Varmt välkommen till Financial Reporting News

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varmt välkommen till Financial Reporting News"

Transkript

1 FR News Nyhetsbrev Nr 4 maj 2013 Varmt välkommen till Financial Reporting News IASB har publicerat ett nytt utkast om redovisning av leasing, något som vi behandlar i detta nummer av FR News. Utkastet innehåller stora förändringar jämfört med nuvarande leasingstandard. Bl a föreslås att leasetagare ska redovisa tillgång och skuld för i det närmaste alla leasingavtal. Förutom att IASB har publicerat ett nytt utkast om leasing så har man även publicerat ett tolkningsuttalande om redovisning av så kallade levies, dvs olika former av avgifter som myndigheter påför företag. Slutligen behandlas i detta nummer av FR News ett utkast från IASB rörande redovisning av så kallade rate-regulated activities, som är verksamheter där det finns fastställda priser som avser att täcka företagens kostnader. Nytt leasingutkast från IASB IASB publicerade den 16 maj ett nytt utkast om redovisning av leasing. Om utkastet antas och blir färdig standard sker stora förändringar av leasingredovisning jämfört med dagens regler. Bl a föreslås att leasetagaren ska redovisa i det närmaste alla leasingavtal som tillgång och skuld i balansräkningen. Utkastet innehåller också stora förändringar jämfört med det förra utkastet om redovisning av leasing som IASB publicerade Nytt tolkningsuttalande IFRIC 21 Levies IASB publicerade den 20 maj en tolkning avseende redovisning av så kallade levies, dvs olika former av avgifter som myndigheter påför företag. Tolkningen behandlar vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår som föranleder skuldredovisning, något som kan ge oväntade effekter på resultat och finansiell ställning. Utkast från IASB om redovisning av rate-regulated activities Medan IASB genomför ett projekt från grunden avseende redovisning av rate-regulated activities planeras en tillfällig lösning för företag som ska tillämpa IFRS för första gången. Detta görs genom att en tillfällig standard föreslås möjliggöra för företag som är verksamma med rate-regulated activities och som börjar tillämpa IFRS för första gången att välja att fortsätta med de nationella redovisningsprinciper som tillämpas före övergången till IFRS. Företag som redan tillämpar IFRS får inte använda den föreslagna tillfälliga standarden och berörs således inte.

2 FR News Nyhetsbrev Nr 4 maj 2013 Redovisning av leasing nytt Exposure Draft IASB och FASB gav 16 maj 2013 ut sitt andra utkast (ED) avseende förslag till ny redovisning av leasing. Det första ED kom i augusti 2010 och innehöll förslag till nya regler som innebar ett antal radikala förändringar vilka blev kraftigt ifrågasatta. Detta ledde till att IASB och FASB valde att revidera sina förslag och ändringarna blev så genomgripande att IASB och FASB ansåg att ett nytt ED behövdes. Innebörden av förslagen i det nya ED presenteras nedan. Bakgrund IASB och FASB anser att nuvarande standarder för redovisning av leasingavtal, i huvudsak IAS 17 samt Topic 840, inte ger en rättvisande redovisning samt leder till att ekonomiskt lika transaktioner inte behandlas redovisningsmässigt konsistent. Vidare är IASB och FASB av uppfattningen att nuvarande regelverk möjliggör strukturerade transaktioner där syftet är att uppnå hantering off-balance sheet. Denna senare aspekt har av SEC i en rapport upprättad efter redovisningsskandalerna i USA identifierats såsom ett prioriterat område. Utgångspunkterna för att ändra nuvarande redovisningsstandard har således ej ändrats, vilket framkommer i den grundläggande principen uttryckt i ED, att företag skall redovisa tillgångar och skulder vilka uppkommer i leasingkontrakt. Dock är det materiella innehållet i de föreslagna redovisningsreglerna väsentligt förändrade jämfört med föregående ED. Huvuddragen i förslaget Förslagen i ED är tänkta att ersätta samtliga idag gällande standarder och tolkningar avseende redovisning av leasing. Inom IFRS omfattas IAS 17 Leasingavtal, IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal, SIC-15 Förmåner i samband med teckning av operationella leasingavtal, och SIC-27 Bedömning av den ekonomiska innebörden av transaktioner som innefattar ett leasingavtal. Till följd av ED krävs också ett större antal följdändringar i IAS 40 Förvaltningsfastigheter, eftersom ED innehåller omfattande lättnadsregler vilka är tillämpliga på leasingavtal där förvaltningsfastigheter ingår. Dessa lättnader påverkar främst leasegivaren, men även leasetagaren. Förslagen i ED innefattar alla kontrakt vilka faller under den definition av leasing som återfinns i ED: En lease är ett kontrakt vilket överför rätten att utnyttja en tillgång (den underliggande tillgången) under en tidsperiod i utbyte mot ersättning I denna definition ligger ett krav på att det skall vara en identifierbar tillgång samt att kontraktet skall överföra kontroll över utnyttjandet av den identifierbara tillgången; båda kraven kan vara såväl explicit som implicit uttryckta i kontraktet. ED innehåller obligatoriska och frivilliga undantag från följande typer av avtal som inte omfattas av den föreslagna leasingstandarden: Leasegivarens redovisning av leasing av immateriella tillgångar Leasingavtal kopplade till prospektering eller utvinning av mineraler, olja, naturgas och liknande ändliga naturtillgångar Leasingavtal avseende biologiska tillgångar Serviceavtal inom tillämpningsområdet för IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster För leasetagaren finns också ett frivilligt undantag för tillämpning avseende leasing av immateriella tillgångar För de avtal som träffas av standarden innebär förslaget i ED att leasetagaren tvingas aktivera sina leasingavtal i balansräkningen. Detta ligger i linje med förslaget i föregående ED, men det har tillkommit ett nytt klassificeringstest, vilket dock inte påverkar aktiveringen som sådan, men väl kostnadsföringsprofilen för leasingavtal (den så kallade dual model ). Förslaget innebär förändringar även för leasegivaren och även denne skall tillämpa dual model, vilket påverkar redovisningen av den underliggande tillgången och intäktsföringsprofilen. Förslagen innebär en blandning mellan det förslag som lades fram i föregående ED samt nu gällande regler, men effekterna för leasegivaren kan inte anses vara lika genomgripande som för leasetagaren. Definition av ett leasingavtal En grundläggande fråga avser definition av leasingavtal och därmed omfattningen av tillämpningsområdet för den nya leasing-

3 standarden. IASB och FASB valde i föregående ED att inkludera en definition på ett leasingavtal som i princip ansluter till definitionen under nuvarande regler, dvs för IASB inkluderades i princip IFRIC 4, med förhoppning om att detta skulle anses utgöra en välkänd och robust definition. Detta fick dock kraftig kritik och det ifrågasattes om denna definition var tillräckligt robust för att möjliggöra en konsekvent och jämförbar tillämpning av standarden. Definitionen av ett leasingavtal har därför varit föremål för omfattande arbete. Bedömningen av huruvida ett kontrakt är eller innefattar ett leasingavtal skall göras genom en bedömning av följande båda kriterier: Huruvida uppfyllandet av kontraktet beror på användning av en identifierad tillgång Huruvida kontraktet överför rättigheten att kontrollera användningen av den underliggande tillgången under en tidsperiod i utbyte mot vederlag Det framkommer inte klart om båda kriterierna måste vara uppfyllda för att ett leasingkontrakt skall vara för handen, men det är vår bedömning att båda kriterierna måste vara uppfyllda för att det ska vara ett leasingavtal. När det gäller begreppet identifierad tillgång tydliggörs att identifierbarhet kan vara både explicit och implicit definierat samt att en fysisk distinkt del av en tillgång är identifierbar. Däremot är en kapacitetsandel inte att anse som fysisk distinkt del, såvida inte kapacitetsandelen i allt väsentligt tar i anspråk totala kapaciteten. När det gäller begreppet kontroll så anges detta vara rätten att bestämma hur den identifierade tillgången används samt rättigheten att åtnjuta förmånerna av användningen av den identifierade tillgången. Avsikten är att definitionen av kontroll skall vara den samma som i den nya intäktsredovisningsstandarden. ED innehåller omfattande vägledning direkt i förslaget till standardtext för bedömningen av dessa båda kriterier. Definitionerna och vägledningen avviker från innehållet i nuvarande IFRIC 4 och innebär därmed troligen att tillämpningen avviker från hur IFRIC 4 har tillämpats. Bedömningen av huruvida kriterierna är uppfyllda är kritisk, eftersom detta avgör gränsdragningen mellan ett leasingkontrakt och ett servicekontrakt. Servicekontrakt ger inte upphov till aktivering i leasetagarens balansräkning utan kommer även fortsättningsvis att hanteras såsom löpande intäkter och kostnader. Sammanfattningsvis kan det konstateras att en konsekvens blir att gränsdragningen mellan leasingavtal och serviceavtal blir den nya bright-line istället för gränsdragningen mellan finansiellt och operationellt leasingavtal. Leasingperioden Avseende leasingperioden har IASB och FASB tagit fasta på kritiken mot den föreslagna sannolikhetsbaserade leasingperioden och har återgått till en definition som nära ansluter till de idag gällande definitionerna. Leasingperioden definieras som den ickeuppsägningsbara perioden av kontraktet plus endera av förlängningsoption eller termineringsoption, vilka leasetagaren har väsentligt ekonomiskt incitament att utnyttja. Det förtjänar att framhållas att definitionen explicit innefattar termineringsoptioner, vilket den inte gör enligt dagens regler. Kriteriet väsentligt ekonomiskt incitament skiljer sig från IAS 17, där skrivningen är optionen skall vara rimligt säker att utnyttja. Leasingperioden skall endast omvärderas om det sker en förändring av relevanta faktorer. Det anges att sådana faktorer inte inkluderar en enskild förändring av marknadsbaserade förutsättningar såsom marknadsmässig hyra för liknade tillgångar. Andra faktorer som inte beaktas omfattar fall då leasetagaren väljer att utnyttja förlängningsoption eller termineringsoption som tidigare inte uppfyllt kriteriet väsentligt ekonomiskt incitament eller inte utnyttja sådan förlängningsoption eller termineringsoption som tidigare har uppfyllt kriteriet väsentligt ekonomiskt incitament. Klassificering av leasingavtal Som nämnts ovan har ett grundläggande argument för att revidera nuvarande regelverk för redovisning av leasing varit att gränsdragningen mellan finansiell och operationell leasing är godtycklig. I det argumentet tycks vara underförstått att alla leasingavtal anses ha samma väsentliga grundläggande egenskaper och karaktär och ha en minsta gemensam nämnare i form av en finansieringskomponent. Detta ledde i förra ED till synsättet att alla leasingavtal ger upphov till tillgångar och skulder hos leasetagaren, samt att kostnadsföringen blir accelererad hos leasetagaren eftersom tillämpning av effektivräntemetoden i kombination med linjär avskrivning ledde till framtung kostnadsföring. Detta speglades hos leasegivaren genom att intäktsföringen blev framtung, likaså genom tillämpning av effektivräntemetoden. Kortfattat innebar det förra ED att alla leasingavtal skulle ha en intäkts- och kostnadsstruktur vilka

