Varmt välkommen till Financial Reporting News
|
|
- Agneta Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FR News Nyhetsbrev Nr 2 juni 2014 Varmt välkommen till Financial Reporting News Detta nummer av FR News behandlar den nya standarden för intäktsredovisning, IFRS 15, som International Accounting Standards Board (IASB) publicerade i slutet av maj. IFRS 15 samlar alla regler om redovisning av intäkter i en enda standard, som från och med år 2017 ersätter de standarder och tolkningar som idag behandlar redovisning av intäkter. anläggningsbranscherna samt kontraktstillverkning. Alla företag kommer dock att påverkas av de nya, utökade upplysningskraven. Det är viktigt att redan nu analysera effekterna av övergången till IFRS 15, eftersom det kan påverka redan ingångna kontrakt, men även hur nya kontrakt bör utformas. Den nya standarden innebär nya tankesätt för när en intäkt ska redovisas och kräver nya bedömningar från företagsledningen jämfört med idag. I flera fall blir det också nödvändigt att anpassa system och processer för att möjliggöra en effektiv tillämpning. För vissa företag kommer den nya standarden att väsentligt påverka hur och när intäkter ska redovisas, jämfört med idag, medan andra företag påverkas i mindre omfattning. De utökade upplysningskraven kommer dock att påverka alla företag. Vidare sammanfattas Redovisningsutredningens delbetänkande Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22), som publicerades i april. Utredningen föreslår omfattande förändringar i årsredovisningslagen med huvudsyfte att förenkla för små företag avseende notupplysningar i årsredovisningen. NY STANDARD FÖR INTÄKTSREDO- VISNING, IFRS 15, HAR PUBLICERATS IASB publicerade den 28 maj en ny standard för redovisning av intäkter, IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers. IFRS 15 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 eller senare. Den nya standarden introducerar en ny intäktsredovisningsmodell för kontrakt med kunder. För vissa företag kommer den nya standarden att ha en väsentlig effekt på hur och när intäkter ska redovisas medan andra företag påverkas i mindre omfattning. De som bedöms påverkas mest är företag inom telekom-, programvaru-, fastighets-, flyg-, försvars-, bygg- och ÄNDRINGAR AV ÅRSREDOVIS- NINGSLAGEN I juni 2013 antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd ett nytt redovisningsdirektiv. Direktivet innebär en sammanslagning och omarbetning av tidigare två redovisningsdirektiv. Det nya direktivet innehåller ett antal nyheter som måste införas i nationell lag. Det delbetänkande som nu är ute på remiss föreslår införande av dessa bestämmelser i årsredovisningslagen, ÅRL. Genom att ÅRL ändras kommer det även att krävas ändringar i kompletterande normgivning från bland annat FAR, Bokföringsnämnden och Rådet för finansiell rapportering. Remisstiden går ut den 1 september 2014 och bestämmelserna föreslås träda i kraft för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2016 eller senare.
2 FR News Nyhetsbrev Nr 2 juni 2014 Förändringar i årsredovisningslagen I april 2014 publicerade Redovisningsutredningen sitt delbetänkande Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22). Bland annat föreslår utredningen omfattande förändringar i årsredovisningslagen (ÅRL) som ska förenkla för små företag när det kommer till notupplysningar i årsredovisningen. Lagstiftaren eller övriga normgivare får inte kräva fler upplysningar för små företag än vad direktivet kräver. Redan 2016 ska de nya reglerna tillämpas. Bokföringsnämnden kommer därmed snart att behöva ändra sin normgivning. Förändringarna påverkar redovisningen för samtliga svenska juridiska personer samt koncernredovisningen för de företag som inte tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS). ÄNDRINGAR AV ÅRSREDOVIS- NINGSLAGEN I juni 2013 antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd ett nytt redovisningsdirektiv 1. Direktivet innebär en sammanslagning och omarbetning av tidigare två redovisningsdirektiv. Det nya direktivet innehåller ett antal nyheter som måste införas i nationell lag. Det delbetänkande som nu är ute på remiss föreslår att bestämmelserna ska införas i årsredovisningslagen, ÅRL. Remisstiden går ut den 1 september 2014, och bestämmelserna föreslås träda i kraft för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2016 eller senare. För kalenderårsföretag innebär detta Genom att ÅRL ändras kommer det även att krävas ändringar i kompletterande normgivning från bland annat FAR, Bokföringsnämnden och Rådet för finansiell rapportering. En nyhet i direktivet är att utgångspunkten har varit att tänka småskaligt först, ett synsätt som ska användas i syfte att säkerställa att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. I tidigare redovisningsdirektiv har utgångspunkten varit att sammanställa direktiven utifrån behoven hos större företag, och sedan har vissa krav inte varit tvingande för mindre företag. Nu är situationen den omvända. Med andra ord har små företag varit utgångspunkten, och sedan har ytterligare krav lagts på för medelstora och stora företag. Nyheten innebär även så kallad fullharmonisering för mindre företag på vissa områden, vilket innebär att medlemsstaterna inte får kräva mer än vad som anges i direktivet. Här följer de nyheter som vi bedömer som viktigast. I övrigt kommer bestämmelserna i ÅRL kvarstå i huvudsak oförändrade. FYRA KATEGORIER AV FÖRETAG Företagen i ÅRL ska enligt förslaget delas upp i fyra kategorier: små, medelstora och stora samt företag av allmänt intresse. I det nya redovisningsdirektivet
