Särskolan i Sverige vs. Särskolan i världen

Transkript

1 Särskolans rikskonferens Jönköping maj 2013 Särskolan i Sverige vs. Särskolan i världen J. Rosenqvist Prof em

2 Skollag 2010:800 kap 1 10 Skolväsendet Skolväsendet (i Sverige) omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, och utbildning i svenska för invandrare.

3 Särskolan unik i världen Särskolan utgör således en egen skolform, vilket är unikt i världen. I de flesta andra länder utgör motsvarigheten till särskolan en del av den reguljära skolan. Hur har det blivit så och varför är det fortfarande så?

4 Särskolan unik i världen Frågan blir särskilt relevant eftersom både skollag, läroplan och t ex Carlbeck-kommittén rekommenderar en flitigt samverkan, exemplevis

5 Skollagsförslaget (Ds 2009:25) Lika tillgång till utbildning 1 kap, 5 : Alla ska, oberoende av geografiskt hemvist, samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.

6 Skollagsförslaget & Diskrimineringslagen (2008:567) I diskrimineringslagen finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön,.. etnisk tillhörighet,.. trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder

7 Skollagsförslaget Likvärdig utbildning 6 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet varhelst i landet den anordnas. Ja, vad menas med det? Och hur stämmer det med diskrimineringslagen?

8 Skollag 2010: kap. Grundsärskolan 2 Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan i 10 kap. 2.

9 Och vidare om kursplaner 11 kap, 5 : Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden ( ) Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner.

10 Och åter vidare om ämnen 11 kap, 8 : ( ) Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det.

11 Och vidare, om betyg 11 kap, 21 : Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas.

12 Angående placering vid en skolenhet 11 kap, 29 : En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Alltså även om detta är en ren grundskola!

13 Modern historia Ja, detta verkar ju både kontradiktoriskt och paradoxalt. Hur kan det ha blivit så? Vi tar några steg tillbaka i historien!

14 FN:s handikappår 1981 Normalisation Integration Full participation & equality

15 En skola för alla Trender på tre nivåer Statlig och överstatlig nivå Lärarutbildning Skola

16 1. Överstatlig/statlig nivå - FN:s standardregler (1992/93) - Salamanca-deklarationen (1994) (inclusion/inclusive education) - (ICF) International Classification of Functioning (2001/02) - (RPD) Convention on the Rights of Persons with Disabilities (2009)

17 FNs Standardregler Rör egentligen tillgänglighet (accessibility) på ett allmänt plan, men vissa delar lyfter fram barn och skola

18 FNs Standardregler Regel 6. Utbildning Staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. De bör se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen.

19 Forts. Standardregler När det ordinarie skolsystemet inte kan tillgodose behovet av utbildning hos alla människor med funktionsnedsättning kan specialundervisning övervägas. Den bör ha som mål att förbereda de studerande för undervisning i det ordinarie skolsystemet.

20 Salamancadeklarationen (mera direktriktad till skolvärlden) We, the delegates of the World Conference on Special Needs Education representing 92 governments and 25 international organizations, assembled here in Salamanca, Spain, from 7-10 June 1994, hereby reaffirm our commitment to Education for All

21 Salamancadeklarationen Punkt 2: Vi tror och deklarerar att varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov [och att] utbildningssystemen skall utformas och utbildningsprogrammen genomföras på sådant sätt att den breda mångfalden av dessa egenskaper och behov tillvaratas

22 och vidare: Vi tror och deklarerar att ordinarie skolor med denna integrationsinriktning är det effektivaste sättet - att bekämpa diskriminerande attityder, - att skapa en välkomnande närmiljö, - att bygga upp ett integrerat samhälle och - att åstadkomma skolundervisning för alla;

23 Del av punkt 8 Integrerad skolgång är det effektivaste sättet att bygga upp en solidaritet mellan barn med behov av särskilt stöd och deras kamrater. Att sända barn till särskilda skolor eller att sammanföra dem i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på varaktig basis bör vara en undantagslösning