4 motsvarade hur finansiella leasingavtal hanteras enligt IAS 17. I det nya ED har IASB och FASB frångått det synsätt som föreslogs i det förra ED och föreslår nu införande av en klassificeringsmodell som styr kostnads- och intäktsföringsprofilen för leasingavtalet. Alla leasingavtal skall klassificeras som en Typ A eller Typ B lease vid starten av avtalet, denna klassificering skall inte ändras efter denna tidpunkt. Typ A avser leasingavtal där leasingperioden omfattar en stor del av tillgångens livslängd, medan Typ B utgörs av leasar som omfattar en mindre del av tillgångens ekonomiska livslängd. Utgångspunkten är att leasar av fastigheter i normalfallet utgör Typ B, medan andra leasar normalt är av Typ A. Klassificeringen uttrycks på följande sätt och skall göras av både leasegivare och leasetagare: 1. Om den underliggande tillgången INTE är fastighet, skall företaget klassificera leasingavtalet som en Typ A lease om inte något av två följande kriterier är uppfyllda: a. Leasingperioden omfattar en obetydlig del av den totala ekonomiska livslängden för den underliggande tillgången. b. Nuvärdet av leasingavgifterna är obetydlig i förhållande till verkligt värde på den underliggande tillgången vid starten av leasingkontraktet. Om något av ovanstående kriterier är uppfyllt är det en Typ B lease. 2. Om den underliggande tillgången är fastighet, skall företaget klassificera leasingavtalet som en Typ B lease om inte något av två följande kriterier är uppfyllda: a. Leasingperioden omfattar merparten av den totala ekonomiska livslängden för den underliggande tillgången. b. Nuvärdet av leasingavgifterna är i allt väsentligt uppgår till verkligt värde på den underliggande tillgången vid starten av leasingkontraktet. Om något av ovanstående kriterier är uppfyllt är det en Typ A lease. Förekomsten av en köpoption där leasetagaren har ett väsentligt ekonomiskt incitament att utnyttja optionen leder per automatik till klassificering som en Typ A lease. Klassificering enligt ovan avgör hur kostnader och intäkter hänförliga till avtalen ska hanteras i resultaträkningen. Typ A leasar hanteras med effektivräntemetoden och avskrivning om tillämpligt, medan för Typ B leasar gäller linjär intäkts- och kostnadsföring. Klassificeringen innebär också effekter på balansräkningen. Det är dock viktigt att påpeka att detta inte innebär att IASB och FASB har gjort avsteg från RoUtillgångsansatsen (RoU-tillgång = Right of Use asset), utan även fortsättningsvis föreslås alla leasingavtal aktiveras på leasetagarens balansräkning. ED innehåller dock en lättnadsregel för leasingavtal där leasingperioden maximalt är 12 månader. Både leasegivaren och leasetagaren kan välja att hantera sådana avtal i princip enligt reglerna för operationella leasingavtal under IAS 17. Leasingavgifter Även avseende definitionen av leasingavgifter har IASB och FASB tagit intryck av den omfattande kritiken mot förslaget i föregående ED, vilket innehöll långtgående krav på att estimera och inkludera variabla avgifter i leasingavgiften. IASB och FASB har därför valt att i leasingavgiften räkna med följande komponenter: Fasta avgifter, minus eventuella förmåner kopplade till tecknande av leasingavtal lämnade av leasegivaren Variabla avgifter kopplade till ett index eller en ränta, t.ex. konsumentprisindex eller STIBOR; vid första värdering estimerad till gällande notering Variabla avgifter som substansmässigt är att betrakta som fasta Belopp som förväntas erläggas av leasetagaren under residualvärdesgarantier Köppriset i en köpoption vilken leasetagaren har ett väsentligt ekonomiskt incitament att utnyttja Betalningar kopplade till termineringsoptioner, om leasingperioden avspeglar förhållandet att leasetagaren avser att utnyttja en termineringsoption. Jämfört med definitionen av minimileaseavgifter i föregående ED är den nya definitionen väsentligt mindre långtgående. Diskonteringsräntan ED föreskriver användning av en gemensam diskonteringsränta för leasegivaren och leasetagaren. Leasingavgiften skall diskonteras med kontraktsräntan, alternativt om denna inte är känd så skall leasetagaren använda sin marginella låneränta. ED frångår den idag gällande principen i IAS 17 att leasegivaren skall använda den implicita räntan. Detta leder till att alla avtal som leder till avaktivering av den underliggande tillgången, en Typ A lease, medför en initial intäkt, så länge verkligt värde på underliggande tillgång avviker från bokfört värde. Redovisning hos leasetagaren Förslaget i ED innebär att en klassificering skall ske av leasingkontraktet och redovisningshanteringen blir beroende av denna initiala klassificering. På ett konceptuellt plan kan det schematiskt beskrivas enligt nedan: Typ av leasingavtal Balansräkning Resultaträkning Typ A Typ B RoU-tillgång Leasingskuld RoU-tillgång Leasingskuld Avskrivning Räntekostnad Leasingkostnad

