UTKAST NÄRINGSLIVSPROGRAM Näringslivspolitiska verksamhetsprinciper för Kimitoön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTKAST NÄRINGSLIVSPROGRAM 2013-2016. Näringslivspolitiska verksamhetsprinciper för Kimitoön"

Transkript

1 UTKAST NÄRINGSLIVSPROGRAM Näringslivspolitiska verksamhetsprinciper för Kimitoön

2 1 NÄRINGSLIVSPROGRAM Näringslivspolitiska verksamhetsprinciper för Kimitoöns kommun Detta är Kimitoöns kommuns näringslivsprogram för åren I detta näringslivsprogram fastslås de handlingslinjer efter vilka Kimitoön förverkligar en framgångsrik näringspolitik nu och i framtiden. Ett aktiv befrämjande av förutsättningarna för ett framgångsrikt näringsliv och säkerställandet av näringslivets konkurrensförutsättningar är de framgångsfaktorer som genomsyrar kommunens strategi. Kimitoön erbjuder utomordentliga ramar för en företagsverksamhet i utveckling, både som boningskommun när det gäller att locka yrkeskunnig arbetskraft, som genom sin goda logistiska placering i omedelbar närhet av trängselfinland. En företagarvänlig inställning genomsyrar det kommunala beslutsfattandet och kommunen satsar såväl på företagsutrymmen som högklassig företagsrådgivning. Nya företag har grundats i snabb takt, samtidigt som serviceutbudet utvecklas och blir mera mångsidigt. Genom kommunsamgången har kommunens areal utökats och näringsstrukturen breddats. Detta skapar i sin tur nya utmaningar för den framtida utvecklingen. Med ett näringsliv i utveckling, en mångsidig näringsstruktur och ett positivt företagsklimat kan kommunens framgång i hög grad stödas. Företagandet medför nya arbetsplatser, mångsidigt serviceutbud och skapar en positiv framtidsanda i kommunen. En framgångsrik kommun behöver dessa element för att klara av att svara mot framtidens utmaningar och bygga en framgångsrik hemkommun för sina invånare.

3 2 Disposition 1 Utgångspunkterna för Kimitoöns näringspolitik 1.1 Kommunens vision 1.2 Kommunens roll i utvecklandet av näringslivet 2 Beskrivning av nuläget 2.1 Befolkning 2.2 Arbetsplatser och sysselsättning 2.3 Näringsstruktur/antal arbetsplatser 2.4 Infrastruktur Trafikförbindelser, transporter Principer för utbud av företagstomter och -utrymmen Företagsområden och tomtutbud 3 Förverkligande av näringspolitiken 3.1 Samarbete och nätverkande Samarbete på region-, landskaps- och statlig nivå Samarbete med företag och företagarorganisationer Övrigt samarbete Information och mediakontakter 3.2 Utvecklandet av näringslivet Företagsfostran och företagarutbildning Företagarklimatet Projektarbete och befrämjande av företagandet Principer för tillhandahållandet av verksamhetsutrymmen Kommunens marknadsföringspolitik Utbildning och tillgång på arbetskraft Lokala anskaffningar 3.3 Stöd till näringslivet Företagslån och borgensförbindelser Bidrag till företagsverksamhet Finansiering av företagens utvecklingsprojekt 3.4 Näringspolitikens resurser Företagsrådgivning Beslutsfattandet i näringslivsfrågor i praktiken Uppföljning av näringslivsprogrammet och information 4 Målsättningarna för näringspolitiken Allmänna målsättningar Målsättningar och handlingsplan för utvecklandet av näringslivet

