DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

Transkript

1 Sida 1(10) DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Reviderat 2012 Fastställt av kommunfullmäktige

2 Sida 2(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK Bakgrund Nationella handlingsplaner Lokalt styrdokument Syfte KOMMUNENS MÅL Övergripande mål Delmål DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN DROGFÖREBYGGANDE ARBETE I PRAKTIKEN DROGER Alkohol Narkotika Flyktiga lösningsmedel Tobak Dopingmedel Läkemedelsmissbruk ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen... 8 På uppdrag av Kommunstyrelsen ska vård och omsorgsförvaltningen:...8 På uppdrag av Kommunstyrelsen ska barn- och utbildningsförvaltningen:...9 På uppdrag av Kommunstyrelsen ska kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen:...9 På uppdrag av Kommunstyrelsen ska HR avdelningen: FÖRVALTNINGARNAS ANSVAR Handlingsplaner Genomförandeplaner UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 10

3 Sida 3(10) 1 DROGPOLITIK 1.1 Bakgrund Folkhälsopolitiken spänner över flera samhälls och politikområden. Alkohol-, narkotika-, dopings- och tobakspolitiken (ANTD) utgör viktiga delar av regeringens samlade insatser på folkhälsoområdet för att skapa samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1.2 Nationella handlingsplaner Sveriges riksdag antog 2005 en Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador samt en Nationell narkotikahandlingsplan. Målet för den svenska alkoholpolitiken skall vara att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet skall nås genom insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen och mot skadligt dryckesbeteende, med hänsyn tagen till skillnader i livsvillkor och behov mellan flickor och kvinnor, pojkar och män. Särskilt prioriterade delmål skall vara att: åstadkomma en alkoholfri uppväxt skjuta upp alkoholdebuten minska berusningsdrickandet åstadkomma fler alkoholfria miljöer bekämpa den illegala alkoholhanteringen ingen alkohol skall förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten. Narkotikapolitikens vision om ett samhälle fritt från narkotika grundar sig på insikten om de skador och de lidande som narkotikan förorsakar både enskilda och samhälle. Såväl allmänna förebyggande insatser som tidiga insatser riktade mot särskilda grupper är nödvändiga. Särskilt prioriterade delmål skall vara att: minska nyrekryteringen till missbruk förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk minska tillgången till narkotika Sveriges riksdag beslutade år 2003 om mål för tobakspolitiken. Det övergripande målet är att minska tobaksbruket. Följande etappmål har angivits: en tobaksfri livsstart från år 2014 en halvering till år 2014 av antalet barn under 18 år som börjar röka eller snusa en halvering till år 2014 av de grupper som röker mest ingen ska utan eget val utsättas av tobaksrök i sin omgivning Insatser mot doping sker också inom ramen för arbetet med den narkotikapolitiska handlingsplanen. Det övergripande målet är att all form av idrottsverksamhet ska vara fri från doping. 1.3 Lokalt styrdokument Huvudansvaret för att utveckla och driva det drogförebyggande arbetet i Sverige ligger på kommunerna. Kommunerna bör i sin tur utveckla ett långsiktigt samarbete med landstinget, polisen och idéburna organisationer för att nå framgång i det drogförebyggande arbete.

4 Sida 4(10) Om kommunen ska utveckla sitt drogförebyggande arbete i enighet med de nationella handlingsplanerna bör fullmäktige fastslå ett eget lokalt dokument. 1.4 Syfte Det drogpolitiska handlingsprogrammet avser att Lyfta fram de drogpolitiska frågorna och sätta in dem i sitt sammanhang Formulera lokala mål för det drogpolitiska arbetet Identifiera frågeställningar och målgrupper Tydliggöra struktur och organisation för hur det drogpolitiska arbetet ska bedrivas samt möjliggöra samverkan mellan olika myndigheter och offentliga verksamheter, frivilligorganisationer och kommuninvånare i arbetet med drogpolitiska frågor. 2 KOMMUNENS MÅL 2.1 Övergripande mål Målet är att minska alkohol och drogers medicinska, sociala och ekonomiska skadeverkningar samt förebygga drogrelaterad brottslighet i. 2.2 Delmål ska verka för: ett narkotikafritt samhälle att förskjuta alkoholdebuten till tidigast 18 års ålder att minska berusningdrickande att alkohol och droger inte ska förekomma i trafiken att alkohol, droger eller tobak inte ska brukas under graviditet fler alkohol och drogfria mötessplatser att alla lokala krögare med alkoholtillstånd ska servera alkohol på ett ansvarsfullt vis (ej överservering och ej servering till minderåriga) att människor med missbruksproblematik ges förutsättningar att upphöra med sitt missbruk samt förebygga nyrekrytering av missbrukare genom att utveckla vårdkedjan och öppenvårdsinsatser. att stimulera kommunens föreningar med ungdomsverksamhet till utveckling genom föreningsbidragen. Målet ska vara att föreningarna ska ha en policy för verksamheten inklusive en alkohol och drogpolicy, ledarutbildning ska prioriteras och alla föreningar ska ta ett socialt ansvar. ska ha en alkohol- och drogpolicy för arbetsplatsen 3 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Kommunens drogpolitiska handlingsprogram bygger på en positiv tro på människan och hennes möjligheter till utveckling, påverkan och förändring. Genom allmänna åtgärder och genom riktade insatser mot särskilda målgrupper vill kommunen verka för en drogfri livsstil. Åtvidabergs drogpolitiska program strävar efter att förhindra medicinska, sociala och ekonomiska problem till följd av drogbruk. Kommunens insatser ska vara av långsiktig karaktär och integrerade i den reguljära verksamheten, ha tyngdpunkten på de förebyggande insatserna men samtidigt stödja utsatta och sårbara grupper.