3 finns även kategorin mikroföretag. Mikroföretag behandlas dock inte i denna utredning, utan blir en del i nästa fas i utredningsarbetet. I dag finns bara två kategorier: större respektive mindre företag. I förslaget införs således kategorierna medelstora företag samt företag av allmänt intresse. Gränsvärdena för små företag föreslås förbli oförändrade jämfört med nuvarande gränsvärden (medelantalet anställda 50, balansomslutning 40 miljoner kronor, nettoomsättning 80 miljoner kronor). Överskrids mer än ett av dessa gränsvärden två år i rad klassas företaget, enligt de nya föreslagna reglerna, som ett medelstort företag. Gränsvärdena för medelstora företag föreslås bli: medelantalet anställda 250, balansomslutning 175 miljoner kronor och nettoomsättning 350 miljoner kronor. Överskrids mer än ett av dessa gränsvärden två år i följd kommer företaget att klassas som ett stort företag. Stora företag är företag som inte är vare sig små, medelstora eller företag av allmänt intresse. Motsvarande gränsvärden gäller även för koncerner. Värt att notera är också att det införs ett annat sätt att beräkna gränsvärdena jämfört med tidigare, vilket är en anpassning till direktivets formulering. Kravet att bedömningen ska göras utifrån de två senaste räkenskapsåren kvarstår, men kravet på att beakta varje enskilt gränsvärde var för sig tas bort. Det innebär att företag snabbare kan falla in i respektive falla ut ur en högre kategori jämfört med nuvarande sätt att beräkna gränsvärdena, vilket även kan få följdeffekter vid beräkning av gränsvärden för frivillig revision. Kategorin Företag av allmänt intresse ska enligt utredningens förslag omfatta företag som har värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad 2 eller motsvarande marknad utanför EES, kreditinstitut samt försäkringsföretag som omfattas av ÅRKL 3 respektive ÅRFL 4 samt företag som är registrerade publika (publ.) enligt aktiebolagslagen (2005:551). Att vara ett företag av allmänt intresse innebär framför allt krav på att avlämna bolagsstyrningsrapport samt högre upplysningskrav jämfört med övriga företag. Publika aktiebolag är en tillåten utvidgning av den definition av företag av allmänt intresse som anges i direktivet, men utredningen anser att det är motiverat att dessa företag ska omfattas av definitionen eftersom de trots allt har möjlighet att söka kapital i en vidare krets av investerare än privata aktiebolag. Att vara företag av allmänt intresse innebär inte per automatik att IFRS ska tillämpas. Omfattningen på vilka företag som ska tillämpa IFRS i koncernredovisningen är oförändrad jämfört med tidigare. Kravet att tillämpa IFRS har alltså inte utökats till att gälla alla företag av allmänt intresse. Om ett företag ryms inom definitionen av företag av allmänt intresse är företagets storlek ointressant, det vill säga ovan nämnda gränsvärden för olika företagskategorier är då inte tillämpliga. FULLHARMONISERING För de områden som är fullharmoniserade i direktivet, framför allt upplysningar för små företag, får medlemsstaterna inte ställa högre krav än direktivet. Det innebär att de krav som direktivet ställer på till exempel upplysningar för små företag måste införas i ÅRL. Ytterligare krav får inte ställas vare sig i lag eller i kompletterande normgivning. Direktivet är tydligt med att medlemsstaterna inte får ställa andra krav på små företag angående notupplysningar än de som framgår av direktivet. Även enligt utredningen är det tydligt att medlemsstaterna inte kan komma förbi denna bestämmelse i direktivet. Krav som inte får ställas i lag får i dessa fall inte heller ställas på annat sätt, exempelvis genom förordning, råd och rekommendationer på dessa områden. Om företag vill lämna frivillig information står det dem fritt att göra det. Medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse omfattas inte av kraven på fullharmonisering. GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER Vissa ändringar föreslås i ÅRL när det gäller grundläggande principer. Bland annat införs en allmän så kallad väsentlighetsprincip, som innebär att bestämmelserna om värdering, resultat- och balansräkningarnas utformning samt om notupplysningar inte behöver följas i det enskilda fallet om effekterna av avsteg är oväsentliga. En definition av väsentlig införs motsvarande den som finns inom IFRS. Detta synes inte innebära någon praktisk förändring, då en allmän väsentlighetsprincip anses vara en del av god redovisningssed redan i dag, i alla fall avseende värdering och upplysning. En annan nyhet är att den generella möjlighet som i dag finns att avvika från
