Planprogram för stadshusets utbyggnad inom fastigheten Samariten 9 m fl i Kungsbacka stad

Transkript

1 Planprogram för stadshusets utbyggnad inom fastigheten Samariten 9 m fl i Kungsbacka stad Upprättat i juli 2010 Planprogram Inkomna skrivelser P1/09.10 Samrådstid:

2 2 Planprogram

3 Planprogram för fastigheten Samariten 9 m fl i Kungsbacka stad, expansion av stadshuset bakgrund Inom kommunens lokaler för förvaltningsledning och gemensamma stödfunktioner om totalt m² arbetar idag ca 500 personer. De befintliga lokalerna är av mycket varierande standard och uppsplittrade på ett flertal lokaliseringar stadshuset och ytterligare åtta näraliggande fastigheter. En del av dessa lokaler uppfyller inte kraven på god arbetsmiljö. För att lösa akuta problem har ett stort antal flyttprojekt genomförts under de senaste åren. I och med den planerade stadsförnyelsen av Kungsbacka centrum bedöms cirka 100 av de befintliga arbetsplatserna behöva ersättas med nya arbetsplatser. Kommunen överväger därför att samla utvalda delar av alla förvaltningar till en ny byggnad i nära anslutning till Stadshuset, inom kvarteret Samariten. Efter beslut i kommunstyrelsen, , har förvaltningen för Service tagit fram en fördjupad förstudie för stadshustomten ( ). Förstudien innehåller faktaunderlag och information till stöd för arbetet med planprogram för utbyggnad av kommunens administrativa lokaler inom kvarteret Samariten. De befintliga lokaler på andra ytor än stadshustomten vilka kommunen lämnar kan antas få annan användning, t ex för kontor. En konsekvens av planeringen kommer då att bli att stadshusutbyggnaden totalt inom Kungsbacka centrum kommer att medföra en ökad byggnadsarea och därmed såväl ökad trafik som ett ökat parkeringsbehov. syfte Syftet med planprogrammet är att skapa möjlighet till omvandling av området från markparkering till område för arbetsplatser för stadshusets behov, bostäder och parkeringshus. Omvandlingen kräver att befintlig markparkering omlokaliseras till ett parkeringshus inom området. Dessutom ska Stadshusparken bevaras och rustas upp. Planprogram 3

4 Planprocessen Ett planprogram är det första steget i en detaljplaneprocess. Avsikten är att programmet ska belysa de förutsättningar, utgångspunkter och mål som ska ligga till grund för det fortsatta detaljplanearbetet. Detaljplanen som upprättas ska grundas på programmet. Synpunkter på planeringen kan lämnas flera gånger under framtagningsprocessen; Under programsamrådet, under detaljplanesamrådet och vid utställningen av detaljplaneförslaget. Mellan de olika skedena redovisas de framförda synpunkterna och politiska beslut tas om ändringar och om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Detaljplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. Planprocessen tar vanligtvis ett år efter det att planprogrammet godkänts. Förenligt med 3, 4 och 5 kap i miljöbalken Programområdet ligger inom ett område inom vilken tätortsutveckling kan tillåtas enlig kommunens översiktsplan, ÖP06. En utbyggnad inom området enligt programförslaget bedöms därför förenlig med bestämmelserna i 3, 4 och 5 kap Miljöbalken (MB). Ett parkeringsområde med plantering av häckar och ett antal medelstora träd kommer att tas i anspråk i samband med den planerade utbyggnaden. Genom att spara Stadshusparken med de större träden och den öppna gräsytan kvarstår dock huvuddelen av grönområdet som allmän park och för närrekreation. Föreslagen exploatering bedöms därför inte medföra påtaglig skada på naturoch kulturmiljön. Naturresurser enligt 3, 4 och 7 kap miljöbalken (MB) berörs inte direkt. Slutlig recipient för dagvatten är Natura2000-området Kungsbackafjorden. Dagvattenbelastningen bedöms förändras marginellt av planförslaget i och med att i huvudsak redan hårdgjord yta ianspråktas. Risk för negativ påverkan bedöms inte föreligga. Programområdet berörs av 100 m strandskydd från Kungsbackaån. Strandskyddet är idag upphävt i gällande detaljplan, men enligt 7 kap 18 g MB krävs i och med planändring ett nytt upphävande. Särskilda skäl bedöms föreligga. Marken har redan tagits i anspråk. Den behöver därutöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Den förväntade trafikmängden till följd av tillskapade arbetsplatser, bostäder, parkeringsplatser för tågpendling m m samt tillslutande av gaturummet bedöms inte leda till överskridande av miljökvalitetsnormerna (5 kap MB). 4 Planprogram

