Redovisning av leasing den senaste utvecklingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av leasing den senaste utvecklingen"

Transkript

1 NYHETSBREV mars 2011 FR NEWS Redovisning av leasing den senaste utvecklingen IASB och FASB gav i augusti 2010 ut sitt gemensamma förslag till förändringar av leasingredovisning som innebar ett antal radikala förändringar gentemot idag gällande regler, vilka har beskrivits tidigare i FR News (nr ). Förslaget har blivit mycket omdebatterat och IASB har fått ta emot nästan 800 remissvar. IASB och FASB har också genomfört 7 rundabords diskussioner samt ytterligare out reach activities i syfte att få in synpunkter på förslaget. Återkopplingen har lett till ett antal tentativa beslut från IASB och FASB med bäring på redovisning av leasing som kommer att diskuteras nedan. Bakgrund IASB och FASB anser att nuvarande standards för redovisning av leasing avtal, i huvudsak IAS 17 samt SFAS 13, inte ger en ekonomiskt rättvisande redovisning samt leder till att ekono miskt lika transaktioner inte behandlas redovisningsmässigt konsistent. Vidare är IASB och FASB av uppfattningen att nuvarande regelverk möjliggör struk turerade transaktioner där syftet är att uppnå off-the-balance sheet hante ring. Denna senare aspekt har av SEC i en rapport upprättad efter redovisnings skandalerna i USA identifierats såsom ett prioriterat område. Mot denna bakgrund så lades ett Exposure Draft (ED) fram med förslag om att leaseta garen ska aktivera tillgångar och skulder hänförliga till leasingavtal enligt den så kallade Right-of-use asset ansatsen, medan leasegivaren ska han tera leasing avtal i enlighet med en av två föreslagna metoder. Möjligheten att införskaffa tillgångar och ådra sig förpliktelser utanför balansräkningen ska i enlighet med detta förslag därmed försvinna. ED har kritiserats på ett antal punkter och detta har lett till att IASB och FASB vid sina möten under januari, februari och mars fattat ett antal tentativa beslut som leder till väsentliga förändringar i det förslag till redovisning av leasing _Nyhet_Redov_Leasing.indd 1 som presenterades i ED. Notera dock att det rör sig om tentativa beslut, vilket innebär att besluten kan komma att ändras fram tills att dessa har antagits slutligen och inkluderats i en godkänd standard. Icke desto mindre innebär dessa tentativa beslut väsentliga föränd ringar av förslaget i förhållande till vad som tidigare presenterats i ED. Nedan kommer de mest väsentliga förslagen till förändringar att presen teras. Leasingperioden Den föreslagna definitionen i ED av seende leasingperioden såsom den längsta mest sannolika perioden kritise rades kraftigt. Respondenterna ansåg att detta skulle leda till att tillgångar och skulder som inte uppfyllde ramverkens definitioner på tillgång och skuld aktive ras i balansräkningen. IASB och FASB tog fasta på kritiken och har tentativt föreslagit att leasingperioden ska vara den icke-uppsägningsbara perioden plus förlängningsoptioner, vilka är rim ligt säkra att utnyttjas, dvs. en definition som i allt väsentligt synes överensstäm ma med de idag gällande definitionerna i IAS 17 och SFAS 13. Allt annat lika, bör detta leda till att leasingperioderna blir kortare än i det ursprungliga förslaget, eftersom tyngdpunkten i bedömningen inte längre tar lika stor hänsyn till par ternas intentioner. Dock bör fram hållas att förslaget kan leda till förändringar gentemot nuvarande praxis, om IASB och FASB beslutar att förekomsten av en ekonomiskt förmånlig förlängnings option automatiskt leder till att rimlig hetskriteriet är uppfyllt. Variabla avgifter ED innehåller långtgående krav på att estimera och inkludera variabla avgifter i leasingavgiften. Även detta kritisera des kraftigt, eftersom detta ansågs vara komplext och i alltför hög grad beroende av subjektiva bedömningar. Det ansågs även innebära aktivering av komponen ter som inte uppfyller definitionerna av tillgång respektive skuld. IASB och FASB beslutade därför tentativt att i leasingavgiften endast inkludera sådana variabla avgifter som är beroende av ett index eller en ränta med utgångspunkt i den nivå som existerar i vid leasingav talets ingående. Variabla avgifter som är beroende av direkt framtida användning av tillgången, t ex antalet utnyttjade maskintimmar eller en omsättnings baserad hyra för lokaler, ska däremot endast inkluderas om det är rimligt säkert att sådana avgifter kommer att betalas. I nuläget har dock ingen definition av rimligt säkert i förhållande till detta diskuterats, men IASB och FASB avser att återkomma till denna fråga. Det kan konstateras att det enligt