4 3 1 Utgångspunkterna för kommunens näringspolitik 1.1 Kommunens vision Kimitoön en självständig, aktiv och modig kustkommun Kimitoöns verksamhet styrs av kommunens strategi som godkändes år Näringslivet har fått en central markering i denna strategi: Kimitoön erbjuder näringslivet ett aktivt och smidigt samarbete och har beredskap att satsa på infrastrukturlösningar för att förbättra näringslivets förutsättningar att verka och investera För att uppnå målsättningen har i strategin uppställts noggrannare kritiska framgångsfaktorer, på vilka kommunen kommer att satsa. Sådana är bl.a.: - de två största tätorterna ska stärka sin profil i enlighet med sina naturliga styrkor, - prioritering av infrastrukturinvesteringar som gynnar företagsamhet, - aktivt arbete för kommunikationer och IT-lösningar, - läget vid kusten och utveckling av hamnverksamheten prioriteras, - lantbrukets verksamhetsförutsättningar och höjd förädlingsgrad prioriteras. 1.2 Kommunens roll i utvecklandet av näringslivet Kimitoöns kommuns strategi genomsyras av en strävan att trygga näringslivets verksamhetsförutsättningar och framgång. Den centrala målsättningen är ett framgångsrikt näringsliv. För att uppnå målsättningen betonar kommunen följande: - att företagsamheten befrämjas - att ett öppet och förtroendefullt företagsklimat upprätthålls - att kommunen för en aktiv markpolitik - att kunna identifiera näringslivets behov - att kommunen är delaktig i företagens framgång och svårigheter - att kommunen i mån av möjlighet använder sig av företagens tjänster på Kimitoön - att god basservice och fritidsaktiviteter för kommuninvånarna tryggas - att samarbetet med företagarna fungerar - att vikten av entreprenörstänkande betonas. För att förbättra näringslivets verksamhetsmiljö- och förutsättningar och för att uppnå uppställda mål strävar man att utnyttja de resurser kommunen och dess bolag kan erbjuda på ett heltäckande sätt och att utnyttja de möjligheter det regionala samarbetet och kommunens samarbetspartners kan erbjuda.

5 4 I kommunens näringslivsarbete är alla branscher och sektorer likvärdiga, och kommunen arbetar för att alla dessa ska kunna utvecklas likvärdigt på egna villkor och utgående från sina egna förutsättningar. Den kraftiga strukturomvandling som skett i metallindustrin under år 2012 innebär att kommunens satsningar för att skapa ersättande arbetsplatser inom industrin på kort sikt kommer att ha lite större tyngd än normalt. I handlingsplanen för strukturomvandling på Kimitoön från år 2012 har kommunen definierat de branscher som har speciellt goda förutsättningar att expandera på Kimitoön: Skärgård. Med skärgård avses alla sådana verksamheter som båtar, båtturism, båt- och motorreparationer, bryggplatser, vinterförvaring, mångsyssleri m.m. Denna sektor är redan relativt stor och stark i Kimitoön och har naturliga, havsnära utvecklingsmöjligheter. Energi. Genom utvecklingsprojektet Kimitoön självförsörjande på energi är aktiviteten och intresset stort för såväl vindkraft, biogas som solenergi. Inom kommunen har stora satsningar gjorts på utbyggnad av fjärrvärme. Livskvalitet. I begreppet livskvalitet innefattas såväl traditionell turism, mathantverk, lokal förädling av lantbruksprodukter m.m. Denna sektor har bl.a. tack vare skärgårdsförhållandena och lantbruksnäringen mycket stora förutsättningar att utvecklas till en betydande bransch. 2 Beskrivning av nuläget 2.1 Befolkning Kimitoöns befolkningsutveckling har varit förhållandevis stabil. Underskottet i antalet födda har uppvägts av att kommunen i regel haft ett inflyttningsöverskott. Kommunen är tvåspråkig, så också dess befolkning, förutom del ar av skärgården. Befolkning (2002=100) Nettoinflyttning (2002=100) Källa: Statistikcentralen och Seutunet

6 5 2.2 Arbetsplatser och sysselsättning Antalet arbetsplatser på Kimitoön har varit stabilt. Även om arbetsplatsernas antal inom verkstadsindustrin, som långa tider varit dominerande, under de senaste 30-åren kraftigt minskat, har detta kompenserats av nya arbetsplatser inom andra branscher. Arbetsplatsernas antal har under hela granskningsperioden varierat runt Nya företag har grundats aktivt på Kimitoön. Den årliga nettoökningen av nya företag har kretsat kring 20. Under perioden har sammanlagt 362 nya företag startats på Kimitoön och nettoökningen under samma period är ca 110 nya företag. En stor del av de nya företagen i Kimitoön är, liksom i hela landet, mikroföretag, ofta verksamma inom basnäringar och servicesektorn. Under statistikperioden ( ) har företagens antal ökat med 19 %. I slutet av år 2011 fanns i Kimitoöns kommun sammanlagt 692 företag. Koncentrationen av antalet företag till mikroföretag framgår av bilden nedan som visar att ca 66 % av kommunens företag var verksamma inom basnäringar, byggnation, handel och service, medan deras andel av de totala arbetsplatserna utgjorde ca 47 %. Källa: Mats Nurmio (situationen före FNsteel Oy Ab:s konkurs) Arbetsplatsernas självförsörjningsgrad berättar hur mycket arbetsplatser det finns inom kommunens gränser i förhållande till den i kommunen bosatta arbetsföra befolkningen. Denna självförsörjningsgrad har traditionellt varit hög på Kimitoön, men sjunkit under senare år. År 2009 var självförsörjningsgraden 76,3 %. Kimitoön har som regel haft en låg arbetslöshet, mellan 5-7 % de senaste åren. Som följd av nedläggningen av FNsteel Oy Ab:s valsverk i Dalsbruk år 2012 kommer arbetslösheten åtminstone tillfälligt att fördubblas.

7 6 2.3 Näringsstruktur/antal arbetsplatser Basnäringar Jord- o skogsbruk, fiske Förädling Gruvdrift, el-, gas och värme, Industri, byggnadsverks. Service Parti- o minuthandel, transport, Inkvartering näring informationsverk., Finansiering och försäkring, fastighetsv. vetenskaplig verks., förvaltning, utbildn., soc. o hälsovård, övrig service Verksamhet okänd Totalt Källa:Statistikcentralen, työssäkäyntitilastot, Seutunet Tillförlitlig statistik över näringsstrukturen efter 2010 finns inte att tillgå. Situationen har förblivit rätt stabil fram till juli 2012, då FNsteel Oy Ab inlämnade konkursansökan. Om valsverket inte får en fortsättning kommer arbetsplatsminskningen på kort sikt att uppgå till 300 arbetsplatser, huvudsakligen inom förädling, industriservice och transport. 2.4 Infrastruktur Trafikförbindelser, transporter Kimitoöns logistiska läge har många fördelar. Kommunen är belägen i närheten av trängselfinland med korta avstånd till Åbo/Stockholm och Helsingfors. Avståndet till Åbo är 60 km och till Helsingfors 160 km. I Dalsbruk finns en industrihamn till vilken leder en 8,5 m djup farled. Industrihamnar finns även i samband med industrierna i Mjösund och Fröjdböle. Tack vare att tung industri funnits i kommunen är stamvägnätet i förhållandevis gott skick, och kommunen arbetar kraftigt för att ytterligare utveckla vägnätet och förbindelserna.

8 7 I enlighet med kommunens strategi prioriterar kommunen sådana infrastrukturinvesteringar som gynnar företagsetableringar och investeringar vid verksamhetsutvidgningar, samt arbetar aktivt för att alla former av kommunikation till och från Kimitoön utvecklas, liksom att förutsättningarna för moderna IT-lösningar i strategiskt valda delar av kommunen garanteras i samarbete med aktörer på marknaden. Kommunens utvecklingsbolag, Dragsfjärds Industri Ab, upprätthåller ett IT-center i Dalsbruk med 1800 kvm moderna företagsutrymmen Principer för utbud av företagstomter och utrymmen Kommunen strävar till ett tillräckligt utbud av företagstomter till konkurrenskraftiga priser. Kommunen förebereder sig för framtida behov genom en aktiv markpolitik och detaljplanering. Kommunaltekniken utbyggs så, att företagsetableringar och investeringar prioriteras. Företagen bistås såväl i att finna tillgängliga verksamhetsutrymmen som att hitta hyrestagare till lediga verksamhetsutrymmen i privat ägo. Dragsfjärds Industri Ab upprätthåller register över lediga företagsutrymmen. Företagstomter ägda av kommunen uthyrs och säljs av kommunens tekniska avdelning. Företagstomter och verksamhetsutrymmen i Dragsfjärds Industri Ab:s ägo uthyrs och säljs av verkställande direktören. Dragsfjärds Industri Ab förmedlar i mån av möjlighet privatägda företagstomter och -utrymmen Företagsområden och tomtutbud Områden och utrymmen för företagsverksamhet finns främst i Vreta i Kimito centrum, i centrum av Dalsbruk och på Genböle industriområde. Färdigt hallutrymme kan erbjudas främst på industriområdet i Dalsbruk och Vreta. I takt med att detaljplaneringen framskrider kommer nya affärstomter att finnas tillgängliga såväl i Kimito som Dalsbruk, samt nya småindustriområden i Dalsbruk.

9 8 3 Genomförandet av näringspolitiken 3.1 Samarbete och nätverkande Samarbete på region-, landskaps- och statlig nivå Kommunens samarbete på region-, landskaps- och statlig nivå handhas av tjänsteinnehavare och förtroendevalda. Kommunen samarbetar aktivt med närings- trafik- och miljöcentralen och Egentliga Finlands förbund och utnyttjar aktivt den sakkunskap- och finansieringshjälp företagen kan erhålla därifrån. På det lokala planet är samarbetet med näringsbyrån livligt. Inom turistnäringen är samarbetet med Turku Touring likaså livligt. Rådgivningstjänster erhåller kommunen även från företagservicecentret Potkuri i Åbo Samarbete med företag och företagarorganisationer Kommunen håller intim och regelbunden kontakt med kommunens företagare och Kimitoöns företagarförening samt med näringslivsverksamma organisationer i övrigt. Såväl kommunen som kommunens utvecklingsbolag är medlem i Privatföretagare på Kimitoön rf. Kommunen ordnar årligen ett näringslivsforum avsett för kommunens företagare och beslutsfattare. Ett tiotal företagsbesök ordnas årligen till olika företag i kommunen. Kommunen är medlem i Åbo handelskammare. För att företagarsynpunkter ska kunna beaktas i beslutfattande skaffar kommunen expertutlåtanden från företagarföreningen och enskilda företag genom sina egna kanaler Övrigt samarbete Kommunen håller regelbunden kontakt med för näringslivet centrala intressegrupper såsom handelskammaren, NTM-centralen, Finnvera, Finnpro och utbildningsanstalter i och utanför kommunen. Via samarbetet med intressegrupperna söker kommunen såväl specialkunnande som företagskluster Information och mediakontakter Informationen spelar en väsentlig roll för kommunens näringslivspolitik. Kommunens hemsida har en egen näringslivs -balk där kontaktinformation kan fås, och där aktuell näringslivsinformation kan inhämtas. Därtill ger kommunen ut egna infoblad där kommunens näringslivsteam aktivt informerar. Lokaltidningarna är en annan mycket viktig informationskanal, inte minst för att deras spridning i kommunen är heltäckande. Även övriga lokalt utkommande press hålls kontinuerligt informerad. Företagarföreningen är en mycket viktig informationskanal, föreningen upprätthåller bl.a. ett eget företagarregister och ger ut företagarnas serviceguide.

10 9 3.2 Utvecklandet av näringslivet Kimitoöns kommuns målsättning är att via näringspolitiska åtgärder bevara existerande arbetsplatser samt befrämja uppkomsten av nya företag och arbetsplatser. På detta sätt förbättras även kommunens konkurrensförutsättningar Företagsfostran och företagarutbildning Skolväsendet i Kimitoöns kommun förverkligar i sina egna utbildningsplaner företagsfostran i samarbete med kommunens utvecklingsavdelning. Kommunen samarbetar med företagarorganisationerna och andra instanser vid arrangerande av utbildning för nya företagare och fortbildning för verksamma företagare Företagarklimatet Kimitoöns kommun betonar vikten av att företagsklimatet är öppet och byggt på ömsesidigt förtroende. Företagsklimatet granskas i undersökningar som utförs t.ex. av företagarorganisationerna. Kommunen påverkar företagsklimatet i positiv riktning bl.a. genom att betona öppenheten i beslutsfattandet, att aktivt reagera på företagens behov, genom att behandla företagare på ett öppet och likvärdigt sätt Projektarbete och befrämjande av företagandet Kommunen förverkligar selektivt sina egna näringspolitiska och näringslivsprojekt. Som exempel kan nämnas Dragsfjärds Industri Ab:s mellanhand som upphyrare av lediga industrihallar på industriområdet i Dalsbruk, ett projekt som inleddes redan år Företagandet befrämjas genom en aktiv informationsverksamhet, genom att erbjuda och marknadsföra rådgivning för nyföretagande samt att positivt påverka hela samhällets företagsklimat. Kommunen medverkar till att yrkesutbildning ordnas för att erbjuda kommunens företag tillgång till sådan yrkeskunskap som de har behov av Principer för tillhandahållandet av verksamhetsutrymmen Kommunen och Dragsfjärds Industri Ab tillhandahåller företagstomter, och hyr ut industrihallar och andra företagsutrymmen. Huvudprincipen är att företagen själva svarar för byggande av nya verksamhetsutrymmen. Kommunen är aktiv vid förmedling av privatägda verksamhetsutrymmen. I speciella fall kan även kommunen/dragsfjärds Industri Ab uppföra verksamhetsutrymmen för uthyrning till företag. Kommunen beviljar inte direkta stöd eller borgensförbindelser till företag, med undantag av kommunens dotterbolag eller bolag där kommunen har starka ägarintressen. I produktionen av hyresbostäder och all annan bostadsproduktion beaktar kommunen företagens arbetskraftsbehov. Detta finns närmare redogjort för i kommunens mark- och boendepolitiska program.

11 Kommunens marknadsföringspolitik För den kommunala marknadsföringen ansvarar kommundirektören. Den operativa verksamheten handhas av utvecklingsavdelningen. Kommunen har en övergripande marknadsföringsstrategi, i vilken fastslås spelregler, kommunens marknadsföringsmässiga imago, marknadsföringsformer och -resurser. Utgående från dessa principer förverkligas såväl bostads- som företagsmarknadsföringen. Kommunens dotterbolag verksamma inom näringslivssektorn strävar efter att i sin egen marknadsföring tillämpa kommunens marknadsföringsstrategi. För marknadsföring av Kimitoöns kommun i sin helhet, liksom för marknadsföringen av företagstomter och -utrymmen reserveras tillräckliga resurser och marknadsförings- och uthyrnings-/försäljningsprocessen bör vara flexibel Utbildning och tillgång på arbetskraft Kommunen håller sig ajour med näringslivets behov gällande yrkeskunnig arbetskraft och utbildning genom kontakter med företagen, arbetskrafts- och näringsbyråerna samt utbildningsanstalterna. Utgående från den information som står till buds försöker kommunen påverka yrkesutbildningen. På snabba förändringar i arbetslivets behov strävar kommunen att reagera genom att få till stånd flexibel precisionsutbildning. Kommunen använder i detta arbete förutom sitt eget skolväsende även Axxells lokala utbildningsenhet. För tillfället har kommunen tagit initiativ till startande av utbildning inom båtreparationsbranschen. Ifall nedläggningen av valsverket i Dalsbruk blir bestående, kommer tillgången på arbetskraft i kommunen att vara förhållandevis god den närmaste framtiden Lokala anskaffningar Kommunen konkurrensutsätter sina anskaffningar i enlighet med upphandlingsbestämmelserna. Anbudsförfrågningarna finns alltid tillgängliga för de lokala företagen. Vissa större regelbundet återkommande anskaffningar sköter kommunen via centraliserad upphandling, s.k. upphandlingspooler. Även inom dessa finns möjligheter till delanskaffningar vilket förbättrar lokala leverantörers möjligheter att delta i anbudsförfarandet. 3.3 Stöd till näringslivet Företagslån och borgensförbindelser Kommunen beviljar i princip inte lån eller kommunal borgen till privata företag. Kommunens organisation för företagsrådgivning stöder och medverkar till att företagen kan erhålla lån och garantier från de institut som specialiserat sig på denna verksamhet. Kommunens företagsrådgivning bistår i dessa ärenden.

12 Bidrag till företagsverksamhet Kommunen beviljar inte bidrag till privata företag. Kommunen förmedlar kontakter och bidrar med hjälp att söka tillbudsstående bidrag från statliga instanser och Europeiska unionen. Kommunens företagsrådgivning bistår i dessa ärenden Finansiering av företagens utvecklingsprojekt Kommunen kan efter behov delta i företagens egna utvecklingsprojekt i de fall det är fråga om företagsgrupperingars gemensamma utvecklingsprojekt, eller kommunalt initierade projekt. Företag i Kimitoöns kommun har möjlighet att få EU-program baserad och annan central finansiering för utvecklings- och investeringsprojekt. I alla utvecklings- och investeringsprojekt bistås företagen av NTMcentralen i Åbo och kommunens näringslivsorganisation. Utvecklingsprojekten gällande näringslivet lyder under kommunens utvecklingsavdelning, där resurserna även finns budgeterade. I kommunöverskridande projekt strävar kommunen till samarbete med övriga kommuner och aktörer i regionen. Enskilda företags egna utvecklingsprojekt kan finansieras av de specialorganisationer som finns för detta, t.ex. Finnvera, Sitra och NTM-centralen 3.4 Näringspolitikens resurser Företagsrådgivning Företagsrådgivningen i Kimitoön handhas dels av utvecklingsavdelningens företagsrådgivare dels av näringslivschefen. Rådgivning beträffande speciella branscher ges även av olika projektansvariga inom utvecklingsavdelningen. Kommunens tekniska avdelning är nära kopplad till den allmänna företagsrådgivningen. Vid behov förmedlar kommunen kontakter till olika experter och samarbetspartners utanför kommunens organisation såsom t.ex. NTM-centralen, Finnvera osv. Åboregionens utvecklingscentral och Egentliga Finlands NTM-central upprätthåller företagsservicecentret Potkuri, som ger regional företagsrådgivning för såväl nygrundande som befintliga företag. Information om Potkuris tjänster finns på adressen Inom företagsrådgivningen förutsätts snabba reaktioner men samtidigt stor långsiktighet. I lovärenden bör kommunens behandlingstider och beslutsfattande vara snabbt Beslutsfattandet i näringslivsfrågor i praktiken De näringspolitiska linjedragningarna i Kimitoöns kommun görs i fullmäktige, och besluten verkställs av kommunstyrelsen. Kommundirektören ansvarar som högsta tjänsteinnehavare för kommunens näringspolitik, i samråd med kommunens näringslivsteam och övriga tjänsteinnehavare. Den praktiska operativa verksamheten handhas av kommunens utvecklingsavdelning och de kommunala bolagen.

13 Uppföljning av näringslivsprogramarbetet och information För uppföljningen av näringslivsprogramarbetet ansvarar kommunens näringslivsteam och för informationen ansvarar de ansvariga tjänsteinnehavarna. 4 Målsättningarna för näringspolitiken

14 13

15 14

16 15

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Inledning Ett levande näringsliv ger arbete, trygghet och underlag till service. Därför vill kommunen

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi www.korsholm.fi Näringslivsstrategi Handlingsplan 2014 2015 Godkänd av utvecklingssektionen 3.12.2014 Vision Med sitt företagsvänliga klimat och ypperliga läge är Korsholm den naturliga kommunen för företag

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

#FramtidaKimitoön Page 1

#FramtidaKimitoön Page 1 2017-2021 #FramtidaKimitoön 9.12.2016 Page 1 Kimitoöns strategi nu och framöver Att ta fram Kimitoöns kommuns nya strategi har varit givande. Vi har öppnat upp möjligheten för alla invånare och hela personalen

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta

Läs mer

Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram 2014 2015

Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram 2014 2015 Fge 10/1.9.2014 76 Godkänd av kommunfullmäktige 1.9.2014 Dnr: 985/14.00.01/2013 Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram 2014 2015 1 Näringslivsprogrammets utgångspunkter och fullföljande Det här näringslivsprogrammet

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ

Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ TA MÅTT AV BORGÅ Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 Allmänt 3 1. Den allmänna näringslivspolitiken

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa

Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa Lovisanejden 2015 TTT projektets ledningsgrupp 4.11.2010 Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa 29.10.2010 Lovisanejden 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Energibranschen 5 1.1 Målsättning

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB Organisationsnummer 556509-7663 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Näringslivs AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att allmänt främja

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

Anvisningar för sökanden

Anvisningar för sökanden HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 FINLANDS STRUKTURFONDSPROGRAM Produktivt och resultatrikt arbetsliv genom samarbete RIKSOMFATTANDE ÖPPEN ANSÖKAN TILL ESF 1.6 15.9.2015 Anvisningar för sökanden Valitse

Läs mer

Berättelsen om den nya svenska basnäringen

Berättelsen om den nya svenska basnäringen Det här är Visita Berättelsen om den nya svenska basnäringen 01 VI HAR ALLTID TÄNKT FRAMÅT OCH NYTT Sedan SHR bildades har vi befunnit oss i händelsernas centrum från gästgiverier till skidanläggningar

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Malax. Kommunrapport

Malax. Kommunrapport Malax Kommunrapport Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen av samarbetet mellan

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

STADSSTYRELSEN 14.9.2015 EN MOTTAGNINGSCENTRAL TILL BORGÅ?

STADSSTYRELSEN 14.9.2015 EN MOTTAGNINGSCENTRAL TILL BORGÅ? STADSSTYRELSEN 14.9.2015 EN MOTTAGNINGSCENTRAL TILL BORGÅ? ANTALET ASYLSÖKANDE VÄXER SNABBT I världen pågår den största flyktingkrisen efter andra världskriget. Det uppskattas att cirka 25 000 30 000 asylsökande

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13 FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4

Läs mer

SLC strategi

SLC strategi SLC strategi 1 VÅR VISION OCH STRATEGIN VI NÅR DEN MED Genom att studera globala och lokala trender - som vi upplever att påverkar våra jord- och skogsbruk och andra landsbygdsföretag framöver - har vi

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011 Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer

Läs mer

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor, Sida 1(5) Tjänsteställe: Kommunledningskontoret Handläggare: Kerstin Guth Datum: 2015-10-14 Beteckning: KS 2015-42 140-2 Er beteckning: Underlag för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) www.ely-centalen.fi/egentligafinland 12.3.2014 Verksamhetsidé NTM-centralen i Egentliga Finland främjar och utvecklar hållbar välfärd

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt 12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN Allmänt Anvisningen om startmöten är uppgjord för att stöda verkställaren, finansiären samt projektets målsättningar och resultat. Startmötet är i idealfallet

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Strategi

Strategi Strategi 2020 13.8.2015 Strategiprocess Så här ser andra på oss Så här ser vi ut 2015 Strategiarbete Så här vill vi bli - vision 2020 Källa (omformad): Max Jansson Vision Vision Vår turismidentitet grundar

Läs mer

Kaskö stads informationsstrategi

Kaskö stads informationsstrategi Godkänd i stadsfullmäktige 24.5.2007 32 Kaskö stads informationsstrategi 1. Bakgrund I kommunallagens 29 sägs: Kommunen skall informera invånarna om ärenden som är anhängiga i kommunen, planer som gäller

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN

PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN 1(12) PROJEKTPLAN FÖR METALLKLUSTRET I ÖSTERBOTTEN Österbottens förbund kommer att finansiera ett kluster (utvecklingsprojekt för metallbranschen) som har en utbredning ifrån Kristinestad till och med

Läs mer

Energiska. Vasaregionen

Energiska. Vasaregionen Energiska Vasaregionen BILD: Pekka Mäkynen Välkommen till Vasaregionen Energisk Mångsidig Multimodal Kunnig Öppen Unik 3 Det här är Vasaregionen. Läs vidare för att se vad vi menar med de här orden. BILD:

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Halmstad IT-nät AB skall enligt bolagsordningen Bolaget har till föremål för sin verksamhet att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Roadshow #4av5jobb

Roadshow #4av5jobb Roadshow 2013 #4av5jobb De senaste tjugo åren har fyra av fem nya jobb i näringslivet skapats i små företag. #4av5jobb 2 4 av 5 jobb skapas i de små företagen Källa: SCB, bearbetad av Företagarna Välfärdsskaparna

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Nya kommunallagen: Hur ska spelreglerna för kommunens verksamhet på marknaden klargöras?

Nya kommunallagen: Hur ska spelreglerna för kommunens verksamhet på marknaden klargöras? Nya kommunallagen: Hur ska spelreglerna för kommunens verksamhet på marknaden klargöras? Den nya kommunallagen Seminarium i Kommunernas hus 3.6.2014 Pirkka-Petri Lebedeff, ledande jurist Kommunen och marknaden

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nylands förbund är en strategisk planerare i landskapet som sammanfogar de regionala utvecklingsåtgärderna, planlägger på landskapsnivå och bevakar landskapets

Läs mer

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

TE-tjänster för företag och arbetsgivare TE-tjänster för företag och arbetsgivare te-tjanster.fi När företaget behöver ny kunnig arbetskraft eller om en ny situation kräver nytt kunnande, lönar det sig att utnyttja TE-tjänsterna. Vi är experter

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer