Delårsrapport för perioden

Transkript

1 Delårsrapport för perioden

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Förvaltningsberättelse Omvärld 4 Näringsliv och arbetsmarknad 4 Sysselsättning 5 Bostäder, lokaler och mark 5 Framtiden 6 God ekonomisk hushållning - redovisning av måluppfyllelse 7 God ekonomisk hushållning- finansiella mål 12 Ny budgetprocess 13 Befolkning 14 Väsentliga personalförhållanden 15 Skatter och bidrag 16 Resultat för perioden prognos för helåret Nämndernas periodresultat inkl prognos 18 Tertialresultat 19 Utredning av balanskravet 19 Balansräkningen 20 Pensioner och pensionsskuld 21 Investeringsredovisning 22 Redovisningsprinciper 23 RESULTATRÄKNING (tkr) 24 Kassaflödesanalys (tkr) 24 BALANSRÄKNING (tkr) 25 Noter till resultaträkningen 26 1

4 Kommunfullmäktige 32 Överförmyndaren 32 Valnämnden 32 Kommunstyrelsen 33 Kommunstyrelsens förvaltningar 33 Utvecklingsenheten 33 Sysselsättningsenheten 34 Stödfunktionen 34 Tekniska 36 Barnomsorg och grundskola 37 Gymnasieskolan 37 Socialnämnden 38 Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden 40 Kultur- och fritidsnämnden 40 Avfallsenheten 42 VA-verksamheten 43 2

5 Kommunkoncernens organisation Arvidsjaurs kommun har en traditionell nämndsorganisation med kommunstyrelse och fem verksamhetsnämnder. I Kommunfullmäktige finns en beredning verksam. Barn- och Ungdomsnämnden har upplösts och verksamheten ingår i kommunstyrelsen sedan december Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Arvidsjaurs kommun Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden ( tom nov 2008) Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Miljö-bygg och hälsoskyddsnämnden Arvidsjaur Kommunföretag AB Arvidsjaur Flygplats AB Arvidsjaurhem AB Fastighetsföretaget i Arvidsjaur AB Arvidsjaurs Energi AB Arvidsjaur Test & Training AB Arvidsjaurs kommunkoncern består av Arvidsjaur Kommunföretag AB, som i sin tur äger fyra aktiebolag: Arvidsjaurhem AB, Arvidsjaur Flygplats AB, Arvidsjaurs Energi AB samt Arvidsjaur Test & Training AB (ATT). Arvidsjaurhem AB äger ett dotterbolag; Fastighetsföretaget i Arvidsjaur AB. ATT äger 39% av Lappland Aviation Academy AB (LAA). Utdebitering kr/skattekrona Kommunen 22,08 22,08 22,08 22,08 22,08 22,08 Totalt 32,48 31,50 31,50 31,50 31,50 30,75 3

6 Omvärld (Källa: SKL, arbetsförmedlingen, SCB) Den världsekonomiska krisen drabbar ett litet och handelsberoende land som Sverige mycket hårt. De flesta ekonomiska bedömningar tyder nu på att 2009 kommer att gå till historien som ett av de sämsta åren i modern tid för den svenska ekonomin. Kommuner och landsting fick redan förra året känna av finanskrisen, bland annat genom fallande värden på finansiella tillgångar och svårigheter att få krediter. I år och nästa år syns krisen främst i låga skatteintäkter. Det som gör denna kris speciell är den globala spridningen. Nära 90 procent av den rika världens ekonomier upplever en recession, det vill säga fallande BNP. Världshandeln, som trendmässigt vuxit mer än BNP, beräknas i år krympa mycket kraftigt. Samtidigt är den ekonomiska politiken ovanligt kraftfull, med en mycket expansiv penning- och finanspolitik vid sidan av betydande insatser för att avhjälpa problemen på finansmarknaderna. SKL:S vårprognos bygger på förutsättningen att politiken kommer att vara framgångsrik och 2009 markerar ett tillfälligt om än djupt hack i tilläxtkurvan. Nästa år räknar SKL liksom de flesta andra prognosmakare med en svag men ändå positiv tillväxt. Utmaningen för kommuner och landsting är att överbrygga några mycket besvärliga år. Men världsekonomin har inte varit i detta läge tidigare och det finns en betydande osäkerhet om utvecklingen. Det kan inte uteslutas att perioden med återhämtning för världsekonomin blir mer utdragen. Vi befinner oss fortfarande i en fas där BNP i stora delar av vår omvärld minskar. OECD-ländernas BNP beräknas minska med 3 procent och Sveriges BNP med knappt 4 procent i år beräknas Sveriges BNP öka med svaga 0,7 procent. Efter en exceptionellt svag BNP-utveckling följer oundvikligen en betydande försvagning på arbetsmarknaden med såväl minskande arbetskraftsutbud som minskande sysselsättning som följd. Sysselsättningen minskar framförallt i år och antalet sysselsatta beräknas minska med fram till På samma gång beräknas arbetslösheten i det närmaste fördubblas till knappt 12 procent. Som en följd av den snabba försämringen på arbetsmarknaden följer avtagande löneökningstakt liksom en låg inflationstakt, klart under Riksbankens inflationsmål. På en stor del av arbetsmarknaden är parterna dock bundna av centrala avtal en bit in på Det innebär att genomslaget på löneökningstakten fullt ut kommer att märkas i avtal och utfall först därefter. Den ekonomiska situationen för kommuner och landsting ter sig allt mer bekymmersam. Den ekonomiska statistik som kommit de senaste månaderna visar på ännu svagare konjunkturutveckling än vad 4 som tidigare förutsetts. Minskande sysselsättning medför en kraftigt dämpad utveckling av kommunsektorns inkomster i år och nästa år. De statliga förstärkningarna som regeringen aviserat från och med 2010 kompenserar inte bortfallet. EU:s lagstiftning har särskilt stor inverkan på länder där kommunernas verksamhetsområden är omfattande. Fortsatt samordning kan förväntas under kommande år. Svensk lagstiftning anpassas allt mer till EU inom områden som tex. arbetsrätt, offentlig upphandling, miljö, regional utveckling och livsmedelstillsyn. Ett konkret exempel är den utredning om allmännyttans framtid som kom till efter en anmälan till EU. Näringsliv och arbetsmarknad Regional utveckling Arbetsmarknaden i Norrbotten kännetecknas av en råvarubaserad tillverkningsindustri en växande privat tjänstesektor och en alltjämt stor men minskande offentlig sektor. I regionen finns större delen av gruvfyndigheterna inom EU. Huvuddelen av råvarorna till den svenska metallbaserade industrin kommer från regionen. Till de skogsbaserade näringarna kommer stora delar av råvaran från inlandet. Sågverk och träförädling bedrivs både vid kusten och i inlandet. Biltestverksamheten tar till vara regionens speciella förutsättningar som strängt vinterklimat, glest boende, lågtrafikerade vägar, isbelagda sjöar mm. Biltestverksamheten är internationell och är beroende av goda flygkommunikationer för att kunna utvecklas ytterligare. Även turism och gruvnäring nyttjar flyget i stor utsträckning. Den globala lågkonjunkturen kombinerad med finanskrisen hösten 2008 påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden i Norrbotten. Orderingången till stora delar av länets näringsliv minskar kraftigt och många varsel om uppsägningar har lagts. Samtidigt sker betydande infrastrukturella investeringar i länet och bidrar till ett ljusare läge än i många andra regioner i landet. Inom offentlig sektor sker besparingar och rationaliseringar som leder till att antalet anställda minskar. Totalt sett minskar antalet sysselsatta i länet under Kommunens näringsliv Kommunen är den största enskilda arbetsgivaren och den offentliga sektorn svara för mer än hälften av sysselsättningen. Det privata näringslivet i Arvidsjaur domineras av skogsindustri, och träförädlingsindustri, besöksnäring och biltestverksamhet. Nyetableringen av statlig verksamhet till Arvidsjaur har gett ett hundratal nya arbetstillfällen. Under de senaste tre åren har ett flertal statliga myndigheter och verk som AMV och Försäkringskassan lokaliserat delar av sin verksamhet i Arvidsjaur. Senast i

7 raden var Kriminalvårdens transporttjänst med ca 20 nya årsarbeten. De sista sex utlovade arbetstillfällen hos Vattenfall är nu under rekrytering. Ett rikt kommersiellt utbud är en grundförutsättning för utveckling av besöksnäringen. Handeln har utvecklats under ett antal år och inom kommersiell service har flera företag nyetablerats. Arvidsjaurhem AB för avsikt att bygga en galleria med affärslokaler i centrum av Arvidsjaur. Sysselsättning Arbetslösheten i kommunen steg i slutet av 2008 och har fortsatt att stiga under Eftersom den offentliga sektorn i Arvidsjaur är så stor har detta hittills haft en stabiliserande effekt. Andelen arbetslösa var i april totalt 11,7 %. Siffran ligger över genomsnittet för länet. Fler män (14,4 %), är arbetslösa än kvinnor (8,7%). Det är också männens arbetslöshet som ökat mest sedan årsskiftet. (4,4%) Andelen arbetslösa ungdomar är fortfarande långt över genomsnittet i länet; 20,1% mot 15 %. Arvidsjaur har i tidigare utredningar klassats som en egen arbetsmarknadsregion, beroende på bl.a. de långa avstånden till andra större orter. Avstånden medför att dagpendlingen till och från andra kommuner är ca 14%. Inpendling sker framför allt inom den offentliga sektorn, medan utpendlingen är störst inom byggsektorn och inom skogsbruket. Inpendlingen till kommunen ökar. Vi har en ovanligt stor andel inpendlare som är s.k. karriärpendlare Med detta menas en person som byter jobb för att det är intressantare eller bättre betalt, och som samtidigt överger den egna kommunen för att börja arbeta i en annan kommun. Arvidsjaurs arbetsmarknad har varit, och kommer även i fortsättningen att vara beroende av den offentliga sektorn, även om arbetsmarknaden har förändrats under de senaste åren, och kommer att förändras ytterligare. Fortfarande återstår det för flera av de utlovade etableringarna att komma till stånd. Bostäder, lokaler och mark På lägenhetsmarknaden råder snarare brist än överskott, åtminstone i centralorten. Fler bostäder är under uppförande eller planerade för att möta efterfrågan på lägenhetsboende. Tillgången på tomter för småhus är god både i centralorten och ute i byarna. Nya bostadsområden har öppnats för exploatering. Efterfrågan på bostäder kommer fortsatt att vara stor. Detaljplaneändringar i centrum är på gång för att tillgodose möjligheten till bostadsbyggande och affärslokaler. Tillgången till industrimark är god, både i tätorten och i byarna. Lediga industrilokaler finns i kommunkoncernen. Företagsstatistik Arbetsställen Anställda Arbetsgivare ( minst en anställd) Verksamma företag Källa SCB:s företagsregister: Arbetslöshet År Totalt antal Arbetslösa i gruppen invånare år I öppen I åtgärder Ungdomar arbetslöshet % år % % ,1 5,3 16, ,7 4,9 16, ,9 4,1 18, ,6 4,6 19, ,2 3,3 17, ,3 1,5 11, ,8 4,6 16, ,2 5,5 20,1 Källa Arbetsförmedlingen Tillväxtprogram: Kommunfullmäktige har antagit ett tillväxtprogram för kommunen för perioden Enligt tillväxtprogrammet ska följande områden prioriteras: Upplevelsenäring/handel Träförädling, Energi/miljö- fast bränsle Civil/militär testverksamhet Kunskapsintensiva tjänstenäringar Nya former för utveckling och kapitalförsörjning. 5

8 Framtiden Lågkonjunkturen har snabbt förändrat förutsättningarna för hela den kommunala verksamheten Arvidsjaurs kommun utgör inget undantag. Under de kommande åren kommer kommunen att ställas inför flera viktiga beslut, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är därför viktigt att identifiera de långsiktiga underliggande förändringarna i samhället. Till detta ska läggas de mer kortsiktiga förändringar som de nya förutsättningarna lokalt innebär. Det kommer att behövas en beredskap för att snabbt identifiera och reagera på de behov som kan uppstå. Samtidigt är det viktigt att även agera utifrån långsiktigt förändrade förutsättningar. Den mycket svaga skatteunderlagstillväxten innebär stora utmaningar för kommuner och landsting de närmaste åren. För kommuner och landsting gäller nu att skyndsamt vidta åtgärder på bred front för att klara ekonomin. Krismedvetenheten är stor. Trots skattehöjningar och åtgärder för att dra ned kostnadsutvecklingen bedömer SKL att kommunsektorn som helhet kommer att uppvisa kraftigt försämrade resultat Prognoserna har fortlöpande förändrats i negativ riktning under hösten 2008 och början av Senast kända prognos (april 09) innebär att kommunens skatteintäkter nu beräknas bli ca 12 miljoner kronor lägre än budgetrat 2009 och ca 18 Mkr per år lägre Regeringen har presenterat ett stimulanspaket om sammananlagt över 20 miljarder kronor fram till och med Stimulanspaketet innehåller en rad åtgärder för att minska arbetslösheten; införande av ROT-avdrag, tidigareläggande av infrastruktursatsningar m.m. I vårbudgeten presenterades ett förslag om tillskott till den kommunala sektorn som för Arvidsjaurs del innebär 8,5 Mkr extra fördelat på Av tillgänglig statistik framgår att andelen personer äldre än 85 år under de närmaste åren kommer att vara konstant. Antalet personer i åldrarna år kommer däremot att öka med personer per år under hela perioden fram till Antalet barn 0-5 år ligger relativt stilla under de närmaste åren, men antalet tonåringar minskar med en särskilt kraftig minskning under de närmaste åren.. 6