2 vår uppfattning bör vara rimligt att det föreligger kongruens till tolkningen av begreppet såsom använt i förhållande till leasingperioden, dock torde det även vara rimligt att andra kriterier utvecklas för att stödja bedömningen i förhållande till variabla avgifter i syfte att få en kon sekvent tillämpning. Hantering av köpoptioner IASB och FASB har ändrat det ursprung liga förslaget i ED avseende hantering av köpoptioner. Sådana köpoptioner skulle inte beaktas när leasingavgif ten bestämdes utan hanteras som en separat komponent. I ED ansågs inte köpoptioner vara en del av förpliktelsen kopplad till leasingavtalet utan istället en uppsägning av kontraktet med efterföl jande köp. I enlighet med detta synsätt så skulle inte köpoptioner redovisas förrän de utnyttjades och resulterade i köp och sålunda avslut av leasingavta let. Detta synsätt kritiserades och ett skäl till detta var att den ekonomiska substansen i en förlängningsoption som omfattar i princip hela den under liggande tillgångens livslängd är lik den ekonomiska substansen i en köpoption. Det ursprungliga förslaget i ED ledde dock till skild redovisningshantering. IASB och FASB har därför tentativt beslutat att köpoptioner ska inkluderas i leasingavgiften om det är rimligt säkert vid avtalets ingående att dessa kommer att utnyttjas, dvs. i princip samma be dömning som för förlängningsoptioner. Återigen kan noteras att detta innebär att nya förslaget nära ansluter till gäl lande standards, IAS 17 och SFAS 13. Klassificering av leasingavtal I förslaget i ED ansågs alla leasingavtal ha samma väsentliga karaktär i förhål lande till hanteringen av intäkter och kostnader, förutom de avtal som föll un der lättnadsregeln för avtal vars längsta sannolika leasingperiod var 12 månader. Detta innebar att alla avtal ansågs ha en finansieringskomponent och räntan skulle beräknas i enlighet med effektiv räntemetoden. Kortfattat innebar detta att alla leasingavtal skulle ha en intäktsoch kostnadsstruktur vilka motsvarade hur finansiella leasingavtal hanteras under IAS 17 och SFAS 13. Även detta kritiserades och respondenter ifråga satte huruvida det är korrekt att anta att alla leasingavtal ska anses inneha en finansieringskomponent. IASB och _Nyhet_Redov_Leasing.indd 2 FASB har därför tentativt beslutat att införa en klassificeringsregel tillämplig för både leasetagare och leasegivare innebärande att alla leasingavtal ska klassificeras enligt följande: Finance lease Other-than-finance lease Klassificering kommer att avgöra hur kostnader och intäkter hänförliga till avtalen ska hanteras i resultaträk ningen, den första klassen kommer att hanteras enligt effektivräntemetoden medan den andra klassen kommer att ha linjär intäkts- och kostnadsföring. Det är av väsentlig vikt att påpeka att detta inte innebär att IASB och FASB har gjort avsteg från Right-of-use asset ansatsen, utan även fortsättningsvis kommer alla leasingavtal att aktiveras på leasetagarens balansräkning. I sam band med detta bör dock noteras att detta kommer att innebära att det även fortsättningsvis kommer att finnas ett behov av klassificering av leasingavtal samt att avtal med snarlik ekonomisk substans kommer att hanteras olika i resultaträkningen. Hur ska ett leasingavtal definieras? Det kan konstateras att detta är en yt terst väsentlig frågeställning, eftersom detta avgör räckvidden i standarden. IASB och FASB valde i ED att inkludera en definition på ett leasingavtal som i princip ansluter till definitionen under nuvarande regler, dvs. för IASB så inkluderades IFRIC 4 i ED, i hopp om att detta skulle anses utgöra en välkänd och robust definition. Ett leasingavtal är ett avtal som uppfyller båda följande kriterier: Överför en rättighet att utnyttja en specificerad tillgång Överför rättigheten att kontrollera utnyttjandet av den specificerade tillgången Emellertid kan det konstateras att detta inte var tillräckligt, den tidigare definitio nen hade inte granskats ordentligt, men då nu alla leasingavtal skulle aktiveras i leasetagarens balansräkning blev defini tionen av stort intresse för alla respon denter. Kritiken mot att det föreslagna införandet av den befintliga definitionen var att denna inte utgjorde en robust definition. Det torde vara väsentligt för tillämpningen av standarden att en sådan robust definition finns enligt en majoritet av respondenterna och denna kritik ledde till att IASB och FASB valde att öppna denna ytterst väsentliga fråga. Frågeställningar som uppkommer kopplas till vad som kan anses vara en specificerad tillgång, kan t.ex. exempel vis en fysisk eller icke-fysisk del av en större tillgång uppfylla specificitetskrite riet? Vidare diskuteras gränsdragningen mot en serviceleverans, vilken inte ska aktiveras, och om det krävs någon form av tillgång för att leverera tjänsten, när är denna så signifikant eller specifice rad att det är fråga om ett leasingavtal snarare än en service leverans? Fråge ställningar kring kontrollkriteriet och hur detta överensstämde med kontrollkrite riet såsom definierat i ED avseende in täktsredovisning har också tagits med. Det kan således konstateras att det i nuläget synes ytterst osäkert vad detta kommer att utmynna i, eftersom ovan nämnda frågeställningar är av sådan väsentlig karaktär att de kommer att ha stor effekt på tillämpningsområdet för den kommande standarden. I nuläget verkar en majoritet av medlemmarna i IASB och FASB luta åt en definition som snarare utgör en utvidgning från nu gällande standards, men det är i nuläget svårt att ge ett tydligt svar på var IASB och FASB kommer att landa i denna syn nerligen grundläggande frågeställning. Redovisning hos leasegivaren Det kan konstateras att IASB och FASB har haft väsentligt kortare tid att ut veckla en modell för redovis ning av leasingavtal för leasegivaren, eftersom detta var exkluderat från det gemensamma discussion paper som släpptes under Till följd av häftig kritik inkluderas dock ett förslag till redo visning av leasingavtal för lease givaren i ED, där två möjliga redovisningsmodel ler kvarstod, vilket är en skillnad mot hur redovisningen ska ske hos lease tagaren där alla leasingavtal behand lades lika. Denna ansats blev starkt kritiserad och en vanlig invändning var att detta i princip innebar en överföring av distinktionen mellan finansiell och operationell leasingavtal i nu gällande standards, en distinktion som IASB och FASB har förkastat såsom ledande till bristande jämförbarhet. IASB och FASB tog till sig denna kritik och har därför tentativt beslutat att arbeta vidare med leasegivarens redovisning, men har