5 Miljöbedömning/MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) För att ta reda på om planprogrammets genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och om en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver upprättas har kommunen gjort en behovsbedömning ( , rev ). Tidigare utredningar har visat att miljökvalitetsnormen (MKN) för PM10 dygnsmedelvärde är den miljökvalitetsnorm som är mest problematisk i Kungsbacka stad. Spridningsberäkningar av partiklar på Storgatan och Borgmästaregatan har därför utgjort underlag till behovsbedömningen (Norconsult, ). Spridningsberäkningar finns både för nuläget samt för en utbyggnad enligt Fördjupad förstudie för stadshustomten (förvaltningen för Service, ). Beräkningarna för nuläget visar att risk för överskridande av MKN för partiklar finns på Storgatan, men inte på Borgmästaregatan. Utbyggnaden bedöms dock inte leda till en försämring av partikelhalten på Storgatan. På Borgmästaregatan försämras partikelhalten något av utbyggnaden, men inte så att det leder till ett överskridande. Trafikbelastningen på Storgatan och Borgmästaregatan, tillsammans med järnvägstrafiken, kan orsaka en bullerproblematik som kan leda till att särskilda krav ställs på föreslagen bebyggelses utformning och placering. Omvandlingen av området motiveras av kvarterets centrala läge i staden med närhet till service och kollektivtrafik och de andra kvaliteter och som bedöms väga tyngre än olägenheterna som orsakas av trafiken. I behovsbedömningen konstateras att ytterligare utredningar med avseende på trafikbuller, förorenad mark, dagvattenhantering, högsta vattenstånd, markstabilitet och vibrationer behöver genomföras vid detaljplanearbetet. Sammanfattningsvis har behovsbedömningen visat att programförslaget inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning bedöms av kommunen inte behöva upprättas eftersom utbyggnad enligt programförslaget inte bedöms ha betydande miljöpåverkan. Planprogram 5

6 Planområdet Läge och areal Programområdet är beläget i centrala Kungsbacka stad strax väster om Resecentrum. Mot öster avgränsas området av Storgatan, mot väster av Kungsbackaån, mot norr av Borgmästaregatan och i söder av byggnaderna för det befintliga stadshuset. Området är drygt 1,2 hektar stort. Markägoförhållanden Samtliga berörda fastigheter inom programområdet ägs av Kungsbacka kommun. Utdrag ur kommunens primärkarta 6 Planprogram

7 Gällande detaljplaner Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Området ligger enligt översiktsplanen för Kungsbacka kommun (ÖP06) inom område för utveckling av tätorten. I den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad (2009) ligger området mitt i stadens centrum. Centrum ska fram till 2020 kompletteras med bostäder, företag, service och parkeringshus. I den delutredning för centrum som gjordes under framtagandet av den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad föreslogs att studier bör göras av utbyggnadsmöjligheter, parkeringsdäck, park, nytillskott av verksamheter eller bostadshus i området kring stadshuset. Planprogram 7

8 Detaljplaner Programområdet ligger i huvudsak inom detaljplanerat område. Området närmast befintliga stadshusbyggnader samt Kungsbackaån är planlagd som allmän platsmark park. Här gäller detaljplanerna K79, K108 och K109. I programområdets norra del är marken planlagd i huvudsak för parkering (detaljplan K108). I programområdets mittersta del finns ett område utom plan. Bostadsförsörjningsprogram och Vision för Kungsbacka I Mål för bostadsbyggande och Vision för Kungsbacka anges tydligt att en betydande del av kommunens expansion ska ske i Kungsbacka stad. Stadsbyggandet ska genomföras med modern arkitektur, tätare strukturer och högre hus. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde ska utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till Innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utarbeta förslag till planprogram. 8 Planprogram

9 planeringsförutsättningar historik Området har ändrat karaktär under de senaste 100 åren. Häradskartan från visar att området där dagens stadshusbyggnader nu ligger då utgjordes av en park som sträckte sig mellan Storgatan och Kungsbackaån och ner mot nuvarande Hotell Halland. På platsen för nuvarande parkering visas kvartersmark för bostäder. På 1930-talet uppfördes den första stadshusbyggnaden (tidigare använd som bl a stadshotell och badhus) i parkområdet, vilket syns på den ekonomiska kartan från Tidigt 1980-tal uppfördes en utbyggnad av stadshuset i riktning mot Kungsbackaån. områdets innehåll och utformning Verksamheter Inom programområdet finns i dagsläget tre byggnader för verksamheter. Två av dessa, på vardera fyra våningar, används som administrativa lokaler för kommunal verksamhet. Den tredje byggnaden, belägen intill Storgatan, hyser en körskola och en butiks- och utställningslokal för konsthantverk. Inom området finns även en mindre ekonomibyggnad. Den äldsta stadshusbyggnaden Verksamhetsbyggnad vid Storgatan Stadshustillbyggnaden från 1980-talet Planprogram 9

10 Park, natur och rekreation I anslutning till stadshusbyggnaderna finns Stadshusparken. Högt över klippta gräsytor och gång- och cykelstråk reser sig stora, äldre träd av främst lind och bok. Stadshusparken utgör resterna av ett äldre parkområde och är en av få grönytor i centrala Kungsbacka stad med så välväxta solitära träd. Stora, äldre träd återfinns även längs med omgivande vägar. Vid cirkulationsplatsen Storgatan/Borgmästaregatan står en mycket rumsbildande och vacker blodbok. Längs Kungsbackaån finns ett grönområde med yngre träd, buskar, sly och klippta gräsytor. Ett gång- och cykelstråk följer ån. Både Stadshusparken och grönområdet längs Kungsbackaån utgör viktiga rekreationsområden. De fungerar även som betydelsefulla kilar till andra grönområden. Stråket genom Stadshusparken till Kungsbackaån. Till vänster stadshusbyggnaden, till höger stadshusets markparkering. Det gula huset revs Stadshusparkens resliga träd består främst av lind och bok. 10 Planprogram

11 Service Området har ett mycket centralt läge i Kungsbacka stad. Det är gångavstånd till i stort sett all den offentliga och kommersiella service som Kungsbacka har att erbjuda. Resecentrum ligger i omedelbar anslutning till programområdet vilket innebär att det är mycket nära till kommunikationer. Kulturmiljö Det finns inga kulturhistoriskt intressanta byggnader eller miljöer inom programområdet (Program för kulturmiljövård, Kungsbacka kommun ). Kungsbacka Innerstad, som ligger ca 200 m söder om programområdet, är av riksintresse för kulturmiljövården (Riksantikvarieämbetets kulturmiljöserver). En utbyggnad enligt programförslaget bedöms inte påverka Kungsbacka Innerstad eller andra kulturhistoriskt intressanta områden. Fornlämningar Enligt Riksantikvarieämbetets kulturmiljöserver finns det inga kända fornlämningar inom programområdet. områdets Trafik och teknik Biltrafik Programområdet omges av Storgatan i öster och Borgmästaregatan i norr. Stadshusets största parkering har utfart mot Borgmästaregatan. En mindre parkering samt in- och urlastning av varor finns på Stadshusets södra sida, med utfart mot Storgatan. Trafikmängden på Storgatan och Borgmästaregatan är betydande. Det gäller särskilt på Storgatan förbi Resecentrum. Efter öppnandet av Tölö Tvärled 2008 har dock trafiken på Storgatan minskat från fordon/vardagsmedeldygn (år 2005) till fordon/vardagsmedeldygn (mars 2009), och på Borgmästaregatan från fordon/vardagsmedeldygn (år 2005) till fordon/vardagsmedeldygn (maj 2009). En trafikutredning har tagits fram (Norconsult ). I utredningen redovisas befintlig trafiksituation kring Stadshuset samt analyseras den trafikökning som programförslaget skulle medföra på kringliggande gator och till och från parkeringsplatser. Trafikutredningen har baserats på en utbyggnad enligt den förstudie som förvaltningen för Service tagit fram ( ). Planprogram 11

12 Gång- och cykeltrafik Stråk för gång- och cykeltrafik, primärt till och från Resecentrum, löper rakt igenom programområdet. Stråken går genom Stadshusparken och även genom befintlig markparkering. Det finns även gång- och cykelvägar längs Storgatan, Borgmästaregatan och Kungsbackaån. Det totala antalet parkerade cyklar kring Stadshuset och Resecentrum uppgår idag till uppemot 400 (Parkeringsutredning, Norconsult, ). Kollektivtrafik Det är gångavstånd till Resecentrum (dryga 100 m) och därmed hela kommunens utbud av kollektivtrafik. Bussterminalen vid Resecentrum är i behov av ett ökat antal busshållplatser. Detta påverkar planprogramsområdet då den pendelparkering som är belägen norr om nuvarande busshållplatser planeras att flyttas till programområdet. Bilder mot Stadshusparken från markparkeringen. Till höger gång- och cykelstråket längs Kungsbackaån. Parkering Inom programområdet finns en stor allmän markparkering bestående av 240 parkeringsplatser. Under vardagarna används de framförallt av anställda och besökare i stadshuset. Under kvällar och helger har de betydelse för besökare till Innerstaden, Kungsmässan m m. En parkeringsutredning har tagits fram över parkeringssituationen vid och kring Stadshuset och Resecentrum (Norconsult, ). I utredningen, som är baserad på Service förstudie ( ), kartläggs nuvarande parkering utbud, utnyttjande och brister samt ges förslag till vilken kapacitet programområdet har att tillgodose de olika parkeringsbehoven. 12 Planprogram