5 Jämfört med idag gällande regler ökar balansomslutningen för leasetagaren eftersom alla leasingavtal kommer att aktiveras som tillgång och skuld, till skillnad från idag då enbart finansiella leasingavtal aktiveras. Vid den initiala värderingen av RoU-tillgången och leasingskulden har klassificeringen som typ A eller B alltså ingen inverkan, men vid efterföljande värderingar påverkas både kostnadsföringsprofilen och balansräkningen. En Typ A lease behandlas på samma sätt som ett finansiellt leasingavtal idag hanteras under IAS 17. Det innebär en framtung kostnadsprofil, eftersom leasingskulden och därmed räntekostnaden är större under den tidigare än den senare delen av leasingperioden. En ytterligare väsentlig punkt avseende efterföljande redovisning av leasingåtagandet rör hanteringen av variabla avgifter kopplade till index eller marknadsränta. Såsom ovan nämnts skall dessa räknas med initialt till det värde som gällde vid leasingavtalets start, men ED innehåller även krav på omvärdering av leasingskulden till följd av förändringar i sådana variabla avgifter. Detta tolkas som att leasingskulden vid varje tillfälle skall justeras genom att alla kvarvarande leaseavgifter räknas om med den nya variabla avgiften. Förändringen av leasingskulden skall sedan redovisas mot RoU-tillgången till den del den är hänförlig till framtida avgifter samt resultatföras till den del den är hänförlig till innevarande period. Även vissa andra ändringar kan föranleda krav på omvärdering av leasingskulden. Detta är tämligen komplicerade regler som torde leda till en hel del besvärliga och komplexa frågeställningar vid praktisk tillämpning. Redovisning hos leasegivaren Förslaget i ED innebär att en klassificering skall ske av leasingkontraktet även för leasegivaren och redovisningshanteringen blir beroende av denna initiala klassificering. På ett konceptuellt plan kan det schematiskt beskrivas enligt nedan: En Typ B lease behandlas i princip på samma sätt som ett operationellt leasingavtal idag, fast med den tillkommande tillgången och skulden som aktiveras. Kostnadsföringsprofilen är linjär och den hanteras som en sammanhållen post i resultaträkningen, på samma sätt som en operationell lease idag hanteras. Konceptuellt innebär detta att räntan först beräknas på skulden, därefter dras räntekomponenten från leasingavgiften och kvarstående del blir avskrivning. Avskrivningen är med andra ord residualen mellan leasingavgift och räntekomponent, vilket leder till att tillgången och skulden blir lika stora under leasingperioden. I princip skrivs tillgången av som om en annuitetsbaserad avskrivning tillämpades, en benämning som dock IASB och FASB nogsamt undviker. Typ av leasingavtal Balansräkning Resultaträkning Typ A Typ B Leasingfordran Residualtillgång Ingen bortbokning av underliggande tillgång Jämfört med idag gällande regler innebär leasingavtal av Typ B ingen förändring för leasegivaren, utan detta är samma hantering som för operationella leasingavtal under IAS 17. Typ A hanteringen innebär dock vissa förändringar i balansräkningen, eftersom den leder till att förutom en leasingfordran aktiveras även en residualtillgång. Residualtillgången utgör det intresse i den underliggande tillgången som leasegivaren har kvar. Fördelningen kan lite förenklat beskrivas som allokering av den underliggande tillgångens bokförda värde mellan leasingfordran och residualtillgång. En Typ A lease behandlas på i princip samma sätt som ett finansiellt leasingavtal idag hanteras under IAS 17. Detta innebär en framtung intäktsföringsprofil, eftersom amorteringen och ränteintäkten beräknad enligt effektivräntemetoden är högre i början och sjunker i takt med att Ränteintäkt bestående av ränta på fordran samt uppräkning av residualtillgång Initialt försäljningsresultat om sådant uppkommer Hyresintäkt fordran amorteras ned. Ränteintäkten består av två komponenter, den sedvanliga ränteintäkten baserad på effektivräntemetoden kopplad till leasingfordran samt upplösningen av diskonteringseffekten hänförlig till residualtillgången. Vidare innebär redovisningen av Typ A lease att ett initial försäljningsresultat uppstår, så länge bokfört värde är lägre än verkligt värde. Slutligen bör det också nämnas att till residualtillgången är en uppskjuten värdeökning kopplad, som är hänförlig till eventuell skillnad mellan förväntat verkligt restvärde och restvärde baserat på bokfört värde. Denna uppskjutna värdeökning realiseras när den under-liggande tillgången vidareförsäljs eller då ett nytt leasingavtal tecknas. Sammanfattningsvis kan det konstateras att Typ A lease för leasegivaren innebär den mest komplicerade hanteringen. En Typ B lease behandlas i princip på samma sätt som ett operationellt leasingavtal idag. Intäktsföringsprofilen är linjär och intäkten hanteras som en sammanhållen post i resultaträkningen. Effekter av förslaget Det kan konstateras att förslaget i ED kommer att ha genomgripande effekter, inte bara på redovisningen utan kan även påverka affärsmodellen samt ställa krav på nya processer och rapporteringsrutiner. Utan avsikt att ge en fullständig bild följer här några exempel på tänkbara krav, effekter och konsekvenser: Informationsinsamlingsprocessen kan kräva stora resurser Finansiella nyckeltal för bolaget kan förändras

6 Ett antal nya uppskattningar och bedömningar i tillämpningen av ED ED kommer troligen leda till ökad volatilitet i balansräkningen till följd av krav på omvärdering ED kan leda till krav på ändring av kontraktsvillkor samt påverka affärsmöjligheterna Nya system och processer kan komma att krävas Kommunikation med väsentliga intressenter för att dessa ska förstå effekterna på företaget Sammantaget kan det konstateras att ED inte enbart innebär en ändrad redovisningslösning utan kan påverka företaget på andra sätt, vilket ställer krav på att olika delar av företaget involveras i implementeringsprocessen. Detta kommer att ställa stora krav på organisationen och en väsentlig utmaning blir att involvera relevanta avdelningar och samordna berörda resurser för att säkerställa en lyckad implementering. Den fortsatta processen Kommentarer kan lämnas på ED fram till den 13 september Därefter kommer arbete vidtas med att färdigställa standarden. Hur lång tid detta kan ta är beroende av den feedback och synpunkter som inkommer. I ED har inte angivits något datum för vare sig frivillig eller obligatorisk tillämpning och det är inte att förvänta någon sådan uppgift förrän en slutlig standard är klar för publicering. Vår bedömning är att obligatorisk första tillämpning inte kan bli aktuell förrän tidigast den 1 januari Med hänsyn till att redovisning av leasing berör flertalet företag som redovisar enligt IFRS, är det vår rekommendation att företag och andra intressenter tar tillfället i akt att föra fram sina synpunkter till IASB och FASB inom ramen för remisshanteringen. De ändringar som har gjorts i det nya ED jämfört med första ED understryker att IASB och FASB tar hänsyn till opinionen och deltagande i remissprocessen kan därför vara ett bra sätt att påverka. När väl standarden är färdigställd och träder i kraft är det för sent att ha synpunkter på innehållet! Författare: Michael Thorstensson Tel: The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.

7 FR News Nyhetsbrev Nr 4 maj 2013 IFRIC 21 Levies IASB publicerade 20 maj en tolkning avseende redovisning av levies, IFRIC 21. En levy (avgift) definieras som ett utflöde av resurser som påförs företaget av statligt, eller motsvarande, organ genom lagar och regler. Inkomstskatter och andra avgifter som täcks av andra standarder är undantagna, liksom böter och liknande vid lagbrott och emissions trading schemes. Tolkningen behandlar vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse ( obligating event ) uppstår som föranleder skuldredovisning, något som kan ge oväntade effekter på resultat och finansiell ställning. Tolkningen är relaterad till IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar men inkluderar även skulder för vilka tidpunkt och belopp för betalning är säkra. Tolkningen anger att skulden ska redovisas när företaget har ett åtagande att erlägga avgiften till följd av en inträffad händelse. Det kan t ex vara att den avgift som ska erläggas baseras på vilka intäkter som genereras år 1 men skyldigheten att erlägga avgiften inträder först när man börjar generera intäkter år 2. Antag att generering av intäkter inträffar den 3 januari år 2. Det är då vid denna tidpunkt som den förpliktande händelsen inträffar och först då som skulden ska redovisas, medan beräkningen av skuldens storlek beror på hur stora intäkter som har genererats år 1. I de allra flesta fall kan man vid slutet av år 1 utgå från att verksamheten kommer att fortsätta under år 2. Det kan vara att man av ekonomiska skäl är mer eller mindre tvingad att fortsätta sin verksamhet ( economically compelled ). Detta är dock inte tillräcklig grund för att hävda att den förpliktande händelsen uppkommer år 1, utan den förpliktande händelsen inträffar först när företaget börjar generera intäkter år 2 eftersom det är då som åtagandet att betala avgiften uppkommer. Ej heller antagande om going concern vid slutet av år 1 anses som tillräckligt skäl för att redovisa en skuld år 1. I tolkningen framgår också att i vissa fall uppkommer skulden successivt. Så kan vara fallet om skyldigheten att erlägga avgiften uppkommer redan år 1 löpande i takt med att intäkterna genereras. Den förpliktande händelsen att erlägga avgifter uppkommer då successivt i takt med att intäkterna genereras. Det finns också fall som den svenska fastighetsskatten/fastighetsavgiften då skyldighet att erlägga skatten för hela kalenderåret uppkommer 1 januari. Det innebär således att bolag som har kalenderår som räkenskapsår ska redovisa skulden redan på räkenskapsårets första dag även om skatten egentligen avser hela verksamhetsåret.

