Privattandläkarna. En branschorganisation för hela tandvården

Transkript

1 Privattandläkarna En branschorganisation för hela tandvården Välkommen till verksamhetsplaneringsdagarna november 2010

2 Privattandläkarna Innehållsförteckning handlingar för verksamhetsplaneringsmöte 26 november Program 2. Deltagarförteckning 3. Dagordning 4. Röstlängd 5. Proposition1 om budget, verksamhetsplan och avgifter 2011 samt verksamhetsplan Bilaga 1 till verksamhetsplan Budgetförslag Sveriges Privattandläkarförening Bilaga 2 till verksamhetsplan Budgetförslag Svensk Privattandvård AB Bilaga 3 till verksamhetsplan Medlems- och serviceavgifter Proposition 2 om stadgeförändring 10. Proposition 3 om stadgeförändring 11. Motion 1 Styrelsens svar på motion Motion 2 Styrelsens svar på motion Fyllnadsval av ledamot i Sverige Privattandläkarförenings centrala förtroendenämnd. 14. För kännedom: Motion till Sveriges Tandläkarförbunds förbundsmöte: Modernisera Sveriges Tandläkarförbund för ökad medlemsnytta. 15. För kännedom: Generalsekreterarens halvårsrapport

3 Privattandläkarna Deltagarförteckning verksamhetsplaneringsmötet den november 2010 Representanter för respektive förening till årsmötet är svartmarkerade Namn Mats Petersson Claes Henriksson Olle Stenhamre Peter Stade Ingen Deltagare Stina Schariot Maria Nygren Anna Löfström Jonas Vogler Brita Raning Gunnar Bringman Paul Ludwig Daniel Almgren Joakim Jerlardtz Margareta Ambré Ingen Deltagare Åsa Granberg Peter Franzén Björn Smedberg Jan-Peter Glans Bodil Frankander Olof Thörne Lotti Dahllöf Anna Stiernspetz Lars Christersson Helena Dahlsjö Peter Olsson Göran Herbring Pernilla Schubert Caroline Nordqvist Orsucci Göran Lilienberg Stina Hellman Björn Backlund Mats Gustafsson Patrik Andrén Susanne Smedberg Jòna Ingvarsdottir Ann Sunneborn Susanne Morfeldt-Hafstrand Martin Eslami Patric Renström Lokalavdelning Blekinge Bohuslän Dalarna Gotland Gävleborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Halland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Mellersta Norrland Norrbotten Norrköping Skaraborg Skaraborg Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Skåne Skåne Skåne Sörmland Sörmland Uppsala Uppsala Värmland Västerbotten Västgöta Dal Västmanland Älvsborg Älvsborg Örebro Örebro Örebro Östergötland 1

4 Privattandläkarna Styrelsen Anders Mohlin Mikael Jansson Ingrid Leitzler Eva Möllborg Catharina Brandmaier Lars Christersson Revisor Erik Baecklund Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Förtroendemannarevisor Valberedning Erik Tullsten Camilla Logardt Winderud Bengt Franzon Kontoret Eva Andersson Jan-Åke Zetterström Anders Wikander Dan Nilsson Ingela Andrée Maria Bjurö Tina Fredriksson Merit Frost August Liljeqvist Lars Olsson Marina Sabelström Ingwes Ann-Catrin Almespång Margot Bohman Företagsrådet Håkan Wickholm Carina Celin Sjölund Hanno Sliwo Carola Lemne Marianne Forsell CFN/LFN Erik Ternert Elisabeth Philip Britten Lagerkvist Tranströmer Pär Almqvist Kent Petersson Björn Kruse Peter Danielsson Gunilla Sandberg Ola Bromander Generalsekreterare Vd Vice vd Colosseum CelinDental Tandea AB Praktikertjänst AB Oral Care AB CFN CFN CFN CFN LFN Skåne LFN Dalarna LFN Blekinge LFN Sörmland LFN Västgöta Dal 2

5 Privattandläkarna Erland Näslund Åke Ericson Britt-Marie Hedström Staffan Olsson Lars Gezelius Karina Melander Anders Tullberg Rikard Elliot Bo Selvin Per Ehrlington Johnny Astbäck Thomas Solmell Ann-Marie Nettelbladt Camilla Nordwall LFN Mellersta Norrland LFN Västerbotten LFN Stockholm LFN Stockholm LFN Stockholm LFN Stockholm LFN Stockholm LFN Stockholm LFN Värmland LFN Jönköping LFN Uppsala LFN Norrköping Privattandläkarna Stockholm Privattandläkarna Stockholm Gäster Björn Klinge Stig Orustfjord Gun-Britt Lundin Stig Nyman Per-Anders Sunesson Rickard Broddvall Petra Zetterberg Ferngren Lars Godner Martina Ränk Aud Sjökvist Karl-Erik Danielsson Professor i Paradontologi Överdirektör Försäkringskassan TLV Nämnden för statligt tandvårdsstöd Socialstyrelsen Dept.sekr. Socialdepartementet Socialdepartementet Spring Time Spring Time HSAN Gernandt & Danielsson 3

6 Privattandläkarna Dagordning verksamhetsplaneringsmöte 26 november 2010 Datum: Fredagen den 26 november 2010 kl. 13:30 ca 16:30 Plats: Skogshem & Wijk, Lidingö 1. Verksamhetsplaneringsmötets öppnande 2. Val av mötesordförande och mötessekreterare 3. Fastställande av röstlängd 4. Val av två justerare tillika rösträknare 5. Fråga om verksamhetsplaneringsmötet blivit i behörig ordning sammankallat 6. Fastställande av dagordning 7. Beslut om fastställande av budget och verksamhetsplan samt medlems- och serviceavgifter för år 2011 enligt proposition 1 8. Beslut med anledning av styrelsens proposition 2 om stadgeändring 9. Beslut med anledning av styrelsens proposition 3 om stadgeändring 10. Beslut med anledning av motion Beslut med anledning av motion Fyllnadsval av en ledamot till centrala förtroendenämnden 13. Verksamhetsplaneringsmötet avslutas

7 Privattandläkarna Röstlängd verksamhetsplaneringsmöte 26 november 2010 Lokalavdelning Företagsröster Tandläkarröster Blekinge Bohuslän Dalarna Gotland 6 17 Gävleborg Göteborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Mellersta Norrland Norrbotten Norrköping Skaraborg Stockholm Skåne Sörmland Uppsala län Värmland Västerbotten Västgöta Dal Västmanland Älvsborg Örebro Östergötland Totalt

8 Privattandläkarna Till SPF:s verksamhetsplaneringsmöte 26 november Proposition 1 - Budget, avgifter och verksamhetsplan för 2011 Styrelsen vill härmed lägga fram proposition om budget, avgifter och verksamhetsplan för verksamhetsåret 2011 till verksamhetsplaneringsmötet. När man vill åstadkomma förändring är det bästa sättet att börja med att förändra sig själv. Under 2010 har vi sett hur Privattandläkarnas verksamhetsutveckling har gett resultat i form av förändringar i omvärlden. Sakta börjar ett vårdgivar- och företagarfokus att bli synligt även hos myndigheterna och politiken. Trots att tandvårdsreformen från 2008 även fortsättningsvis krävt stora arbetsinsatser från branschorganisationen Privattandläkarna, märker vi att det blivit lättare att nå gehör. Vi kan dock inte slå oss till ro i detta läge. Det finns en lång rad stora utmaningar för tandvårdsbranschen i framtiden, och det gäller att bygga ett starkt fundament för att kunna fortsätta att vara framgångsrika. Styrelsen har, som framgår av den bilagda verksamhetsplanen identifierat tre områden som bör prioriteras, nämligen: Nästa steg i verksamhetsutvecklingen en branschorganisation för hela tandvården Kvalitet en förutsättning för framgång Den lokala verksamheten nyckeln till framgång Resultatet av riksdagsvalet 2010 gav upphov till ett helt nytt politiskt landskap, som det kommer att kräva tid och energi för att lära sig att förstå och hantera. Debatten i valrörelsen kom att präglas av andra frågor än sådana med direkt koppling till vården. Valutgången verkar inte heller leda till att det blir några större förändringar i den politik som kommer att föras på tandvårdsområdet. Det osäkra parlamentariska läget medför en risk för att en minoritetsregering tvingas kohandla i frågor som är viktiga för tandvården. Mot den bakgrunden blir det mycket viktigt att fortsätta att skapa en stark branschorganisation som kan stå stadigt oavsett politiskt läge. Eftersom budget, avgifter och verksamhetsplan är tätt kopplade till varandra lägger styrelsen fram dem som en sammanhållen proposition. Med detta vill styrelsen yrka att verksamhetsplaneringsmötet bifaller den framlagda budgeten, avgiftsförslagen och verksamhetsplanen. Eva Andersson Anders Mohlin Catharina Brandmaier Mikael Jansson Ingrid Leitzler Eva Möllborg Bilagor till proposition: Verksamhetsplan 2011 Budget 2011 Bilaga 1 och 2 Förslag till medlems- och serviceavgifter Bilaga 3

9 Privattandläkarna Verksamhetsplan 2011 Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB 1

10 Innehåll Innehåll Inledning och sammanfattning Året som gått Nästa steg i verksamhetsutvecklingen Kvalitet en förutsättning för framgång Lokal verksamhet nyckeln till framgång Löpande verksamhet... 9 Efter valet Tandvårdsreformen... 9 Utveckling av affärssystem och webb... 9 Förtroendenämnderna Föreningsmöten Lobbying och påverkansarbete Privattandläkarna ingår idag i en rad styr- och arbetsgrupper inom Försäkringskassan, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Socialstyrelsen Utredningar och undersökningar Medlemsbladet Privattandläkaren Information och kommunikation; GS-brev och Evas blogg Press och massmedia Remissinstans och expertorgan Beredskapsfonden Varumärket Privattandläkarna Tre rådgivande organ Medlemskapet i Sveriges Tandläkarförbund Stöd till 26 lokalavdelningar och divisioner och enskilda medlemmar Försäkringsverksamhet Ekonomi Budget Riskanalys Policys Bilagor: 1. Budget 2011 för Sveriges Privattandläkarförening 2. Budget 2011 för Svensk Privattandvård AB 3. Förslag till avgifter för 2011 Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB 2

11 1. Inledning och sammanfattning Även 2011 blir ett år som kommer att präglas av förändringar inom tandvårdssektorn. Det blir alltmer tydligt att tandvårdens organisationer och verksamheter måste välja väg. Vill vi vara med och påverka och driva förändringarna eller vill vi luta oss tillbaka och låta någon annan ta taktpinnen? Privattandläkarna har alla möjligheter att fortsätta att utvecklas till en stark branschorganisation, men det kräver att vi är målmedvetna och beredda att förändras. Generellt är branschorganisationer en välkänd och självklart intressant samarbetspartner för politik och myndigheter. Det finns inte någon renodlad branschorganisation inom tandvården. Genom de steg vi tagit under 2010 har vi närmat oss branschföreträdarna för tandvården inom den offentliga sektorn, och sett att det finns många frågor där vi har gemensamma intressen. Sedan drygt 40 år har tandvården i Sverige präglats av en uppdelning mellan offentlig och privat tandvård. Denna uppdelning har gradvis minskat i betydelse. Det finns, enligt vår bedömning, mer att vinna på att hela tandvården samverkar. Privattandläkarkåren är en åldrande kår. På några års sikt kommer antalet privattandläkare att minska på ett sätt som innebär stora utmaningar för föreningens möjligheter att påverka tandvårdens villkor. Vi måste redan nu påbörja ett arbete för att bredda medlemsbasen. Vi vet att vi redan idag ligger nära taket för vad våra medlemmar är beredda att acceptera när det gäller avgifter. Resultatet i riksdagsvalet 2010 innebär även det en utmaning. En oklar majoritet riskerar att leda till en politik som präglas av kohandel och uppgörelser över blockgränserna. I sådana uppgörelser vet vi att tandvården kan bli en bricka som påverkas utan att det finns en tydlig politisk vilja bakom. Det gör att vårt arbete med politiska kontakter blir än viktigare när förutsägbarheten minskar. Privattandläkarna är den enda medlemsorganisationen inom tandvården som arbetar för Fri prissättning Fri etablering Patientens fria val av tandläkare Ett högkostnadsskydd för tandvård Konkurrens på lika villkor på tandvårdsmarknaden Vårdgivarnas villkor Flera av dessa frågor har länge varit de frågor som präglat Privattandläkarna. Utvecklingen på tandvårdsmarknaden, där nya typer av vårdgivare kommer in, och de förändrade regelverk som styr hur tandvårdens utövas, pekar på behovet av en företrädare för de företag som har det juridiska ansvaret för tandvårdsverksamheten, vårdgivarna. Detta ligger också helt i linje med resultatet av den medlemsenkät som vi genomfört under oktober Just nu har vi ett gynnsamt läge i flera av dessa frågor, men det krävs en stark organisation som kan arbeta för att villkoren fortsätter att utvecklas till det bättre. Om vi vill fortsätta att kunna påverka våra villkor måste vi agera, och söka samverkanspartners som kan skapa förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling för tandvårdsmarknaden. Därför föreslås följande prioriterade områden för 2011: 1. Nästa steg i verksamhetsutvecklingen en branschorganisation för hela tandvården 2. Kvalitet ett förutsättning för framgång 3. Lokal verksamhet nyckeln till framgång Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB 3

