IASB har nu publicerat nya och ändrade standarder för konsolidering

Transkript

1 NYHETSBREV MAJ 2011 FR NEWS IASB har nu publicerat nya och ändrade standarder för konsolidering Den 12 maj publicerade IASB följande nya och ändrade standarder avseende konsolidering, IFRS 10 Consolidated Financial Statements, IFRS 11 Joint Arrangements, IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities, IAS 27 Separate Financial Statements och IAS 28 Investments in Associates and Joint Ventures. De nya och ändrade standarderna ska tillämpas fr o m 1 januari Tidigare tillämpning är tillåten. Observera dock att standarderna ännu inte är godkända av EU, vilket är ett krav för tillämpning. IFRS 10 Consolidated Financial Statements Bakgrund IFRS 10 ersätter IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende reglerna för koncernredovisning samt SIC 12 När ska ett företag för särskilt ändamål, ett SPE, omfattas av koncernredovisningen.ifrs 10 innehåller en modell som ska användas Översiktsbild nya och ändrade standarder Dotterbolag IFRS 10 Intresseföretag IAS 28 (2011) Joint ventures vid bedömning av om bestämmande inflytande föreligger eller inte för samtliga investeringar som ett företag har inklusive det som idag kallas SPE:n och regleras i SIC-12. Standarden innehåller inga ändringar jämfört med nu gällande IAS 27 vad gäller regler för konsolidering vid förvärv och avyttring. IAS 27 (2011) innehåller endast regler för redovisning i separata finansiella rapporter inklusive kraven på upplysningar i dessa. Reglerna för redovisning av joint venture och intresseföretag i separata Redovisning Upplysningskrav Separata finansiella rapporter* IFRS 11 och IAS 28 (2011) IFRS 12 IAS 27 (2011) IAS 27 (2011) IAS 27 (2011) Joint operations IFRS 11 IFRS 11 Ej konsoliderade structured entities Generellt IFRS 9/IAS 39 IFRS 12 *Separata finansiella rapporter är finansiella rapporter som upprättas av ett moderföretag eller en investerare med gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över ett investeringsobjekt och där investeringen redovisas till anskaffningsvärde eller enligt IFRS 9 Finansiella instrument. finansiella rapporter har flyttats från IAS 28 Innehav i intresseföretag och IAS 31 Andelar i joint ventures till IAS 27 (2011). Modell för bedömning av bestämmande inflytande Bestämmande inflytande En investerare har bestämmande inflytande över en investering om: 1. investeraren är exponerad för eller har rätt till variabel avkastning från investeringen 2. har möjlighet att påverka avkastningen genom sin möjlighet att styra företaget 3. det finns en koppling mellan den avkastning som erhålls och möjligheten att styra företaget Det är med andra ord inte endast risker och fördelar som ska beaktas när bedömning ska göras om bestämmande inflytande föreligger eller inte utan detta är endast en av de faktorer som ska beaktas. Det finns ingen hierarki vad gäller ovanstående faktorer utan investeraren måste analysera alla faktorer och omständigheter som finns för att bedöma om bestämmande inflytande föreligger eller inte. Detta innebär att IFRS 10 kan bli svårare att tillämpa jämfört med nu gällande IAS 27. Det kan komma att krävas en del överväganden första gången IFRS 10 ska tillämpas samt vid bedömning om framtida investeringar ska konsolideras.