8 Det kan konstateras att tolkningen endast behandlar redovisningen av skulden, dvs kreditbokningen. I basis for conclusions påpekas att tolkningen inte behandlar debetbokningen utan hänvisar till andra standarder för att bedöma om det blir en kostnad eller tillgång. Det enda fall då tolkningen uttryckligen anger att en tillgång ska redovisas är när avgiften erlagts i förskott, dvs betalning har erlagts före det att skulden redovisas. Denna tolkning börjar gälla för verksamhetsår som påbörjas 1 januari 2014 eller senare och den ska tillämpas med retroaktiv verkan i enlighet med IAS 8. EU förväntas fatta beslut avseende godkännande av tolkningen först under det första kvartalet Tolkningen påpekar att samma redovisningsprinciper gäller såväl i årsredovisningen som i delårsrapporterna. Om vi återknyter till exemplet ovan så innebär det att om den förpliktande händelsen inträffar den 3 januari år 2 så ska hela kostnaden redovisas i första delårsperioden (förutsatt att den inte ska aktiveras som tillgång). Det innebär således i detta fall att en avgift vars storlek är beroende av intjäningen under hela år 1 kommer att kostnadsföras första kvartalet år 2 en effekt som kanske inte är förväntad. En kraftig effekt i ett specifikt kvartal kan också uppkomma i det fall som en avgift påförs först när ett företag uppnår t ex en viss intäktsnivå. Antag att företaget uppnår den intäktsnivån den 17 juli. Avgiften skuldförs då först i det tredje kvartalet, även om merparten av intäkterna har genererats i det första och andra kvartalet. Författare: Hans Hällefors Tel: Jörgen Nilsson Tel: The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.

9 FR News Nyhetsbrev Nr 4 maj 2013 Utkast från IASB om Regulatory Deferral Accounts (Rate-regulated Activities) Medan IASB genomför ett projekt från grunden avseende redovisning av rate-regulated activities planeras en tillfällig lösning för företag som ska tillämpa IFRS för första gången. Detta görs genom att en tillfällig standard föreslås möjliggöra för företag som är verksamma med rate-regulated activities och som börjar tillämpa IFRS för första gången att välja att fortsätta med de nationella redovisningsprinciper som tillämpas före övergången till IFRS. Företag som redan tillämpar IFRS får inte använda den föreslagna tillfälliga standarden och berörs således inte. Med rate-regulated activities avses aktiviteter där (i) ett bemyndigat organ har givits rätten att fastställa priser som är bindande för kunder och (ii) priset är avsett att täcka företagets tillåtna kostnader. Sådan reglering förekommer främst av verksamheter där företag har ett monopol eller en dominerande marknadsposition som ger företaget oproportionerlig makt över kunden. Ett exempel på en reglering anges nedan. Syftet med den tillfälliga standarden är att underlätta övergång till IFRS för jurisdiktioner och företag för vilka tillgångar och skulder relaterade till rate-regulated activities är av större betydelse. Det vanliga bland företag som tillämpar IFRS är att inte redovisa några sådana tillgångar och skulder med anledning av att det är tveksamt om de kan anses uppfylla tillgångs- och skuldkriterierna. Genom att ge ett tillfälligt undantag från IAS 8.11, som anger att vägledning ska sökas i andra standarder eller föreställningsramen, föreslås företag som framöver går över till IFRS alltså kunna fortsätta att redovisa tillgångar och skulder relaterat till nämnda aktiviteter. Om förslaget genomförs kan därmed bland företag som tillämpar IFRS olika principer komma att tillämpas. För att

10 underlätta möjligheten till jämförelse föreslås för företag som tillämpar denna standard dels att regulatory deferral accounts redovisas separat i rapporten över finansiell ställning, dels att förändringar i dessa poster redovisas separat i resultatrapporterna, dels att diverse tilläggsupplysningar lämnas. I ett exempel i den föreslagna standarden noteras att när det pris ett företag får ta ut begränsas i relation till de kostnader företaget har, så kan det uppstå skillnader mellan det pris som tas ut och de kostnader som faktiskt uppstår. För att inte skapa onödiga svängningar i de belopp som faktureras kunderna förekommer det att skillnaden mellan fakturerade intäkter och underliggande kostnader under en period, återbördas till eller från kunderna under ett antal efterföljande perioder. Exemplet avser en gasleverantör som får fakturera belopp som motsvarar de egna inköpskostnaderna för gasen. Under år 1 visar sig inköpspriserna för gas vara högre än beräknat, varvid inköpskostnaderna överstiger de fakturerade intäkterna t ex med 120. Gasleverantören får kompensera sig för denna skillnad genom ett tillägg till sitt pris under de kommande tre åren, genom linjär fördelning av de 120. I vissa jurisdiktioner redovisas vid slutet av år 1 de 120 som en tillgång, med motbokning i resultatet. Vid slutet av år 2 minskas tillgången med 40, med motbokning i resultatet. Samtidigt byggs under år 2 upp nya motsvarande poster relaterat till den skillnad som uppstår då. De poster som dessa skillnader leder till i balansräkningen utgör exempel på regulatory deferral accounts. En effekt av denna redovisning är att det redovisade resultatet från denna gasverksamhet under samtliga år är noll. 1 Synpunkter på utkastet kan lämnas till och med 4 september Någon tidpunkt för första tillämpning anges inte i utkastet. Det föreslås att standarden får förtidstillämpas. 1 Ofta tillåts företaget även ta ut en avkasting på investerade nettotillgångar, vilket då ger ett resultat som är större än noll Författare: Hans Hällefors Tel: The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.

Välkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå

Välkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå Välkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå Lärarutbildning Jennifer Petersson och Joanna Berg 20170508 Hur hjälper jag mina elever att upprätta en Årsredovisning? Vägen till Årsredovisningen

Läs mer

Privattandläkarna. Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster. För mer information kontakta

Privattandläkarna. Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster. För mer information kontakta Privattandläkarna Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster För mer information kontakta 2016 Magnus Jansson Privattandläkarna magnus.jansson@ptl.se 08-555 44 625 Birgitta Daniels KPMG birgitta.daniels@kpmg.se

Läs mer

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade

Läs mer

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige KPMG.se Innehåll Inledning... 3 Nya program under perioden... 5 Program per bransch... 6 Program per storlek... 7 Lösenkurs,

Läs mer

KPMG Secure File Transfer Handledning

KPMG Secure File Transfer Handledning KPMG Secure File Transfer Handledning 2017-05-12 KPMG Secure File Transfer KPMG i Sverige tillhandahåller en tjänst för säker filöverföring mellan KPMG och kunder. Tjänsten är fysiskt placerad i KPMG:s

Läs mer

Studie skatt och hållbarhet. September 2016

Studie skatt och hållbarhet. September 2016 Studie skatt och hållbarhet September 2016 Bakgrund varför har studien gjorts? Under de senaste åren har skatt som och transparens kring skatt blivit en fråga allt högre upp på företags, investerares och

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Förslag till nya 3:12- regler hur påverkas du som delägare? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016

Förslag till nya 3:12- regler hur påverkas du som delägare? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Förslag till nya 3:12- regler hur påverkas du som delägare? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 3:12-utredningens huvudpunkter Höjd skatt från 20 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinst

Läs mer

Redovisningsnyheter. Finansiell leasing. Sara Fornelius. Redovisningsspecialist PwC

Redovisningsnyheter. Finansiell leasing. Sara Fornelius. Redovisningsspecialist PwC Redovisningsnyheter Finansiell leasing Sara Fornelius Redovisningsspecialist PwC 2016-02-08 Agenda 1. Definition 2. Klassificering 3. Redovisning 4. Upplysningar 1. Definition Regelverk K3 K2 Kapitel 20.

Läs mer

EUs Anti Tax Avoidance Directive och framtida svenska ränteavdragsregler. Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016

EUs Anti Tax Avoidance Directive och framtida svenska ränteavdragsregler. Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016 EUs Anti Tax Avoidance Directive och framtida svenska ränteavdragsregler Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016 EU:s Anti Tax Avoidance Directive Bakgrund En önskan om en starkare och mer sammanhållen

Läs mer

Skattepliktig förmån eller muta - vad är vad, och var går gränsen? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016

Skattepliktig förmån eller muta - vad är vad, och var går gränsen? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Skattepliktig förmån eller muta - vad är vad, och var går gränsen? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Förmåner Är det någon skillnad? Skattefri förmån Skattepliktig förmån Otillbörlig förmån

Läs mer

Förslag till ny skatt för den finansiella sektorn vad innebär det? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016

Förslag till ny skatt för den finansiella sektorn vad innebär det? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Förslag till ny skatt för den finansiella sektorn vad innebär det? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Beskattning av finansiell sektor - bakgrund 2008-2009 Finanskris; Lehman Brothers, AIG

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Redovisning av leasing den senaste utvecklingen

Redovisning av leasing den senaste utvecklingen NYHETSBREV mars 2011 FR NEWS Redovisning av leasing den senaste utvecklingen IASB och FASB gav i augusti 2010 ut sitt gemensamma förslag till förändringar av leasingredovisning som innebar ett antal radikala

Läs mer

Ändrade regler inom fastighetsområdet? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016

Ändrade regler inom fastighetsområdet? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Ändrade regler inom fastighetsområdet? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Agenda Paketeringsutredningen vad tittar den på? Vad kan hända? Frågor, diskussion & reflektioner! 2 Kommitténs sammansättning

Läs mer

Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat

Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat 1 Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Utdrag från den internationella undersökningen Confronting Complexity. Analys av svenska marknaden. kpmg.se Komplexitet

Läs mer

Fastigheter och moms vad gäller 2017? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016

Fastigheter och moms vad gäller 2017? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Fastigheter och moms vad gäller 2017? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Ny definition av fast egendom får betydelse för Undantaget Övriga tjänster Byggtjänster Jämkning Omsättningsland 1

Läs mer

Varmt välkommen till Financial Reporting News

Varmt välkommen till Financial Reporting News FR News Nyhetsbrev Nr 2 juni 2014 Varmt välkommen till Financial Reporting News Detta nummer av FR News behandlar den nya standarden för intäktsredovisning, IFRS 15, som International Accounting Standards

Läs mer

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Rekommendationen gäller avtal enligt vilka rätten

Läs mer

Financial Reporting News

Financial Reporting News ADVISORY Financial Reporting News September 2010 ACCOUNTING ADVISORY SERVICES Utkast från IASB om redovisning av leasingavtal Denna artikel sammanfattar IASBs och FASBs utkast ED/2010/9 Leasing som publicerades

Läs mer

Ny leasingstandard har publicerats under : 2016 Vad betyder den för dig? Claes Janzon

Ny leasingstandard har publicerats under : 2016 Vad betyder den för dig? Claes Janzon www.pwc.se Ny leasingstandard har publicerats under : 2016 Vad betyder den för dig? Claes Janzon Innehåll Intro & Bakgrund Ø Leasetagarens redovisning och värdering Ø Initial redovisning och värdering

Läs mer

Incitamentsprogram vilket syfte och hur? Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016

Incitamentsprogram vilket syfte och hur? Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016 Incitamentsprogram till vilket syfte och hur? Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016 If you don t know where you are going, any road will take you there 1 2 3 PLANERA DESIGNA IMPLEMENTERA Utgångspunkt

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

Viktiga förändringar inom IFRS

Viktiga förändringar inom IFRS www.pwc.com Viktiga förändringar inom IFRS Finforum 26 november 2014 Claes Janzon Peter Malmqvist IASBs arbetsplan per 2014-10-28 2 Agenda 1. Ny modell för intäktsredovisning 2. Leasing 3. IASBs översyn

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel REKOMMENDATION 14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel December 2006 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper,

Läs mer

Redovisning av leasingavtal

Redovisning av leasingavtal 1 (13) Redovisning av leasingavtal Tillämpning och inriktning Introduktion Bokföringsnämnden (BFN) har i sina allmänna råd om redovisning av leasingavtal (BFNAR 2000:4) angett hur Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

Skatteprocesser en insyn i skattedomstolarnas dömande verksamhet. Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016

Skatteprocesser en insyn i skattedomstolarnas dömande verksamhet. Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Skatteprocesser en insyn i skattedomstolarnas dömande verksamhet Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Vilka är vi? Johan Rick Tax Disputes Specialistgrupp Gränslandet skatterådgivning/legal

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Vilka ändringar har skett av RFR och UFR?