4 grundläggande redovisningsprinciper tas bort. Den enda möjlighet till avvikelse som kvarstår är möjligheten att avvika från kvittningsförbudet i de fall det är förenligt med god redovisningssed. VÄRDERINGSREGLER Den största nyheten när det gäller ändringar av värderingsreglerna är att det införs en så kallad Utvecklingsfond. Denna ändring påverkar företag som aktiverar egenupparbetade utvecklingsutgifter. I de fall ett företag aktiverar utgifter för egenupparbetad utveckling måste motsvarande belopp omföras inom eget kapital från fritt eget kapital till en bunden fond, Utvecklingsfonden, det år utgifterna aktiveras. Fonden ska sedan hanteras på liknande sätt som Uppskrivningsfonden. Att införa denna fond innebär en utdelningsbegräsning jämfört med i dag och anses följa som ett krav av direktivet. Bestämmelserna om avskrivning för immateriella tillgångar förändras jämfört med i dag. Alla immateriella tillgångar, inklusive goodwill, ska skrivas av på samma sätt som anläggningstillgångar i allmänhet, det vill säga över nyttjandeperioden. Den allmänna femårsregeln tas alltså bort från ÅRL. Det är endast i de fall som nyttjandeperioden för utvecklingsutgifter och goodwill inte med rimlig grad av säkerhet kan fastställas som nyttjandeperioden maximalt ska anses uppgå till fem år. Men även för dessa typer av tillgångar är det alltså i första hand den faktiska nyttjandeperioden som gäller. Ytterligare en nyhet i ÅRL är att det införs en bestämmelse om värdering av avsättningar som innebär att en avsättning ska redovisas till det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Detta motsvarar den bestämmelse som finns inom IFRS i dag. Dessutom införs ett förbud mot att återföra tidigare gjord nedskrivning på goodwill. Det har redan i dag tillämpats stränga bestämmelser för återföring av tidigare gjorda goodwillnedskrivningar vid tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer, men nu införs ett uttryckligt förbud i lag. Även denna skärpning motsvarar reglerna i IFRS. UPPLYSNINGSKRAV Ytterligare nyheter som föreslås är att Upplysningskapitlet, kapitel 5 i ÅRL, ska få en ny struktur. Det innebär bland annat att de upplysningskrav som gäller alla företag anges först i kapitlet. Därefter byggs dessa krav på med de upplysningskrav som därutöver gäller för medelstora företag, stora företag samt företag av allmänt intresse. Tilläggsupplysningar ska, med några mindre undantag, lämnas i not. Möjligheten att lämna tilläggsinformation direkt i resultat- och balansräkningen reduceras jämfört med i dag. Den största nyheten om upplysningar är att upplysningskraven för små företag reduceras och begränsas enbart till de krav som direktivet anger. Detta är en följd av principen om fullharmonisering (se ovan). Ytterligare krav får inte heller ställas av den kompletterande normgivningen. Redovisning av extraordinära poster tas bort från uppställningsformen för resultaträkningen. Extraordinära poster ska i fortsättningen redovisas som normala intäkter och kostnader. I stället införs ett nytt upplysningskrav som innebär att upplysning ska lämnas i not om intäkter och kostnader av exceptionell storlek eller förekomst. Den del av balansräkningen som i dag innehåller information om poster inom linjen tas bort, och i stället ska denna information lämnas i not. Inom linjenposter kommer därför att utmönstras från balansräkningen. En annan nyhet är också att termen ansvarsförbindelser ersätts med termen eventualförpliktelser. I samband med detta införs även en definition som sammanfaller med IFRS. Därutöver anges i utredningen att pensioner inte längre kan redovisas som en eventualförpliktelse utan pensionsåtaganden ska redovisas i balansräkningen. Ytterligare exempel på situationer då informationen enligt förslaget ska lämnas på annat ställe i årsredovisningen avser upplysning om vinstdisposition och händelser efter balansdagen som numera ska lämnas i not istället för i förvaltningsberättelsen. FAS 2 Redovisningsutredningen arbetar nu vidare med fas 2. Slutbetänkandet ska avlämnas den 31 januari I denna fas ingår bland annat att se över ÅRL:s struktur och språk samt utreda vilka ytterligare förenklingar som är möjliga och lämpliga att genomföra. Fas 2 innefattar även att bedöma om företagskategorin mikroföretag ska införas. Därutöver ska även frågan om bokföringsskyldighet i ideella föreningar behandlas. 1 Europaparlamentets och Rådets direktiv av den 26 juni 2013 (2013/34/EU) om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG 2 Med en reglerad marknad avses i Sverige för närvarande Nasdaq OMX Stockholm AB samt Nordic Growth Market NGM AB 3 Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559) 4 Lag om årsredovisning i försäkringsföretag (1995:1560) Författare: Pernilla Lundqvist pernilla.lundqvist@kpmg.se Tel: The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.