9 God ekonomisk hushållning - redovisning av måluppfyllelse Fullmäktiges verksamhetsmål Kommunfullmäktige fastställde de övergripande verksamhetsmålen för Nämnderna har utifrån fullmäktiges mål beslutat om egna verksamhetsmål. Enligt god ekonomisk hushållning skall målen vara konkreta, mätbara och möjliga att följa upp. Målskrivningsprocessen i kommunen är fortfarande i ett uppbyggnadsskede, vilket innebär att målen i mycket saknar konkretisering och mätbarhet. De är därför inte fullt ut möjliga att följa upp i lagens mening i den form de nu har. Nedan redovisas målen och den utvärdering som gjorts. Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning- övergripande mål Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Övergripande mål Tillväxt och utveckling Ökad inflyttning med 10 % i åldersgruppen år Inflyttningen var personer i åldersintervallet år var inflyttningen 117 personer, en ökning med 3 personer eller 2,6% Nej Övergripande mål Tillväxt och utveckling 15 nya arbetstillfällen tillskapas årligen Enligt SCB:s företagsstatistik har det etablerats 47 nya arbetsställen i kommunen under Vid 13 av dessa fanns minst en anställd. Statistiken redovisas i intervall, men minst ett 40-tal arbetstillfällen har skapats i dessa företag. Två av dessa arbetsställen med 14 årsarbetare är kommunens egna. Ja Övergripande mål Medborgare/ medarbetare Öka kvaliteten i kommunens tjänsteutbud Kommunen deltar sedan hösten 2008 i projektet "Kommunens kvalitet i korthet", som leds av Sveriges kommuner och landsting. Kvalitetsmätningen innebär att ett sextiotal kommuner jämför sina verksamheter med varandra utifrån 35 mått. Fem huvudområden ingår i mätningarna: -Tillgänglighet -Trygghetsaspekt -Delaktighet och information -Kostnadseffektivitet -Samhällsbyggande Resultatet för Arvidsjaurs kommun är sammanställt och kommer att redovisas för politiker och medborgare under våren Resultatet ska ligga till grund för fortsatt utvärdering. 7

10 Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning- verksamhetsmål Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Barn- och ungdom Medborgare Alla elever uppnår fastställda kunskapsmål och får vid utgången av år 9 minst betyget godkänd 14% av eleverna lämnade åk 9 utan att ha uppnått målet i ett eller flera ämnen. Riksgenomsnittet är 24%. En fullständig måluppfyllelse har inte nåtts eftersom det fortfarande finns ett antal elever som inte har godkända betyg i alla ämnen. Behörigheten att söka till gymnasieskolan är dock mycket hög. 98 % mot 89 % i riket. Nej Barn- och ungdom Ekonomi Hålla de ekonomiska ramarna genom kontinuerlig ekonomisk uppföljning Resultatet för barn- och ungdom blev +1,1 Mkr för Prognosen för 2009 visar på ett nollresultat. Målet anses vara väl uppfyllt eftersom planlagd verksamhet har genomförts med ett visst ekonomiskt överskott. Ja Barn- och ungdom Medborgare Fungerande former för elev- och föräldrainflytande Samtliga skolor har fungerande elevråd och klassråd. Det finns dessutom vid samtliga enheter ett fungerande föräldraråd. Målet anses därför vara uppfyllt. Ja Kultur- och fritidsnämnden Medborgare Folkhälsan ska bli bättre genom ett rikt utbud av kultur, idrott och folkbildning Kännedom om kommunens natur, kultur och idrott ska öka Ungdomars fritid ska vara stimulerande och mångsidig Arbetet inom de olika verksamheterna bedrivs så att de uppsatta målen skall uppnås och inga större avvikelser kan noteras. Utgångspunkten att hitta externa medel för vissa satsningar har varit lyckad och gör att vi kan genomföra vissa delar i projektform. Kultur- och fritidsnämnden anser att det arbete som bedrivits inom nämndens område har syftat till att uppnå de övergripande målen. Måluppfyllelsen bedöms som god med tanke på de pengar som avsatts i budget ställt mot den verksamhet som genomförts. Däremot är inga mätningar gjorda eftersom målens utformning gör att det är svårt att mäta utan alltför stora personella insatser. Socialnämnden Medborgare Förebyggande verksamhet Detta har gjorts under 2008: Årlig föräldrautbildning eller samtalsgrupp för barn i missbruksfamiljer. Alla som tackar ja till förebyggande hembesök ska kunna få det. Mer än 200 personer över 80 år har erbjudits hembesök. Den kommunala fixartjänsten ska permanentas under Ja 8

11 Område Mål: Redovisning av åtgärd/utvärdering Målet uppfyllt Socialnämnden Medborgare Fler öppna insatser Av samtliga insatser för barn och unga och deras familjer ska minst 75 % vara i form av öppenvård, t.ex. stödkontakt, hemterapeut. 75 % av stödinsatser för missbrukare och anhöriga har varit i form av öppenvård. Inom gruppen 65 år och äldre som beviljats bistånd, antingen som hemtjänst eller plats i särskilt boende skall minst 56 % tillhöra gruppen boende i eget hem är 28 % av personer över 80 år beviljade hemtjänst och 20 % beviljade äldreboende. Personer med psykiska funktionshinder har haft tillgång till Träffpunkten under dagtid måndag-fredag. Alla som vill har kunnat komma på dagverksamheten Utsikten en gång per vecka efter maximalt en månads väntetid. Genomfört. Ja Socialnämnden Medborgare Medarbetare Ökad kvalitet Inom ramen för socialstyrelsens öppna jämförelser ska kommunens äldreomsorg uppnå högre betyg inom minst 2 delområden mellan åren 2007 och En nationell brukarenkät bland äldre har gjorts som Delvis kommer att användas vid framtida uppföljningar. Redan vid första enkäten fick Socialnämnden högre betyg inom alla områden jämfört med riksgenomsnittet. Vid kommande brukarenkät ska delområdet socialt innehåll ha förbättrats i förhållande till tidigare mätning. En brukarenkät inom AFF:s område ska genomföras under Resultatet av verksamhetsuppföljningar (brukarenkäter) publiceras på webben inom en månad efter att socialnämnden delgivits resultatet. Socialtjänsten har inom ramen för arbetet med den nationella IT-strategin förbättrat kvaliteten inom samordnad vårdplanering. Evidensbaserade metoder ska användas, t.ex. ASI Addiction severity inde) och under 2008 har utbildning inom BBIC Barnets behov i centrum genomförts. Implementering av de nationella riktlinjerna inom demensvård ska vara påbörjade senast Andelen heltidsanställda ska öka under perioden fram till Under 2008 ökade andelen deltidsarbetande från 37% till 38% 9

