Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program TA MÅTT AV BORGÅ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ"

Transkript

1 Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program TA MÅTT AV BORGÅ

2 TA MÅTT AV BORGÅ Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program Allmänt 3 1. Den allmänna näringslivspolitiken 4 2. Näringslivsklimatet i Borgå 5 3. Tillgången på arbetskraft 5 4. Trafik och parkering 6 5. Den offentliga servicestrukturen 6 6. Borgå stads upphandling 7 7. Tillgången på och kostnaderna för verksamhets utrymmen och fastigheter 8 PB Borgå Tel Företagandet ger och bär Borgå Företagare rf har som uppgift att påverka samhället så att företagare och förutsättningarna för företagande tas i beaktande i beslutsfattandet samt att man i staden skapar ett så gynnsamt företagarklimat som möjligt. Föreningen växer starkt. Hösten 2010 översteg medlemsantalet 700. Borgå Företagare är således en beaktansvärd förening och samhällelig aktör i Borgåmått mätt. Borgå Företagare rf följer med beslutsfattandet och strävar till att driva fram sina mål med hjälp av personliga kontakter, Nylands Företagare och Företagarna i Finland, men också i samband med Borgå stads morgonkaffe- och andra tillställningar. Vid behov ger föreningen utlåtanden och gör ställningstaganden till beslutsfattare. Genom samarbete strävar föreningen till att hitta lösningar på att främja företagsverksamhet. I Borgå Företagare följer man med beslutsfattandet och rapporterar om samhälleligt beslutsfattande till sina medlemmar. Vid föreningens styrelsemöten utvärderas de företagskonsekvenser som kommunala beslut har på företagarnas verksamhetsförutsättningar. Uppgifter om företagskonsekvenser får styrelsen via stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens protokoll och som respons av sina medlemmar. Borgå företagare intresserar sig för frågor i anknytning till näringslivsklimatet, marknadsföringen av staden, rådgivningstjänsterna för företagare, tillgången till arbetskraft, utbildning, trafikarrangemang och parkering, Borgå stads anskaffningar, tillgången till verksamhetslokaler, basservice och tillgång till bostäder för anställda, utbudet på tomter och utrymmen, kommunaltekniken för företagstomter, tjänster för byggnadslov samt i samband med planläggning speciellt utvecklandet av företagsområden och Borgå centrum. Borgå Företagare rf poängterar att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för stadens framgång. För invånarantalet har Borgå stad satt upp ett klart tillväxtmål, 1,5 % per år. I samband med tillväxtmålen måste man ta i beaktande och ställa upp mål om att också näringslivet växer och utvecklas målmedvetet. Borgå Företagare rf vill stöda stadens strategi både genom att ge sitt stöd för att den ska förverkligas och genom att föra fram företagaraspekter i strategiuppdateringarna. Företagarna eftersträvar en fungerande dialog mellan staden och företagarorganisationen. För samarbetet mellan staden och företagarna bör det ställas upp klara, mätbara mål som kan följas upp. Det här näringslivspolitiska programmet definierar Borgå Företagare rf:s mål och förslag.

3 1. Den allmänna näringslivspolitiken En framgångsrik företagsverksamhet bidrar till en stark kommunal ekonomi och ett fungerande serviceutbud. Företagen och deras anställda finansierar merparten av stadens verksamhet. Antalet företag i Borgå ökar markant. Under de senaste åren har antalet nya företag i Borgå ökat med ca 300. Våren 2010 var det totala antalet företag i stadens företagsregister Också ökningen i antalet företag förutsätter att företagens verksamhetsförutsättningar tas i beaktande då man gör beslut. Det är därför viktigt att stadens tjänsteinnehavare, politiska beslutsfattare och företagarföreningen har ett tätt samarbete. Småföretagen har en avgörande betydelse för den kommunala ekonomin och sysselsättningen. Av företagen i Finland är 93,3 procent mikroföretag (1-9 anställda). Antalet små och medelstora företag av alla företag i landet är 99,7 %. Inom den privata sektorn är 60 % av de sysselsatta anställda inom små eller medelstora företag med under 250 anställda. Under åren har över 70 % av de nya arbetsplatserna skapats inom små och medelstora företag. (källa: Företagarna i Finland, 2010) Här bör man även notera att företagen främst har fasta arbetsförhållanden. Endast 10% av de företagsanställda har tidsbundna arbetsavtal medan den genomsnittliga andelen tidsbundna arbetsavtal av alla arbetsavtal uppgår till 15%. Under år 2009 kom