12 På följande sidor beskrivs och kommenteras den verksamhet och de aktiviteter som planeras inför verksamhetsåret 2011 inom Sveriges Privattandläkarförening. Svensk Privattandvård AB är ett helägt dotterbolag till Sveriges Privattandläkarförening, med syfte att ge service åt föreningen och dess medlemmar. Bolaget är en självständig juridisk person med en egen styrelse. I den utveckling förening och bolag nu befinner sig, har respektive ledning bedömt att det för 2011 är lämpligt att lägga fram en gemensam verksamhetsplan. Stockholm Eva Andersson Generalsekreterare Sveriges Privattandläkarförening Ordförande Svensk Privattandvård AB Jan-Åke Zetterström Vd Svensk Privattandvård AB 2. Året som gått Sveriges Privattandläkarförening har de senaste åren alltmer utvecklats till en professionell branschorganisation med ett stort externt kontaktnät. I dag kan vi konstatera att vår omvärld lyssnar på Privattandläkarna som branschens företrädare. Årsmötet den 21 november 2008 är ett historiskt datum för organisationen, då företag välkomnades som medlemmar med stor majoritet. Privattandläkarna har genomfört de första stegen i en genomgripande verksamhetsutveckling. Det är nu dags att ta nästa steg. Under 2009 och 2010 har det visat sig på många sätt att vi slagit in på rätt väg, men det har också blivit allt tydligare att vi måste fullfölja vår vision. Utvecklingen på tandvårdsmarknaden visar allt mer tydligt att vårdgivar- och företagsperspektivet ökar i betydelse, och branschorganisationen måste följa med i den utvecklingen. För att vara en stark branschorganisation krävs en bred medlemsbas. Den fortsatta dialogen med de företag som ännu inte är medlemmar, har visat på ett behov av att öppna Privattandläkarna ytterligare. I kontakten med befintliga medlemmar märks ett intresse och ett behov av en mer affärsmässig företagskultur. Företagarfrågor har blivit allt mer intressanta för våra medlemmar. Styrelsen föreslår därför i en proposition till verksamhetsplaneringsmötet 2010 ett ytterligare steg i utvecklingen mot att kunna erbjuda medlemskap för alla tandvårdsföretag under Vision Sveriges ledande tandvårdsaktör Affärsidé Vi ska utifrån ett medlemsinflytande agera, driva och gå före i en framgångsrik tandvård. Grundläggande värderingar Delaktighet Hög vård- och verksamhetskvalitet Professionella relationer Öppenhet inför omvärldsförändringar Affärsmässighet Patienten i fokus Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB 4

13 Vår relation med tandvårdens nyckelaktörer har gett resultat och vi märker att vår expertis efterfrågas i allt högre grad. Ett exempel på det är tandvårdsreformen. Den har ställt stora krav på anpassning från våra medlemmar, vilket har gjort att medlemmarnas krav på oss som branschorganisationen ökat. Privattandläkarnas uthållighet och åtgärdsplan har varit till stor hjälp för Socialdepartementet, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Socialstyrelsen och Försäkringskassan i arbetet med tandvårdsstödet. Verksamhetsplanen för 2010 innehöll tre prioriterade områden; nästa steg i verksamhetsutvecklingen den inre kulturen, kvalitet och den lokala verksamheten. Privattandläkarnas viktigaste frågor under alla år har varit: fri prissättning, fri etablering, fritt val för patienten ett statligt skydd mot höga tandvårdskostnader konkurrens på lika villkor på tandvårdsmarknaden I och med att tandvårdsreformen genomförts, och den genomlysning av landstingen som pågår via Statskontoret, har vi ett läge där organisationen kan sägas ha uppnått alla uppsatta mål. Utmaningen för Privattandläkarna är nu att behålla och utveckla de uppnådda positionerna. Detta ställer krav på andra arbetssätt än tidigare, vilket också avspeglas i de slutsatser som dragits i Privattandläkarnas verksamhetsutveckling. Frågorna om kvalitet aktualiseras alltmer även inom tandvården och branschorganisationen ska även här gå före och stimulera till utvecklingen. Under 2011 fortsätter vi att driva utvecklingen. Vi vill fortsätta att gå från priskonkurrens till kvalitetskonkurrens, vi fortsätter att utveckla verksamheten och vi fortsätter att stärka den lokala verksamheten. År 2010 är ett valår vilket innebär att Privattandläkarna kommer att ytterligare intensifiera sitt politiska påverkansarbete under 2011 för att säkerställa att de tidigare uppfyllda målen kvarstår. 3. Nästa steg i verksamhetsutvecklingen Att utveckla en verksamhet kräver tålamod och uthållighet. Framgången kommer när en kultur skapats som löpande utvärderar sin verksamhet och implementerar förändringar. Föreningen är nu inne i steg fyra när det gäller den beslutade verksamhetsutvecklingen - den sista och kanske den svåraste fasen. Det är nu ledning och styrelsen sätts på tuffa prov i att tillsammans leda, styra och följa upp verksamheten. En verksamhet som i det vardagliga livet för medlemmarna kan kännas ny och främmande. Verksamhetsutvecklingen har tagit fram styrande dokument och klarlagt roller och ansvar. Utmaningen ligger nu i att omsätta detta i handling och aktivt agerande för medlemmarnas bästa. Vi är en ideell organisation som styrs av en stark demokrati. Det är viktigt att den demokratiska rösten har med antal röster att göra och inte tonläget i ett fåtal röster. Vi behöver skapa ärlighet, respekt, tillit och ansvar - något som framgår av Privattandläkarnas uppförandekod. Under 2011 kommer styrelse, ledning och förtroendevalda att fokusera på fortsatt verksamhetsutveckling och en professionalisering av organisationen, för att nå Privattandläkarnas fastställda värderingar. Ödmjukhet och respekt för andra kompetenser behöver föras in i organisationen. Grunden för verksamheten bygger på att medlemmar och förtroendevalda har ett ideellt engagemang. Därför kan inte verksamheten centralstyras i alla delar. Men för att nå visionen krävs att alla, både i styrelser, i ledningen och på kontoret levererar en tydlig medlemsnytta som ligger i linje med målbilden för föreningen. Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB 5

14 Möjligheterna att påverka villkoren för tandvården via kontakter och samverkan med politiker och myndigheter är stora, men det ställs allt högre krav på professionalitet, kontinuitet och trovärdighet. Tandläkaren kan inte göra hela jobbet. Det är en självklarhet gentemot patienterna, grunden för en god tandvård börjar i egenvården. Men i takt med en tilltagande professionalisering i samhället, gäller det även andra aspekter på tandvårdsområdet. Tandvården behöver ta till sig allt fler och allt mer kvalificerade tjänster från en lång rad olika utförare med olika kompetens för att kunna renodla patientnyttan. Vi måste skapa goda förutsättningar för att mötet mellan kunden/patienten och tandvården ska bli så effektivt och värdeskapande som möjligt för bägge parter. Lika självklart som att tandvården anlitar t ex tandhygienister, tandtekniker, servicetekniker, IT-tekniker och webbföretag, lika självklart är det att vi anlitar rätt kompetens för att driva vår branschorganisation. Det innebär en utmaning för branschorganisationen i att förstå, att det inte alltid är en tandläkare som är bäst på att förmedla till politiker och myndigheter vad tandvården behöver för att vara framgångsrik och utvecklas. Om branschorganisationen ska kunna rekrytera och behålla de toppkrafter vi vill ha och behöver som våra främsta företrädare, krävs också att organisationen kan erbjuda goda arbetsvillkor. Det är ett stimulerande, men tufft uppdrag att leda organisationen. Därför måste vi vara tydliga med att vi verkligen står bakom utvecklingen till att professionalisera organisationen. Antalet tandläkare minskar. Idag har vi: Verksamma medlemmar som är 65 år (födda 1945) 50 st, Medlemmar som fyller 65 år nästa år (födda 1946) 89 st, Medlemmar födda mellan som fortfarande är verksamma 181 st. De flesta som går i pension lämnar föreningen. Det sker en utveckling där företagets ansvar blir tydligare och den enskilda tandläkarens verksamhetsansvar tonas ned. Marknadsvillkoren för offentliga och privata vårdgivare blir allt mer likartade. Det blir allt tydligare att kostnaderna för branschorganisationens verksamhet ska belasta företagen, snarare än de enskilda tandläkarna. När hela tandvården står enad blir vi starkare som part gentemot politiken och myndigheterna. Olika politiska majoriteter eller myndighetsföreträdare kan inte välja att spela ut tandvårdens företrädare mot varandra. En bredare bas för organisationen ger en bättre ekonomi. En renodlad branschorganisation har en självskriven plats som partner till myndigheter och politiker. Genom att samla alla företag och vårdgivare blir organisationens roll och ansvar tydliga. Det skapar också möjligheter för andra organisationer att renodla sina respektive roller och ansvar. Sveriges Tandläkarförbund kan bli ett renodlat yrkesförbund, medan Tjänstetandläkarna kan bli en tydlig fackförening för alla anställda tandläkare. 4. Kvalitet en förutsättning för framgång En av Privattandläkarnas grundläggande värderingar är hög vård och verksamhetskvalitet. Vår ambition har under 2010 varit, att påbörja ett strukturerat, systematiskt långsiktigt arbete - ett arbete som är avgörande för branschens slagkraft och utveckling. Genom att definiera kvalitetsbegreppet, stimulera kvalitetsarbetet inom branschen och medverka i viktiga sammanhang där kvalitetsfrågor avhandlas, möter vi i tandvårdsbranschen de krav som kunder och patienter ställer. Privattandläkarna ska synas i sammanhang där frågor om kvalitet står i fokus, vilket innebär att vi medverkar i nationella aktiviteter och tillsammans med partners hämtar kunskap även internationellt. Vi avser att fortsätta detta arbete under Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB 6