5 FR News Nyhetsbrev Nr 2 juni 2014 Ny standard för redovisning av intäkter Den nya intäktsstandarden, IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers, kan få väsentlig påverkan på företag i vissa branscher inte bara när det gäller annan värdering av intäkten och tidpunkten för redovisningen, utan det kan även krävas översyn av hur försäljningskontrakt utformas. Vidare kan det behövas anpassningar av de system som används för att ta fram underlag för intäktsredovisningen och de tillkommande kraven på upplysningar. HUR PÅVERKAS NETTOOMSÄTTNINGEN? VILKA BRANSCHER BEDÖMS PÅVERKAS MEST? Standarden, som publicerades den 28 maj, ersätter den nuvarande IFRS (standarder och tolkningsuttalanden) om intäkter och de vägledningar som finns i US GAAP. Den nya standarden introducerar en ny intäktsredovisningsmodell för kontrakt med kunder. För vissa företag kommer den nya standarden att ha en väsentlig effekt på hur och när intäkter ska redovisas medan andra företag påverkas i mindre omfattning. De som främst bedöms påverkas är företag inom telekom-, programvaru-, fastighets-, flyg-, försvars-, bygg- och anläggningsbranscherna samt företag som ägnar sig åt kontraktstillverkning. Alla företag kommer dock att påverkas av de nya, väsentligt utökade upplysningskraven. Standarden träder i kraft den 1 januari Det finns två sätt att hantera övergången: antingen retroaktivt eller genom att justera balanserat resultat per datum för övergången den 1 januari Den nya standarden innebär nya utgångspunkter för när en intäkt ska redovisas och kräver nya bedömningar från företagsledningen jämfört med i dag. De områden som skiljer sig åt jämfört med nuvarande regler är framför allt följande: Kontrollbaserad modell för att bedöma när intäkten ska redovisas (överföring av risker och förmåner finns enbart kvar som en indikator på att kontroll kan ha överförts). Värderingen av intäkten ska baseras på vad säljaren förväntas erhålla snarare än verkligt värde. Nya regler för hur varor och tjänster i ett kontrakt ska separeras i redovisningen. Förändrade kriterier för hur intäkten ska redovisas över tiden. Utgifter för anskaffande av och fullgörande av kontrakt. Väsentligt utökade upplysningskrav. Utifrån ett mer praktiskt perspektiv kan man konstatera att det kommer att krävas av företagen att de går igenom alla större försäljningskontrakt för att kunna avgöra om och hur intäktsredovisningen förändras på grund av de nya reglerna. Det är också lämpligt att affärsorganisationen är informerad om de nya reglerna när företaget går in i nya längre kontrakt
6 som kommer att gälla när de nya reglerna träder ikraft. Vidare kommer i flera fall system och processer att behöva anpassas för att möjliggöra en effektiv tillämpning. EN MODELL, TVÅ METODER OCH FEM STEG Standarden innehåller en enda modell som ska tillämpas på kontrakt med kunder och två metoder för att redovisa intäkter: vid ett tillfälle eller periodiserat över tiden. Modellen består av en analys i fem steg för att bestämma om, till vilket belopp och när intäkter ska redovisas. De fem stegen är: 1. Identifiera kontraktet med kunden. 2. Identifiera de olika åtagandena i kontraktet. 3. Fastställa transaktionspriset. 4. Fördela transaktionspriset till de olika åtagandena. 5. Redovisa intäkten vid uppfyllandet av respektive åtagande. Alla företag behöver göra en bedömning av hur mycket de påverkas av de nya reglerna i syfte att utreda de övergripande konsekvenserna för affärsverksamheten. Eventuella effekter på redovisningen behöver kommuniceras med investerare och analytiker. Det kan även bli aktuellt att kontakta kreditgivare och diskutera lånevillkor. TIDPUNKT FÖR INTÄKTSREDOVIS- NING KAN TIDIGARE- ELLER SENARELÄGGAS Intäkter ska redovisas över tiden på ett sätt som bäst återspeglar företagets prestation eller vid ett tillfälle när kontrollen över varan eller tjänsten övergår till kunden. För komplexa transaktioner med flera komponenter och/eller rörliga ersättningar, eller när arbetet enligt kontraktet utförs under en längre tid, kan tillämpningen av standarden leda till att intäktsredovisningen tidigareläggs eller senareläggs jämfört med tillämpningen av nuvarande regler. NYA UPPSKATTNINGAR OCH BE- DÖMNINGAR Den nya standarden ställer nya krav på uppskattningar och bedömningar från företagsledningen. Detta kan påverka belopp och/eller tidpunkten för när intäkter redovisas. Uppskattningarna och bedömningarna omfattar bland annat: Uppskattning och redovisning av rörliga ersättningar. Identifiering av separata varor och tjänster i ett kontrakt. Uppskattning av oberoende försäljningspriser. Väsentliga bedömningar kan komma att krävas för att fastställa hur dessa uppskattningar och bedömningar ska tilllämpas. Det kan bli särskilt svårt om ett nytt affärsområde eller ny produkt ska lanseras eller om man ska ta sig in på en ny marknad. Denna analys kan föranleda behov av att se över hur försäljningskontrakt med kund utformas, något som kräver tidigt initiativ för att få effekt då IFRS 15 ska tillämpas. MÖJLIGHET TILL SUCCESSIV VINSTAVRÄKNING FINNS KVAR Standarden innehåller nya kriterier för att fastställa när intäkter ska redovisas över tiden. Dessa kriterier tar sikte på entreprenadavtal och servicekontrakt. Vissa kontrakt, som enligt nuvarande regler redovisas enligt successiv vinstavräkning, kan komma att redovisas först när kontraktet är färdigställt. Andra kontrakt, som tidigare redovisats som intäkt vid färdigställandet av hela kontraktsåtagandet, kan enligt de nya reglerna komma att redovisas enligt successiv vinstavräkning. Att göra denna bedömning kommer att kräva en noggrann genomgång av avtalsvillkor och civilrätt, inte minst ifråga om fastighetsrätt för kontrakt som avser fastighetsförsäljning. FÖRÄNDRINGAR JÄMFÖRT MED NUVARANDE PRAXIS Den nya standarden kan innebära väsentliga skillnader jämfört med dagens intäktsredovisning. Stora skillnader som kan identifieras är följande: Kontrollbaserad modell för att bedöma när intäkten ska redovisas (överföring