2 När ett företag ska bedöma om det har bestämmande inflytande över en investering ska investeraren överväga syftet med och utformningen av investeringsobjektet. Detta görs för att kunna identifiera investeringsobjektets verksamheter som väsentligt påverkar avkastningen, hur beslut tas gällande dessa och vem som i dagsläget har möjlighet att styra dessa verksamheter och erhålla avkastning. Begreppet avkastning utgörs inte endast av resultat och utdelning utan kan även omfatta avgifter, ersättningar, skattefördelar, stordriftsfördelar, kostnadsbesparingar och andra typer av synergier. Bedömningen om bestämmande inflytande föreligger eller inte ska göras kontinuerligt när omständigheter och faktorer ändras. Detta krav finns inte uttryckligen i nu gällande IAS 27, men görs ändå ofta i praktiken. De facto control och potentiella röster Vid bedömning om bestämmande inflytande föreligger eller inte ska de facto control (faktisk kontroll) beaktas. För att göra bedömning om de facto control föreligger eller inte måste alla omständigheter och faktorer såsom exemplevis ägarandel och ägarandelen i relation till spridningen av ägandet beaktas. Exempelvis om ägarandelen är väsentlig jämfört med andra ägare och övriga ägandet är spritt kan de facto control föreligga. Vidare måste analys av de facto control göras utifrån hur övriga ägare agerar, är de passiva eller inte, dvs kan man anse att de facto control föreligger. Om det utifrån gjorda bedömningarna inte är klart om de facto control föreligger bedöms investeraren inte ha bestämmande inflytande över investeringen. Potentiella röster i form av konvertibla skuldebrev eller optioner ska beaktas om dessa är substantive, d v s investeraren har en praktisk möjlighet att påverka beslut genom att utnyttja rösterna. Detta kan innebära att potentiella röstberättigade aktier enligt nuvarande regler inte bedöms vara substantive och vice versa. För att avgöra om potentiella röster är substantive eller inte kommer mer bedömningar krävas jämfört med i dag. Structured entities Med structured entities avses innehav i företag där bedömningen av bestämmande inflytande inte grundar sig i huvudsak på röster eller motsvarande rättigheter utan på andra faktorer. Structured entities ersätter sk special purpose entities, dvs företag för särskilt ändamål (SPE). Bedömningen av om bestämmande inflytande föreligger eller inte kan ändras för dessa typer av företag jämfört med SIC 12. Det innebär bla att företag i den finansiella sektorn och i fastighetssektorn kan påverkas. IASB bedömmer dock att inga stora skillnader bör uppkomma mellan structured entites enligt IFRS 10 och SPE:n enligt SIC-12. Datum för ikraftträdande och övergångsregler Enligt IFRS 10 och ändrade IAS 27 ska dessa tillämpas fr o m 1 januari Tidigare tillämpning är tillåten om även IFRS 11 och IFRS 12 tillämpas. IFRS 10 ska tillämpas retroaktivt när det uppkommer en skillnad i bestämmande inflytande mellan IAS 27/SIC-12 och IFRS 10. Det finns särskilda regler om retroaktiv tillämpning är ogörligt. Hur kommer IFRS 11 Joint Arrangements att påverka redovisningen? Den nya standarden om joint arrangements kommer i huvudsak att medföra två förändringar jämfört med IAS 31 Andelar i joint ventures. Den ena förändringen är om en investering bedöms vara en joint operation eller joint venture. Beroende på vilken typ av investering som föreligger finns det olika redovisningsregler. Den andra förändringen är att joint venture ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden och klyvningsmetoden kommer inte att vara tillåten. Typer av joint arrangement IFRS 11 benämns Joint Arrangements och detta begrepp har i praktiken samma innebörd som i det tidigare joint venture i IAS 31 Andelar i joint venture, d v s en investering där det finns gemensamt bestämmande inflytande mellan två eller flera parter. IFRS 11 delar in joint arrangement i två kategorier; joint operation och joint venture. Joint operation föreligger när de gemensamt bestämmande ägarna har rätt till tillgångar och skulder som är kopplat till investeringen. Ett joint venture föreligger när de gemensamt bestämmande ägarna har rätt till investeringens nettotillgångar. Beroende på om det är ett joint operation eller ett joint venture tillämpas olika redovisningsregler. För att bedöma om joint arrangements föreligger tydliggör IFRS 11 vilken typ av gemensamma enhälliga beslut som krävs. Vid bedömningen om en investering är en joint operation eller joint venture är det inte endast den legala strukturen på investeringen som avgör hur investeringen ska redovisas. IFRS 11 anger att det är vilka rättigheter och skyldigheter som finns