13 Tillgänglighet Området är i princip helt plant. Möjligheten att ta sig fram till fots inom programområdet och längs befintliga vägar bedöms vara mycket god. Området går lätt att nå såväl med bil, med kollektivtrafik och via gång- och cykelvägar. Det är också enkelt att nå Innerstaden och kollektivtrafikangöringar från området. Vatten, spillvatten och dagvatten Ledningar för kommunalt vatten samt dag- och spillvattenavlopp finns inom programområdet. Uppvärmning och kylsystem Stadens fjärrvärmenät finns utbyggt till samtliga befintliga byggnader inom programområdet utom ekonomibyggnaden. Stadshusbyggnaderna har även anslutning till fjärrkyla. Optokabel, el- och teleledningar Optokabel samt el- och teleledningar finns utbyggda till programområdet. En stor telekabel löper under befintliga stadshusbyggnader, mellan Kungsbackaån och Storgatan. En transformatorstation finns vid inom programområdet. Avfallshantering Källsortering av avfall sker idag i den ekonomibyggnad som finns inom programområdet. störningar och risker Geotekniska förhållanden och radon Geotekniska undersökningar har tidigare utförts inom kvarteret Samariten (Göteborgs förorter, ) och för det intilliggande kvarteret St Gertrud (Tellstedt, ). Båda undersökningarna har bedömt jordlagren till ett djup av minst 50 m. Ytlagret består framför allt av fyllnadsmaterial och i vissa delar torrskorpelera. I övrigt utgörs jordprofilen i huvudsak av lerig gyttja och gyttjig lera på friktionsjord ovan berg. Bergets nivå har inte bestämts. Grundvattennivån kan antas fluktuera något vid gränsen mellan torrskorpan och den gyttjiga leran. På grund av den relativt tunna och dåligt utvecklade torrskorpeleran och den gyttjiga leran och leran som underlagrar torrskorpan kommer lastökningar av marken ge upphov till sättningar. Kommunens kartering (Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd, 1988) visar att Planprogram 13

14 området ligger inom lågriskområde för radon. Risk för höga vattenstånd Programområdet är i princip helt flackt och ligger direkt intill Kungsbackaån. Långvarig nederbörd och kraftig sydlig vind som ger högt vattenstånd i inre Kungsbackafjorden kan få vattenstånden i Kungsbackaån att stiga snabbt. Det finns därför en viss risk för översvämningar inom programområdet. Förorening av mark och vatten Kommunens kartering (Länsstyrelsen i Halland, uppdaterad ) visar att det funnits två tvättinrättningar inom området, belägna på Samariten 9 och 11. Brandskydd Brandposter finns vid varje byggnad inom planområdet och vid Borgmästaregatan nära bron över Kungsbackaån Trafikbuller Programområdet påverkas av tågtrafikbuller från järnvägen och av vägtrafikbuller från Storgatan och Borgmästaregatan. Inga utredningar finns i dagsläget på om ljudnivåerna överskrider riktvärdena. Enligt Boverkets rapport allmänna råd 2008:1 kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder vid ljudnivåer överstigande 65dBA. Transport av farligt gods Farligt gods transporteras på Västkustbanan, belägen ca 60 m från planområdet. Miljökvalitetsnormer (MKN) Se under rubriken Miljöbedömning/Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 14 Planprogram

15 DIREKTIV TILL DETALJPLANen vision för området Den övergripande visionen för programområdet är en utbyggnad i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad (2009). I den fördjupade översiktsplanen står blandstaden i fokus i stadens centrala delar. Handel och service är grundstenar för att uppnå en attraktiv centrummiljö. Bostäder i och nära centrum bidrar till att öka genomströmningen av människor, vilket ytterligare gynnar förutsättningarna för handel, kulturupplevelser, restaurangbesök och möjligheter till övernattning. Utvecklade gång- och cykelstråk är viktigt, eftersom det ökar känslan av tillgänglighet till centrum. En mer gångvänlig miljö gör Kungsbacka centrum mer stadslikt. Områdets innehåll Som en följd av den övergripande visionen för området föreslås olika användningsområden inom programområdet. Befintliga träbyggnader på stadshustomten, vilka bl a inrymmer en bilskola, är tänkta att utgå. Kontorshus Enligt Service förstudie har en ny huskropp för 230 arbetsplatser inom kommunens förvaltningsledning och gemensamma stödfunktioner bedömts som erforderlig. Arbetsplatser kan då omlokaliseras från andra lägen i centrala Kungsbacka, men övriga 80 arbetsplatser utgör en nettoökning av antalet kommunala arbetsplatser. Med en förutsatt lokalyta om 24 m² per arbetsplats kommer den nya huskroppen att få bruttoarean m². Utbyggnaden bedöms tillgodose ett minst 20-årigt lokalbehov för förvaltningsledning och gemensamma stödfunktioner. Bostadshus Utifrån den övergripande visionen för programområdet är det viktigt att området även kan innehålla bostäder. Bostäder ökar genomströmningen av människor, vilket i sin tur ökar områdets trygghetskänsla och attraktivitet. En ytterligare fördel med bostäder är möjligheten till samutnyttjande av parkeringsplatserna i parkeringshuset under de tider som tågpendlare och anställda i stadshuset inte nyttjar dessa. Planprogram 15

16 Parkeringshus I parkeringsutredningen har givna eller möjliga behov av parkering i och vid ett framtida parkeringshus inom programområdet bedömts vara: a) Nuvarande + framtida anställda i stadshuset = 370 p-platser b) Besökare till stadshuset = 80 p-platser c) Kulturhuset Fyren, netto = 70 p-platser d) Tågpendlare = 100 p-platser Summa = 620 p-platser Parkeringen framför Stadshuset berörs ej utan ses som framtida reserv för besöksparkering eller annat ändamål. Med hänsyn till utrymmesknappheten förutsätts att all parkering inom programområdet sker i parkeringshus, ingen markparkering föreslås alltså. För att skapa liv och rörelse i området ska parkeringshusets bottenvåning även innehålla lokaler för handel. Framförallt bottenplan i hörnet Borgmästaregatan /Storgatan lämpar sig för handel/service. Park, natur och rekreation En viktig del av programförutsättningarna är att Stadshusparken, med angränsande å-rum, ska definieras och utvecklas till en attraktiv parkmiljö och mötesplats för stadens invånare. Det gröna i staden bidrar i hög grad till stadens identitet på samma sätt som bebyggelsen gör. Parker, stora träd, alléer och vatten utgör viktiga stadsbyggnadselement, dels som faktiska volymer men även som förmedlare av årstidsväxlingar och bidragande till ljud- och doftupplevelser, dekoration, svalkande skugga och renare luft. Vegetationen är en del av årsringarna i en stad på samma sätt som bebyggelsen. Gamla parker, kyrkogårdar, kulturmiljöer och andra offentliga rum visar spår efter stadsbyggnadsideal. Grönområden har ekologisk betydelse vad gäller biologisk mångfald, kretslopp, lokalklimat, luftkvalitet och biologisk kommunalteknik som exempelvis dagvattenhantering. Stadshusparken utgör dessutom ett närområde för närrekreation. Närområdet är viktigt för korta promenader, t ex för att gå ut med hunden, för att kunna sitta ute nära bostaden och för små barns lek. Den spelar även en stor roll som förmedlare av årstidsväxlingar och påverkar hela intrycket av en stadsdel. Bebyggelsen föreslås placeras på mark som tidigare använts för parkeringsändamål. Därmed finns förutsättningar att spara så mycket som möjligt av den befintliga parken och stråken genom kvarteret och längs ån. Större äldre träd längs omgivande gator bör också i möjligaste mån sparas, såsom exempelvis blodboken vid cirkulationsplatsen Storgatan/Borgmästaregatan. 16 Planprogram

17 Placering Placeringen av kontorshus, parkeringshus och bostadshus styrs av: God tillgänglighet och goda kommunikationer från befintlig stadshusentré till nytt kontorshus och till parkeringshus. Möjlighet att bevara ett sammanhängande, tryggt och attraktivt parkområde som är tillgängligt för allmänheten. Möjlighet att gå och cykla genom kvarteret till anslutande gång- och cykelstråk längs Kungsbackaån. Säkerhetsavstånd på 30 m till kontorshus och parkeringshus från järnvägen och 80 m till bostadshus från järnvägen. I förstudien (förvaltningen för Service, ) har de erforderliga ytorna föreslagits utformas och placeras enligt dispositionsskissen nedan. Den nya kontorsbyggnaden föreslås blir 4-5 våningar hög och placeras i nuvarande Stadshusparken. Hela nuvarande yta för markparkering föreslås användas för ett parkeringshus i 4 våningsplan (4.500 m² BTA) eller i 5 våningsplan (3.600 m² BTA) samt för ett ev. framtida utbyggnadsbehov av administrativa lokaler. Dock utifrån en vision för området så som redovisat i detta planprogramsförslag föreslås en annan disposition och utformning av området (se programskiss nästa sida). Planprogram 17