15 Branschorganisationens arbete med kvalitetsfrågor kan sammanfattas med att vi ska: Definiera Stimulera Medverka Målet är att gå från priskonkurrens till kvalitetskonkurrens. Ett exempel är att stimulera och delta i arbetet för att skapa ett oberoende utvärderingsinstitut. En utredning, på uppdrag av socialministern, undersöker förutsättningarna för en fristående och oberoende granskningsfunktion för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Bakgrunden är, att kundens och patientens behov av producentobunden information ökar generellt i och med att nya möjligheter ges att välja vårdgivare även inom övrig hälso- och sjukvård. Dessutom finns det ett behov av en funktion för oberoende uppföljning av sjukvårdspolitiska beslut. Det yttersta syftet är att stärka kunden och patientens ställning. Här har den privata tandvården stora möjligheter att både bidra och dra nytta av utvecklingen. I dag mäts och utvecklas kvaliteten inom områdena: Upplevd kvalitet som t ex mäts av Svensk Kvalitetsindex (SKI) Systemkvalitet, som är företags- eller klinikspecifika instrument för att bland annat säkerställa ordning och reda Odontologisk kvalitet, som mäts bland annat genom indikatorer och frivilliga kvalitetsregister. Privattandläkarna ska driva kvalitetsutvecklingsarbetet för branschen genom fortsatt aktiv medverkan i projekt och utvecklingsarbeten som syftar till att förändra och utveckla de system och indikatorer som redan finns etablerade för branschen. Några exempel är: Samverkan med Socialstyrelsen när det gäller framtagande och information kring nationella riktlinjer, nationell informationsstruktur och indikatorer för god vård. Föra in och påverka att kvalitetsfrågor blir en del i regelverket som fastställs av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Medverkar tillsammans med Inera AB, 1177.se i deras uppdrag från regering och departement att utveckla tandvårdsfrågorna på nätet, framför allt den kommande prisjämförelsetjänsten. I övrigt påverkar branschorganisationen de kvalitetsindikatorer som andra myndigheter tar fram och efterfrågar från tandvården i samband med t e x inrapportering till tandvårdsregistret. Utveckla den etablerade kontakten med Pankey Institute, USA för att skapa möjligheter till utveckling för våra medlemmar. Den prisjämförelseportal som tidigare har utvecklats och administrerats av Försäkringskassan, kommer på Privattandläkarnas initiativ att hanteras av Inera AB, som ägs av SKL. Processen med att förändra prisportalen påbörjades efter lanseringen av portalen, som uppvisade mycket stora brister. Privattandläkarna har drivit processen för en utveckling, där målet är en kunskapsportal och inte enbart en webbtjänst baserad på prisuppgifter. Genom vårt påverkansarbete har regeringen avsatt 15 miljoner kronor till en bättre prisjämförelsetjänst med tandvårdsinformation och frågetjänst. Idag har patienter, Eniro, Reco med flera, tagit olika initiativ till hemsidor där man kan ranka sin tandläkare. För övrig hälso- och sjukvård finns en hemsida, omvard.se, där kunder och patienter kan jämföra olika vårdcentraler och sjukhus med varandra ur ett kvalitetsperspektiv. Här finns information om medicinska resultat, tillgänglighet och patientupplevd kvalitet på vårdgivarnivå som ger värdefulla underlag inför patientens val. Därför ska vi arbeta för att den oberoende myndigheten ISF, Inspektionen för Socialförsäkringar, har fokus även på tandvårdsfrågor och på att göra tandvårdens kvalitet känd för kunder och patienter. Detta är ett exempel på hur vi ska jobba för att gå från priskonkurrens till kvalitetskonkurrens. Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB 7

16 5. Lokal verksamhet nyckeln till framgång Det är genom engagemang och delaktighet i de lokala avdelningarna som medlemsnyttan kommer att utvecklas ytterligare. Med en fast grund att stå på kan lokala företrädare och Privattandläkarnas ledning utöva ett kraftfullare påverkansarbete. Genom att levandegöra de sex grundläggande värderingarna har lokalavdelningarna samma förutsättningar att förmedla budskap till alla medlemmar. Det gynnar kommunikationen vid värvning av nya medlemmar, ger stöd i kontakten med befintliga medlemmar och skapar trygghet i det lokala styrelsearbetet. Lokalavdelningarna kommer att uppmuntras att dela erfarenheter med varandra. Dagens organisation med 26 lokalavdelningar är inte i alla lägen den mest optimala. Under 2010 har man lokalt väckt frågan om sammanslagning av avdelningarna i Västra Götalandsregionen. Lokalavdelningen i Mellersta Norrland har aviserat svårigheter att rekrytera styrelse. Kontinuerlig utbildning för ledamöter i de lokala styrelserna är nödvändig, då nya förtroendevalda tillkommer. Utbildningen består i bland annat information om styrelsearbete, hur man värvar medlemmar, föreningsekonomi och hur man förmedlar ett budskap. Sammanfattningsvis ansvarar den lokala verksamheten och dess styrelse för att: Driva den demokratiska processen lokalt Företräda Privattandläkarna Upparbeta goda politiska kontakter lokal/regional nivå och goda relationer med dess tjänstemän Förhandla lokala avtal som jouravtal och barnavtal Mediekontakter i lokala frågor Organisera aktiviteter för medlemmar Stödja enskilda medlemmar Medla och överbrygga konflikter mellan medlemmar Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB 8