som avgör vilken typ av joint arrangement som föreligger. Strukturen, legal form, avtal samt andra omständigheter och faktorer måste beaktas, vilket kommer att ställa höga krav vid bedömning av vilken typ av joint arrangement som föreligger. Faktorer och omständigheter som kan behöva beaktas är om ett joint arrangement är utformat på ett sådant sätt att parterna har avtalat att alla produkter/ tjänster som produceras ska levereras i sin helhet till parterna och det finns begränsningar avseende försäljning till tredje part. Utöver villkoren avseende produktionen kan parterna även ha åtagande avseende joint arrangement skulder. Eftersom bolaget inte har tillgång till den externa marknaden utan dess enda uppgift är att producera och sälja till sina ägare bedöms arrangemanget som joint operation, oavsett om det är ett separat bolag som har satts upp för verksamheten. Det bör även beaktas att det kan finnas avtal mellan ägarna som kan vara utformade så att en del redovisas som en joint operation och en annan del av överenskommelsen redovisas som ett joint venture. Vid övergång till IFRS 11 måste villkoren i IFRS 11 beaktas avseende tidigare investeringar för att bedöma om ett joint arrangement är en joint operation eller ett joint venture. Trots förändringen bedöms i praktiken flertalet företag där gemensamt bestämmande inflytande föreligger sedan tidigare fortsätta att vara klassificerade som joint ventures enligt IFRS 11. Sammanfattningsvis kan sägas att begreppet joint arrangement i IFRS 11

3 ersätter begreppet joint venture i IAS 31. Enligt IAS 31 består joint venture av tre olika typer; gemensamt styrda tillgångar, gemensamt styrda verksamheter och gemensamt styrda företag. Enligt IFRS 11 kommer gemensamt styrda tillgångar och gemensamt styrda verksamheter att inkluderas i joint operation medan gemensamt styrda företag antingen kommer att vara en joint operation eller joint venture. Detta innebär att när det gäller gemensamt styrda tillgångar och gemensamt styrda verksamheter kommer det inte redovisningsmässigt att bli någon större skillnad mellan nuvarande IAS 31 och IFRS 11. När det istället gäller gemensamt styrda företag kan det uppkomma skillnader mellan nuvarande regler och kommande enligt de bedömningar som beskrivs ovan. Enligt IAS 31 redovisas gemensamma styrda företag som joint venture enligt kapitalandelsmetoden eller klyvningsmetoden. Enligt IFRS 11 kan tidigare gemensamt styrda företag redovisas som joint operation. Klyvningsmetoden försvinner för joint venture Enligt den nya standarden är endast kapitalandelsmetoden tillåten vid konsolidering av joint venture, d v s klyvningsmetoden försvinner. Att klyvningsmetoden försvinner bedöms komma att få större påverkan på redovisningen jämfört med den ovan nämnda ändringen avseende bedömning av joint arrangement. Det uppskattas att i dagsläget redovisas hälften av joint venture enligt kapitalandelsmetoden och hälften enligt klyvningsmetoden. Joint operation redovisas enligt den s k klyvningsmetoden både i koncernredovisningen och i separata finansiella rapporter. Joint ventures redovisas i separata finansiella rapporter till anskaffningsvärde eller verkligt värde. I och med att klyvningsmetoden försvinner för joint ventures kommer detta att påverka presentation av resultat och ställning om klyvningsmetoden har tillämpats tidigare. När det gäller resultatet kommer exempelvis koncernens intäkter och rörelsekostnader att minska. I det fall joint ventures är vinstgenerande och erlägger skatt kommer resultat före skatt att minska eftersom joint ventures skatt enligt kapitalandelsmetoden inte kommer att redovisas på raden skatt i resultaträkningen. För balansen kommer omsättningstillgångar och lång- och kortfristiga skulder att minska. Beroende på hur stor kapitalandelen kommer att vara kommer anläggningstillgångarna minska eller öka. Detta innebär att avtal, ex låneavtal, bonusavtal, som har kopplingar till hur resultat och ställning presenteras måste ses över och eventuellt ändras. Vilka effekter som uppstår då förändring sker från klyvningsmetoden till kapitalandelsmetoden bör även kommuniceras till bolagets intressenter. Datum för ikraftträdande och övergångsregler Enligt IFRS 11 ska standarden tilllämpas fr o m 1 januari Tidigare tillämpning är tillåten om även IFRS 10 och IFRS 12 tillämpas. I det fall ett joint venture tidigare har redovisats enligt klyvningsmetoden ska ändringen till kapitalandelsmetoden redovisas enligt speciella övergångsregler. I den tidigaste jämförelseperioden som redovisas ska tidigare klyvda balansposter slås ihop och redovisas på en rad. Upplysningar ska lämnas om vilka