18 programskiss För att kunna bevara Stadshusparkens värden, ta vara på det unika läget invid Kungsbackaån, möjliggöra bostäder som vitaliserar området samt minimera parkeringshusets utbredning på marken, föreslås istället en disponering av programområdet enligt ovan. Programskissen förutsätter ett parkeringshus i 5 fulla våningar, om det krävs 620 p-platser. Parkeringshuset blir annars för ytkrävande för att möjliggöra någon övrig användning av marken, vilket är önskvärt i detta centrala läge. Programskissen förutsätter även en bottenyta på kontorshuset samt bostadshuset på ca m². Detta innebär för kontorshuset en utformning i 6-7 våningar, vid en erforderlig lokalyta om m². Både kontorshuset och bostadshuset bör utformas som slanka byggnader (se vidare under Utformning). 18 Planprogram

19 utformning Enligt Vision för Kungsbacka ska nybyggnation ha en mer djärv stil och arkitektur. Vid analys av kvarterets läge i staden och planerad utvecklingsinriktning bedöms programområdet ha goda förutsättningar för en gestaltning i enlighet med de formulerade intentionerna varför en djärv gestaltning och arkitektur kan prövas i fortsatt planering. Det är önskvärt med en identitetsskapande byggnad för stadshusets utbyggnad. Här kan skapas ett landmärke både för verksamheten och för kvarteret i stort. Det kommer att ställas stora krav på gestaltningen för att skapa den variation som behövs för att skapa god arkitektur. Ett gestaltningsprogram behöver tas fram i samband med detaljplaneringen som anger riktlinjer för detaljutformningen för att bryta ned skalan på framför allt parkeringshuset och variera gestaltningen på ett harmoniskt sätt. Gestaltningsprogrammet behöver också visa på hur kvarterets inre delar med parkområdet, gång- och cykelstråken och byggnadernas bottenvåningar ska utformas för att skapa fungerande stråk och en trygg och attraktiv miljö. Inom gestaltningsprogrammet till detaljplanen bör det även tas fram en ljusplan. Planprogram 19

20 Exempel på parkeringshus helt i trä... För att skapa ett dynamiskt och tryggt kvarter är det även viktigt att tillskapa lokaler i parkeringshusets bottenvåning....i metall... Det kommer att ställas stora krav på gestaltningen för att skapa den variation som behövs för att skapa god arkitektur....och i glas. Exempel på bostadshus i Malmö; Urbana Villor. Med hållbarhetsperspektivet som utgångspunkt har en ny form av samverkan mellan arkitektur och landskap inletts i detta kvartershus för boende i gemenskap kring odling och grönska. Med detta arbetssätt blir flera arkitektoniska konsekvenser tydliga. Foto: Peter Carlsson och Urbana Villor 20 Planprogram

21 Fornlämningar Mot bakgrund av den historiska användningen av området och att det inte finns några dokumenterade kulturhistoriska värden (Riksantikvarieämbetets kulturmiljöserver) bedöms det inte krävas en arkeologisk utredning inom området under programskedet. Eftersom det dock inte kan uteslutas att det finns idag dolda fornlämningar inom planområdet kan en arkeologisk utgrävning bli aktuell i ett senare planeringsskede. Områdets trafik och teknik Biltrafik Enligt trafikutredningen kommer en utbyggnad av ett parkeringshus med 620 platser att medföra en nettoökning av trafikalstringen i området om ca 800 fordon/vardagsmedeldygn. Vid anslutningen till nuvarande parkering respektive framtida parkeringshus i programområdet beräknas trafiken öka med fordon/vardagsmedeldygn. Trafikmatning av programområdet ska ske till Borgmästaregatan. Med hänsyn till trafikbelastningen särskilt under morgonen föreslås två körfält för trafik in till parkeringshuset. Storgatan mellan dess korsning med Borgmästaregatan och Resecentrum är ansträngd. Det har inte bedömts som lämpligt med utfarter mot denna del av Storgatan. Utbyggnaden av bussterminalen bedöms kunna ske utan att Storgatan behöver förskjutas västerut. Inga åtgärder på Storgatan bedöms därför som erforderliga i och med programmets genomförande. Programområdets angränsning till de omgivande gatorna ska utformas så att ett omväxlande och stadsmässigt gaturum skapas. Det är önskvärt att in- och utfarten mot Borgmästaregatan utformas som en miljö som är attraktiv och trygg för fotgängare. Större, stadsmässiga träd bör bevaras då detta är positivt både för luftkvalitetsnormer och som ett rumsbildande element. Parkeringsbehovet redovisas under rubriken Parkeringshus. Gång- och cykeltrafik Befintliga gång- och cykelstråk ska bevaras och förstärkas. Utöver dagens ca 400 cykelparkeringar vid Stadshuset och Resecentrum tillkommer behovet av cykelparkering för tågpendlare, vilket i nuläget inte kan särskiljas från parkeringsbehoven för sysselsatta och besökare. Det förutsätts att detta antal kommer att öka med 50 %. Behovet av cykelparkering blir 600 cykelplatser (Parkeringsutredning, Norconsult, ). Planprogram 21