det fram några fall av företagskonsekvenser som inte var positiva med tanke på små och medelstora företags verksamhet. Bland dessa fanns beslutet att höja parkeringsavgifterna i centrum av Borgå, den kraftiga tillväxten som ett andelslags butikskedja uppnådde i form av marknadsandelar inom områden som inte hör till dagligvaruhandeln samt planerna på att inom turism- och evenemangsverksamheten grunda ett aktiebolag ägt av staden. Borgå Företagare rf är medveten om att stadens aktuella ekonomiska situation försvårar beslutsfattandet i många av målen som ställs upp i det här näringslivspolitiska programmet. Marknadsföringen av staden bygger upp stadens image, stöder företagen i sina beslut att placera sig i Borgå, lockar nya skattebetalare till staden och stöder företagsverksamhet och turism som medför näringslivet kassaflöde utifrån. Enligt representanter för staden beaktar man företagskonsekvenserna av de kommunala besluten. Utvärderingen av dessa konsekvenser sker dock inte systematiskt vid beredning av ärenden. Anteckningar om eller resultat av utförd konsekvensutvärdering av hur beslut inverkar på företagande protokollförs inte i samband med besluten. Stadens attraktionskraft och konkurrensförmåga påverkas också av hur trivsam omgivningen är. Här spelar t.ex. skicket av gatorna och den allmänna renligheten en stor roll. Borgå Företagares mål På initiativ och under ledning av staden bör man stärka en Borgåidentitet genom att ordna gemensamma centrumevenemang i stil med andra städer. I marknadsföringen av staden bör man utnyttja nya medier och tillräckliga resurser och budgetmedel bör avsättas för detta. Man kan påverka skatteintäkterna. Skatteintäkterna ökar också om företagsverksamheten och antalet arbetsplatser ökar. Förbättringen av företagens verksamhetsförutsättningar och därmed en ökad självförsörjningsgrad av arbetsplatser bör alltid stå i fokus i det kommunala beslutsfattandet. Borgå Företagare anser att utvärderingen av företagskonsekvenser som de kommunala besluten har bör tas i bruk på ett lämpligt sätt. I samband med besluten borde man protokollföra att utvärderingen av företagskonsekvenser har gjorts och hurudana konsekvenserna är. 2. Borgå näringslivsklimat Enligt olika undersökningar ger företagare Borgå näringslivsklimat ett svagt vitsord. Borgå Företagare vill vara med och förbättra det. Negativa uppskattningar kan även bero på informationsbrist. Bristen på information beror naturligtvis på att man misslyckats i förmedlingen av information. År 2011 har Borgå Företagare för avsikt att fördjupa sig i vad enkätsvaren grundar sig på. Tillsammans strävar man efter att öka medvetenheten och att kommunikationen ska vara interaktiv. Näringslivsorganisationerna har splittrats och fungerar på respektive håll. Det finns inte ett håll som känner näringslivet i Borgånejden allt igenom. Aktörerna inom näringslivet i Borgå borde ha en koordination sinsemellan. Den här koordinationen försöker man förbättra genom att för Borgå Företagare och Borgå stad ordna gemensamma tillfällen där aktuella ärenden behandlas. Informationsgången från Borgå stad till företagare bör förbättras bl.a. i sist nämnda fall. Stadens web-sidor är fortfarande uppbyggda ur stadens organisatoriska synvinkel. Man håller på att förnya web-sidorna som bör bli kundtillvända och beakta målgrupperna: invånarna, företagen, de förtroendevalda och övriga som behöver information. En långsiktig, visionär näringslivspolitik, ett Borgå-bränd, öppenhet och ett beslutsfattande som beaktar företagare skulle uppmuntra företagare att investera i staden och utveckla sin verksamhet. 3. Tillgången på arbetskraft Många undersökningar har visat att bristen på yrkeskunnig personal är ett problem för företagen i Borgå och Östra Nyland. En redogörelse som berör strukturerna inom utbildningen på andra stadiet har färdigställts. Strukturerna borde utvecklas så att de stöder utvecklingen av utbildningsbranscherna och innehållet i utbildningen så att det motsvarar de behov som det regionala näringslivets har. Planerna på att centralisera den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet i skilda svenskspråkiga läroinrättningar kunde inverka negativt på mängden studerande i de lokala läroinrättningarna i Borgånejden och därmed hota existensen av regionala utbildningsenheter. Tyngdpunkten på utbildning i regionens läroinrättningar ligger inom utförande arbete, hälsovård, turism och merkantil utbildning. Utexaminerade stannar i allmänhet på utbildningsorten och företagen har svårt att locka folk som fått sin utbildning utanför regionen. Utbudet av bostäder för nyinflyttade och därmed också anställda i olika företag bör säkerställas med en aktiv planläggning och tomtpolitik. Målsättningen i läroinrättningarna i Borgå bör vara att utbildningsutbudet görs mångsidigare inom de branscher där företagen i Borgånejden efterfrågar arbetskraft. Sina egna krav på utbildningen ställer också det faktum att arbetsbeskrivningarna blir drygare och mer mångfacetterade. 4 5