tillgångar och skulder som ingår i det ihopslagna innehavet. Innehavet ska testas för nedskrivning och eventuell nedskrivning redovisas mot balanserade vinstmedel. Förändringar i IAS 28 Innehav i intresseföretag IAS 28 har ändrats i samband med projektet för joint arrangements. Reglerna i IAS 28 (2011) överensstämmer i huvudsak med de tidigare reglerna i IAS 28 (2008). I likhet med IAS 28 (2008) ska potentiella röster beaktas vid bedömning om betydande inflytande föreligger eller inte. Motsvarande regel i IAS 27 (2008) har ändrats i IFRS 10 vid bedömning om bestämmande inflytande föreligger, se avsnitt De facto control och potentiella röster ovan. Detta innebär att effekten av potentiella röster kan behandlas olika vid bedömning om betydande inflytande föreligger jämfört med bestämmande inflytande. Det bör observeras att vid bedömning av gemensamt bestämmande inflytande ska reglerna i IFRS 10 tillämpas. Enligt IAS 28 (2008) och IAS 31 Andelar i joint ventures ska kvarvarande innehav omvärderas i det fall betydande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande upphör även i de fall ett intresseföretagsinnehav övergår till joint venture eller vice versa. I den ändrade IAS 28 (2011) ska vid sådana förändringar ingen omvärdering göras. I det fall innehav i intresseföretag eller joint venture minskar men betydande inflytande kvarstår ska poster som tidigare redovisats i övrigt totalresultatet återföras proportionerligt utifrån avyttrad andel. Enligt den ändrade IAS 28 (2011) ska standarden tillämpas fr o m 1 januari IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities IFRS 12 inkluderar upplysningskrav för alla typer av innehav i andra företag, dvs både sådana som konsolideras och sådana som inte gör det. Den nya standarden innebär utökade upplysningskrav för dotterföretag, joint arrangements (tidigare joint venture) och intresseföretag. Under den finansiella krisen upptäcktes att det inte framkom information om s k structured entities och vilken risk dessa innehav kunde innebära. Detta ledde till att IASB såg över upplysningskraven. Det har därför även tillkommit upplysningar avseende s k structured entites som inte konsolideras. Exempel på nya upplysningskrav som har tillkommit: Viktiga uppskattningar och bedömningar som har gjorts för att bestämma vilken typ av en investering i ett företag eller avtal utgörs av. En beskrivning ska lämnas över vad för typ av företag som investeringen avser och vilka risker som är kopplade till denna typ av investering. Vilken effekt investeringen har på koncernens resultat, ställning och kassaflöde. Upplysningar för dotterföretag IFRS 10 innehåller bla utökade upplysningskrav vad gäller den påverkan innehav utan bestämmande inflytande (IUBI) har på koncernens verksamheter och kassaflöden. För varje företag där ett väsentligt innehav utan bestämmande inflytande finns ska ett antal upplysningar lämnas. Exempelvis ska

4 kpmg.se följande upplysningar lämnas om IUBI: utbetald utdelning, vinst eller förlust under perioden, antalet röster (om skillnad mot ägarandel föreligger) och finansiell information i sammandrag (före koncernelimineringar). Förändringar avseende upplysningar om joint arrangements och intresseföretag Upplysningskraven för joint arrangements har utökats jämfört med IAS 31. Exempelvis måste upplysning lämnas för väsentliga joint venture avseende hur mycket joint ventures olika delar av resultatet uppgår till, såsom intäkter, avskrivningar, ränteintäkter/kostnader, skatter, vinst/förlust för kvarvarande verksamhet/avvecklade verksamhet, övrigt totalresultatposter samt totalresultat. För väsentliga innehav ska upplysningar lämnas separat, vilket är en skillnad jämfört med IAS 31 där upplysningar kan lämnas aggregerat. För innehav som inte är väsentliga ska följande information lämnas aggregerat; vinst/förlust från kvarvarande verksamheter/avvecklade verksamheter, övrigt totalresultat samt totalresultat. Framtida åtagande avseende betalningar eller andra minskningar av tillgångar ska upplysning lämnas om. Detta kan exempelvis vara ett framtida åtagande att förvärva ytterligare andelar. Datum för ikraftträdande och övergångsregler I likhet med övriga nya standarder anges även att IFRS 12 börjar tillämpas 1 januari Tidigare tillämpning är tillåten. IFRS 12 uppmuntras att tillämpas i förtid oavsett om övriga nya konsolideringsstandarder tillämpas i förtid eller inte. I det fall förtida tillämpning görs behöver inte samtliga upplysningskrav tillämpas. Författare: Lena Ljungdahl lena.ljungdahl@kpmg.se Tel: Camilla Persson camilla.persson@kpmg.se Tel: The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.