7 av risker och förmåner finns enbart kvar som en indikator på att kontroll kan ha överförts). Värderingen av intäkten ska baseras på vad säljaren förväntas erhålla snarare än verkligt värde. Ny vägledning för hur varor och tjänster ska separeras i ett kontrakt. Förändrade kriterier för hur intäkten ska redovisas över tiden. Den nya standarden innehåller även ny vägledning för redovisning av kontraktskostnader, jämfört med de bestämmelser som finns i IAS 11 Entreprenadkontrakt. Detta kräver nya bedömningar från företagets sida och påverkar nivån på och vid vilken tidpunkt vinsten redovisas. Det finns endast begränsad vägledning för hur utgifter för att skaffa och fullfölja ett kontrakt ska redovisas. De nya bestämmelserna måste utvärderas för att bedöma om dessa utgifter ska aktiveras och i så fall över vilken tidsperiod de ska periodiseras. NYA UPPLYSNINGSKRAV Ytterligare en nyhet är att IFRS 15 kräver väsentligt utökade upplysningskrav jämfört med dagens normer. I många fall måste information omformuleras och utökas. Upplysningskraven omfattar bland annat information om de åtaganden där kontrollen ännu inte har övergått till kunden. De utökade upplysningskraven innebär bland annat att företagets bedömningar om affärsmetoder och framtidsutsikter måste anges till användare i form av till exempel investerare och konkurrenter. Hänsyn tas inte till att detta kan utgöra känslig information. Nya data kan behöva samlas in, vilket även påverkar inrapportering och systemlösningar. FÖRÄNDRINGAR I SYSTEM OCH PROCESSER Den nya modellen för att redovisa intäkter som innebär fler uppskattningar och bedömningar samt nya upplysningskrav medför att det krävs en översyn av de system och processer som tillämpas för intäktsredovisning. Detta gäller både för innevarande period och jämförelsetal. Denna översyn kan behöva ske även om den nya standarden inte innebär någon effekt på när intäkten ska redovisas och till vilket belopp eftersom den nya standarden innebär nya tankesätt vilket kräver andra bedömningar och ställningstaganden jämfört med idag samt utökade upplysningskrav. Detta kan även kräva en översyn av processer i företaget för att säkerställa att företagsledningens bedömningar avser de områden som är mest väsentliga. Ikraftträdande- och övergångsregler IFRS 15 ska tillämpas på samtliga kontrakt med kunder förutom försäkringsavtal, finansiella instrument och leasingkontrakt eftersom det finns separata standarder på dessa områden. Standaren träder i kraft den 1 januari Det finns två sätt att hantera övergången till de nya reglerna. Antingen kan standarden tillämpas retroaktivt eller genom att justera balanserade vinstmedel vid datum för övergång och upplysa om effekten av övergången på varje rad i resultaträkningen. Det finns frivilliga lättnadsregler som kan användas om standarden tillämpas retroaktivt. Beroende på vilka effekter den nya standarden får för företaget så kan även finansiella nyckeltal påverkas, vilket till exempel kan påverka finansieringen. Ytterligare effekter kan vara att bonus och incitamentsprogram kan påverkas och därför behöva ses över och eventuellt omförhandlas. Om Rådet för finansiell rapportering bedömer att den nya standarden även ska påverka redovisningen i juridisk person kan den också få skattemässiga konsekvenser och konsekvenser på utdelningsbara medel. I vilket fall är det klokt att redan nu se över konsekvenserna av den nya standarden, i god tid innan den träder i kraft. KPMG bjuder in till frukostseminarium om nya regler om intäktsredovisning i september. Läs mer och anmäl dig i vårt kalendarium: Seminarierna äger rum i Malmö 9 september, Stockholm 16 september och Göteborg 23 september Välkomna! Författare: Lena Ljungdahl lena.ljungdahl@kpmg.se Tel: Pernilla Lundqvist pernilla.lundqvist@kpmg.se Tel: The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.
Redovisningens spelregler i framtiden
Redovisningens spelregler i framtiden Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist KPMG Tidplan Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd antog ett nytt redovisningsdirektiv i juni 2013 Fas 1 Delbetänkande
Läs merIFRS 16 moms respektive fastighetsskatt för leasetagaren
IFRS 16 moms respektive fastighetsskatt för leasetagaren Internationella tolkningar inkluderade i en internationell KPMG-skrift Hans Hällefors oktober 2018 Ny skrift: Real estate leases. The tenant perspective.
Läs merVälkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå
Välkomna till KPMG:s seminarium Årsredovisning grundläggande nivå Lärarutbildning Jennifer Petersson och Joanna Berg 20170508 Hur hjälper jag mina elever att upprätta en Årsredovisning? Vägen till Årsredovisningen
Läs merPrivattandläkarna. Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster. För mer information kontakta
Privattandläkarna Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster För mer information kontakta 2016 Magnus Jansson Privattandläkarna magnus.jansson@ptl.se 08-555 44 625 Birgitta Daniels KPMG birgitta.daniels@kpmg.se
Läs merGranskning av integrationoch flykting-mottagande. Sunne kommun
Granskning av integrationoch flykting-mottagande Sunne kommun 2016 Syfte Bedöma hur styrning, genomförande och uppföljning av arbetet med att ta emot och integrera flyktingar och andra invandrare fungerar
Läs merInnebörden av det ekonomiska arbetsgivarbegreppet. Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017
Innebörden av det ekonomiska arbetsgivarbegreppet Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017 Agenda - Syftet med förslaget. - Vem berörs? - Vad gäller idag? - Förslaget i korthet. - Vad händer härnäst?