12 Område Mål: Utvärdering Målet uppfyllt Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Att vid en årlig anonym enkät erhålla minimum 4,1 i genomsnitt på en 5-gradig skala för bygglovsverksamheten Den årliga enkäten har skickats ut till alla bygglovssökande under föregående år avseende kommunens service och bemötande vid handläggning av bygglovsansökningar. Utvärderingen visade på ett medelvärde på 4,26 på en femgradig skala, jämfört med föra årets medelvärde på 4,19. Ja Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Att vid en årlig anonym enkät erhålla minimum 3,8 i genomsnitt på en 5-gradig skala för miljötillsynen och livsmedelstillsynen En anonym enkät ställs till alla som haft någon form av tillsyn inom miljö- och livsmedelsområdet. Inom miljötillsynens verksamhetsområde har 20 enkäter skickats ut och 13 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens på 65%. Enkäten har skickats ut till företag som miljö- och byggenheten utövar miljötillsyn på. Medelvärdet på miljötillsynsenkäten är 3,7 på en femgradig skala jämfört med fjolårets enkät som låg på 3,5. Delvis Miljö- bygg och hälsoskyddsnämnden Medborgare Inga fall av matförgiftningar orsakade av restaurangbesök under året Effektiv rådgivning och tillsyn. Under året har vi mottagit två anmälningar om matförgiftning. Efter inspektioner och provtagningar har vi dock inte kunnat fastsälla att det berodde på matförgiftning. Vid båda tillfällena var det en person som insjuknat. Ja Kommunstyrelsen Gymnasieskolan Tillväxt och utveckling Medborgare Öka antalet ungdomar som vill fullgöra sin gymnasiala utbildning i Arvidsjaur Det var 102 avgångselever från grundskolan inom kommunen våren Av dessa valde 70 en utbildning vid Sandbackaskolan. I procent blir det 68,7%. Det är en nedgång med ca.4,5 % i förhållande till I vår utvärdering kan vi inte se att det är någon specifik utbildning som har fått ökad dragningskraft på annan ort utan fördelning ser i stort ut som tidigare. Sandbacka har startat ett arbete med att se över hur man marknadsför sig och vad man kan göra bättre. Arbetet har lett till något förändrad marknadsföring inför kommande läsår, men större förändringar kommer att ske vid nästa rekryteringsprocess. Nej Kommunstyrelsen Medarbetare Under 2008 ska ett personalpolitiskt program tas fram. I programmet ska såväl chefer som medarbetare kunna finna grunder för de olika beslut som tas i personalfrågor Programmet påbörjat i form av framtagande av gemensam värdegrund som kommer att ligga till grund för fortsatt arbete med personalpolitik under Nej 10

13 Område Mål: Redovisning av åtgärd/utvärdering Målet uppfyllt Kommuntyrelsen- Information Tillväxt och utveckling Externt skall all information syfta till att stärka kommunens varumärke Målet är inte utvärderat. Begreppet varumärke behöver en tydligare definition innan det går att göra någon utvärdering. Kommunstyrelsen Sysselsättning Tillväxt och utveckling Söka nya samarbetsformer med olika aktörer för ökad sysselsättning Intern samverkan sker främst mellan sysselsättningsenheten och socialförvaltningen samt skolförvaltningen. Sysselsättningsenheten har också sökt samarbete med skogsstyrelsen, dock utan framgång. Ja Kommunstyrelsen Turism Tillväxt och utveckling Erbjuda ett attraktivt boende med bra service vid Camp Gielas samt erbjuda högkvalitativa attraktioner såsom äventyrsbad, golf, skidåkning och annat. Målet är sammansatt av flera komponenter och därmed svårare att utvärdera. Kundenkäter har gjorts ett antal år för att mäta kvaliteten med en poängskala Camp Gielas 4,5 4,4 4,4 Centrumbadet 4,5 4,3 Träningsläger 4,2 ( mäts ej varje år) Ja 11

14 God ekonomisk hushållning- finansiella mål Kommunallagen reglerar kommunens ekonomiska förvaltning genom att ett krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budgeten ska upprättas så att intäkterna överskrider kostnaderna. Motiven är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet Minska riskexponeringen och möjlighet att kunna hantera osäkerhetsfaktorer God ekonomisk hushållning innebär mer än att ha en budget i balans. För att säkra en god ekonomisk hushållning behövs finansiella mål som tydligt markerar att ekonomin är en restriktion för att bedriva verksamhet. Det behövs också tydliga verksamhetsmål som klargör uppdraget. Målen ska klargöra vad som kan uppnås med befintliga resurser. Den politiska nivån fastställer ambitionsnivån och anvisar resurser medan verksamheterna utför tjänsteproduktionen. Redovisning av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning- finansiella mål Mål: Redovisat resultat ska täcka minst förändringarna i pensionsförpliktelsen. Årets resultat ska under en 5-årsperiod motsvara 2% av skatteintäkterna. Volymökningen av verksamhetens nettokostnad per år ska inte vara högre än skatteunderlagets utveckling. Redovisning av åtgärd/utvärdering Överskottsmålet kommer inte att nås 2009, inte heller under den kommande treårsperioden. Målet uppfyllt Nej Kommunkoncernens låneskuld ska långsiktigt inte överstiga 65 % av anläggningstillgångarnas värde. I den sammanställda redovisningen för 2008 var upplåningen 59 % av de totala anläggningstillgångarna. Fortsatt upplåning i bolagen och minskade tillgångar i kommunen kommer att försämra nyckeltalet på sikt JA Soliditeten ska uppgå till minst 65 %. Soliditet inklusive pensionsskuld ska på sikt vara större än 0. Minskningen av anläggningstillgångarna ska balanseras med motsvrande minskning av skulder eller ökning av finansiella tillgångar så att soliditeten inte försämras. Nettoinvesteringarna för skattefinansierad verksamhet ska under en femårsperiod inte överstiga 55 Mkr Kommunens soliditet är 61 %. Skillnaden mellan eget kapital och pensionsskuld är vid ett nollresultat för 2009 ca 30 Mkr. Detta mål kommer inte att uppnås under överskådlig tid. Kommunen har amorterat 10 Mkr i år och kommer att amortera resterande 10 mkr under Nej Kommunens tillgångar ska vårdas så att framtida generationer inte förorsakas onödiga kostnader. Kommunernas fastigheter och anläggningar ska underhållas så att värdet inte försämras mer än normalt. Kommunfullmäktige har i budget avsatt 1 Mkr till fastighetsunderhåll. För att klara att bibehålla ett gott underhåll borde avsättningen vara 4-5 gånger så stor. Nej 12