5 NYHETSBREV NEWSLETTER MAJ Date 2011 FR NEWS Ny standard behandlar värdering till verkligt värde Verkligt värde är en term som förekommer i många standarder, men begreppet behandlas inte enhetligt genom alla standarder. I syfte att bringa enhetlighet i termens innebörd och värderingsmetodiken för mätning av verkligt värde har IASB publicerat IFRS 13 Fair value measurement. Den nya standarden innebär också utökade upplysningskrav i årsredovisningar och även i delårsrapporter. Bakgrund IFRS anger att vissa typer av tillgångar, skulder och egetkapitalinstrument ska eller får värderas till verkligt värde. Under den successiva utvecklingen av IFRS har emellertid termen verkligt värde använts med gradvis olika betydelse i olika standards. Någon entydig beskrivning av verkligt värde har därför inte funnits. I takt med att omvärlden blivit allt mer volatil har behovet av ett entydigt ramverk för värdering till verkligt värde accentuerats. Genom den nu föreslagna särskilda standarden för värdering till verkligt värde har IASB framfört att följande fördelar erhålls: Värdering till verkligt värde enligt en enda vägledning reducerar komplexitet och förbättrar jämförbarheten Definitionen av verkligt värde och hur det mäts förtydligas Förbättrade upplysningskrav. Upplysningskrav som skapar bättre förutsättningar för att användare av den finansiella rapporteringen ska kunna förstå hur det verkliga värdet beräknats och vilken information det grundar sig på Observera att IFRS 13 inte innebär att fler tillgångar och skulder ska redovisas till verkligt värde utan vilka tillgångar och skulder som ska redovisas till verkligt värde anges i respektive existerande standard. Syftet med IFRS 13 är istället ett ge en entydig definition av verkligt värde och hur detta värde beräknas. Definitionen av verkligt värde är identisk med den definition som införts i US GAAP (US Accounting Standards Codification Topic 820). Verkligt värde Verkligt värde definieras som det pris som skulle kunna erhållas på värderingsdagen vid försäljning av en tillgång eller betalas för att överföra en skuld i en transaktion mellan marknadsaktörer under normalt betingade förhållanden. Förslaget innebär ett klarläggande av att det inte är priset till vilket en tillgång kan köpas utan till vilket den kan säljas (Exit price). I det följande går vi igenom de olika delarna av den föreslagna definitionen för verkligt värde. Tillgången/Skulden Verkligt värde ska beräknas för en tillgång eller skuld och ska därför beakta sådana faktorer som kännetecknar tillgången eller skulden, exempelvis fysisk belägenhet, begränsning i förfoganderätt eller omsättningsbarhet om marknadsaktörer skulle beakta sådana faktorer vid sin bedömning av värdet av tillgången eller skulden. Beroende på bolagets finansiella rapportering kan tillgången eller skulden vara en separat post eller ingå i en grupp tillsammans med andra tillgångar eller skulder. Transaktionen Värdering till verkligt värde förutsätter att tillgången eller skulden omsätts under normala omständigheter. Det innebär att det antas finnas tid för erforderlig marknadsföring före värderingsdagen och att det inte rör sig om en forcerad försäljningsprocess. Transaktionen antas äga rum på huvudmarknaden, dvs den marknad som har den största omsättningen och aktivitetsnivån för tillgången eller skulden ifråga. Om det inte finns någon sådan marknad så refereras istället till den mest fördelaktiga tillgängliga marknaden, dvs den marknad som maximerar priset på en tillgång och minimerar priset på en skuld. Det bör noteras att det endast avser rumsdimensionen, inte tidsdimensionen. I det fall det är förenat med kostnader att flytta transaktionen till marknaden enligt ovan ska denna kostnad inkluderas i det verkliga värdet. Det ställs inte krav på att ett företag ska göra en grundlig undersökning för att identifiera marknaden enligt ovan. Normalt kan ett företag utgå från att marknaden enligt ovan är den marknad som transaktionerna normalt görs på. I avsaknad av faktiskt genomförda transaktioner får verkligt värde bedömas utifrån en hypotetisk transaktion givet att hänsyn tas till de överväganden som marknadsaktörer skulle göra för att genomföra transaktionen.