Läs merIncitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige
Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige KPMG.se Innehåll Inledning... 3 Nya program under perioden... 5 Program per bransch... 6 Program per storlek... 7 Lösenkurs,
Läs merRedovisningsnyheter. K3 med IFRS inslag Marcus Johansson
Redovisningsnyheter K3 med IFRS inslag -09-27 Marcus Johansson 1. Ändrade årsredovisningslagen 2 Förändringarna i korthet Förändringar av årsredovisningslagen som berörs under passet Upplysningskrav för
Läs merKPMG Secure File Transfer Handledning
KPMG Secure File Transfer Handledning 2017-05-12 KPMG Secure File Transfer KPMG i Sverige tillhandahåller en tjänst för säker filöverföring mellan KPMG och kunder. Tjänsten är fysiskt placerad i KPMG:s
Läs merFörslag till nya 3:12- regler hur påverkas du som delägare? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016
Förslag till nya 3:12- regler hur påverkas du som delägare? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 3:12-utredningens huvudpunkter Höjd skatt från 20 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinst
Läs merStudie skatt och hållbarhet. September 2016
Studie skatt och hållbarhet September 2016 Bakgrund varför har studien gjorts? Under de senaste åren har skatt som och transparens kring skatt blivit en fråga allt högre upp på företags, investerares och
Läs merUpplands-Bro kommun. Uppföljning av projekt inom lekmannarevisionen Mats Lundberg
Upplands-Bro kommun Uppföljning av projekt inom lekmannarevisionen 2016-10 Mats Lundberg Uppdraget Att inom en förstudie bedöma bolagens arbete med; Intern kontroll Tillämpning av ägardirektiv Investeringsprocessen
Läs merIncitamentsprogram i svenska börsnoterade
Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under
Läs merEUs Anti Tax Avoidance Directive och framtida svenska ränteavdragsregler. Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016
EUs Anti Tax Avoidance Directive och framtida svenska ränteavdragsregler Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016 EU:s Anti Tax Avoidance Directive Bakgrund En önskan om en starkare och mer sammanhållen
Läs merSkattepliktig förmån eller muta - vad är vad, och var går gränsen? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016
Skattepliktig förmån eller muta - vad är vad, och var går gränsen? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Förmåner Är det någon skillnad? Skattefri förmån Skattepliktig förmån Otillbörlig förmån
Läs merGranskning av IT. Sunne kommun
Granskning av IT Sunne kommun 2016 Syfte Det övergripande syftet med granskningen är att analysera IT-stöd och IT-säkerhet i syfte att utreda om dessa är ändamålsenliga. Vi har besvarat följande revisionsfrågor:
Läs merLeasing och Skatter. - Regelverk under förändring. Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017
Leasing och Skatter - Regelverk under förändring Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017 Inkomstskatteförslaget Inkomstbeskattning föreslås förändras BEPS & ATAD Leasingförslaget är delvis en följd
Läs merEn snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3
En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre
Läs merAktuella frågor för tillväxtföretag. Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017
Aktuella frågor för tillväxtföretag Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017 3:12-reglerna, vad gäller framöver? Förslaget till förändrade regler för delägare i fåmansföretag drogs tillbaka i augusti
Läs merFörslag till ny skatt för den finansiella sektorn vad innebär det? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016
Förslag till ny skatt för den finansiella sektorn vad innebär det? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Beskattning av finansiell sektor - bakgrund 2008-2009 Finanskris; Lehman Brothers, AIG
Läs merÄndrade regler inom fastighetsområdet? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016
Ändrade regler inom fastighetsområdet? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Agenda Paketeringsutredningen vad tittar den på? Vad kan hända? Frågor, diskussion & reflektioner! 2 Kommitténs sammansättning
Läs merRFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR 1 Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
Läs merBEPS. - Aktuella trender hos Skatteverket och domstolar. Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017
BEPS - Aktuella trender hos Skatteverket och domstolar Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017 Hur har BEPS (Action 8-10) förändrat SKV:s bedömningar och arbetssätt? Exempel baserat på omprövningsbeslut
Läs merKPMG Stockholm, 2 juni 2016
KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter
Läs merKapitel 1 Tillämpning
Kapitel 1 Tillämpning Allmänt råd 1.6 Om reglerna i kapitel 2 16 eller 18 i detta allmänna råd innebär begränsningar för företaget vid tillämpningen av bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554)
Läs merRFR 1.1. december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR 1.1 december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 2 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
Läs merRFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning
Läs merUppföljning av tidigare granskning
Uppföljning av tidigare granskning Svedala kommuns hantering av frågor kring SommarRock Svedala kommuns revisorer 2017-12-08 Innehåll Bakgrund, syfte och metod 1 Revisionsfråga 1 - Målsättning 2 Revisionsfråga
Läs merFörslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33)
Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Stockholm 18 augusti 2016 Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) FAR har beretts
Läs merRFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning
Läs merRFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
Läs merfinansiell rapportering
Rådet för finansiell rapportering RFR 1 Uppdaterad januari 2017 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE... 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 5 TILLÄGG TILL IFRS...
