LÄNSSTYRELSERNA OCH INVASIVA FRÄMMANDE ARTER

Transkript

1 LÄNSSTYRELSERNA OCH INVASIVA FRÄMMANDE ARTER Planerings- och samverkansmöten i Malmö, Örebro, Umeå, november 2018 Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

2 Mål och syfte med det här mötet erfarenhetsutbyte förberedelse för praktiskt arbete Effektiv samverkan för att hindra invasiva främmande arter från att etablera och sprida sig i Sverige och i EU kunskap om IAS nätverk och samverkansytor Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

3 Program dag Inledning Länsstyrelsens roll Fika Att förebygga och hantera introduktion och spridning - Hanteringsåtgärder för jätteloka och jättebalsamin - Rapportering enligt artikel 16 och 24 - Växtavfall Middag Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

4 Program dag Länsstyrelsens operativa ansvar för utrotning och hanteringsåtgärder Fika Länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet Länsstyrelsen som förvaltare av skyddade områden. Statlig resp. privat markägare Utbyte av praktisk erfarenhet Sammanfattning Lunch Länsstyrelsens Samverkansyta, handläggningsstöd Hur kan HaV och NV bistå länsstyrelserna? Summering och avslut Fika o mingel och nätverkande Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

5 Praktiskt Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

6 Vem är vem? Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

7 Det här gör Naturvårdsverket Bygger strukturer Tillståndssystem för IAS (artiklar 8 och 9) Övervakningssystem (artikel 14) Hanteringsåtgärder/hanteringsprogram för arter med stor spridning (artikel 19) Rapportering till kommissionen (artikel 24) Handlingsplan för spridningsvägar (artikel 13) Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

8 Det här gör Havs och vattenmyndigheten Bygger strukturer Tillståndssystem för IAS (artiklar 8 och 9) Övervakningssystem (artikel 14) Hanteringsåtgärder/hanteringsprogram för arter med stor spridning (artikel 19) Rapportering till kommissionen (artikel 24) Handlingsplan för spridningsvägar (artikel 13) Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

9 Det här gör Havs och vattenmyndigheten Bygger strukturer Tillståndssystem för IAS (artiklar 8 och 9) Övervakningssystem (artikel 14) Hanteringsåtgärder/hanteringsprogram för arter med stor spridning (artikel 19) Rapportering till kommissionen (artikel 24) Handlingsplan för spridningsvägar (artikel 13) Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

10 Det här gör Havs och vattenmyndigheten Havsmiljödirektivet (2008/56/EG) Vattendirektivet (2000/60/EG) Barlastvattenkonventionen Barlastvattenförordningen (2017:74) Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

11 Länsstyrelsens roll Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

12 Länsstyrelsens roll Foto: Trevor Renals Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

13 Länsstyrelsens roller Redan idag: Fastighetsförvaltare Kommande roller: Operativ myndighet Tillsynsmyndighet Foto: GBNNSS Därutöver: Samordnande roll Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

14 Regelverk i EU och i Sverige Foto: GBNNSS Nu gällande: Förordning (EU) nr 1143/2014 Miljöbalken - 8 kap. 3 och 4-29 kap. 2 b, 2c, 11 och 12 Foto: GBNNSS Kommande: Nationell IAS-förordning Ändring i miljötillsynsförordningen Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

15 Artikel 7 i EUförordningen Foto: GBNNSS Arterna får inte: Importeras Hållas Födas upp Transporteras Släppas ut på marknaden Användas eller utbytas Tillåtas reproducera sig, växa eller odlas Släppas ut i miljön Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

16 Länsstyrelsen som fastighetsförvaltare Foto: RPS Group Pic Fastighetsägare och fastighetsinnehavare har skyldigheter att bekämpa invasiva främmande växter Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

17 Länsstyrelsen som operativ myndighet Foto: John W Anderson Ansvarig för: utrotningsåtgärder (tidig upptäckt) hanteringsåtgärder (arter med stor spridning) och nödåtgärder (olistade arter) Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