Vilka ändringar har skett av RFR och UFR? FR News Nyhetsbrev Nr 1 januari 2015 Vilka ändringar har skett av RFR och UFR? I början av januari publicerad Rådet för finansiell rapportering (Rådet) en uppdaterad version av RFR 2 Redovisning för juridiska

Läs mer

www.pwc.com/se Producentansvar ut ett redovisningsperspektiv När ska en skuld kopplad till WEEE-direktivet redovisas?

www.pwc.com/se Producentansvar ut ett redovisningsperspektiv När ska en skuld kopplad till WEEE-direktivet redovisas? www.pwc.com/se Producentansvar ut ett redovisningsperspektiv När ska en skuld kopplad till WEEE-direktivet redovisas? Vilka skulder ska ett företag redovisa? K2 mindre aktiebolag (17 kap) Ett företag ska

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

Nytt huvudregelverk om Årsredovisning. och koncernredovisningar

Nytt huvudregelverk om Årsredovisning. och koncernredovisningar NYHETSBREV JUNI 2012 FR NEWS Nytt huvudregelverk om Årsredovisning och koncernredovisning (K3) från Bokföringsnämnden Den 8 juni fattade Bokföringsnämnden (BFN) beslut om K3. I denna artikel redogörs bland

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G K O N C E R N R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G K O N C E R N R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G och K O N C E R N R E D O V I S N I N G för Easyfill AB (publ) Org.nr. Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15 Anpassningar av redovisningsföreskrifterna för leasegivare som redovisar finansiell leasing som operationell 2007-05-15 Förslagspromemoria 4 om ändringar i redovisningsföreskrifterna för 2007 INNEHÅLL

Läs mer

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx Sida 1(5) 2005-09-19 Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx YTTRANDE Den avsättning för gratifikationer som xxxxxxxx xxxxxxxxx XX gjort i bokslutet för räkenskapsåret

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

BILAGA. Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln

BILAGA. Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln SV BILAGA Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln 2010 2012 1 1 Mångfaldigande tillåts inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålls utanför EES, med undantag

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

Leasingavtal, Avsnitt 10 145. 10.1 RR 6:99 Leasingavtal

Leasingavtal, Avsnitt 10 145. 10.1 RR 6:99 Leasingavtal Leasingavtal, Avsnitt 10 145 10 Leasingavtal Rekommendationen behandlar redovisning av samtliga leasingavtal med undantag för avtal avseende exploatering och utnyttjande av naturresurser samt olika licensavtal,

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

Aktuella frågor Augusti 2011 1 IDEELLA SEKTORN. Aktuella frågor. Augusti 2011

Aktuella frågor Augusti 2011 1 IDEELLA SEKTORN. Aktuella frågor. Augusti 2011 Aktuella frågor Augusti 2011 1 IDEELLA SEKTORN Aktuella frågor Augusti 2011 Aktuella frågor augusti 2011 I detta nummer behandlar vi förutom aktuella redovisningsoch skattefrågor två ämnen som är relevanta

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II

SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II December 2015 Revisorsnämnden 2015 Svar deluppgift 4.1 Huvudregeln för projekt till fast pris innebär att uppdragen redovisas med successiv vinstavräkning och som intäkt

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening, får härmed avge årsredovisning för 2014. Allmänt om verksamheten Föreningen har till ändamål

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33)

Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Stockholm 18 augusti 2016 Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) FAR har beretts

Läs mer

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 Nedan lämnas en kortfattad beskrivning av K3-regelverket och dess

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Hur påverkas hotellkoncerner av det nya förslaget för redovisning av leasingavtal?

Hur påverkas hotellkoncerner av det nya förslaget för redovisning av leasingavtal? Hur påverkas hotellkoncerner av det nya förslaget för redovisning av leasingavtal? Kandidatuppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2010 Handledare: Anna-Karin Pettersson Emmeli Runesson

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport Januari Mars 2005 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Omsättning och resultat Under årets första tre månader omsatte koncernen 139,6

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Redovisningen av leasing går åt fel håll

Redovisningen av leasing går åt fel håll 1 FINANSBOLAGENS FÖRENING Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 7 februari 2011 Redovisningen av leasing går åt fel håll Leasing har stor betydelse för kapitalförsörjning och investeringar I

Läs mer

IASB s förslag: Räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. IASB s förslag: Räkenskapsår som. IASB s förslag: Räkenskapsår som

IASB s förslag: Räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller senare. IASB s förslag: Räkenskapsår som. IASB s förslag: Räkenskapsår som Amendment to IFRS 10, IFRS 12 and IAS 28: Investment Entities: Applying Consolidation Exception RFR 1 och RFR 2- Amendment to IAS 1: Disclosure Initiative 19 december 2015 Januari 2016 RFR 1 och RFR 2-

Läs mer

IASB har nu publicerat nya och ändrade standarder för konsolidering

IASB har nu publicerat nya och ändrade standarder för konsolidering NYHETSBREV MAJ 2011 FR NEWS IASB har nu publicerat nya och ändrade standarder för konsolidering Den 12 maj publicerade IASB följande nya och ändrade standarder avseende konsolidering, IFRS 10 Consolidated

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013

Delårsrapport januari mars 2013 Västerås Gävle Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari 2013 Nettoomsättning för perioden uppgick till 21,0 (33,2) MSEK Bruttoresultat för perioden uppgick till 5,9 (9,5)

Läs mer

Nyheter inför bokslutet 2015

Nyheter inför bokslutet 2015 KPMG Nyheter inför bokslutet 2015 1 Nyheter inför bokslutet 2015 En sammanställning av nyheter inom redovisningsområdet KPMG i Sverige KPMG.se Innehåll 1. Inledning... 3 2. Nyheter som ska tillämpas i

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag 3 Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Tranås Linköping Delårsrapport januari Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari Juli Nettoomsättning för perioden uppgick till 131,6 Nettoomsättning för perioden

Läs mer

Surveillance Stockholm. Beslut. NASDAQ OMX Stockholms bedömning. Beslut 06/11 Stockholm 2011-12-01

Surveillance Stockholm. Beslut. NASDAQ OMX Stockholms bedömning. Beslut 06/11 Stockholm 2011-12-01 Surveillance Stockholm Beslut 06/11 Stockholm 2011-12-01 Beslut NASDAQ OMX Stockholm AB ( Börsen ) ska enligt 5 kap 17 i Finansinspektionens föreskrift Verksamhet på marknadsplatser ( FFFS 2007:17 ) vidta

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5. EU-förordningar... 9. International Financial Reporting Standards (IFRS)...

Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5. EU-förordningar... 9. International Financial Reporting Standards (IFRS)... Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5 EU-förordningar... 9 International Financial Reporting Standards (IFRS)........................... 71 International Accounting Standards (IAS)......................................

Läs mer

Verksamhetsmål och finansiella mål. Driftsredovisningar för styrelser och nämnder. Kommentarer driftsredovisning

Verksamhetsmål och finansiella mål. Driftsredovisningar för styrelser och nämnder. Kommentarer driftsredovisning Innehåll Kontakter vid KPMG för denna rapport är Per-Olof Andersson Tel: 070-562 58 62 perolof.andersson@kpmg.se Ulrika Bergström Tel: 035-15 43 35 ulrika.bergstrom@kpmg.se Innehåll Inledning Granskning

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2014

Delårsrapport januari - september 2014 Delårsrapport januari - I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari September Nettoomsättningen för perioden uppgick till - (61,6) MSEK Bruttoresultatet för perioden uppgick till - (23,3)

Läs mer

Tillägg 2014:1 (Fi Dnr ) till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) grundprospekt av den 6 maj 2014

Tillägg 2014:1 (Fi Dnr ) till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) grundprospekt av den 6 maj 2014 Tillägg 2014:1 (Fi Dnr 14-12186) till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) grundprospekt av den 6 maj 2014 Detta dokument utgör ett tillägg till Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Bolaget ) grundprospekt

Läs mer

9 Byte av redovisningsprincip

9 Byte av redovisningsprincip Byte av redovisningsprincip, Avsnitt 9 139 9 Byte av redovisningsprincip Tillämpningsområde Sammanfattning 9.1 RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip Rekommendationen RR 5 behandlar hur effekten

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-07-01 R E M I S S P R O M E M O R I A Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändrade

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Rapport avseende Investeringar. December 2004

Rapport avseende Investeringar. December 2004 Rapport avseende Investeringar. December 2004 Innehåll Inledning...1 Risker i redovisning av investeringar...2 Granskningsansats...3 Utfört arbete...4 Iakttagelser...5 Slutsats...7 Inledning Enligt den

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Upprättande av årsredovisning (K3)

Upprättande av årsredovisning (K3) Sida 1 av 10 Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Upprättande av årsredovisning (K3) 1 Sammanfattning Skatteverket tillstyrker i huvudsak förslaget till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning,

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014 DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars Perioden januari - mars i sammandrag Nettoomsättningen för perioden januari - mars blev 41,1 (34,4) Rörelseresultatet för årets första kvartal uppgick till +1,8 (-2,1) Resultatet

Läs mer

Surveillance Stockholm

Surveillance Stockholm Surveillance Stockholm Vanligt förekommande brister i årsredovisningar 2011 I bilagan ges ett preliminärt resultat av Börsens granskning. Dessa noteringar är kortfattade samt generella, och information

Läs mer

Den nya leasingstandardens påverkan på redovisning inom rederibranschen

Den nya leasingstandardens påverkan på redovisning inom rederibranschen Den nya leasingstandardens påverkan på redovisning inom rederibranschen Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning Vårtermin 2012 Universitet: Internationella Handelshögskolan i Göteborg Handledare:

Läs mer

Nya ränteavdragsregler Jörgen Graner Caroline Väljemark

Nya ränteavdragsregler Jörgen Graner Caroline Väljemark Nya ränteavdragsregler Jörgen Graner Caroline Väljemark Skattedagen, Stockholm 12 november 2015 Agenda Bakgrund / Var står vi? BEPS Action 4 Utblick Vad blir resultatet? Oklarheter Källskatt på ränta?

Läs mer

Granskning av hantering av leasing

Granskning av hantering av leasing www.pwc.se Revisionsrapport Carin Hultgren Cert. kommunal revisor Jenny Nyholm Granskning av hantering av leasing Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 2 2. Inledning... 3

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

En snabbguide i K3. Nytt regelverk för redovisning. kpmg.se

En snabbguide i K3. Nytt regelverk för redovisning. kpmg.se En snabbguide i Nytt regelverk för redovisning kpmg.se i korthet 3 nytt regelverk för redovisning Vad innebär det nya redovisningsregelverket? Hur skiljer det sig från befintlig normgivning och hur påverkar

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Totalavkastningstabell

Totalavkastningstabell Stockholm 2006-10-02 Totalavkastningstabell Rekommendation för årlig rapportering av totalavkastning Totalavkastningstabell Förord Bakgrund Kapitalavkastningstabellen (KAT) skapades genom ett branschgemensamt

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 9 Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt Frågeställning IASB publicerade

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF2 Finansiella leasingvillkor FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en

Läs mer

Behövs en förändrad IAS 17 eller inte?

Behövs en förändrad IAS 17 eller inte? Behövs en förändrad IAS 17 eller inte? - En studie om effekterna av det nya förslaget inom leasingredovisning Författare: Karin Fahlèn Handledare: Stellan Nilsson Student Handelshögskolan Höstterminen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006 1 DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006 Delårsrapporten i korthet Omsättningen uppgick till 364,4 MSEK (249,0), en ökning med 46%. Rörelseresultatet ökade med 80% till 25,7 MSEK (14,3), vilket ger

Läs mer