Läs merIFRS 15 Revenue from contracts with customers 16 September 2014
www.pwc.com IFRS 15 Revenue from contracts with customers 16 September 2014 Agenda 1. Inledning- En ny modell för intäktsredovisning 2. De 5 stegen 3. Svårigheter 4. Vad borde jag göra och när? 2 En ny
Läs merAktuella skattoch momsfrågor
Aktuella skattoch momsfrågor Bygg- och fastighetsbranschen Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2017 Agenda Föreslagna viktiga regelförändringar status Remissyttranden Vad säger branschen? Holdingsbolags
Läs merRR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET
RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET NOVEMBER 2005 2 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 4 SYFTE 7 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 7 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 7 IAS 1 Utformning
Läs merÅrsredovisningen En sanning med variation
Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är
Läs merNytt huvudregelverk om Årsredovisning. och koncernredovisningar
NYHETSBREV JUNI 2012 FR NEWS Nytt huvudregelverk om Årsredovisning och koncernredovisning (K3) från Bokföringsnämnden Den 8 juni fattade Bokföringsnämnden (BFN) beslut om K3. I denna artikel redogörs bland
Läs merGenomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)
Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts
Läs merFörslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46
Läs merFastigheter och moms vad gäller 2017? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016
Fastigheter och moms vad gäller 2017? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Ny definition av fast egendom får betydelse för Undantaget Övriga tjänster Byggtjänster Jämkning Omsättningsland 1
Läs merAktuellt på stiftelseområdet
Aktuellt på stiftelseområdet Aktuellt på stiftelseområdet Årsmöte Stockholm 26 april 2017 Program Nya regler med anledning av dataskyddsförordningen ska ersätta personuppgiftslagen (PUL) Nyheter på redovisningsområdet
Läs merStockholm den 1 september 2014
R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande
Läs merK2/K3 för stor och liten stiftelse, förening och trossamfund november 2017
K2/ för stor och liten stiftelse, förening och trossamfund Nyheter 2017 2 Nyheter K2 gäller nu för samtliga associationsformer Hållbarhetsrapport krävs för vissa stora företag I övrigt Inga andra ändringar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; Utkom från trycket den 10 februari 2009 utfärdad den 29 januari 2009. Enligt riksdagens
Läs merUppföljning av tidigare granskningar
Uppföljning av tidigare granskningar Örkelljunga kommuns revisorer 2017-01-25 Innehåll Bakgrund, syfte och metod 3 Granskning Barn i behov av stöd 4 Granskning Ersättning och arvoden till förtroendevalda
Läs merfinansiell rapportering
Rådet för finansiell rapportering RFR 1 Uppdaterad januari 2018 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 4 TILLÄGG TILL IFRS... 5 Tillägg till IFRS 10
Läs merNyheter inför bokslutet 2015
KPMG Nyheter inför bokslutet 2015 1 Nyheter inför bokslutet 2015 En sammanställning av nyheter inom redovisningsområdet KPMG i Sverige KPMG.se Innehåll 1. Inledning... 3 2. Nyheter som ska tillämpas i
Läs merfinansiell rapportering
Rådet för finansiell rapportering RFR 1 Uppdaterad Januari 2019 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 4 TILLÄGG TILL IFRS... 5 Tillägg till IFRS 10
Läs merFörslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
2013-07-01 R E M I S S P R O M E M O R I A Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändrade
Läs merÖvergång till K2 2014-11-25
Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och
Läs merYttrande över En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:18)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merVägval i ett allt mer komplext affärsklimat
Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat 1 Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Utdrag från den internationella undersökningen Confronting Complexity. Analys av svenska marknaden. kpmg.se Komplexitet
Läs mer14. Fördjupning i K2/K3
www.pwc.se 14. Fördjupning i K2/K3 Kunskapsdagen Malmö Innehåll Nyheter och förtydliganden i K3 och K2 Vanliga frågor under våren 2017 2 Nyheter 2017 3 Nyheter 2017 BFNAR 2007:1 (Frivillig delårsrapportering)
Läs merRFR 1.2. Uppdaterad december 2008 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR 1.2 Uppdaterad december 2008 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 2 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 5 IAS 1 Utformning av finansiella
Läs merRFR 1. Uppdaterad januari 2016 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR 1 Uppdaterad januari 2016 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 10 Koncernredovisning 6 IAS 1
Läs merKonsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)
Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid
Läs merIncitamentsprogram vilket syfte och hur? Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016
Incitamentsprogram till vilket syfte och hur? Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016 If you don t know where you are going, any road will take you there 1 2 3 PLANERA DESIGNA IMPLEMENTERA Utgångspunkt
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland
Läs mer1 Principer för inkomstbeskattningen
19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo
Läs merRedaktionella synpunkter på författningsförslagen. 1 Förslag till årsredovisningslag (2016:000)
Remissvar - bilaga 1(6) Redaktionella synpunkter på författningsförslagen 1 Förslag till årsredovisningslag (2016:000) 4 kap. 10 andra stycket ÅRL I andra stycket anges att avvikelse får göras från vad
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Kurslitteratur för universitetet
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra Kurslitteratur för universitetet 2019 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra 1 Inledning Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket
Läs merFördjupning i K2/K3 Kunskapsdagen Helsingborg 22 november 2017
www.pwc.se Fördjupning i K2/K3 Kunskapsdagen Helsingborg Innehåll Nyheter och förtydliganden i K3 och K2 Vanliga frågor under våren 2017 2 Nyheter 2017 3 Nyheter 2017 BFNAR 2007:1 (Frivillig delårsrapportering)
Läs merVarmt välkommen till Financial Reporting News
FR News Nyhetsbrev Nr 4 maj 2013 Varmt välkommen till Financial Reporting News IASB har publicerat ett nytt utkast om redovisning av leasing, något som vi behandlar i detta nummer av FR News. Utkastet
Läs merUppdaterat
Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uppdaterat 2016-11-29 ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2000:2) 1. Detta allmänna råd gäller för näringsdrivande, icke-noterade mindre och
Läs merSkatteprocesser en insyn i skattedomstolarnas dömande verksamhet. Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016
Skatteprocesser en insyn i skattedomstolarnas dömande verksamhet Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Vilka är vi? Johan Rick Tax Disputes Specialistgrupp Gränslandet skatterådgivning/legal
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126
Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning Dir. 2012:126 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2012 Sammanfattning Ett nytt EU-direktiv om årsredovisning
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Vägledning
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra Vägledning Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär att man jämför regelverken
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Läs merTillämpningsfrågor K2/K november 2017
www.pwc.se Tillämpningsfrågor K2/K3 2017 Välkommen! Sune Edvardsson Auktoriserad revisor/director Dagens agenda Nyheter och förtydligande i K2 och K3 Vanliga frågor under våren 2017 2 Nyheter 2017 3 #kunskapsdagar
Läs merEn snabbguide i K3. Nytt regelverk för redovisning. kpmg.se
En snabbguide i Nytt regelverk för redovisning kpmg.se i korthet 3 nytt regelverk för redovisning Vad innebär det nya redovisningsregelverket? Hur skiljer det sig från befintlig normgivning och hur påverkar
Läs merÄndringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80
Läs merRedovisningstillsyn Nasdaq baserad på årsrapport 2017.docx
Noteringar baserat på årsrapporten från Nasdaqs redovisningstillsyn KPMG AB Antal sidor 7 Nasdaq baserad på årsrapport 2017.docx 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.