18 Länsstyrelsen som operativ myndighet Foto: John W Anderson En väg framåt gällande det operativa ansvaret: Ramavtal - NV och Lst - Arter på land Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

19 Länsstyrelsen som operativ myndighet Foto: GBNNSS Ansvarig för: återställandeåtgärder Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

20 Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet Tillsyn över att förbuden i artikel 7 efterlevs Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

21 Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Tillsyn över verksamheter med tillstånd: Forskning Ex situ-bevarande Vetenskaplig verksamhet och efterföljande medicinsk användning Tvingande hänsyn till allmänintresset inbegripet sociala och ekonomiska hänsyn Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

22 Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet Tillsyn över: Sällskapsdjur Kommersiella lager Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

23 Länsstyrelsen som samordnande myndighet Foto:GBNNSS Kommunerna som fastighetsägare Ev. delegation till kommunerna Samverkan mellan länsstyrelserna Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

24 Fika Foto: Alfred Schauhuber IBL Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

25 Att arbeta förebyggande Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

26 Förebygga och hantera introduktion och spridning Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

27 Socioekonomiska kostnader och påverkan på biologisk mångfald Bekämpningskostnader Skada för näringar med ekonomiska förluster Hälsoproblem som allergier och hudskador. Bärare av parasiter och sjukdomar som kan smitta andra organismer och människor. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

28 Hur ska vi agera? Metoder för bekämpning och utrotning verktygslåda Kostnads-och nyttoanalyser för konsekvenser för utrotning: Hanteringsprogram för svartmunnad smörbult Hanteringsprogram för signalkräfta Svenska hantering av 10 IAS på unionsförteckningen Riskanalys och förslag på åtgärder: Marmorkräfta Aqua reports 2013:17 Puckellax Aqua reports 2018:17 Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

29 Invasiva främmande arter i naturen EU-förordningens val Tidig upptäckt av en ny art Art som passerat tidigt etableringsskede Artikel 17 - Snabb utrotning i ett tidigt skede av invasionen Artikel 18 - Undantag från skyldigheten att snabbt utrota Artikel 19 Hanteringsåtgärder (populationsbegränsning, utrotning och inneslutning) Art som passerat tidigt etableringsskede tidig upptäckt i nytt område Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

30 Förebyggande åtgärder Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

31 Förebyggande åtgärder Reglering Information Offentlig kontroll Samverkan Kunskapsunderlag Utbildning Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

32 Förebyggande åtgärder Bikupa 5 min Hur jobbar ni på länsstyrelserna med förebyggande åtgärder idag? Hur vill ni jobba? Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

33 Tidig upptäckt Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

34 Tidig upptäckt - agera snabbt EU-förordningen artikel 17: Inom tre månader från anmälan om tidig upptäckt har överlämnats: Utrotningsåtgärder Anmäla åtgärderna till kommissionen. Informera övriga medlemsstater Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

35 Tidig upptäckt - undantag från att utrota EU-förordningen artikel 18: Det har visats att utrotning inte är tekniskt genomförbar p.g.a. metodbrist En kostnads-nyttoanalys visar på exceptionellt höga och oproportionerliga kostnader Metoder är inte tillgängliga har mycket allvarliga negativa effekter på människors hälsa, miljö, andra arter Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

36 Tidig upptäckt Vem ska agera roller och ansvar Länsstyrelsen är huvudsaklig aktör har möjlighet att delegera till kommun (förslag till RK) Nationella myndigheter övergripande samordning speciellt då det kan behövas för arter med stor spridning stora kostnader säkerhetsventil Kommunerna ska kunna agera på egen hand Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

37 Tidig upptäckt - hur samordnar vi oss? Länsstyrelserna Kommunerna Nationella myndigheter Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

38 Tidig upptäckt snabb utrotning Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

39 Förutsättningar för att kunna agera snabbt vad krävs? Bikupa 5 minuter Vad krävs för att länsstyrelserna ska kunna agera snabbt? Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