24 ICIDH, 1980 International Classification of Impairment, Disability & Handicap skada/störning/impairment funktionshinder/disability handikapp/hand-in-cap miljökrav/environmental demands

25 WHO (2001). ICF (ICIDH2) International classification of functioning and disability. Handikapp = hälsa/handikappande situationer Aktiviteter Delaktighet Omgivnings- faktorer Kroppens funktioner och strukturer Aktiviteter: sättet att genomföra aktiviteter Delaktighet: engagemang i livssituationer Omgivande faktorer: fysisk resp social miljö

26 2. Lärarutbildningen - från speciallärare/specialundervisning till specialpedagog/specialpedagogik - via Kompetens för att möta alla elever (Att lära och leda - SOU 1999:63, kap 9) - till speciallärare/specialundervisning i svenska/matematik (2008) + utvecklingsstörning, mm (2011) (En hållbar lärarutbildning - SOU 2008:109)

27 Den tidigare speciallärarutbildningen ( ) gavs vid lärarhögskolorna i Stockholm från 1962 Göteborg från 1962 Malmö från 1965 Umeå från år 1972 (?) Linköping från 1977 Uppsala från 1977

28 Tre grenar: Gren 1 2 terminer) för lärare i särskola hjälpundervisning observationsundervisning, och för elever med läs- och skrivsvårigheter rörelsehinder, och synsvårigheter

29 Gren terminer (plus specialiseringstermin) för utbildning av lärare för synskadade elever (synpedagoger) för hörsel- och talskadade elever (hörselpedagoger och talpedagoger)

30 Gren 3 (1967) (2 terminer) för sjukhuslärare träningsskollärare lärare i yrkes- och verksamhetsträning

31 Gren 3 (forts.) Till gren 3 antogs Arbetsterapeuter Fritidspedagoger Förskollärare Socialpedagoger Yrkeslärare Övningslärare

32 Nedskärning År 1981 skars speciallärarutbildningen ner från två terminer till en. Vidare fick i de flesta fall den studerande nu själv bekosta utbildningen (Tidigare full lön eller s k B-avdrag.) Tilläggstermin med fördjupning, t ex mot särskola

33 (DsU 1986:13) Specialpedagogik i skola och lärarutbildning föreslår en ny specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, vilket leder till specialpedagogexamen 1990 och att speciallärarlinjen upphör

34 Specialpedagogprogrammet från 1990 För specialpedagogexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola eller vuxenutbildning.

35 Specialpedagogprogram (2008) 90 högskolepoäng Specialpedagogprogrammet vänder sig till dig som vill arbeta med att erbjuda stöd till skolledning och lärare i frågor som rör barn och elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på tre centrala områden för den specialpedagogiska yrkesrollen: handledning av undervisning, kvalificerade samtal och skolutveckling.

36 Speciallärarprogram (från 2008) 90 högskolepoäng Som speciallärare driver du utvecklingen av det pedagogiska arbetet genom att möta behoven hos elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter och/eller matematiksvårigheter och fr o m ht 2011 elever med utvecklingsstörning, m fl

37 Prop 2009/10:89 (Bäst i klassen) 6.2 Speciallärarexamen bör utökas med specialiseringar mot - Dövhet eller hörselskada - Synskada - Grav språkstörning - Utvecklingsstörning

38 Prop 2009/10:89 (Bäst i klassen) 6.2 Specialpedagogexamen bör ses över i särskild ordning Verkställt gnm uppdrag från utbildningsdepartementet till högskoleverket i november Slutrapport juni >

39 UHÄ-Rapport 2012:11 R Titel: Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan

40 UHÄ-Rapport 2012:11 R Förslag: att den nuvarande specialpedagogexamen avskaffas och att speciallärarexamen erbjuds med ytterligare en inriktning mot specialpedagogiskt arbete.