15 Ny budgetprocess Kommunfullmäktige har inrättat en särskild beredning som ska ansvara för budgetramar och övergripande mål för kommunen. Beredningen har utarbetat ett styrdokument som antogs av kommunfullmäktige i juni Citat ur styrdokumentet: Att styra den samlade kommunala verksamheten med dess omfattning och bredd mot gemensamma mål i form av en vision är en stor utmaning som kräver en kontinuerlig utveckling av planerings- och uppföljningsarbetet. Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör hörnstenar för ett övergripande arbete med styrning. Dialogen syftar till att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge för att forma goda strategier. Delaktigheten syftar till att åstadkomma en bred förankring inom politiker- och tjänstemannaled. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. Bilden visar hur dialogen används för ökad delaktighet i ett övergripande strategiskt arbete. Planering och uppföljning utgör två integrerade delar. Det första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för planering och politiska beslut. Det andra halvåret finns möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. Planeringsarbetet initieras i januari med chefskonferens. Resultatet av dessa dagar utgör ett underlag till en politikerkonferens där budgetutskott, ordförande i respektive nämnd, samtliga förvaltningschefer samt styrelseordförande och VD i de kommunala bolagen deltar. Det följs av budgetberedningens dialog med respektive nämnd. Förberedelser för dessa olika planeringstillfällen samt beredning av resultaten sker genom kommunledningen. Det resulterar i gemensamma planeringsförutsättningar för I förvaltningsdialogen under april sker ett arbete i syfte att förtydliga resultaten av processen. Förvaltningar och bolag beaktar detta i sin verksamhetsplanering och i juni beslutar kommunfullmäktige om Strategisk plan & budget Budgetprocessens fyra perspektiv. 13

16 Befolkning Under första kvartalet 2009 är befolkningssiffran oförändrad jämfört med årsskiftet. De negativa födelsetalen uppvägs av inflyttning. Under 2008 minskade kommunens befolkning med 86 personer. På grund av den befolkningsstruktur som kommunen har kommer under överskådlig tid betydligt fler kommunmedborgare att dö än födas. Ska kommunens befolkning öka måste det alltså ske genom inflyttning, något som kommunfullmäktige tagit fasta på i sina övergripande mål för Nyetableringen av företag i kommunen gav god effekt på befolkningssiffrorna under hösten 2006, men gav inte det förväntade tillskottet under 2007 och Viktig för kommunens ekonomi är befolkningssiffran den första november varje år, eftersom det är utifrån denna som skatteutjämningen beräknas. (6 680 inv) Befolkningsutveckling Om befolkningen ständigt minskar är detta en källa till oro och skapar framför allt problem genom att strukturen i befolkningen ändras. De skattebetalande invånarna blir färre, medan de som är i behov av kommunens tjänster i större utsträckning stannar kvar i kommunen. Arvidsjaur ligger på 10-i topp när det gäller andelen äldre invånare. Var fjärde Arvidsjaurbo är 65 år eller äldre. Andelen barn är färre; en av fem är under 19 år. Befolkning och befolkningsförändringar under 2009 År/antal Totalt Födda Avlidna Inflyttade Utflyttade Andel i % av befolkningen i olika åldersklasser Arvidsjaur Norrbotten Riket 0-4 år 4,7 4,9 5, år 9,7 10,6 11, år 11,5 13,0 13, år 9,8 10,4 12, år 11,7 13,3 14, år 12,9 13,7 12, år 14,6 14,6 13, år 12,6 10,4 8, år 8,9 7,0 6, år 3,3 2,1 2,4 95+ år 0,3 0,1 0,2 Antalet barn i skolåldern har tidigare minskat, vilket först påverkade högstadiet och sedan gymnasieskolan. Antalet nyfödda har de senaste åren legat relativt stabilt runt 60 barn, men om antalet invånare i barnafödande åldrar fortsätter minska kommer detta också i sin tur att inverka på födelsetalet. I relativa tal ökar befolkningsgrupperna mellan år samt andelen äldre pensionärer. Ökningen av den yngre gruppen är en kombination av företagsetableringar, flyktingmottagning och stora barnkullar i början på 90-talet. män kvinnor Befolkningspyramid

17 Väsentliga personalförhållanden Kommunens anställda Som alla andra organisationer som producerar tjänster är kommunens verksamheter personalintensiva. Inom kommunen finns ett 70-tal yrken representerade. Arvoden betalas ut för drygt 200 olika förtroendeuppdrag. 90 % av personalkostnaden finns på de tre största nämnderna; Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden och Kommunstyrelsen Totalt Antal årsarbeten Antal personer Antal anställningar Antal med heltid 69% 70% 71% Kvinnor Antal årsarbeten Antal personer Antal anställningar Antal med heltid 67% 68% 69% Män Antal årsarbeten Antal personer Antal anställningar Antal med heltid 76% 76% 79% Personalomsättningen har tidigare varit låg, men ser ut att öka på grund av krympande verksamheter och fler pensionsavgångar. 81 personer (11%) slutade eller bytte arbete under En långsam föryngring sker, även om tyngdpunkten fortfarande ligger på åldrarna över 45 år. Nyrekryteringen sker i allt större utsträckning i åldrarna år. Anställda i olika åldersintervall 2008 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Syftet med denna redovisning är att sätta fokus på kommunens arbete med att minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron har minskat kraftigt under 2008 och början av Orsaken är en kombination av nytt arbetsätt hos personalenheten och statliga åtgärder/nya regelverk. Totalt motsvarar sjukfrånvaron 53 årsarbetare, en minskning med 34 årsarbetare sedan Minskad sjukfrånvaro innebär sin tur att fler arbetstimmar finns i verksamheten i förhållande till antalet anställda. Procent av arbetad tid Total sjukfrånvarotid 7,74 8,18 10,50 9,92 10,56 11,98 Omräknat i årsarbetare Summa tid med långtidssjuk-frånvaro av sjukfrånvaron 66, 42 78,59 81,64 78,23 83,63 82,70 Sjukfrånvarotid kvinnor 8,63 8,92 11,08 10,86 11,61 13,34 Sjukfrånvarotid män 4,42 5,49 7,02 6,76 6,99 7,36 Sjukfrånvaro 29 år 4,90 3,67 6,03 5,71 9,19 9,75 Sjukfrånvaro år 6,16 6,67 9,07 7,92 7,84 8,40 Sjukfrånvaro 50 år och äldre 9,97 10,44 13,26 13,03 13,98 16,52 Procent av arbetad tid Sjukfrånvaro Socialnämnden 8,36 9,44 12,42 11,19 11,91 13,08 Därav långtidsfrånvaro 74,88 80,83 82,35 78,68 82,05 82,27 Sjukfrånvaro Barn- och ungdomsnämnden 8,00 7,95 9,66 10,84 11,64 13,57 Därav långtidsfrånvaro 65,59 72,15 82,77 79,84 85,64 82,29 Sjukfrånvaro övriga 6,69 6,44 7,38 7,21 7,17 6,23 Därav långtidsfrånvaro 59,49 80,89 78,07 74,91 84,17 84,55 15

18 Skatter och bidrag Skatteunderlagets utveckling Att skatteunderlaget utvecklas i takt med kommunens nettokostnader är en förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning. Skatteintäkternas förändring i % ,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 % Egna skatter Utjämning SUMMA Kommunens eget skatteunderlag räknat per invånare ligger ca 10 %-enheter under riksgenomsnittet. Antalet personer med beskattningsbar inkomst har tidigare minskat under en följd av år, men vid två senaste taxeringarna är det fler invånare som redovisat skattepliktiga inkomster. Skatteutjämningssystemet kompenserar kommunen delvis för skatteintäkter under genomsnittet genom inkomstutjämningsbidraget. Skatteutjämningssystemets utformning innebär att antalet invånare är viktigare för utvecklingen av kommunens skatteintäkter än ökningen av det egna skatteunderlaget. En viss tillväxt av det egna skatteunderlaget behöver därför inte innebära ökade skatteintäkter, men är i sig ett tecken på en positiv utveckling för kommunen. Under de senaste fem åren har kommunens skatteunderlag ökat med 3%-enheter gentemot riket. I prognoserna för skatteintäkterna för 2008 och 2009 hade man överskattat skatteunderlagets tillväxt i riket. När utfallet blir sämre än förväntat tillkommer en restskatt på 2009 års skatteintäkter som preliminärt beräknats till 10,7 Mkr Statsbidrag och övriga bidrag under 2009 Följande större ändringar har gjorts i bidragssystemen: De flesta av specialdestinerade bidrag som fanns inom området barnomsorg och skola har omvandlats till generell skatteutjämning. Kvar finns bidragen till maxtaxan och kompetenshöjning inom barnomsorgen Kommunen har skrivit avtal med Migrationsverket om mottagning av flyktingar och av ensamkommande flyktingbarn. För detta får kommunen ersättning i form av statsbidrag ändrades skatteutjämningssystemets beståndsdelar så att kommunens skatteintäkter minskar. Bidragsminskningen motsvarar 3 Mkr mindre i skatteintäkter 2009 än i det gamla systemet. Aviserade tillskott från staten betalas ut i slutet på december men avser år Utveckling En lägre löneökningstakt, i kombination med färre antal timmar, innebär att tillväxten i kommunsektorns skatteunderlag faller kraftigt. Skatteunderlaget ökar med i genomsnitt rekordlåga 1 procent 2009 och I reala termer, när hänsyn tagits till den prisoch löneinflation som påverkar kommuner och landsting, minskar skatteunderlaget i riket igenomsnitt en procent årligen 2009 och Åren 2011 och 2012 väntas en högre ekonomisk tillväxt och, med fördröjning, en viss vändning på arbetsmarknaden vilket innebär att inkomsterna stiger. Skatteunderlaget växer dock fortfarande långsamt dessa år, i genomsnitt med 3 procent årligen. Som jämförelse växte skatteunderlaget åren i genomsnitt med 5 procent årligen. Taxor och avgifter Taxorna för renhållning samt VA-taxan år oförändrade sedan Intäkterna för renhållning har ökat med 11 % jämfört med motsvarande period Intäkterna för vatten- och avlopp är oförändrade från samma period Övriga taxebeslut som kommunfullmäktige fattat under året är: -Taxa för musikskola/kulturskola 16

19 Resultat för perioden prognos för helåret 2009 Budgetavräkning tkr Budget 2009 Redovisat Prognos för helår Utfall mot budget prognos Redovisat Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Periodens resultat Prognosen för 2009 är mer osäker än tidigare år på grund av svårigheten att bedöma effekten av lågkonjunkturen och när vidtagna åtgärder ger ekonomisk effekt. Prognosen för 2009 visar en avvikelse mot budget med 13,2 Mkr ( -6,2 Mkr 2008). Beräknad resultatavvikelse består av fyra delar: Mkr Nämnder -3,3-4,1-4,2 Finansförvaltning, pensioner 1,9-0,5-2,4 Nedskrivningar, avskrivningar 0,0 1,2 1,2 Skatter -11,8-2,8 3,1 Summa -13,2-6,2-2,3 Särskilt markant är den kraftiga avvikelsen vad avser skatteintäkterna, både kommunens egna intäkter och de generella bidragen. Minskningen av skatteintäkterna är till största delen den restskatt som kommunen måste betala på grund av att det betalats ut för stora förskott för Prognosen för helåret 2009 visar att både kostnader och intäkter beräknas minska, både mot förra året och mot lags budget. Särskit kraftig är minskningen av nämndernas intäkter. Detta är ett trendbrott, tidigare år har intäkterna ökat betydligt mer än kostnaderna. Kommunens nettokostnad ökar fortfarande, medan skattintäkterna i stort sett är oförändrade från Nyckeltal kostnads-/intäktsutveckning Milj kr Redovisat Budget Prognos Förändr % Medel % /år Intäkter 164,8 167,1 152,7-7,3 5,0 Kostnader 499,2 507,3 492,1-1,4 3,1 Avskrivningar 15,1 15,5 15,5 2,6-2,0 Nettokostnader 349,4 355,7 355,3 1,7 2,2 Skatteintäkter 235,5 244,3 236,5 0,4 2,9 Generella bidrag 116,2 118,6 114,6-1,4 1,9 17

20 Nämndernas periodresultat inkl prognos Redovisat Budget Budget- Prognos för Resultat per nämnd tkr Kostnader Intäkter Netto 2009 netto avvikelse utfall mot budget Kommunfullmäktige, valnämnd, revision Kommunstyrelsen Sysselsättningsenheten Tekniska Affärsverksamhet Stödfunktioner Kostenheten Utvecklingsenheten Sandbacka Kommunstyrelsen summa Barn- och ungdom Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Miljö- bygg- och hälsoskyddsnämnden Summa nämnder Omställning, Koncernen Lönesystem Avsättning löneökning ej utdelad Pensioner och gemensamma verks Avskrivningar, nedskrivningar Justering av interna poster Verksamhetens nettokostnad Budgetavvikelse- nämnderna Det underskott som prognostiseras av nämnderna är 3,3 Mkr, vilket motsvarar en budgetavvikelse på 1 %. Budgetavvikelsen för hela 2008 var 4,2 Mkr. Störst avvikelse mot budget beräknar Socialnämndens med 2,8 Mkr (-2%). De av kommunstyrelsens verksamheter som visar störst avvikelse i prognosen i förhållande till budgetram är sysselsättningsenheten med 0,5 Mkr (11%) och kommunstyrelsens politiska verksamhet med 1,1 Mkr (-14%) Även tekniska visar ett fortsatt underkott på 1,1 Mkr. Det sparkrav som ålagts nämnderna från kommunfullmäktige för 2009 är 6 Mkr. Räknat utifrån resultatet 2008 återstår dessutom 4,1 Mkr att åtgärda under Avsatta medel på 1,3 Mkr till koncernen och omställningsarbete kommer inte att nyttjas under tkr beräknas bli kommunens kostnad för utträde ur avtalet med HBV. De två kommande tertialerna beräknas att öka på underskottet, till skillnad mot tidigare år. Perioden maj- december 2008 förbättrades resultatet före jämförelsestörande poster 5,5 Mkr, Nu beräknas detta försämras med 1,1 Mkr. 18

21 Tertialresultat Redovisat Redovisat Redovisat Prognos Resultaträkning Tkr Jan- apr 2008 Maj- dec 2008 Jan- apr 2009 Maj-dec 2009 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande kostnad Periodens resultat Utredning av balanskravet Enligt de balanskravsregler som gäller från och med , ska ett negativt årsresultat täckas i kommande års budgetar senast inom tre år. Det samlade resultatet för var tkr. Det innebär att årets resultat inte behöver disponeras för att täcka tidigare års underskott. Efter reduktion med reavinster är det beräknade underskottet för tkr. Detta ska täckas i de kommande tre årens budgetar progn Årets resultat enligt resultaträkning Avgår: samtliga realisationsvinster Tillägg: reavinster enl. undantagsmöjlighet Synnerliga skäl enligt KL 8:5 0 Tillägg: ianspråktagande av sparande Tillägg Realisationsförlust enligt undantagsmöjlighet Täckning av underskott Justerat resultat

22 Balansräkningen Balansräkningens omslutning har varit stabil de senaste fem åren. De materiella anläggningstillgångarna har minskat eftersom investeringsnivån varit lägre än avskrivningarna under samtliga år. Samtidigt har de finansiella tillgångarna ökat genom tillskott till kommunkoncernen. Minskningen av tillgångar har tidigare balanserats genom amortering av lån. I balansomslutningen ingår förskott på skatter med 11 Mkr. Detta ska betalas ut i januari År Balansomslutning Mkr Materiella anläggningstillgångar-mkr Finansiella anläggningstillgångar-mkr Progn Soliditet Soliditeten mäter kommunens ekonomiska styrka på sikt. Under flera år har soliditeten långsamt ökat. Orsaken är den minskade låneskulden. Räknar man in kommunens ansvarsförbindelser för pensioner som enligt blandmodellen inte tas med i balansräkningen förändras bilden. Det beräknade värdet på ansvarsförbindelsen ökade med 41 Mkr under på grund av det nya pensionsavtalet och nya beräkningsgrunder. Detta innebär att kommunens mål om att det egna kapitalet ska motsvara ansvarsförbindelsen kommer att ta längre tid att uppfylla. I År Soliditet % Inkl pensionsavsättning % ,1 2, ,1-0, ,3-2, ,3-9, ,7-10, progn 62,6-14,6 Skuldsättningsgrad Kommunens skuldsättningsgrad (avsättningar, kortfristiga och långfristiga skulder) har i stort sett varit oförändrad En förskjutning har skett från långfristiga till kortfristiga skulder. I kortfristiga skulder ingår semesterlöneskuld och koncernkonto, trots att de inte automatiskt förfaller till betalning under kommande år utgjorde dessa poster 39 % (47 % 2007) av de kortfristiga skulderna. Skuld i % av tillgångar År Avsättning Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa progn Upplåning Den långfristiga låneskulden har amorterats med 10 Mkr under 2009 till 10 Mkr. Detta är i enlighet med kommunens finansiella mål om kommunkoncernens upplåning. För att betala den stora restskatten i januari 2010 kommer det att krävas en upplåning med motsvarande belopp. Kommunens lånemål kommer inte att kunna uppfyllas under de kommande åren. Likviditet, placeringar och lån Kommunen har under en längre period prioriterat låg låneskuld framför hög likviditet. En låg investeringsnivå har inneburit att kommunens likviditet kunnat användas till att återbetala lån. Eftersom kommunen inte har medel placerade i aktier eller värdepapper har svängningarna på börsen inte påverkat kommunens ekonomiska ställning. Kommunkoncernen har en checkkredit hos Sparbanken Nord på 50 Mkr. Kommunen har under både kortare och längre perioder nyttjat sin checkkredit dels för att kunna lösa in ofördelaktiga lån. dels för att balansera den stora eftersläpningen av utbetalning av EU-bidrag och andra statliga bidrag. Borgen Kommunens borgensåtaganden gäller nästan helt (99,5%) företag inom den egna koncernen. Total beviljad borgen är 384 Mkr. Risken för att behöva infria borgensåtaganden bedöms som låg. Inga borgensåtaganden för bostadslån har lösts in på senare år. 20

23 Pensioner och pensionsskuld Pensionsskulden representerar i stora delar ett historiskt arv som upparbetas under decennier. Grovt uppdelat finns två typer av pensionsskuld: 1. Pension intjänad före Denna redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Detta är den större delen av kommunens pensionsskuld 2. Pension som intjänats efter Denna intjänade pension enligt det nya pensionssystemet avsätts direkt till den anställdes pensionskonto Utöver detta vissa förmånsbestämda och avtalade pensioner. Finansieringen av pensionsförpliktelser enligt den gamla modellen sker i form av återlåning. Medlen finns placerade i kommunens anläggningstillgångar. De nya beräkningarna av pensionsavsättning och ansvarsförbindelse (RIPS-07) innebar en kraftig ökning av kommunens pensionsförpliktelser, främst vad avser ansvarsförbindelsen. Ändrade ränteantaganden och beräknad ökad livslängd hos pensionstagarna utgör grunden till den kraftiga ökningen. Om den sk. bromsen i pensionssystemet slår till ökar kostnaderna för de kommunala pensionerna. De kommunala ålderspensionerna är enligt äldre pensionsavtal bruttopensioner vilket innebär att de är samordnade med allmän pension. Minskar den allmänna pensionen ökar kompletteringspensionen som kommunen ska betala och vice versa. Enligt prognosen för kommunen pensionsskuldsutveckling kommer utbetalningarna från pensionsavsättningen att öka kraftigt från och med Mkr 2009 prognos Avsättningar för pensioner och liknande ansvarsförpliktelser 4,0 4,1 5,3 5,0 5,9 6,0 Ansvarsförpliktelser - pensionsförpliktelser som inte upptagits 0,4 0,7 1,0 1,6 2,5 4,4 bland avsättningar Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före ,0 207,4 204,4 180,1 166,2 162,6./: Finansiella placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa pensionsförpliktelser som återlånas i verksamheten 217,4 212,2 210,7 186,7 174,6 173,0 21

24 Investeringsredovisning Årsbudget Tilläggs- SUMMA Investerat Kvar av 2009 budget budget Omb Nyborgsskolan Parkering kommunalhuset Parkering äldreomsorgen Parkering centrum Motorvärmare Indhus Ombyggn Tallbacka Småbåtshamn Arvidsjaursjö Höstigen etapp Centrumsatsning Storgatan Belysning Laestadiusvägen EU-anpassning lekparker Förnyande björkbestånd Lekplats Nyborgstjärn Marklundsparken et Igångsättn Klockarberget Affärsmässing verksamhet Vatten och avlopp Avfallshantering Inventarier Kommunstyrelsen Sandbacka Barn- och ungdom Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Miljö-bygg- och hälsoskydd Total investering Under ett antal år har investeringsnivån varit mycket lägre än värdeminskningen av befintliga anläggningar och inventarier Trots att värdet av tillgångarna minskar stadigt är kommunens innehav av framför allt lokaler fortfarande mycket stort. Behovet finns att minska snarare än att öka kommunens anläggningstillgångar. Den stora delen inventarier i investeringarna gör att den genomsnittliga avskrivningstiden är relativt kort; 12 år. Det innebär i sin tur stora förändringar i avskrivningsunderlaget från år till år. Höjningen av den undre gränsen för investering till kr har också bidragit till att minska andelen inventarieinköp i investeringsbudgeten. Det finns ett stort behov av att planera kommunens och bolagens investeringsverksamhet på längre sikt än vad som nu görs. Målet är att under 2009 upprätta fleråriga investeringsplaner. Kommunfullmäktige har beslutat i de finansiella målen för att maximera investeringsnivån under en femårsperiod till 55 Mkr för skattefinansierad verksamhet. Investeringar och avskrivningar Investering Avskriv ning Nettoförändring progn

25 22

26 Redovisningsprinciper Byggnader och markanläggningar värderas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga och bokföringsmässiga avskrivningar. För kommunens fastigheter separeras inte byggnads- och markvärde. Investeringsbidrag har reducerat anläggningstillgångens anskaffningsvärde. Nettoanskaffningsvärdet ligger till grund för avskrivningsberäkningarna. Avskrivningar av anläggningstillgångarna görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider Aktier och bostadsrätter är värderade till anskaffningsvärdet. Som investering redovisas utgifter som uppgår till minst kronor och med en livslängd på minst 3 år. Kommunen följer inte redovisningslagens bestämmelser avseende redovisning av tomtmark som omsättningstillgång. Tomtmark har redovisats som anläggningstillgång. Tillämpning av redovisningsrekommendationer: Rekommendation Tillämpning Anläggnings- och anslutningsavgifter för vatten- och avlopp resultatbokförs. Anslutningsavgifter för bredband/stadsnät resultatbokförs. Individuell del av pensioner för 2008 och särskild löneskatt för två år har redovisats som kortfristig skuld. Pension intjänad före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkning av skuldens storlek görs av KPA med tillkämpning av RIPS07 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. Från och med 2008 periodiseras timlöner över månads/årsskiftet. Ändringen för 2008 redovisades om jämförelsestörande post. Leverantörsskulder och kundfordringar innehåller både förskottsbetalningar och skulder. Kommentar /Orsak till avvikelse från god redovisningssed RKR 4.2 Redovisning av skatteintäkter RKR 17 Värdering och upplysning om pensionsförpliktelser RKR 10.1 Avsättningar och ansvarsförbindelser Rek 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar. Rek 13.1 Redovisning av hyres- och leasingavtal Rek 14:1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar samt rättelser av fel. Rek. 6.1 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar Rek 15.1 Redovisning av lånekostnader Rek 3.1 Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål. Rek Materiella anläggningstillgångar Rek 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Rek 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension Rek 16 Redovisning av kassaflöden/ Rek 8.1 Sammanställd redovisning Rek 9 Klassificering av finansiella tillgångar JA JA JA JA NEJ JA JA JA JA NEJ JA JA JA JA JA Nedskrivning har gjorts 2007 eftersom de tillgångar som redovisats som immateriella inte uppfyller rekommendationens definition. Kommunen saknar en fullständig förteckning över ingångna leasingavtal. Tomtmark redovisas som anläggningstillgång i avvaktan på att en korrekt värdering av marken kan göras. 23