40 Förutsättningar för att kunna agera snabbt att få in rapporter av fynd Övervakning traditionell och riktad (riskområden, etc.) Citizen science uppmärksam allmänhet eller riktade insatser mot vissa målgrupper (sportfiskare, biodlare) Offentlig kontroll vid landets gränser Krav att rapportera (statliga uppdrag, etc.) Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

41 Förutsättningar för att kunna agera snabbt hjälpmedel för att få in rapporter Rappen akvatiska arter GU, HaV, Lst Värmland Enkel inrapportering 16 EU-arter SLU Artportalen alla arter i Sverige SLU fiske--fritid/arter/rappen--- rapportering-avvattenorganismer.html Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency arter.nu

42 Vikten av att validera fynd ser du skillnaden på främmande och inhemska smörbultar? Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

43 En effektiv kedja från inrapportering av fynd till snabba åtgärder kräver bl. a. Ett lättanvänt inrapporteringssystem Lättillgänglig information om arterna Snabb validering av fynd Larmfunktion i systemet Beredskap att handla, både på NV, HaV och Lst Dokumentation av åtgärder Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

44 Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

45 Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

46 Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

47 Anmälan om tidig upptäckt Artikel 16 EU-förordningen (1143/2014) Anmälan i NOTSYS Medlemsstaterna ska utan dröjsmål skriftligen anmäla tidig upptäckt av introduktion eller förekomst av invasiva främmande arter av unionsbetydelse till kommissionen och informera övriga medlemsstater. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

48 Förutsättningar för att kunna agera snabbt kunskap om arter och risker Att känna igen en potentiellt invasiv främmande art Kunskap om främmande arter kopplat till risk Underlag ArtDatabankens riskklassficiering NOBANIS CABI EPPO GBNNSS ( NV och HaVs hemsidor etc. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

49 ArtDatabankens riskklassificeringsprojekt ekologisk effekt och invasionspotential Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

50 Vad gör vi då om kunskap saknas? Prevention is better than cure Kunskapen aldrig fullständig Kunskapsbrist inget skäl att inte handla, försiktighetsprincipen och hänsyn till miljön går först Arters invasivitet i Sverige kan ändras, bl.a. med klimatförändringen, t.ex. parkslide Ny kunskap tillkommer, forskning pågår Bättre förekomma än förekommas! Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

51 Utveckling av metoder för utrotning Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

52 Från anmälan till åtgärd - vem gör vad? Två akvatiska fall sjögull och bandslätting Gruppdiskussioner 15 min. Vad behöver göras? (a) Samordning (b) Kommunikation (c) Åtgärder (d) Prioritering Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

53 Sjögull (art av nationell betydelse) Sjögull hittas i ett nytt vattenområde nära Länsgränsen. Området nyttjas flitigt för rekreation. Vad behöver göras? Samordning, kommunikation, åtgärder, prioritering, etc Fakta om arten Arten växer i täta bestånd. Etablerad i Sverige. Asexuell och sexuell fortplantning. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

54 Bandslätting (dörrknackarart från EU-listan) Bandslättingliknande fisk observeras i en damm. Dammen har vid högvatten vattenutbyte med närliggande vattendrag Vad behöver göras? Samordning, kommunikation, åtgärder, prioritering, etc. Fakta om arten Liten art med snabb pop.tillväxt. Potentiell bärare av sjukdomar. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

55 Gruppdiskussioner 15 min. Gruppmoderator Rapportör Vad kom ni fram till? Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

56 Sjögull (art av nationell betydelse) Sjögull hittas i ett nytt vattenområde nära Länsgränsen. Området nyttjas flitigt för rekreation. Fakta om arten Arten växer i täta bestånd. Etablerad i Sverige. Asexuell och sexuell fortplantning. Bandslätting (dörrknackarart från EU-listan) Bandslättingliknande fisk observeras i en damm. Dammen har vid högvatten vattenutbyte med närliggande vattendrag Fakta om arten Liten art med snabb pop.tillväxt. Potentiell bärare av sjukdomar. Vad behöver göras? Samordning, kommunikation, åtgärder, prioritering, etc Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

57 Hur ska vi agera? Metoder för bekämpning och utrotning verktygslåda Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

58 Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

59 Hur ska vi agera? Val av metod - exemplet marmorkräfta Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

60 Hur ska vi agera? Val av metod exemplet marmorkräfta? Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

61 Hur ska vi agera val av metod - exemplet svartmunnad smörbult? Åtgärd Kostnad Nytta Kommentar Båttvätt (mekanisk) Finansiell Negativ påverkan på ekosystemtjänster och biologisk mångfald Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency Undvikt framtida skadekostnad Sötvattensmiljöer Mycket hög Ingen Hög (osäker) Hög Marina miljöer Mycket hög Ingen Medel (osäker) Hög Selektiva vandringshinder Annan Ytterligare nytta då giftig båtbottenfärg kan undvikas. Spridning av andra IAS minskar. Selektiva fisktrappor Låg Mycket hög Ingen Hög (osäker) Ingen Kräver vidare forskning Bubbelgardiner och elektriska barriärer? Hög? Ingen Regler för experiment Mycket låg Ingen Mycket låg Ingen Förbjuda utkast Mycket låg Ingen Medel Ingen Barlastkonventionen Mycket hög Ingen Mycket hög Hög Spridning av andra IAS minskar. Informationsinsatser Låg Ingen Hög Hög Andra nyttor kan vara att information kring andra miljöregler också stärks

62 Vikten av att dokumentera och följa upp åtgärder rapportering och översyn Artikel 24.1e) Senast den 1 juni 2019 och vart sjätte år därefter ska medlemsstaterna uppdatera och överföra följande till kommissionen: e) samlad information för hela det nationella territoriet om de utrotningsåtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 17, de hanteringsåtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 19, deras effektivitet samt deras påverkan på icke-målarter. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

63 Sammanfattning - Från rapport om fynd till snabb utrotning steg för steg 1. Bedömning av risken Validering av fynd och kartläggning i fält Bedömning av risk är arten etablerad, i vilken miljö finns den, risk att för spridning, risk för spridning av smitta, etc. 2. Anmälan ev. till EU-kommissionen, centrala myndigheter, grannländer, grannlän, berörda intressenter, etc. 3. Hantering av risken Val av relevant åtgärd utifrån krav, kostnad kontra nytta, teknisk möjlighet, etc. Utförare Finansiering Lagstiftning och vägledning 4. Kommunikation och samråd Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

64 Hanteringsåtgärder Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

65 Begränsa och kontrollera Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

66 Invasiva främmande arter i naturen EU-förordningens val Art som passerat tidigt etableringsskede tidig upptäckt i nytt område Artikel 17 - Snabb utrotning i ett tidigt skede av invasionen Artikel 18 - Undantag från skyldigheten att snabbt utrota Art som passerat tidigt etableringsskede Artikel 19 Hanteringsåtgärder (populationsbegränsning, utrotning och inneslutning) Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

67 Begränsa och kontrollera arter som omfattas av unionsförteckningen Hanteringsåtgärder enligt artikel 19 populationsbegränsning, utrotning och inneslutning Hanteringsprogram för invasiva främmande arter (EU-reglerade arterna som förekommer i landet och som har stor spridning) vägledande syfte Signalkräfta Jättebalsamin Jätteloka Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

68 EU-reglerade arter Förekomst Tillämpning av EUförordningen Hantering Bisam Förekommer i landet NV Gulbukig vattensköldpadda Förekommer i landet NV Jättebalsamin Jätteloka Kabomba Arten har passerat ett tidigt etableringsskede Arten har passerat ett tidigt etableringsskede Förekommer i landet (en känd lokal) Artikel 19 Artikel 19 Mårdhund Förekommer i landet NV Nilgås Förekommer i landet NV Sidenört Förekommer i landet NV Signalkräfta Arten har passerat ett tidigt etableringsskede Artikel 19 Skunkkalla Förekommer i landet NV Smal vattenpest Förekommer i landet HaV Tromsöloka Förekommer i landet NV Ullhandskrabba Förekommer i landet HaV Ansvarig myndighet NV NV HaV HaV Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

69 Begränsa och kontrollera Nationellt problematiska arter - vägledning för hantering av invasiva främmande arter Åtgärd HaV Vattendirektivets åtgärdsprogram att ta fram vägledning för att hantera och minska introduktion och spridning av invasiva främmande arter Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

70 Svensk förordning angående hanteringsåtgärder Ansvarig myndighet beslutar om hanteringsåtgärder Föreskrift/förordning/lagändring Remiss (SKS, SJV m.m) LST ser till att beslutade hanteringsåtgärder vidtas (om inte annat sägs) Ansvarig myndighet redovisar hanteringsåtgärder i ett hanteringsprogram - Endast sammanställning Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

71 Gruppdiskussioner Foto: Peter Nolbrant 1. Prioritering av nationellt problematiska arter 2. Samordning inom och mellan länen 3. Hur specifika bör beslutade åtgärder från NV/HaV vara? Områdesspecifikt? Metodspecifikt? Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

72 Sammanfattning begränsa och kontrollera Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

73 Rapportering Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

74 Anmälan och rapportering En statlig förvaltningsmyndighet ska underrätta Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten om man får kännedom om en invasiv främmande art i miljön. Foto: GBNNSS Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten anmäler tidig upptäckt till kommissionen. Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

75 Rapportering till kommissionen Foto: GBNNSS Övervakningssystemet Utbredningen av invasiva främmande arter Utrotningsåtgärder, hanteringsåtgärder och deras effektivitet och påverkan på icke-målarter Informationsinsatser gentemot allmänheten Inspektioner av verksamheter med tillstånd Kostnader för åtgärder Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

76 Avfall Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

77 Foto: Y. Lundell VÄXTAVFALL Parkslide, falsk bambu Reynoutria japonica Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

78 Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency Trädgårdsavfall Har du egen kompost lägger du naturligtvis avfallet där. Andra möjligheter är att själv lämna trädgårdsavfallet på Skå återvinningscentral, mindre mängder kan du förpacka i vanlig plastpåse som du använder till ditt restavfall, knyt med dubbelknut och lägg i ditt sopkärl.

79 Olika roller Aktör Privatperson Kommunen Länsstyrelse Naturvårdsverket Avfall Sverige SKL Roll Avgör om det är ett hushållsavfall Tillsynsmyndighet för avfallsfrågor är den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågor Sammanställer kommunala avfallsplanerna bl.a. Vägledning om avfall och avfallsförbränning, NFS 2017:2 Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering Information till kommuner, kommunernas avfallsnätverk Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

80 Hur ser organisationen ut på just din Länsstyrelse? Bikupa 5 min Vem arbetar med de kommunala avfallsplanerna på länsstyrelsen? Hur uppmärksammar man bäst de invasiva främmande arterna i detta arbete? Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

81 När hushållen handskas med avfall från invasiva främmande växtarter Några begrepp: Sopkärl/Soptunna - IAS i mindre mängd i påse Återvinningsstationer - förpackningar (inga IAS) Återvinningscentraler - kan ta emot mindre mängd IAS i säck, i brännbart Avfallsanläggningar - tar emot brännbart från ÅVC risk för spridning av IAS vid krossning av avfallet Förbränningsanläggningar - förbränner avfallet Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

82 Foto: Y. Lundell Här krossas avfall från fraktionen brännbart på ÅVC, på avfallsanläggningen. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

83 Foto: Y. Lundell Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency Det krossade materialet skopas upp och

84 mellanlagras, innan transport till förbränning. Foto: Y. Lundell Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

85 Foto: Y. Lundell Jätteloka Heracleum mantegazzianum finns spridd sig på avfallsanläggningen. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

86 Foto: Y. Lundell Jätteloka som har bekämpats har börjat komma upp igen. Här finns även kanadensiskt gullris Solidago canadensis. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

87 Vem avgör vad som är hushållsavfall? Det är i första hand verksamhetsutövaren! Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

88 Läs guiden från Avfall Sverige! Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

89 1. Hushållsavfall Mindre mängder trädgårdsavfall från hushåll är ett hushållsavfall, och kan lämnas in till den kommunala återvinningscentralen. Enligt den kommunala renhållningsskyldigheten i Miljöbalken har kommunerna ett ansvar att hantera avfall från hushåll, alltså även mindre mängder trädgårdsavfall. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

90 2. Avfall från verksamheter Trädgårdsavfall som inte kommer från hushåll ska inte lämnas på ÅVC, om inte kommunen har beslutat att ta emot verksamhetsavfall på ÅVC, OBS! dock mot betalning. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

91 3. Växtavfall från kommunens gatuoch parkförvaltning Trädgårdsavfall från kommunens gatu- och parkförvaltning omfattas inte av den kommunala renhållningsskyldigheten, utan faller under lagen om gaturenhållning och skyltning. (Avfall från gata/park ska alltså inte in på ÅVC.) Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

92 Vanliga IAS-växter som hushåll kan behöva lämna till förbränning Arter på EU:s förteckning: jättebalsamin jätteloka kabomba sidenört skunkkalla smal vattenpest tromsöloka fjäderborstgräs Impatiens glandulifera, NV Heracleum mantegazzianum, NV Cabomba caroliniana, HaV Asclepias syriaca, NV Lysichiton americanus, NV Elodea nuttallii HaV Heracleum persicum, NV Pennisetum setaceum, NV Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

93 Exempel på andra, icke listade IASarter parkslide jätteslide hybridslide blomsterlupin sandlupin kanadensiskt gullris höstgullris sjögull vresros robinia Reynoutria japonica Reynoutria sachalinensis Reynoutria x bohemica Lupinus polyphyllos Lupinus nootkatensis Solidago canadensis Solidago gigantea Nymphoides peltata Rosa rugosa Robinia pseudacacia Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

94 och några till, icke-listade IAS-arter armeniskt björnbär gudaträd sydfyrling vattenpest parksallat vit skunkkalla mahonia videkornell praktlysing Rubus armeniacus Ailanthus altissima Crassula helmsii Elodea canadensis Lactuca macrophylla Lysichiton camtschatcensis Mahonia aquifolium Cornus sericea Lysimachia punctata Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

95 Summera eftermiddagen Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

96 Program dag Länsstyrelsens operativa ansvar för utrotning och hanteringsåtgärder Fika Länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet Länsstyrelsen som förvaltare av skyddade områden. Statlig resp. privat markägare Utbyte av praktisk erfarenhet Sammanfattning Lunch Länsstyrelsens Samverkansyta, handläggningsstöd Hur kan HaV och NV bistå länsstyrelserna? Summering och avslut Fika o mingel Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

97 Länsstyrelsens operativa ansvar för utrotning och hanteringsåtgärder Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

98 Hur bygger vi upp IAS-arbetet på länsstyrelsen?

99 Grupparbete 1 - länsstyrelsens operativa ansvar för utrotnings- och hanteringsåtgärder Skunkkalla, en art av unionsbetydelse upptäcks i länet. Den växer både på statlig, kommunal och privat mark. Vi delar dessutom förekomsten med angränsande län Frågor Vilka befintliga strukturer kan man dra nytta av? Vilken kompetens behövs? Är det skillnad på växter och djur? Är det någon skillnad om det är en bisamråtta? Hur informerar vi? Hur tar vi hand om avfallet? Vad behöver vi för stöd från nationellt håll? Vilka resurser för arbetet har vi redan nu? Vad kan det finnas för hinder som måste undanröjas (reservatsföreskrifter, fredningsområde..) Uppdraget är att lösa detta från ax till limpa Grupparbete 08:40 09:15 Redovisning 09:15-09:30

100 Roberto Colino, IBL Fika Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

101 Grupparbete 2 - länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för IAS Grupparbete 10:05-10:30 Redovisning 10:30-10:40 1. Tillsyn var och när? 2. Går det att hitta synergieffekter med redan befintlig tillsyn? 3. Behöver tillsynskapaciteten utökas? 4. Bör en del tillsyn delegeras till kommunerna? 5. Hur använder vi resultaten från tillsynen i vår information om IAS?

102 Grupparbete 3 - länsstyrelsen som förvaltare av skyddade områden 1. Hur ska samarbetet med NV kring åtgärder mot IAS ske skyddade områden där NV är fastighetsägare? 2. I skyddade områden där vi har en privat markägare? 3. Tar vi höjd för IAS arbete i reservatsföreskrifter och reservatsbeslut? 4. Var och när ska vi prioritera återställningsåtgärder där IAS:en skadat eller trängt undan det vi ville skydda genom områdesskydd? Gruppdiskussion 10:55-11:15

103 Utbyte av erfarenheter av praktisk bekämpning Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

104 Skunkalla i Skåne art av unionsbetydelse Diskussion 11:15-11:45

105 Sidenört art av unionsbetydelse

106 Sydfyrling (vattenkrassula) akut utrotning av ej listad art

107 Sammanfattning av förmiddag 11:45-12:00

108 Lunch Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

109 Samarbetsytan Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

110 SAMVERKANSYTAN FÖR INVASIVA FRÄMMANDE ARTER Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

111 Länsstyrelsens handläggnings stöd Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

112 Behov av stöd från HaV och NV? Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

113 Avslutning Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

114 Länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet övning Länsstyrelsen har fått tips om att det finns nykläckta ungar (kläcktes oktober 2018) av gulörad vattensköldpadda i en verksamhet och åker dit på tillsynsbesök. Men först har de skickat en fråga om det stämmer att det finns nykläckta ungar och fått följande svar; Dessa sköldpaddsungar kläcktes innan vi hann förhindra en parning och innan lagen trädde i kraft. Vi ber om ursäkt att vi inte har skyltat om detta. Har ni fler frågor är ni välkomna att kontakta oss igen. Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

115 1) När listades Trachemys scripta på EUs förteckning? 2) Hur lång tid tar det från parning till dess äggen läggs och sedan kläcks? 3) Hur ska länsstyrelsen gå vidare? Ge förslag på hantering. gulbukig vattensköldpadda Trachemys scripta Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency

116 Sammetsgeting Vespa velutina I trädgårdsbutiken Fina växter har man fått in en sändning med bastkorgar från Kina. När man packar upp och tar isär korgarna som staplats i varann, ser en anställd hur det rör sig i botten på en av korgarna. Det är en seg mycket stor bålgeting, ser det ut som. Den anställde tar ett glas och ställer över getingen och går till en kollega och visar upp sitt fynd. Kollegan som intresserat sig för problemen kring invasiva främmande arter, reagerar på storleken och utseendet och börjar titta närmare på om det verkligen är en inhemsk bålgeting. Det är troligen inte det, så hon ringer Länsstyrelsen och frågar om de vill se getingen, det kan ju vara en sammetsgeting. 1) Vad behöver göras i den här situationen? 2) Vilken är länsstyrelsens uppgift och vad gör ni? 3) Vilka behöver ni samverka med och i vilka frågor? Naturvårdsverket Sw edish Environmental Protection Agency