3 uttryckligen begränsat omfattningen till frågeställningar, vilka är kritiska för både leasegivaren och leasetagaren. Under det fortsatta arbetet avser även IASB och FASB att utvärdera om det krävs ytterligare förändringar. Om ja, då kommer IASB och FASB att ta ställ ning till om detta ska inkluderas i det pågående projektet eller behandlas separat i ett senare projekt. I sådana fall kommer det pågående projektet inte att innehålla en fullständig stan dard för redovisning av leasingavtal för både leasetagaren och leasegivaren. Den fortsatta processen Vad innebär då ovanstående process för det fortsatta arbetet? Först och främst kan det konstateras att endast tentativa beslut fattats om förändringar av förslaget till redovisning av leasing avtal, vilket innebär att det fortfarande finns en osäkerhet om hur den slutliga standarden kommer att se ut. En yt terligare aspekt här är att de områden som IASB och FASB har tagit upp till diskussion är av ytterst väsentlig karak tär. Tilläggas kan att ytterligare frågor av mindre väsentlig karaktär förutom de som här diskuterats har lyfts fram av IASB och FASB i det fortsatta arbetet med den nya standarden för redovis ning av leasingavtal. Det anses av många vara olyckligt att frågeställningar som rimligen är av grundläggande betydelse för redovisning av leasingav tal, såsom definitionen av ett leasing avtal, inte tillfredsställande lösts redan innan ED gavs ut. Projektet avseende förbättring av leasingredovisning är en del av det gemensamma projek tet för konvergering som IASB och FASB bedrivit genom Memorandum of Understanding. Enligt den initiala tidplanen ska detta avslutas under andra kvartalet 2011, vilket överens stämmer med den tänkta slutpunkten för projekten inom MoU. Det finns således ett starkt tryck att bibehålla den ursprungliga tidplanen. Mot bakgrund av de grundläggande frågeställningar och ändringar som beskrivits ovan finns det en tydlig oro för att IASB och FASB väljer att driva igenom en standard för att möta det fastslagna slutdatumet. Många intressenter menar att de frågeställningar som lyfts är av sådan karaktär att en ny ED med en reviderad version skulle vara ytterst lämpligt, särskilt eftersom de tentativa besluten _Nyhet_Redov_Leasing.indd 3 helt ändrar standardens konceptuella uppbyggnad. Så verkar emellertid inte bli fallet utan Sir David Tweedie ut tryckte nyligen i ett tal tydligt att IASB och FASB har för avsikt att presentera den nya standarden för redovisning av leasingavtal enligt den ursprungliga tidplanen. Sammanfattningsvis pekar detta på att en ny standard trots allt kommer att presenteras, men det råder i nuläget en stor osäkerhet om det materiella innehållet på väsentliga punkter. Det synes inte heller helt klart om den kommande standarden både kommer att omfatta regler för leaseta garen och leasegivaren, utan regler för den senare kan mycket väl hanteras i ett separat projekt. Författare: Michael Thorstensson Tel: The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden

4 NYHETSBREV mars 2011 FR NEWS Vad händer med K3? Efter att remisstiden för K3 har gått ut så arbetar Bokföringsnämnden (BFN) med att ta del av remissinstansernas synpunkter och nyligen publicerades information om hur arbetet fortskrider. Bl a anges att K3 ska tillämpas på årsredovisningar som upprättas för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december För kal enderårsföretag innebär det 2013 med jämförel se tal för Tidigare tillämpning ska vara tillåten. K3 kommer att vara obligatorisk för större företag. I tidigare nummer av FR News (nr 3 och nr ) har vi behandlat utkastet till K3. Då redogjorde vi för innehållet i utkastet samt tänkbara effekter av redo visning enligt K3. Efter att remisstiden gått ut har vi tagit del av samtliga inkom na remissvar och redogör i denna artikel för vad remissinstanserna svarade på remissen. Artikeln behandlar kommen tarer som flera remissinstanser framfört och varit eniga om. Artikeln ger därmed inte en heltäckande beskrivning av samt liga kommentarer som framförts. Intresset för utkastet BFN skickade ut K3-remissen till cirka 50 remissinstanser och lade även ut den på hemsidan så att det stod var och en fritt att lämna synpunkter. När remiss tiden gått ut hade 42 remissvar, cirka 200 sidor, kommit in till BFN. Svaren kommer dels från de instanser som BFN sände ut den till men även från andra organisationer och privatpersoner. Cirka 10 stycken av inkomna remissvar angav enbart att de valt att avstå från att lämna synpunkter. Därmed är det ca 30 remiss instanser som mer aktivt har arbetat med ut kastet. Vissa av dessa har bara angett att de inte har något att invända. Enbart ett fåtal instanser har valt att lämna kommentarer på hela remissen. Far stod för det mest omfattande remis svaret och var även en av de remissin stanser som var mest kritisk. Grunderna och strukturen i K3 De flesta remissinstanser anser det vara lämpligt att K3 bygger på det _Nyhet_FR_News_K3.indd 1 internationella regelverket IFRS for SMEs med de justeringar som är nöd vändiga på grund av svenska lagar och institutionella för hållanden. Vissa remiss instanser har även påtalat att det ska ske en ännu större anpassning till IFRS for SMEs och att avsteg enbart ska ske på de områden där IFRS for SMEs avviker från svensk lag. Detta skulle vara en fördel för bolag i en koncern där moder bolaget är noterat. Steget från att redovisa enligt K3 till att rapportera enligt IFRS skulle därmed bli mindre. Enigheten kring denna utgångspunkt är alltså mycket stor även om vissa remissin stanser även ifrågasätter om IFRS for SMEs är en rimlig utgångspunkt. Flera remissinstanser har framfört åsikter om att K3 är ett alldeles för om fattande regelverk och att det kan vara svårt att följa för mindre företag samt att gapet mellan K3 och K2 är för stort. Som förslag på detta anser ett flertal remissinstanser att det ska införas se parata bestämmelser på flera områden för mindre företag som väljer att följa K3. K3-utkastet bygger på att alla före tag ska följa samma värderingsregler men att mindre företag har något färre upplysningskrav på grund av svensk lag. Många remissinstanser tycker dock inte att detta räcker utan undantagen för de mindre företagen ska vara ännu fler. I utkastet inleds varje kapitel med ett antal punkter som utgör det allmänna rådet som sedan efterföljs av en kom mentardel till rådet. BFN har tänkt sig att det allmänna rådet ska läsas tillsam mans med ÅRL och därför har några citat från lagen inte medtagits i kapitlen och knappt heller några paragrafhän visningar. Många gånger sammanfaller texten i det allmänna rådet ordagrant med texten i kommentardelen och text massan som en tillämpare måste gå igenom blir mycket stor utan att ge något mervärde. Detta medför att K3 blir svårläst på grund av omfattande och upprepande text samt att det är svårt att veta när man behöver läsa ÅRL parallellt och inte. Den hårdaste kritiken från remissin stanserna rör just detta upplägg. Skatte verket anser att vägledningen blir svår läst och mindre användarvänlig och Svenskt Näringsliv tycker att det finns ett stort behov att omarbeta den kompletterande vägledningen och att den måste ges en mer pedagogisk struktur. Praktiskt taget alla remissin stanser har lämnat liknande kommen tarer och BFN har på sin hem sida angivit att strukturen i K3 ska arbetas om. K3 innehåller ett antal regler som går emot ÅRL, till exempel förbud mot att redovisa extraordinära poster och för bud mot reversering av goodwillned skrivning. Några remissinstanser, bland annat Far, har påpekat detta. Far anser sålunda att som generell princip gäller att K3 inte i något avseende ska avvika från svensk lag. Vid kollision mellan lag och allmänt råd går lagen före. BFN har på sin hemsida angivit att en översyn

5 ska ske av de lagöverträdelser som finns i utkastet. Obligatoriskt eller inte? Ska vissa företag vara tvingade att till ämpa K3? Enligt utkastet ska alla företag som upprättar årsredovisning och som inte är så kallade IFRS-företag eller mindre företag som valt att upprätta årsredovisning enligt K2 tillämpa K3. Detta betyder att alla andra företag ska följa K3. Några remissinstanser anser att storleken inte bör vara avgörande utan att andra egenskaper, såsom finansiell struktur och intressentkategorier, bör bestämma valet av norm. Eftersom det är svårt att i det allmänna rådet formulera kriterierna för att välja mellan K2 och K3 kan företaget självt avgöra vilken norm man bör använda. Företagets val kan tänkas bli påverkade av intressenterna. Inga regler kan göras helt fullständiga utan det finns alltid frågor som inte är reglerade. Hur ska dessa händelser redovisas? Utkastet uttalar att man ska söka en princip som är relevant för användarna som beslutsunderlag och som är tillförlitlig så att en rättvisande bild erhålls och att den ekonomiska innebörden, inte den juridiska formen, återspeglas. Dessutom ska årsredo visningen vara baserad på försiktiga bedömningar och informationen ska vara fullständig. Kunskap om dessa principer får man i första hand från det allmänna rådet som behandlar liknande frågor, det vill säga man ska göra exten siva tolkningar och analogislut. För det andra erhålls kunskap från det allmänna rådets definitioner och grundläggande principer. För det tredje ska vägledning sökas från full IFRS, det vill säga de normer som noterade företag följer. Kritik har framför allt riktats mot det tredje alternativet, att vägledning ska sökas i IFRS. K3 har IFRS for SMEs som grund och IFRS for SMEs är en light version av full IFRS. Full IFRS är givetvis mycket mer detaljerade än SME och har därmed anvisade lösningar mycket oftare än SME. Detta leder till att före tag som tillämpar K3 mycket ofta blir hänvisade till IFRS för att få fram en lös ning på ett redovisningsproblem. Flera remissinstanser har påtalat att kravet på att söka vägledning i IFRS är för hårt formulerat, och att man istället enbart ska ges en möjlighet, inte skyldighet, _Nyhet_FR_News_K3.indd 2 att söka vägledning inom IFRS och att därmed även andra lösningar ska vara möjliga. Materiella anläggningstillgångar I utkastet till K3 föreslår BFN att delar av materiella anläggningstillgångar som förbrukas på väsentligt olika sätt ska skrivas av över separata nyttjandeperio der. Detta innebär att för varje väsentlig del/komponent ska anskaffningsvärdet delas upp på varje del. Sedan ska varje del åsättas ett restvärde och slutligen ska delarna skrivas av över separata nyttjandeperioder. Detta innebär alltså ett krav på vad som i praktiken brukar benämnas komponentuppdelning/kom ponentavskrivning på samtliga materi ella anläggningstillgångar. Detta får olika effekter på olika bran scher beroende på typ av tillgångar som finns i företagen. Den bransch som framförallt berörs är fastighets branschen och bestämmelsen kommer att påverka såväl bostadsrättsfören ingar, företag som förvaltar fastigheter och företag som äger och driver sin verksamhet i egna lokaler. Kompo nentavskrivning är något som flertalet remissinstanser påtalat är alldeles för kostsamt att införa och den adminis trativa bördan kommer att öka kraftigt i relation till den nytta som denna infor mation ger. De åsikter som förs fram avseende komponentavskrivning är att bestämmelsen ska tas bort helt och hållet, att det tvingande kravet ska tas bort och att det istället formuleras som en frivillig regel för samtliga företag, såsom det är idag. Vissa anser att det ska bli frivilligt för mindre företag som kommer att följa K3 och tvingande för större företag. Utöver dessa kommentarer framförs att det måste införas separata övergångs bestämmelser avseende komponent uppdelning och att komponenterna ska byggas upp framåtriktande. Såsom utkastet är utformat finns ingen över gångsregel vilket innebär att samtliga befintliga materiella anläggningstill gångar måste delas upp i komponenter per övergången till K3, det vill säga full retroaktiv tillämpning. Ytterligare ett område som flertalet remissinstanser påtalat och som berör vissa materiella anläggningstillgångar är ett upplysningskrav avseende förvalt ningsfastigheter. K3 kräver upplysning om det verkliga värdet på samliga för valtningsfastigheter, per fastighet! Fastigheterna får inte redovisas till verkligt värde i balansräkningen men det finns alltså ett upplysningskrav för samtliga företag som följer K3 vilket kräver individuella värderingar per fastighet. Dessutom ställs höga krav på upplysning kring hur värderingen gått till etc. Remissinstanserna ifråga sätter om detta upplysningskrav ska finnas över huvud taget, om mindre företag ska undantas från upplysnings kravet samt att man ska få lämna samlad information om verkligt värde på hela fastighetsbeståndet, inte per fastighet. Remissinstanserna påtalar också att det är orimligt att ställa dessa krav eftersom det är högre krav än för noterade företag. Övriga kommentarer Flera remissinstanser påtalar fördelen med att K3 innebär ett mer samlat regelverk jämfört med de bestämmel ser som finns i dag. Eftersom det alltid innebär viss osäkerhet att börja följa nya normer efterfrågas olika typer av skillnadslistor. Vissa remissinstanser vill ha skillnadslista mellan K3 och IFRS for SMEs, vissa vill ha skillnadslista mellan K3 och K2 och vissa efterfrågar skill nadslista mellan K3 och dagens normer. Vissa remissinstanser påtalar även att det språk som används, termer och begrepp ska ses över och harmoniseras dels med den terminologi som används i nuvarande normer och även den termi nologi som används i IFRS for SMEs. Ytterligare en fråga som vissa remiss instanser tar upp är vilken möjlighet det finns att byta mellan K3 och K2 vilket inte finns behandlat idag i vare sig K3 eller K2. Några remissinstanser efter frågar även fler exempel samt på förhand uppsatta väsentlighetstal. I samband med att myndigheter tar fram nya regler ska en så kallad konse kvensutredning tas fram. Detta har BFN gjort och den publicerades tillsammans med K3 remissen. Vissa remissinstan ser ifrågasätter innehållet i konsekvens utredningen och om den verkligen tar upp alla de aspekter som K3 innebär i praktiken för de företag som så små ningom har att följa K3. Vissa remissin stanser ifrågasätter den nytta som K