41 Nuvarande inriktningar spec lär (vid MaH) Inriktning svenska (språk- skriv- & läsutveckling) 90 hp Inriktning matematik (matematikutveckling), 90 hp Inriktning utvecklingsstörning, 90 hp Inriktning grav språkstörning, 90 hp

42 3. Skolan - från klinik - till Skola för alla - till vaddå? - att se alla elever som resurs eller? - från kategoriskt till relationellt perspektiv - elever i svårigheter i stället för med svårigheter - differentiering av elever eller av undervisningen? - ZPD (Zone of Proximal Development) (Vygotsky)

43 Beträffande specialpedagogik: En viktig fråga: Vem är specialpedagogikens avnämare? eller Vem är specialpedagogens/speciallärarens uppdragsgivare? eller Vem äger specialpedagogiken?

44 En konferensrubrik år 2000 Normalitet Avvikelse Differentiering

45 Utmaningen Den stora utmaningen är - utbildningspolitiskt och verksamhetsmässigt - hur förskolans och skolans personal skall hantera det faktum att elever har olika förutsättningar, erfarenheter, kunskaper och behov. Hur skall elevers olikheter framstå som resurser och utgöra styrande förutsättningar i skolans pedagogiska arbete i en för alla elever gynnsam riktning? (SOU 1999:63, kap. 9, s 192.)

46 Bensträckning! I väntan på föreläsningens del två

47 Ett utvecklingsexempel med fokus på utvecklingsstörning och särskola

48 Carlbeck-kommittén Missiv Genom beslut den 6 december 2001 bemyndigade regeringen statsrådet Ingegerd Wärnersson att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning.

49 Direktiv för kommittén (Dir. 2001:100) Kommitténs övergripande uppdrag var att föreslå hur den framtida utbildningen borde utformas t.ex. i fråga om mål, innehåll, organisation och personalens kompetens.

50 Direktiv för kommittén (forts) Kommittén skulle arbeta med två parallella alternativ, nämligen att särskolan och särvux skulle kvarstå alternativt upphöra som egna skolformer

51 Carlbeck-kommittén Med anledning av Emanuella Carlbecks stora pionjärarbete för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning antog vi, den kommitté som skulle se över utbildningen för personer med utvecklingsstörning, namnet Carlbeckkommittén. (ur För oss tillsammans - Om utbildning och utvecklingsstörning. Slutbetänkande av Carlbeckkommittén. Stockholm: 2004, s 8)

52 Mamsell Carlbeck

53 Emanuella Ottiliana Carlbeck Emanuella Ottiliana Carlbeck föddes 1829 i en prästfamilj i Västergötland. Hon fick sin utbildning av anställda guvernanter.

54 Mamsell Carlbeck Emanuella var påverkad av de tankar och strömningar som fanns vid den här tiden och kände en dragning till kärleksverksamhet eller barmhärtighetsarbete.

55 Mamsell Carlbeck En nioårig systerson, som visar sig vara i afsaknad af normal begåvning, blir den första skyddsling som Moster Emanuella tar sig an.

56 Mamsell Carlbeck Hon bestämmer sig snart för att starta ett hem för sinnesslöa barn och öppnar 1866 Sveriges första hem som är till enbart för barn med utvecklingsstörning.

57 Mamsell Carlbeck Platsen blir Nya Varvet i Göteborg, samma ställe som kyrkoherden Pontus Glasell 1860 startat sin Tysta skolan för dövstumma elever

58 Mamsell Carlbeck Mamsell Carlbecks verksamhet växer och redan tre år senare har hemmet sexton skyddslingar, med en växande kö.

59 Mamsell Carlbeck 1876 köper Emanuella stadsländeriet Johannesberg utanför Mariestad och börjar med stor optimism att utveckla en undervisning med tonvikt på läsning, skrivning och räkning samt praktiskt arbete.

60 (Parentetisk ordförklaring) stadsländeriet jfr landeri (ty Länderei) = ståndsmässigt bebyggd jordbruksfastighet på en stads donationsjord, särskilt sådana egendomar i Göteborg (NE, 1993, band 12, s 89)

61 Mamsell Carlbeck Moster Emanuella verkade hela sin levnadstid på Johannesberg och dog en sommardag 1901.

62 Särskolans framväxt Undervisningen för barn och ungdomar med utvecklingsstörning startade sålunda under 1860-talet som filantropisk verksamhet.

63 Efter en ganska trög start, främst angående statsbidrag, öppnades senare flera idiotskolor bl a i Stockholm.

64 Särskolans framväxt Med 1944 års Lag om undervisning och vård av sinnesslöa fick barn med utvecklingsstörning som bedömdes vara "bildbart sinnesslöa" rätt till skolgång.

65 Särskolans framväxt 1954 års Lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna innebar en ngt bättre skolsituation för barn med utvecklingsstörning utan tilläggshandikapp men utestängde (fortfarande) barn med grav utvecklingsstörning (SFS 1954:483)

66 Särskolans framväxt På 1960-talet började man tala om normalisering och integrering (Bengt Nirje, Karl Grunewald, Niels-Erik Bank Mikkelsen). Det var i denna anda som 1967 års omsorgslag antogs.

67 Särskolans framväxt Med denna Lag angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda försvann begreppet obildbar ur bestämmelserna. (SFS 1967:940)

68 Särskolans framväxt Först genom denna lag, vilken trädde i kraft 1968, fick alla barn och ungdomar, oavsett funktionshinder, rätt till utbildning, bl a genom tillkomsten av en särskild träningsskola vid sidan av grundsärskolan.

69 Särskolans framväxt Genomförandet av omsorgslagen innebar nära nog en fördubbling av särskolans elevantal

70 Särskolans framväxt och var en starkt pådrivande orsak till att särskolan sökte samverkan med grundskolan för att lösa bristen på skollokaler. (SOU 1991:130, sid 32)

71 Vuxna med utvecklingsstörning År 1970 påbörjades en försöksverksamhet med utbildning för vuxna med utvecklingsstörning. Nästan 20 år senare inrättades särvux som egen skolform.

72 Ny skollag 1985 När skollagen 1985:1100 antogs överfördes särskolan från omsorgslagen till skollagen

73 Huvudmannaskapet Sedan 1988 har huvudmannaskapet för särskolan och särvux successivt också överförts från landstingen till kommunerna, en process som var helt genomförd 1996.

74 Särskolans fortsatta utveckling 1996 påbörjades en försöksverksamhet som innebar att skolpliktiga barn inte skulle tas emot i särskolan utan föräldrars medgivande.

75 Särskolans fortsatta utveckling Detta innebär att barn med utvecklingsstörning har rätt att gå i en grundskola och följa grundskolans mål och kursplaner. Försöksverksamheten gällde t.o.m. juni 2005 och har därefter permanentats.

76 Åter till inledande fråga: Särskolan som en egen skolform är unikt för Sverige. I de flesta andra länder utgör motsvarigheten till särskolan en del av den reguljära skolan. Hur har det blivit så och varför är det fortfarande så?

77 Skola för alla? Frågan om det ändamålsenliga i att ha särskilda skolformer för elever med utvecklingsstörning har väckts i flera utredningar.

78 Skola för alla? I slutet av 1990-talet genomfördes en omfattande utredning om funktionshindrade i skolan (SOU 1998:66 - FUNKIS - funktionshindrade elever i skolan)

79 Skola för alla? Den s.k. Funkiskommittén konstaterade att en långsiktig vision om en skola för alla borde innebära en skola där barn och ungdomar inte skiljs åt genom olika skolformer.

80 Skola för alla? Inom ramen för en grundskola och en gymnasieskola skulle i stället möjligheter ges att helt eller delvis följa alternativa kursplaner.

81 Skola för alla? Så sent som i maj 2012 ställdes frågan om särskolans fortsatta vara som särskild skolform till statsekreteraren i utbildningsdepartementet (Bertil Östberg) och han svarade då att det inte finns planer för något annat.

82 Skollagen Vad säger då lagtexterna?

83 Personkretsen i särskolan Gamla skollagen kap. 3 3: Barn i allmänhet skall tas emot i grundskolan. Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Nya skollagen kap 7, 5 : Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan.

84 samt kapitel 1 16 (i gamla skollagen), där det står att Det som i lagen sägs om utvecklingsstörda gäller även dem, som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd.

85 Om autism Som bekant gäller numera att barn med autism, etc, inte ska tas emot i särskola såvitt de inte har en utvecklingsstörning.

86 Skollagen 2010:800 Vidare 5 : Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

87 Åter till Carlbeck-kommittén Och detta förslog Carlbeck-kommittén:

88 Carlbeck-kommittén Slutbetänkande Carlbeck-kommittén överlämnade slutbetänkandet För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) till regeringen i oktober 2004

89 Särskolan som egen skolform (slutbetänkandet) Vi föreslår att nuvarande särskola ska utgöra två skolformer - grundsärskola och gymnasiesärskola, målet ska vara att utveckla samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan och mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan.

90 Stackars mamsell C. Så det bidde en tumme men en farlig tumme, som vår utbildningsminister tyckte att man skulle kasta i papperskorgen (och ju gjorde detta bokstavligen vid den här konferensens motsvarighet i Norrköping år 2007)

91 Internationell jämförelse Alltså trots allt som säger emot - särskolan kvar som egen skolform. Vi flyr till utlandet och söker tröst

92 Utlandsutblickar Men - utöver kritiken mot skolformen i Sverige - ser det inte, i den pedagogiska praktiken, bättre ut på andra sidan stängslet.

93 Diskrepans Hela den internationella skolvärlden kännetecknas av en ökad diskrepans inom skolan. Man talar på politisk nivå om inkludering men i praktiken sker en ökad segregering

94 Internationell jämförelse (ca år 2000) land med särsk. behov segreg. Belgien (NL) 5% 4,9% Danmark 11,9% 1,5% Finland 17,8% 3,7% Norge 5,6% 0,5% Sverige 2,0% 1,3% Storbritannien 3,2% 1,1% Tyskland 5,3% 4,6%

95 Danmark Här kan skönjas en fortgående ökning inom specialundervisningen: År 2008: elever (7,9%) År 2009: elever (8,3%) År 2010: elever (9,5%) År 2010: 18% av dessa i specialklass Räknat på ett annat sätt: 5,6% av alla danska elever går inte i vanliga klasser Danmarks statistik (2010)

96 Finland Här var (år 2000) andelen elever i specialundervisning hög, ca 18%, och även andelen i specialklasser, nästan 4%. Specialundervisningen i klassrummet genomförs ofta av lärarassistenter, för övrigt något man vill pröva även i Danmark.

97 Finland 2 Andelen elever i specialundervisning har ökat under hela 2000-talet. År 1998 var 3,7% intagna eller överförda till specialundervisning (specialskola). Denna andel hade år 2010 ökat till 8,5%. Drygt 23% fick specialundervisning på deltid lå 2009/10 (främst läsning, skrivning & räkning)

98 Finland 3 Med ny skollag 1983 upphörde specialskolan som särskild skolform i Finland, men sådana skolor fanns kvar i praktiken med t ex egna läroplaner. I Grundskolans läroplan av år 1994 angavs att om det inte är ändamålsenligt att integrera ska undervisningen ordnas i specialklass

99 Finland 4 En stor del av specialundervisningen på deltid registreras ej. Vissa forskare beräknar den totala andelen i specialundervisning till ca 30% varav ca 2/3 på deltid. Detta ställer på vissa håll begreppet specialundervisning i tvivel.

100 Norge Norge tycks vara det land i Norden som kommit längst med en inkluderande skola. Även om en ganska stor andel (5,6% år 2000) får specialstöd, sker detta huvudsakligen inom klassens ram och endast ca 0,5% går i specialklass

101 Inkludering / segregering Norges 0,5 % i specialklass är jämförbart med Spanien, Grekland och Italien (vilka dock tycks ha andra bevekelsegrunder). Schweiz tycks vara värstingen med drygt 6% i specialskolor/-klasser (segregated settings)

102 Storbritannien Här krävs ett Statement för placering/mottagande i specialklass eller för organiserad specialundervisning. Detta gäller drygt 3% av eleverna, varav drygt en procent i specialklass. Med icke-statement elever ökar denna andel väsentligt med elever som får stöd genom rektorsbeslut.

103 Tyskland Olika i de 16 olika länderna. Allmänt dock hög rad av segregering. Ett tiotal specialskolor för bl a annat Lernbehinderte (ung. hjälpklass), och för Geistigbehinderte (motsv särskola). Drygt 5% med specialundervisning varav nästan samma andel i specialskolor

104 Slutsatser

105 Jämför - Ett viktigt förhållande: Ju snävare man definierar pedagogiken, desto bredare måste specialpedagogiken definieras och vice versa.

106 Alltså måste man se specialpedagogiken som beroende av eller som en del av pedagogiken. Och vice versa!

107 En fara och en vanlig åtgärd: Specialpedagogiken som en kvantitativ i stället för en kvalitativ praktik Jfr more of the same

108 Att lära och leda I Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande (SOU, 1999, s. 207) framhölls specialpedagogiken som ett tvärvetenskapligt område med politiskt-normativa perspektiv och komplexa uppgifter

109 Alltså en perspektivering genom ett ställningstagande för ett relativt handikappbegrepp gentemot ett absolut

110 This view (integrationssynsättet) accepts that the technical approach often amounts to little more than variations upon an assimilation score. Inclusion is not assimilation, it speaks to the value and contribution to the patterns within the social mosaic. (Corbett & Slee, 2000, s 143.)

111 Organisationsmodell Varierande grupper (heterogena/homogena) och gruppstorlekar (1-100)

112

113 Den centrala uppgiften: Kompetens för att möta alla elever" specialundervisningsparadigm kännetecknat av isolering och segregering mot ett specialpedagogiskt paradigm kännetecknat av integration, delaktighet och gemenskap

114 Elevökningen

115 Elevökningen Elevantalet i den obligatoriska särskolan har ökat med 72 % och sedan 1990/91 med 106 %. 1,3 % av elever i grundskoleåldern går i särskolan

116 Elevökningen Antalet elever i gymnasiesärskolan har ökat med 51 % sedan 1992/93 och med 66 % sedan 1990/91. Träningsskolan har sedan 1992/93 ökat med ca 33 % Av elever i gymnasiesärskolan går 57 % en yrkesutbildning, 26 % går i yrkesträning och 17 % i verksamhetsträning.

117 Ökningen Särskolans ökning i antal elever mellan = 7% Gymnasiesärskolans ökning i antal elever mellan = 61% Daglig verksamhet har under samma period ökat med 24% (Socialstyrelsen, 2008)

118 Särskola/gymnasiesärskola 2007/ elever i gymnasiesärskolan en ökning med ca 6% från föregående läsår. Mellan 1998/99 och 2007/08 har elevantalet ökat med 93% ca 3 % av eleverna i gymnasiesärskolan är integrerade i gymnasieskolan. I den obligatoriska särskolan går elever en minskning med ca 4 % från föregående läsår. ca 15 % av eleverna i den obligatoriska särskolan är integrerade i grundskolan.