Läs merVilka ändringar har skett av RFR och UFR?
FR News Nyhetsbrev Nr 1 januari 2015 Vilka ändringar har skett av RFR och UFR? I början av januari publicerad Rådet för finansiell rapportering (Rådet) en uppdaterad version av RFR 2 Redovisning för juridiska
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter 2017 K2 K3 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär
Läs merEtt undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning
Ds 2009:34 Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2003:772 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003.
Läs merNyheter och tillämpningsfrågor K2/K november 2018
Nyheter och tillämpningsfrågor K2/K3 27-28 november 2018 #kunskapsdagar Välkomna! Innehåll 1. Uppdateringar 2018 2. K3 vs IFRS 15 3. K3 vs IFRS 9 4. Normgivningsprojekt på gång 2 #kunskapsdagar Uppdateringar
Läs merwww.pwc.com/se Producentansvar ut ett redovisningsperspektiv När ska en skuld kopplad till WEEE-direktivet redovisas?
www.pwc.com/se Producentansvar ut ett redovisningsperspektiv När ska en skuld kopplad till WEEE-direktivet redovisas? Vilka skulder ska ett företag redovisa? K2 mindre aktiebolag (17 kap) Ett företag ska
Läs merFörord Förkortningslista Inledning Sambandet mellan redovisning och beskattning... 23
Innehåll 5 Innehåll Förord... 3 Förkortningslista... 15 1 Inledning... 17 2 Sambandet mellan redovisning och beskattning... 23 2.1 2.1.1 Sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattningen...23 Inledning...23
Läs merFI:s redovisningsföreskrifter
FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson
Läs merNyheter och tillämpningsfrågor K2/K3. 21 november 2018
Nyheter och tillämpningsfrågor K2/K3 21 november 2018 Välkomna! Innehåll 1. Uppdateringar 2018 2. K3 vs IFRS 15 3. K3 vs IFRS 9 4. Normgivningsprojekt på gång 2 Uppdateringar 2018 Nya skatteregler i företagssektorn
Läs merÄndringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
2015-11-25 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 1999:1113 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999.
Läs merBeaktande av sänkt bolagsskatt i redovisningen
Beaktande av sänkt bolagsskatt i redovisningen Vägledning KPMG AB Antal sidor 5 Antal bilagor - Vägledning Sänkt bolagsskatt 180601.docx 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm
Läs merDelbetänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22), Ju2014/2963/L1
YTTRANDE 2014-06-13 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Delbetänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22), Ju2014/2963/L1 Bokföringsnämnden
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merPromemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.
REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket
Läs merEn översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8)
2015-11-24 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 15-9455 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan
Läs merDnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.
Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning
Läs merGolden Heights. 29 maj 2015. Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland.
29 maj BOKSLUTSRAPPORT FÖRSTA KVARTALET Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland. Förändring Omsättning, TSEK 305 477 285 539 19 938 Bruttomarginal
Läs merGranskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merHur blev utfallet av det nya lagkravet?
Hur blev utfallet av det nya lagkravet? KPMG:s undersökning om hållbarhetsrapportering KPMG Sustainability & Accounting Advisory Services Januari 2019 Introduktion Under juni 2016 lade den dåvarande regeringen
Läs merÅ R S R E D O V I S N I N G
Å R S R E D O V I S N I N G för Amago Capital AB (publ) Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 -- 2012-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse
Läs mer26 Utformning av finansiella rapporter
Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31
Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning
Läs merIASB har nu publicerat nya och ändrade standarder för konsolidering
NYHETSBREV MAJ 2011 FR NEWS IASB har nu publicerat nya och ändrade standarder för konsolidering Den 12 maj publicerade IASB följande nya och ändrade standarder avseende konsolidering, IFRS 10 Consolidated
Läs merTydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin
Civilutskottets betänkande Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler
Läs mer