6 medför kontra den kostnad det innebär att implementera och följa och att detta inte behandlas tillräckligt i konsekvens utredningen. På grund av regelverkets omfattning och komplexitet tog någon remissinstans upp att K3 kommer inne bära ett ökat behov av konsulttjänster och frågan är om det ligger i linje med de förenklingstankar som diskuteras för övrigt i samhället. Sammanfattnings vis framför vissa remissinstanser att kon sekvensutredningen är ofullständig. Författare: Pernilla Lundqvist Tel: The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden _Nyhet_FR_News_K3.indd

Varmt välkommen till Financial Reporting News

Varmt välkommen till Financial Reporting News FR News Nyhetsbrev Nr 4 maj 2013 Varmt välkommen till Financial Reporting News IASB har publicerat ett nytt utkast om redovisning av leasing, något som vi behandlar i detta nummer av FR News. Utkastet

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat

Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat 1 Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Utdrag från den internationella undersökningen Confronting Complexity. Analys av svenska marknaden. kpmg.se Komplexitet

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

Viktiga förändringar inom IFRS

Viktiga förändringar inom IFRS www.pwc.com Viktiga förändringar inom IFRS Finforum 26 november 2014 Claes Janzon Peter Malmqvist IASBs arbetsplan per 2014-10-28 2 Agenda 1. Ny modell för intäktsredovisning 2. Leasing 3. IASBs översyn

Läs mer

Vilka ändringar har skett av RFR och UFR?

Vilka ändringar har skett av RFR och UFR? FR News Nyhetsbrev Nr 1 januari 2015 Vilka ändringar har skett av RFR och UFR? I början av januari publicerad Rådet för finansiell rapportering (Rådet) en uppdaterad version av RFR 2 Redovisning för juridiska

Läs mer

Nytt huvudregelverk om Årsredovisning. och koncernredovisningar

Nytt huvudregelverk om Årsredovisning. och koncernredovisningar NYHETSBREV JUNI 2012 FR NEWS Nytt huvudregelverk om Årsredovisning och koncernredovisning (K3) från Bokföringsnämnden Den 8 juni fattade Bokföringsnämnden (BFN) beslut om K3. I denna artikel redogörs bland

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 Nedan lämnas en kortfattad beskrivning av K3-regelverket och dess

Läs mer

1 Aktuella frågor Juni 2013 IDEELLA SEKTORN. Aktuella frågor. Juni 2013

1 Aktuella frågor Juni 2013 IDEELLA SEKTORN. Aktuella frågor. Juni 2013 1 Aktuella frågor Juni 2013 IDEELLA SEKTORN Aktuella frågor Juni 2013 Aktuella frågor Juni 2013 I detta nummer av Aktuella frågor från KPMG Ideella sektorn redogör vi för ett antal viktiga förändringar

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

Varmt välkommen till Financial Reporting News

Varmt välkommen till Financial Reporting News FR News Nyhetsbrev Nr 1 mars 2014 Varmt välkommen till Financial Reporting News IASB publicerade före jul stora delar av det i IFRS 9 som kommer att ersätta dagens principer, i IAS 39, för säkringsredovisning.

Läs mer

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15 Anpassningar av redovisningsföreskrifterna för leasegivare som redovisar finansiell leasing som operationell 2007-05-15 Förslagspromemoria 4 om ändringar i redovisningsföreskrifterna för 2007 INNEHÅLL

Läs mer

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Rekommendationen gäller avtal enligt vilka rätten

Läs mer

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30.