5 Sida 5(10) Vuxnas attityder har stor betydelse för ungdomars förhållningssätt till droger. Arbete för drogfria uppväxtår och senare alkoholdebut kan skapa förutsättningar för ett vuxenliv med återhållsamma alkoholvanor. Ju tidigare alkoholdebut desto större är risken att senare i livet utveckla beroende. Ett effektivt förebyggande arbete bör utgå från ett helhetsperspektiv på ungdomars levnadsvillkor. Föräldrarna är det centrala i barnens utveckling och de har avgörande betydelse för de normer och värderingar som präglar barnet. Samhällets förebyggande insatser för barn och ungdomar ska vara ett stöd till föräldrarna och ett komplement till hemmets vård och fostran. Många människor lever i oro och otrygghet inför anhöriga med alkohol och drogmissbruk. Barn och ungdomar ska vara en särskilt prioriterad målgrupp i det förebyggande arbetet. Barn i familjer med missbruk och psykisk ohälsa och barn som bevittnar våld och övergrepp är en riskgrupp för fysisk och psykisk ohälsa, utanförskap och i vissa fall eget missbruk. Man uppskattar att mellan 10 och 20 % av alla barn tillhör riskgruppen, tidiga insatser och stödinsatser ska prioriteras för att så långt som möjligt förebygga ohälsa, utanförskap och missbruk. Det drogförebyggande arbetet sker genom att påverka utbudet av droger, begränsa tillgängligheten och påverka människors attityder och beteenden så att efterfrågan på droger avtar. Många brott är alkohol- och drogrelaterade. Det betyder att brott begås ofta av personer som är drogpåverkade och att brott begås för att få medel till droger. Skador och dödsfall i samband med droger i trafiken är en personlig tragedi för den enskilde men också ett stort samhällsproblem. En stor del av sjukvårdens resurser upptas av att behandla följdverkningar av droger. Alkohol och droger är en stor säkerhetsrisk i arbetslivet. De sociala och ekonomiska konsekvenserna är betydande. Drog- och alkoholkonsumtion ska därför inte tillåtas i samband med arbete. 4. DROGFÖREBYGGANDE ARBETE I PRAKTIKEN tar avstånd från all illegal hantering av droger. Vad innebär det? Åtvidaberg ska vara ett narkotikafritt samhälle. All langning av droger till minderåriga ska motverkas. Tillverkning och försäljning av hembränd sprit ska motverkas. Bruk av droger i trafiken ska motverkas. Strikta bedömningar vid tillståndsgivning för försäljning och servering av alkohol ska tillämpas. Noggrann och kontinuerlig tillsyn av verksamheten i de restauranger som finns inom kommunen samt av detaljhandelns folköls- och tobaksförsäljning. Höjd uppmärksamhet vad avser läkemedelsmissbruk. Höjd vaksamhet vad avser doping.