17 6. Löpande verksamhet Efter valet 2010 Olika löften och utspel kring tandvård är en ständigt återkommande ingrediens i valrörelserna. Tandvårdsbranschen behöver långsiktiga spelregler för att kunna åstadkomma nytta för patienter och samhälle. Därför är nödvändigheten av en gemensam branschorganisation tydlig. När hela tandvården står enad, blir vi starkare som part gentemot politiken och myndigheterna. En renodlad branschorganisation har en självskriven plats som partner till myndigheter och politiker. Genom att samla alla företag och vårdgivare blir organisationens roll och ansvar tydliga. Det skapar också möjligheter för andra organisationer att renodla sina respektive roller och ansvar. I skrivande stund, i slutet av september 2010, är det parlamentariska läget oklart. Vi kan konstatera att Alliansen av allt att döma bildar minoritetsregering. Den politiska kartan är förändrad. Först om några veckor kommer vi att ha en någorlunda klar bild av hur regeringen kommer att se ut och hur Alliansen kommer att hantera att de är beroende av stöd från ytterligare ett parti i riksdagen. För tandvården är det bekymmersamt med ett minoritetsstyre, oavsett vem det är som regerar. Branschen har ett stort behov av lågsiktighet och en stabil majoritet i riksdagen skapar bättre förutsättningar för detta. Privattandläkarna kommer att knyta nya kontakter och upprätthålla befintliga med politiker som är viktiga för tandvårdens utveckling. Med stor sannolikhet kommer vi att se nya nyckelpersoner på ett antal poster och vi kommer naturligtvis att fortsätta verka för en fortsatt reformering av tandvården som tidigare. Det har ju funnits tandvårdspolitiska förslag i valrörelsen. Hur de kommer att påverkas av det politiska läget är svårt att säga i dagsläget. Det kan tillkomma nya förslag, som ännu inte har presenterats, som en följd av regeringsförhandlingar. Förutsatt att alliansen kan bilda regering och föra en stabil politik, har vi nu fyra år på oss att skapa och etablera en tydlig branschorganisation. Inför riksdagsvalet 2014 är det en förutsättning att vi kan visa en enad tandvård, för att inte bli utspelade av olika intressen i valet. Ett regeringsskifte 2014 blir då inte så problematiskt att hantera som det skulle ha blivit Tandvårdsreformen Privattandläkarna arbetar fortfarande kontinuerligt tillsammans med Försäkringskassan, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Socialdepartementet och andra intressenter för att det nya tandvårdsstödet ska fungera så bra som möjligt för patienter och tandläkare. Med de korrigeringar som gjorts, senast den 1 juli 2010, börjar regelverket bli komplett och ändamålsenligt. Privattandläkarna ska 2011 fortsätta att arbeta för att förenklingar kommer till stånd, och att tillämpningen präglas av sunt förnuft. Privattandläkarna är fortfarande inte nöjda med Försäkringskassans tillämpning och administration av regelverket. Det är fortfarande driften av IT-stödet och efterhandskontrollerna som ger upphov till problem och ökad administration. Den tekniska plattformen uppvisar fortfarande en sårbarhet när det gäller driftssäkerheten, även om driftsstörningarna blivit mindre frekventa. Här måste vårt påverkansarbete fortsätta med oförminskad kraft. Privattandläkarna har delgett Försäkringskassan en kravställning på det serviceåtagande för tandvårdsstödet, som Försäkringskassan ska arbeta fram under hösten. Dokumentet ger ett tydligt kravställande på hur Försäkringskassan bör förbättra administrationen av stödet. Försäkringskassans serviceåtagande är ett förtydligande av vilken servicenivå tandvårdsbranschen ska kunna förvänta sig från Försäkringskassan. Vårt bidrag blir värdefullt för utformningen av det serviceåtagande som ska börja gälla från och med 1 januari Utveckling av affärssystem och webb Under 2010 har arbetet med en uppdatering av Privattandläkarnas webbplats och grafiska identitet genomförts. För 2011 innebär detta ett fortsatt arbete med utveckling och anpassning. Det är här press och media, allmänhet och patienter, myndigheter och beslutsfattare söker information om oss. Detta är ofta första mötet för nya medlemsföretag. Det innebär att kravet Verksamhetsplan 2011 för Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB 9