6 Marknadsaktörer Marknadsaktörer är köpare och säljare på den mest fördelaktiga tillgängliga marknaden som är: oberoende av varandra och från den rapporterande enheten; (lika) kunniga (som den rapporterande enheten) beträffande den aktuella tillgången eller skulden; har förmåga att kunna genomföra transaktionen; samt agerar på frivillig basis, dvs är inte tvingade att genomföra transaktionen Den rapporterande enheten behöver inte utpeka en särskild marknadsaktör, utan ska istället beräkna det verkliga värdet genom att göra samma överväganden som en marknadsaktör förväntas göra beträffande den aktuella tillgången eller skulden på marknaden. Priset Det verkliga värdet så som det definieras i standarden är antingen det pris som kan observeras på marknaden eller, vid avsaknad av observerbara priser, det pris som kan uppskattas genom en värderingsmetod. Priset anges före transaktionskostnader, eventuella transaktionskostnader redovisas inom ramen för andra IFRS standarder. Icke finansiella tillgångars högsta värde I de flesta fall kan det antas att en tillgång eller en grupp av tillgångar används på bästa sätt i den rapporterande enhetens verksamhet. Om detta inte är fallet kan tillgångens verkliga värde vara högre. Ett illustrativt exempel är en fabrik som står på attraktiv bostadsmark. Om marknadsaktörerna skulle förvärva fabriken, riva den och bygga bostäder för att på detta sätt till fullo tillgodogöra sig markens fulla/högsta värde utgör detta värde verkligt värde. Det är alltså marknadsaktörernas perspektiv som gäller för verkligt värde, inte den rapporterande enhetens. Förvärvaren av en rörelse kanske avser att avveckla ett varumärke som konkurrerar med ett eget varumärke. Det innebär inte att varumärkets verkliga värde, det högsta värdet, är noll om en [annan] marknadsaktör skulle behålla och utveckla varumärket. Högsta värdet på en tillgång kan antingen erhållas genom att den används tillsammans med andra tillgångar eller enskilt. Konceptet enligt ovan med tillgångars högsta värde utifrån bästa användning är inte tillämpligt på finansiella tillgångar. Skulder och egetkapitalinstruments verkliga värde I de flesta fall saknas observerbara priser på överföring av skulder till marknadsaktörer. Verkligt värde får då bedömas utifrån priset på den tillgång som skulden motsvaras av hos marknadsaktörerna. Det innebär att man utgår från att det verkliga värdet på tillgången och skulden är lika stora och att skuldens verkliga värde påverkas av kreditrisken, Det verkliga värdet för skulden förändras därför om låntagarens kreditvärdighet förändras eller om det sker förändringar i marknaden som påverkar den typ av instrument som värderas. Ett företag som har givit ut ett egetkapitalinstrument (t ex en aktieoption) definierar dess verkliga värde utifrån det värde som instrumentet har för innehavaren. Värderingshierarki Den värderingshierarki som introducerades genom IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar ska tillämpas. Värderingshierarkin ger högst prioritet till Nivå 1 information och lägst prioritet till Nivå 3 information. Nivå 1 information är observerbara ojusterade marknadsnoteringar för identiska tillgångar eller skulder på en aktiv marknad. Nivå 2 information är observerbara marknadsnoteringar för liknande tillgångar eller skulder antingen direkt genom pris eller indirekt genom derivat av pris. Nivå 3 information baseras på icke observerbara marknadsinformation. Målet med beräkningen av verkligt värde förändras dock inte utan det ska motsvara den analys och den bedömning som en marknadsaktör kan förväntas företa. Värderingsmetoder Val av värderingsmetod styrs av vilken metod som är mest ändamålsenlig utifrån värderingssituation på basis av i första hand relevanta observerbara indata.tre olika typer av värderingsmetoder kan användas: Marknadsmetod värdering utifrån faktiska transaktioner av identiska eller jämförbara tillgångar. Avkastningsmetod värdering av den framtida förväntade avkastningen från tillgången., t ex kassaflödesvärdering. Kostnadsmetod värdering utifrån en marknadsaktörs anskaffningskostnad för en motsvarande tillgång med hänsyn tagen till förslitning och ekonomisk inkurans till följd av teknisk utveckling. Indata vid värdering Värderingsmetoder som används för att beräkna verkligt värde ska så långt möjligt baseras på observerbara data. Val