4 4. Trafik och parkering Gatu- och vägnätet bör även betjäna företagen. Företagens transportbehov, tillgänglighet och personalens kommunikationsbehov är även viktiga faktorer för företagsverksamheten. Skicket på gatorna i Borgå har försämrats drastiskt under de senaste åren. Höjningen av parkeringsavgifterna i Borgå centrum utgör ett hot och kan leda till att folk börjar uträtta sina ärenden utanför centrum. P.g.a. att företagsparkeringslovet blivit dyrt finns en risk att servicen flyttar ut till områden där parkering inte begränsats. Det begränsade utbudet av parkeringsplatser i Borgå centrum utgör ett hinder för utvecklingen av företagsverksamheten i området. Antalet parkeringsplatser i centrum bör utökas genom planläggning och byggande av parkeringshus. Även om det i första hand är på fastighetsägarens ansvar att utveckla sina fastigheter, bör staden vara aktiv i frågan. Om man minskar biltrafiken genom Gamla stan, flyttar bort den tunga fordonstrafiken från kärncentrum och får till stånd en ringväg/skärgårdsväg jämte broar i norr främjar man betydligt företagsverksamheten i centrum. En spårförbindelse mellan Helsingfors och Borgå skulle främja verksamhetsförutsättningar för företag i Borgå, underlätta tillgången på arbetskraft, öka företagsverksamheten i Borgå och stöda strävanden att främja en hållbar utveckling genom minskad fordonstrafik. Parkeringsavgifterna i Borgå stad borde vara måttfulla både för kunder och för företagare som åker in till Borgå. Priset på företagsparkeringen påverkar många företagare, köpmän, bokförare, jurister, små renoveringsföretag m.fl. 5. Den offentliga servicestrukturen Kommunerna har ansvar för att ordna basservice. Detta innebär inte att staden måste producera tjänsterna själv. Borgå stad har möjlighet att själv välja andra produktionssätt och besluta om de kommunala tjänsterna ska produceras av kommunalt anställda, i samarbete med andra kommuner eller om man ska köpa tjänsterna av andra kommuner eller företag. Av de kommunalt anställda i Finland uppnår var tredje arbetstagare pensionsåldern fram till år Detta ger en möjlighet att omvärdera servicestrukturen. Vad ska man i fortsättningen producera själv och vilka tjänster kan köpas? Målet för kommunala tjänster bör vara hög kvalitet, kostnadseffektivitet och flexibla kundkontakter för stadens invånare. Utmaningarna i ekonomin tvingar staden att söka allt effektivare sätt att producera offentliga tjänster. Ett bra sätt att effektivera tjänsteproduktionen är att utnyttja företagsverksamhet och konkurrensutsättning. Användningen av tjänster producerade av företag kommer att växa också inom de branscher som traditionellt setts höra till den offentliga sektorn. Som exempel har antalet företag inom social- och hälsovårdsbranschen ökat kraftigt under de senaste tio åren. Besluten huruvida staden själv producerar sina offentliga tjänster eller om de bör upphandlas av privata serviceproducenter bör basera sig på jämförbara kostnadsjämförelser där man beaktar samtliga kostnader för alla modeller som jämförs. De kommunala beställar- och producentrollerna bör skiljas åt så att serviceproducenterna kan garanteras en jämlik behandling. Olika produktionsmodeller bör kunna komma i fråga i all kommunal upphandling. Staden bör i vid omfattning ta i bruk servicesedlar. Den som mottar servicesedeln har rätt till kommunal service, men kan själv välja sin serviceproducent. 