22 Kollektivtrafik Programområdet påverkas av den planerade utbyggnaden av resecentrums busshållplatser. Detta då den pendelparkering som idag finns norr om nuvarande busshållplatser måste flyttas vid en utbyggnad. Pendelparkeringsplatser ska inrymmas i det parkeringshus som planeras inom programområdet, se vidare under rubriken Parkeringshus. Banverket har en önskan att på lång sikt kunna bygga ut till fyra spår från Kungsbacka station och norrut. Detta innebär att spårområdet måste breddas med 15 meter på ömse sidor då det är oklart vilken sida som är lämplig att bygga ut. Det finns även diskussioner om att öka kapaciteten på järnvägen genom att använda längre tåg. Längre perronger kan då komma att behövas. Kommunen har ställt sig positiv till ökad kapacitet på Västkustbanan men konstaterat att det i dagsläget inte är realistiskt att kommunen avsätter mark för ytterligare spår genom staden då obebyggda eller oplanerade områden i princip saknas i Kungsbacka stad. Planering av eventuell breddning av järnvägen får lösas när förstudie föreligger. Planprogrammet har inte beaktat en eventuell breddning av järnvägen. Tillgänglighet Framkomligheten på befintlig mark och befintliga vägar inom programområdet bedöms vara mycket god eftersom nivåskillnaderna är små. Utformningen av ny bebyggelse, vägar och andra vistelseytor ska väl tillgodose de nationella målen för tillgänglighet och stor omsorg ska läggas vid detaljutformning, så som kanter mellan olika vägmaterial. Kontorshuset ska nås via befintlig huvudentré. En glasad gång mellan huskropparna angör sedan, en våning upp via befintligt trapphus/hiss. Eventuella lastzoner till det nya kontorshuset ska inte vändas mot Stadshusparken eller mot gång- och cykelstråk. De lokaler för handel som ska placeras i parkeringshuset och i bostadshuset, ska ligga i husens bottenvåningar för att underlätta för tillgänglighet, skapa levande gatumiljö samt förhindra insyn till bostäder. Bostädernas entréer ska, där det är möjligt, ligga mot gata. Bostäderna ska även kunna nås från gårdssidan. Enligt plan och bygglagen samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd ska enkelt avhjälpta hinder undanröjas till och i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser (BFS 2003:19 HIN). Vatten, spillvatten och dagvatten Området kommer att anslutas till ledningar för kommunalt vatten och spillvattenavlopp. Kommunens vatten- och avloppsverk har kapacitet för den föreslagna omvandlingen av kvarteret. Möjligheterna till ett lokalt omhändertagande av dagvatten ska undersökas. Vid planering av byggnader och markplanering ska hänsyn tas till hanteringen av dagvatten. Behov av 22 Planprogram

23 oljeavskiljare för parkeringsytor ska utredas. Energianvändning, uppvärmning och kylsystem Nya byggnader ska vara utformade så att byggnadens energianvändning för värme, tappvatten, drifts- och hushållsel är lägre än angiven högsta energianvändning enligt Miljömål för Kungsbacka. Kommunen uppmuntrar till energieffektivt byggande. Nya byggnader föreslås anslutas till stadens fjärrvärmenät eller värmas upp på ett annat lämpligt sätt i enlighet med Miljömål för Kungsbacka. Nya byggnader föreslås även anslutas till stadens fjärrkylanät. Optokabel, el- och teleledningar Ny bebyggelse bedöms kunna anslutas till befintliga el- tele- och optokabelledningar. Ledningarnas läge bedöms inkomma under samrådstiden för planprogrammet. Avfallshantering En utbyggnad enligt planprogrammet medför att en befintlig ekonomibyggnad för källsortering av avfall måste rivas. Erforderliga utrymmen för källsortering av avfall ska därför tillskapas inom den nya bebyggelsen. Utrymmena ska finnas inomhus och utomhus. Avfallshanteringen ska ske med största hänsyn till miljön samt återvinning av energi och material. Störningar och risker Geotekniska förhållanden och radon Enligt de geotekniska undersökningar som tidigare har utförts i närområdet (Göteborgs förorter, och Tellstedt, ) ger varje lastökning av marken upphov till sättningar om inga åtgärder genomförs. Geotekniska undersökningar krävs därför för att fastställa områdets geotekniska förhållanden och vilka åtgärder som krävs för att undvika framtida problem med sättningar etc. Högt sannolikt krävs kohesionspålning vid grundläggning samt att schaktning för ev. källare sker inom spont. Radonskyddat utförande bedöms inte krävas för ny bebyggelse då kommunens kartering visar att området ligger inom lågriskområde för radon. Vibrationer i mark som orsakas av järnvägstrafiken bör minimeras. Lämpliga åtgärder får utredas i detaljplaneringen. Planprogram 23