6 Sida 6(10) vill arbeta för att minska drogers medicinska och sociala skadeverkningar. Vad innebär det? Systematisk samverkan mellan socialtjänst, skola, landstinget, polis och idéburna organisationer samt med det sociala nätverket (familjen, föräldrar). Barn och ungdomar har rätt till en uppväxt fri från alkohol och andra drogers skadeverkningar. All verksamhet riktad till barn och ungdomar ska vara drogfria. Information om droger. Noggrann tillståndsprövning enligt alkohollagen och kontinuerlig tillsyn av verksamheten i de restauranger som finns inom kommunen samt av detaljhandelns folköls- och tobaksförsäljning. vill genom ett förebyggande arbete påverka ungdomars, föräldrars och andra nyckelgruppers attityder till droger. Vad innebär det? Systematisk samverkan mellan socialtjänst, skola, landstinget, polis och idéburna organisationer samt med det sociala nätverket (familjen, föräldrar). Informationsinsatser för att höja kunskapsnivån hos Åtvidabergarna vad avser droger och följderna av drogbruk. Alkohol- och narkotikautbildning i skolan. Föräldrar ska uppmuntras och stödjas i att vara närvarande och delaktiga i barn och ungdomars liv och verksamhet. Föräldrar ska uppmuntras och stödjas i att vara restriktiva när det gäller att förse sina barn med alkohol En aktiv och engagerande fritid i trygg och säker miljö bidrar till att skapa gemenskap och delaktighet och motverkar behovet av droger. Föreningslivet bygger på samhällsengagemang och delaktighet och är en stor resurs. Frivilligorganisationer som arbetar med information i drog- och alkoholfrågor skall stödjas i sitt arbete. Insatser för att tidigt upptäcka och hjälpa ungdomar som brukar droger. Skolhälsovård, primärvård, mödra- och barnavårdscentraler ska kunna uppmärksamma tecken på droganvändning.

7 Sida 7(10) 5. DROGER Inom begreppet droger ryms alkohol, narkotika, tobak, dopingpreparat och missbruk av läkemedel. 5.1 Alkohol Alkohol är en dryck som innehåller mer än 2.25 volymprocent alkohol. Med alkohol avses spritdrycker (inkl vin och öl, teknisk sprit och andra alkoholhaltiga preparat). 5.2 Narkotika Läkemedel eller hälsofarliga preparat med starkt vanebildande egenskaper eller substanser, som lätt kan omvandlas till sådana preparat och som antingen regleras av internationella överenskommelser eller som regeringen klassat som narkotika. De vanligaste narkotiska preparaten utgörs av cannabis, amfetamin, ecstasy, kokain, rökheroin och heroin. Nya preparat tillkommer. All användning av narkotika definieras som missbruk. 5.3 Flyktiga lösningsmedel Med flyktiga lösningsmedel avses preparat som inandas eller sniffas i berusningssyfte. Ett vanligt preparat är thinner men också olika sorters lim, bensin, butan och drivgas i sprayförpackningar innefattas i begreppet. 5.4 Tobak Tobak innehåller nikotin. Nikotin uppfyller WHO:s (Världshälsoorganisationen) kriterier för beroendeframkallande droger genom att nikotin leder till tvångsmässig användning och har psykoaktiva effekter. Till tobak räknas cigaretter, cigarrer/cigariller, pip- och rulltobak, snus och tuggtobak. 5.5 Dopingmedel Dopingmedel är syntetiska anabola steroider, testosteron och ämnen som skapas ur testosteron (derivat), tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktionen och frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. 5.6 Läkemedelsmissbruk WHO definierar läkemedelsmissbruk som användande av ett läkemedel utan hänsyn till medicinskt behov eller i mängder som är större än nödvändigt. Detta skulle kort kunna definieras som medicinskt ej motiverat bruk av läkemedel. En stor del av de narkotikaklassade läkemedel som återfinns bland missbrukare, framför allt bensodiazepiner, är föreskrivna av läkare.

8 Sida 8(10) 6 ORGANISATION 6.1 Kommunfullmäktige De drogpolitiska frågorna berör alla Åtvidabergare och går över förvaltnings- och myndighetsgränser. Det yttersta ansvaret för det samlade drogförebyggande arbetet ligger på Kommunfullmäktige. 6.2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har allt verksamhetsansvar och en övergripande ledningsfunktion. Till Kommunstyrelsen finns fem utskott, som ansvarar för att bereda ärenden och följa upp både verksamhet och ekonomi inom sina områden. Kommunstyrelsen har en viktig funktion som samordningsorgan för det drogpolitiska arbetet. På uppdrag av Kommunstyrelsen ska vård och omsorgsförvaltningen: Förebygga och rehabilitera missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel (3 kap 7 Socialtjänstlagen (SoL): Vård och omsorgsförvaltningen skall samverka med idéburna organisationer och landstinget för att sprida information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk. Enligt kapitel 5 1 SoL skall vård och omsorgsförvaltningen: Verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, I nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom Med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till ogynnsam utveckling, Aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel. Förmå människor med missbruksproblematik att upphöra med sitt missbruk samt förebygga nyrekrytering av missbrukare genom att utveckla vårdkedjan och öppenvårdsinsatser. Enligt alkohollagen ska: Vård och omsorgsförvaltningen ansvara för tillståndsgivning av försäljning och servering av alkoholdrycker och för uppföljning av tillstånden. Det ligger inom vård och omsorgsförvaltningens ansvarsområde att ha en uttalad strategi för: Allmänt förebyggande förhållningssätt Hur öppen och slutenvårdsbehandling för personer som missbrukar droger ska bedrivas Barn och ungdomsstöd till barn som har det krångligt hemma Anhörigstöd till missbrukares anhöriga Arbetet med prövning och uppföljning av tillstånd av försäljning och servering av rusdrycker ska bedrivas

9 Sida 9(10) På uppdrag av Kommunstyrelsen ska barn- och utbildningsförvaltningen: Kommunfullmäktige har i verksamhetsplanen för barn- och utbildningsförvaltningen uppdragit åt denna att ge kommunen medborgare dels personlig och social utveckling, dels kunskaper och färdigheter. Uppdraget preciseras i skollag, läroplaner och andra styrdokument. I skolornas uppdrag ingår att uppmärksamma frågor som rör hälsa och livsstil. Enligt läroplanen för grundskolan ansvarar varje skola för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. Även i läroplanerna för de frivilliga skolformerna (gymnasieskolan) står att skolan ska uppmärksamma hälso- och livsfrågor. Det ligger inom barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde att ha en uttalad strategi för: Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Särskilt fokus bör ägnas förutsättningar för trygghet och goda relationer mellan barn/elever och mellan barn/elev-personal, föräldrasamverkan och utveckling av elevernas sociala och emotionella kompetens, skolnärvaro, i syfte att främja varje barn/elevs utveckling till harmoniska ansvarskännande individer och samhällsmedborgare. Hur eleverna i grundskolan ska få kunskaper om riskerna med tobak, alkohol, narkotika och doping. Hur skolan kan samverka med idéburna organisationer och kommunens föreningar Hur skolan kan stödja och påverka föräldrar att vara tydliga när det gäller regler och restriktivt förhållningssätt till tobak och alkohol Barn och ungdomsstöd till barn till som har det krångligt hemma. Hur förskolan, grundskolan och gymnasieskolan rekryterar barn till barn och ungdomsstödsverksamhet samt vardagligt stöd till barn till som har det krångligt hemma Ett väl fungerande elevvårdsarbete på varje rektorsområde Att drogvaneundersökningar genomförs årligen i åttan på högstadiet och i tvåan på gymnasiet. På uppdrag av Kommunstyrelsen ska kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen: En aktiv och engagerande fritid i trygg och säker miljö bidrar till att skapa gemenskap och delaktighet och motverkar behovet av droger. Kultur- och samhällsbyggnadsutskottet är en viktig aktör vad avser stöd till föreningar och hur det förebyggande arbetet ska utformas. Föreningslivet bygger på samhällsengagemang och delaktighet och är en stor resurs. Det ligger inom kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningens ansvarsområde att ha en uttalad strategi för att alla föreningar med barn och ungdomsverksamhet: Ska stimuleras till föreningsutveckling Ska stimuleras till att arbeta fram en policy för verksamheten inklusive en alkohol och drogpolicy Ska satsa på utbildning av föreningsledare Ska utveckla en samverkan mellan kommunens föreningar och skolor.

10 Sida 10(10) På uppdrag av Kommunstyrelsen ska HR avdelningen: Aktivt bidra till att missbruksproblem av olika slag upptäcks tidigt och att stödjande insatser kommer till stånd. Även företagshälsovården kan spela en viktig roll. Som anställningsmyndighet har varje förvaltning ett ansvar för drogbruk och drogmissbruk i arbetet. HR-avdelningen har härvid ett särskilt ansvar att bistå övriga förvaltningar. Kommunen införde rökfri arbetstid 1 januari, 2008, alla förvaltningar har tillsammans med ansvar för att detta efterlevs. Miljönämnden ska ansvara för: Tillsyn av försäljning av tobak i dagligvaruhandeln samt tillsyn över skolgårdar. Arbetet regleras i tobakslagen. 7 FÖRVALTNINGARNAS ANSVAR 7.1 Handlingsplaner Varje förvaltning har ansvar för att det inom dess verksamhet arbetas fram handlingsplaner för det drogförebyggande arbetet 7.2 Genomförandeplaner Varje förvaltning har ansvar för att det inom dess verksamhet arbetas genomförandeplaner utifrån handlingsplanen 8 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING Varje förvaltning ansvarar för sitt ansvarsområde. Kommunens drogsamordnare har ansvar för att årligen följa upp det drogförebyggande arbetet. Den årliga uppföljningen ska redovisas för kommunfullmäktige i mars varje år. Det drogpolitiska programmet ska revideras var tredje år, kommunfullmäktige ansvarar för att programmet blir reviderat.