av indata ska vara i överensstämmelse med de faktorer som marknadsaktörer beaktar vid en transaktion. Det kan t ex vara motiverat att beakta en kontrollpremie om denna beaktas av marknadsaktörer när de prissätter en tillgång I det fall marknadsdata baseras på köp- och säljpriser så används det pris i köp- och säljspreaden som är mest representativt för verkligt värde oavsett nivå i värderingshierarkin. Ej aktiva marknader och transaktioner under onormala förhållanden Även om en marknad inte är aktiv så är det inte lämpligt att dra slutsatsen att alla transaktioner är onormala, t ex att de är framtvingade. Noterade priser från en ej aktiv marknad kan vara oanvändbara för att fastställa verkligt värde. Under sådana omständigheter krävs det en djupare analys av transaktionerna och de noterade priserna. Det kan då krävas betydande justeringar av de noterade priserna. Verkligt värde vid första redovisningen av en tillgång eller skuld Priset för att förvärva en tillgång eller överföra en skuld benämns ofta för entry price. Detta pris behöver inte sammanfalla med det verkliga värdet baserat på exit price. Om den rapporterande enheten initialt redovisar tillgången eller skulden till verkligt värde och transaktionspriset avviker från verkligt värde så redovisas vinsten eller förlusten på transaktionsdagen i resultatet, om inget annat anges i den standard som reglerar redovisningen av tillgången ifråga, en s k day one gain. Vad gäller finansiella tillgångar och skulder så är det ingen faktisk förändring i

7 IAS 39 vad gäller reglerna om day one gain. Det innebär att på motsvarande sätt som hittills så redovisas ingen day one gain för finansiella instrument baserade på skillnader mellan transaktionspriset och verkligt värde. Detta gäller om inte verkligt värde kan styrkas genom noterade priser på en aktiv marknad för identiska tillgångar eller om verkligt värde kan baseras på en värdering som bara använder data från observerbara marknader. Upplysningskrav Syftet med upplysningarna är att ge information till användarna av de finansiella rapporterna så att de kan bedöma de metoder och indata som har använts för att beräkna verkligt värde. Vidare då värderingen baseras på ej observerbar marknadsinformation (nivå 3) få en uppfattning om dess effekter på resultatet. För att uppfylla dessa syften så finns det ett visst minimum av upplysningsskyldighet för varje klass av tillgångar och skulder. För icke finansiella tillgångar och icke finansiella skulder som redovisas till verkligt värde så ska upplysning ges motsvarande den som ges för finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt IFRS 7. Dessa upplysningar krävs också för poster som inte återkommande redovisas till verkligt värde såsom tillgångar som hålls till försäljning (IFRS 5 tillgångar). Kravet på att upplysa om värderingshierarkin och information om värderingsmetoder gäller också tillgångar och skulder där endast upplysning om verkligt värde görs. Som nämndes ovan kan en tillgång eller en grupp av tillgångar ha ett högsta värde som är högre än det värde som tillgången har baserat på sin nuvarande användning. I ett sådant fall ska upplysning ges om anledningen till att tillgången inte används på ett sätt som skulle ge dess högsta värde, t ex varför man inte säljer attraktiv mark. Det ställs också krav på att ge en beskrivning om hur värderingen har gått till vad gäller värderingar gjorda baserade på nivå 3 information. Vidare ska en beskrivning göras av hur känslig en nivå 3 värdering är för icke observerbara data. För finansiella instrument gäller upplysningskraven om verkligt värde inte bara i årsredovisningen utan även i delårsrapporterna. Tillämpningsområde och ikraftträdande IFRS 13 omfattar alla tillgångar, skulder och företagets egna eget kapitalinstrument som enligt andra IFRS standarder ska eller får redovisas till verkligt värde eller då upplysning görs om verkligt värde. Undantagna är emellertid transaktioner rörande aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) och leasing (IAS 17). IFRS 13 ska tillämpas fr o m 1 januari Tidigare tillämpning är tillåten. Observera dock att IFRS 13 ännu inte är godkänd av EU, vilket är ett krav för tillämpning. Författare: Carl Grefberg carl.grefberg@kpmg.se Tel: Tel: Jörgen Nilsson jorgen.nilsson@kpmg.se Tel: The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.