24 Risk för höga vattenstånd För att undvika översvämning vid högvatten arbetar kommunen för närvarande utifrån en lägsta färdiga golvnivå i programområdet av +2.8 m (Rh 2000). I denna höjd ingår en marginal om 0,5 m, så som föreskrivs i den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad (2009). Utredningar pågår kring hur riskerna kan hanteras. I samband med detaljplaneläggning prövas detta mer detaljerat. Förorening av mark och vatten En sanering till känslig markanvändning (bostäder) eller mindre känslig markanvändning (parkeringshus och kontor/lokaler) kan bli aktuell på Samariten 9 och 11. Utredningar krävs för att fastställa vilka saneringsåtgärder som krävs i området i samband med planerad detaljplaneändring. Områden som är så förorenade att de medför eller riskerar att medföra negativ påverkan på miljön eller på människors hälsa omfattas av miljöbalkens särskilda bestämmelser om förorenade områden. Brandskydd I området bör det finnas brandposter med maximalt 150 meter inbördes avstånd. För att säkerställa att utryckningsfordon kan komma fram behövs en minsta körväg på 3 meter, en fri höjd på 4 meter och marken tåla en bärighet motsvarande ett axeltryck på minst 10 ton. Trafikbuller En bullerutredning ska tas fram i detaljplaneskedet för att utreda i vilken utsträckning området påverkas av buller från järnväg och väg och vilka åtgärder som eventuellt kan komma att krävas. Transport av farligt gods Vid en utbyggnad enligt planprogrammet kan den planerade bebyggelsen placeras på ett sådant sätt att den ligger utanför bedömd riskzon för transport av farligt gods (kommunens översiktsplan ÖP06 och behovsbedömningen) vilket innebär att inga krav ställs på särskilda åtgärder. 24 Planprogram

25 Miljökvalitetsnormer (MKN) Då området planeras att bli mer eller mindre slutet mot Borgmästaregatan och Storgatan finns risk att partikelhalterna vid vägkant blir relativt höga. Enligt behovsbedömningen bedöms en exploatering enligt planprogrammet dock inte medföra att miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids vid vägkant. Den luftutredning som Norconsult tagit fram ( ) stödjer bedömningen i och med att den förväntade ökningen av luftpartiklar i framtiden är mycket liten. Det går att minska produktionen av lokala föroreningar genom åtgärder på vägen så som förbättrad sopning, åtgärder för bättre dammbindning samt plantering av skyddande växtlighet kring området. MKN för kvävedioxid kommer sannolikt att klaras. Strandskydd En bestämmelse om upphävande av strandskydd ska finnas med i den kommande detaljplanen. Administrativa frågor Genomförande En genomförandebeskrivning kommer att upprättas i detaljplaneskedet. Kommunen äger all berörd mark och kommunen ska vara byggherre för hela projektet. Kontorshuset (stadshusets utbyggnad) kostnadsberäknas till 125 miljoner kronor. Parkeringsanläggningen som omfattas av cirka 600 parkeringsplatser kostnadsberäknas enligt parkeringsutredningen till cirka 100 miljoner. Utöver denna kostnad tillkommer infrastrukturer, upprustning av parkmiljön med mera, med en i programskedet okänd kostnad. Om projektet kommer att innehålla bostäder så säljs denna tomtmark till en bostadsexploatör och utgör en intäkt som minskar kostnadsbilden något. framtaget utredningsmaterial Fördjupad förstudie för stadshustomten, kvarteret Samariten, Förvaltningen för Service, Parkeringsutredning, Norconsult, Trafikutredning, Norconsult, Luftutredning, Norconsult, Miljöbedömning av programförslag , rev Planprogram 25

26 TIDPLAN Samråd över planprogrammet beräknas kunna äga rum under hösten Medverkande tjänstemän Planprogrammet har upprättats i juli 2010 av kommunstyrelsens förvaltning i samråd med berörda förvaltningar. Hasse Andersson Helena Thomann Hillevi Skoog Planeringschef Planarkitekt Planarkitekt 26 Planprogram

27 Kungsbacka kommun Kommunstyrelsens förvaltning Kungsbacka tel: