regionala jämförelser kan undantag göras för några vanliga främmande arter. Datamaterial: Dokumentation om utsättningar kan finnas hos länsstyrelse/fiskenämnd/förvaltaren av fiskevatten Inventeringar av vegetation, växtplankton, bottenfauna, fisk, fågel, däggdjur Rapporter Intervjuer med lokalbefolkning, fiskevårdsföreningar, vattenvårdsförbund, ornitologiska föreningar etc.

6 Sida 6/8 Underlagsmaterial: För Sverige främmande arter, bilaga 4 (se ovan) Tidsperspektiv: 100 år Minimikrav: Indikatorn bör ej bedömas om alltför stor osäkerhet råder. Tillvägagångssätt: Utifrån det underlag som finns att tillgå för objektet ifråga görs värderingen enligt tabell 29. För jämförelser på regional nivå finns några arter upptagna för vilka en annan klassning kan göras (se tabell 30). Det är mycket vanliga främmande arter som är allmänt spridda. Undantagen görs för att öka upplösningen mellan objekten på regional nivå. Värderingen av indikatorn för objektet motsvaras av det lägsta erhållna indikatorvärdet för någon påträffad art. Framtida utvecklingsmöjligheter En svårighet är hur arter som själva har invandrat till Sverige (t.ex. bisamråtta) skall betraktas och bedömas. Påverkan på ett ekosystem p g a en främmande art kan variera. Detta graderas ej i nuvarande System Aqua men kan komma att läggas in vid en revidering av systemet. N5. Främmande arter och stammar Sjöar I denna indikator bedöms nytillkomna arter eller stammar. För Sverige främmande arter finns upptagna i bilaga 4. I indikatorn bedöms även inom landet eller regionen flyttade stammar av främst fisk. Påverkan på biologisk mångfald kan dels bero på att nya arter etablerar sig i objektet, kräver livsutrymme, för med sig sjukdomar eller på annat sätt tränger undan befintliga arter. Påverkan kan även vara på genetisk nivå. Nya stammar av redan befintliga arter stödutplanteras och korsar sig med de individer som redan finns. Det naturliga beståndet utarmas genetiskt och den unika lokal stammen försvinner (Josefsson Introduktion av arter som inte har förekommit tidigare i objektet värderas olika beroende på om det är en inhemsk eller för Sverige främmande art. Har introduktionerna inte lyckats behöver inte påverkan på sjöns växtoch djursamhälle ha blivit så stor och objektet värderas högre förutsatt att introduktionen utfördes för mer än 20 år sedan.

7 Sida 7/8 I indikatorn (tabell 39) ges även förslag på en regional bedömning för några mycket vanliga främmande arter. Denna kan öka upplösningen mellan objekt inom en region då objekt med mer ovanliga främmande arter utmärker sig och objekt helt utan främmande arter likaså. De arter som finns med i tabell 30 är att betrakta som främmande arter och deras påverkan på ursprunglig flora och fauna kan vara betydande. Tabell 38. Indikatorvärden för N5, främmande arter och stammar Bedömning Indikatorvärde Främmande arter och stammar i VISS NEJ 5 Naturlig, opåverkad flora och fauna. Inga dokumenterade utsättningar i objektet eller i vattensystemet. Inga rapporterade främmande arter. NEJ 4 Objektet har haft främmande (både inhemska och för landet främmande) arter eller stammar men de har försvunnit/ej beblandat sig. Påverkan har varit temporär och objektet har möjlighet att återgå till naturliga förhållanden. Utsättning har ej skett under de senaste 20 åren. JA 3 Påverkan på flora och fauna. Stödutsättningar av befintliga arter har troligen lett till påverkan av den genetiska mångfalden i befintliga stammar. JA 2 Stor påverkan på flora och fauna. Etablering av nya inhemska arter för objektet eller vattensystemet som medfört spridning till objektet. Utsättningar av nya inhemska arter under de senaste 20 åren, även då de ej gett upphov till bestånd. JA 1 Stor påverkan på flora och fauna. Etablering av för landet främmande arter i objektet eller i vattensystemet som medfört spridning till objektet. Utsättningar av för landet främmande arter som skett under de senaste 20 åren även om de ej gett upphov till bestånd. JA 0 Mycket stor påverkan på flora och fauna. Dokumenterade utslagning av flora och fauna p g a nytillkomna främmande arter. Tabell 39. Vid regionala jämförelser kan undantag göras för några vanliga främmande arter. Högsta Undantag för några vanliga främmande arter indikatorvärde 3 Förekomst av signalkräfta, kanadagås, vattenpest och mink.

8 Sida 8/8 Datamaterial: Dokumentation om utsättningar kan finnas hos länsstyrelse/fiskenämnd/förvaltaren av fiskevatten Inventeringar av vegetation, växtplankton, bottenfauna, fisk, fågel, däggdjur Rapporter Intervjuer med lokalbefolkning, fiskevårdsföreningar, vattenvårdsförbund, ornitologiska föreningar etc. Underlagsmaterial: För Sverige främmande arter, bilaga 4 (se ovan) Tidsperspektiv: 100 år Minimikrav: Indikatorn bör ej bedömas om alltför stor osäkerhet råder. Tillvägagångssätt: 1. Utifrån det underlag som finns att tillgå för objektet ifråga görs värderingen enligt tabell 38. För jämförelser på regional nivå finns några arter upptagna för vilka en annan klassning kan göras (se tabell 39). Det är mycket vanliga främmande arter som är allmänt spridda. Undantagen görs för att öka upplösningen mellan objekten på regional nivå. 2. Värderingen av indikatorn för objektet motsvaras av det lägsta erhållna indikatorvärdet för någon påträffad art. Framtida utvecklingsmöjligheter En svårighet är hur arter som själva har invandrat till Sverige (t.ex. bisamråtta) skall betraktas och bedömas. Påverkan på ett ekosystem p g a en främmande art kan variera. Detta graderas ej i nuvarande System Aqua men kan komma att läggas in vid en revidering av systemet.