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30. Göteborgs universitet YTTRANDE Handelshögskolan 2012-10-22 Företagsekonomiska institutionen Bokföringsnämnden Box 6751 113 85 STOCKHOLM Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit www.pwc.com/se Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit 23 april 2012 Mikael Scheja Ekon Dr Auktoriserad revisor Någonstans är vi på väg Olika utgångspunkter för företagande för en ägare:

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Redovisningens spelregler i framtiden

Redovisningens spelregler i framtiden Redovisningens spelregler i framtiden Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist KPMG Tidplan Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd antog ett nytt redovisningsdirektiv i juni 2013 Fas 1 Delbetänkande

Läs mer

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel REKOMMENDATION 14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel December 2006 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper,

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Redovisning av leasingavtal

Redovisning av leasingavtal 1 (13) Redovisning av leasingavtal Tillämpning och inriktning Introduktion Bokföringsnämnden (BFN) har i sina allmänna råd om redovisning av leasingavtal (BFNAR 2000:4) angett hur Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Surveillance Stockholm. Beslut. NASDAQ OMX Stockholms bedömning. Beslut 06/11 Stockholm 2011-12-01

Surveillance Stockholm. Beslut. NASDAQ OMX Stockholms bedömning. Beslut 06/11 Stockholm 2011-12-01 Surveillance Stockholm Beslut 06/11 Stockholm 2011-12-01 Beslut NASDAQ OMX Stockholm AB ( Börsen ) ska enligt 5 kap 17 i Finansinspektionens föreskrift Verksamhet på marknadsplatser ( FFFS 2007:17 ) vidta

Läs mer

Innehållsförteckning. Kära läsare! Nya tentativa beslut tagna i leasingprojektet 2. Arbetet med en IFRS om intäkter stora förändringar från utkastet 4

Innehållsförteckning. Kära läsare! Nya tentativa beslut tagna i leasingprojektet 2. Arbetet med en IFRS om intäkter stora förändringar från utkastet 4 Kära läsare! Innehållsförteckning Sid Visst är det härligt att våren är här! Efter en skön påskhelg och innan valborg stundar med brasa och sång vill vi erbjuda er lite intressant läsning i vårt april

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Redovisningen av leasing går åt fel håll

Redovisningen av leasing går åt fel håll 1 FINANSBOLAGENS FÖRENING Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 7 februari 2011 Redovisningen av leasing går åt fel håll Leasing har stor betydelse för kapitalförsörjning och investeringar I

Läs mer

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Bokföringsnämnden Stockholm 2012-10-22 Box 7849 103 99 STOCKHOLM Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF,

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF2 Finansiella leasingvillkor FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en

Läs mer

En snabbguide i K3. Nytt regelverk för redovisning. kpmg.se

En snabbguide i K3. Nytt regelverk för redovisning. kpmg.se En snabbguide i Nytt regelverk för redovisning kpmg.se i korthet 3 nytt regelverk för redovisning Vad innebär det nya redovisningsregelverket? Hur skiljer det sig från befintlig normgivning och hur påverkar

Läs mer

Välkommen! IASB:s senaste nyheter - 6 maj 2009. www.borsforetagen.se

Välkommen! IASB:s senaste nyheter - 6 maj 2009. www.borsforetagen.se Välkommen! IASB:s senaste nyheter - 6 maj 2009 www.borsforetagen.se Vårens program www.borsforetagen.se Program 6 maj 2009 08.30 Välkommen inledning 08.45 Videosession - Senaste nytt från IASB inkl. intäktsredovisning

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09

Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09 Revision af klimaregnskaber hvilke krav stilles der til rapportering af emissioner i fra transport? Torbjörn Westman 2013-04-09 Agenda Introduktion Gällande regelverk Hur utför revisorn en granskning Dokumentationskrav

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

Kramfors kommun. BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport. Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9

Kramfors kommun. BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport. Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9 ABCD Kramfors kommun BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9 Rapport BAS-förvaltningens hyresavtal 20131113.docx

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

INFORMATION 2007-04-11. Skillnader mellan K2 och K3. Generella skillnader. Sida 1(10) Dnr 30/07

INFORMATION 2007-04-11. Skillnader mellan K2 och K3. Generella skillnader. Sida 1(10) Dnr 30/07 INFORMATION 2007-04-11 Sida 1(10) Dnr 30/07 Skillnader mellan K2 och K3 Den 14 februari skickades ett förslag till vägledning om årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) på remiss (för mer information se

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning REMISS 2010-06-18 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 8 juni 2010 beslutat om remiss på ett förslag till nytt

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Socialnämnden Rapport KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter

FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARs REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter FARS REKOMMENDATIONER I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter (december 2013) REDU

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014 DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars Perioden januari - mars i sammandrag Nettoomsättningen för perioden januari - mars blev 41,1 (34,4) Rörelseresultatet för årets första kvartal uppgick till +1,8 (-2,1) Resultatet

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 18/13 2013-12-20. Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97

Ekonomi Nytt. Nummer 18/13 2013-12-20. Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97 Ekonomi Nytt Nummer 18/13 2013-12-20 Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Övergång till K3 2014-09-29

Övergång till K3 2014-09-29 Övergång till K3 Innehåll Introduktion 2 Det första året med K3 2 Tillämpning 3 Jämförelsetal 3 Upplysningar avseende förvaltningsfastigheter 4 Ingångsbalansräkning 4 Retroaktiv tillämpning 5 Ej tillåten

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

Financial Reporting News

Financial Reporting News ADVISORY Financial Reporting News Mars 2010 ACCOUNTING ADVISORY SERVICES Praktiska konsekvenser av de nya reglerna för rörelseförvärv och koncernredovisning De bolag som har kalenderår som räkenskapsår

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF3 Redovisning av leasing + Bilaga FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka

Läs mer

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 9 Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt Frågeställning IASB publicerade

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten Utmaningar Organisatoriska Processer Arkiv System Styrdokument Personer Regulatoriska Offentlighetsprincipen Sekretess Persondata

Läs mer

Surveillance Stockholm

Surveillance Stockholm Surveillance Stockholm Vanligt förekommande brister i årsredovisningar 2011 I bilagan ges ett preliminärt resultat av Börsens granskning. Dessa noteringar är kortfattade samt generella, och information

Läs mer

Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet. 29 mars 2010 Slutrapport

Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet. 29 mars 2010 Slutrapport Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet 29 mars 2010 Slutrapport Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. EI:s frågeställning... 2 2. Gällande regelverk kopplat till uppdraget... 3

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB 1 DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 NASDAQ OMX Stockholm AB HQ AB Fråga om överträdelse av Regelverket Aktierna i HQ AB ( HQ ) har varit upptagna till handel på NASDAQ

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Den nya leasingstandardens påverkan på redovisning inom rederibranschen

Den nya leasingstandardens påverkan på redovisning inom rederibranschen Den nya leasingstandardens påverkan på redovisning inom rederibranschen Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning Vårtermin 2012 Universitet: Internationella Handelshögskolan i Göteborg Handledare:

Läs mer

Revisorernas bedömning av Delårsrapporten för Varbergs kommun 2012-08-31.

Revisorernas bedömning av Delårsrapporten för Varbergs kommun 2012-08-31. /( a a, lo/jo J/l Till Kommunfullmäktige i Varbergs kommun -1 Revisorernas bedömning av Delårsrapporten för Varbergs kommun 2012-08-31. Enligt kommunallagen skall revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5. EU-förordningar... 9. International Financial Reporting Standards (IFRS)...

Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5. EU-förordningar... 9. International Financial Reporting Standards (IFRS)... Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5 EU-förordningar... 9 International Financial Reporting Standards (IFRS)........................... 71 International Accounting Standards (IAS)......................................

Läs mer

Är du nöjd med ditt analyssystem?

Är du nöjd med ditt analyssystem? Är du nöjd med ditt analyssystem? 1 KPMG SVERIGE Är du nöjd med ditt analyssystem? BI Lifecycle Satisfaction Survey 2013 kpmg.se Är du nöjd med ditt analyssystem? 3 Undersökningen BI Lifecycle satisfaction

Läs mer

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET SEPTEMBER 2002 Innehållsförteckning Sid. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 STATLIGA BIDRAG 4 Icke-monetära bidrag 7 Redovisning av bidrag relaterade till tillgångar

Läs mer

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala Viveca Karlsson Bakgrund Från budgetmodell till redovisningsmodell Referensgrupp i redovisning - förslag till uttalande 1992 - Idéskrift

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport av investeringsverksamheten Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor

www.pwc.se Revisionsrapport av investeringsverksamheten Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Den ekonomiska redovisningen av investeringsverksamheten Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG303 Externredovisning C-nivå Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Kandidatkursen Externredovisning

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

EFFEKTEN AV ATT KAPITALISERA OPERATIONELL LEASING

EFFEKTEN AV ATT KAPITALISERA OPERATIONELL LEASING UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats VT 2013 EFFEKTEN AV ATT KAPITALISERA OPERATIONELL LEASING -Hur påverkas svenska företag? Författare: Axel Karlsson Fredrik Rister Handledare:

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

Behövs en förändrad IAS 17 eller inte?

Behövs en förändrad IAS 17 eller inte? Behövs en förändrad IAS 17 eller inte? - En studie om effekterna av det nya förslaget inom leasingredovisning Författare: Karin Fahlèn Handledare: Stellan Nilsson Student Handelshögskolan Höstterminen

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Under granskningen har Bolaget beretts tillfälle att kommentera Börsens iakttagelser.

Under granskningen har Bolaget beretts tillfälle att kommentera Börsens iakttagelser. Beslut 5/2011 Stockholm den 13 juli 2011 Beslut Nordic Growth Market NGM AB (Börsen) avslutar ärendet rörande NN ABs (Bolagets) årsredovisning 2010 genom att rikta en skriftlig anmärkning mot Bolaget.

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Vägledning för upprättande av delårsredogörelse

Vägledning för upprättande av delårsredogörelse 1 januari 2014 Vägledning för upprättande av delårsredogörelse Bakgrund och syfte 1. NASDAQ OMX Stockholm har beslutat att avskaffa de nuvarande kraven på att upprätta kvartalsrapporter i enlighet med

Läs mer

Financial Reporting News

Financial Reporting News ADVISORY Financial Reporting News Juli 2010 ACCOUNTING ADVISORY SERVICES Bokföringsnämndens vägledning för upprättande av årsredovisning, K3, på remiss Bokföringsnämnden, BFN, har i dagarna, juni 2010,

Läs mer