6. Borgå stads upphandling Inom upphandlingsverksamheten utgör produktifiering, definition av innehåll, kostnadsberäkning och transparensen i upphandlingsprocessen de stora utmaningarna. Det är viktigt för staden att ha kompetens i upphandling och konkurrensutsättning. Företagen bör kunna lita på att staden sköter upphandlingen lagenligt korrekt, sakkunnigt och rättvist. År 2006 kom Borgå stads representanter överens med Borgå Företagare rf om att staden på förhand skall informera företagarna om kommande betydelsefulla upphandlingar. Så har inte skett fast inga hinder föreligger för informationsgången. Staden borde se till att sköta den här typen av information redan av den orsaken att man på det här sättet kunde få in allt fler, bättre och allt mer omsorgsfullt förberedda offerter. I Borgå finns huvudsakligen stora och små företag. Antalet medelstora företag är litet. När staden bereder sina upphandlingar, bör man se till att även små företag har realistiska möjligheter att erbjuda sina tjänster till sin egen hemstad. På så sätt stärker staden sin egen näringsstruktur. Konkurrensutsättning vid offentliga upphandling effektiverar användningen av de offentliga medlen. Den ekonomiska svackan tvingar kommunerna till samarbete för att åstadkomma effektivare, bättre och kostnadseffektivare kommunala tjänster. Upphandlingen bör ske i sådana helheter att lokala företag har en chans att delta i den. Samarbete kommuner emellan får inte betyda att möjligheterna för de lokala företagen att delta i den offentliga upphandlingen försvagas. Stadens upphandlingsmodeller, -strategier och -direktiv bör delges företagarna så att spelreglerna och verksamhetsmodellerna är klara för alla parter. Staden bör i sin egen organisation öka kunnandet i upphandling och konkurrensutsättning. Det är också viktigt att företag har kunskap om att ge anbud på offertförfrågningar i samband med offentliga inköp. Det finns skäl att erbjuda gemensamma skolningar för både dem som gör upp offertförfrågningar och dem som lämnar in offerter samt att parterna för en dialog om svårigheterna med att begära in offerter och göra dem. Borgå stads upphandlingsväsende har ingått avtal med KL-Kuntahankinnat Oy, HUS-Logistiikka och Savon Hankinta Oy. Avtalet med HUS-Logistiikka torde innebära att staden utlokaliserar sina egna materiallager för hälsovårdens del till HUS-Logistiikka. Avtalen som ingåtts med KL-Kuntahankinnat Oy och Savon Hankinta Oy innebär att offertförfrågningar kombineras och färdigt konkurrensutsatta produkter köps in via stora inköpsenheter. Målet är att utnyttja prisnedsättningar genom att göra stora anskaffningar. Stora inköp minskar på potentiella offertgivare varpå prisen på lång sikt kan stiga i brist på konkurrens. 6 7

5 Trots att priset vore lägre minskar stadens skatteintäkter då anskaffningarna går utanför kommunens gränser. Dessutom bör man beakta att anskaffningar som görs annanstans inverkar negativt på det lokala och regionala näringslivet och sysselsättningen. Trots att upphandlingslagstiftningen förbjuder favorisering av lokala företag är det tilllåtet att använda sådana upphandlingsvolymer att lokala företag har en chans. Upphandlingskriterierna borde alltid också inbegripa miljövänlighet, energieffektivitet och kvalitet. Borgå Företagare rf föreslår att man på stadens web-sidor sätter ut en länk till stadens anskaffningar. På det här sättet skulle det vara lättare för lokala företagare att hitta aktuella anbudsinfordringar. 7. Tillgången på och kostnaderna för verksamhetsutrymmen och fastigheter Ca 14 % av köpkraften inom dagligvaruhandeln, % av specialaffärernas köpkraft och ca 5 % av bilhandelns och servicestationernas köpkraft riktar sig (2006) utanför Borgånejden. Detta svinn av köpkraft beräknas i pengar betyda ca 64 miljoner sammanlagt. Målsättningen bör vara att de behov som de lokala konsumenterna nu tillfredsställer genom inköp annanstans, borde kunna tillfredställas inom handeln i Borgå. Det svinn av köpkraft som nu riktar sig utåt borde alltså riktas till det egna området. Tilläggsbehovet av affärsutrymmen beräknas enligt utredningen maximalt under åren uppgå till totalt m 2. För Borgås del betyder det 70% av handelns tillväxtbehov under de följande 20 åren. Utbudet av affärs- och kontorsutrymmen är litet i centrumområdet. Det är en risk att Borgå centrum utarmas som affärs- och företagsområde på bekostnad av Kungsporten, Östermalm och randområden. Det var en positiv utveckling att utöka byggrätten i området kring Konstfabriken och placera företagsutrymmen där. Borgå centrum utvidgas så här på ett naturligt sätt till västra åstranden. Auguststrandens företagsområde på f.d. Stora Ensos industriområde var ett välkommet tillägg i placeringsalternativen för företag i Borgå. Projektet har skötts målmedvetet och berömligt av fastighetsägaren. Utvecklandet av handelsutrymmen i Kungsporten och Östermalm främjar företagsverksamheten. Samtidigt bör man enligt den ovan nämnda utredningen tillgodose det ökade behovet av affärsutrymmen genom att öka handelns affärsyta i Borgå centrum med m 2. Av detta håller en del på att förverkligas. För att råda bot på bristen av affärsutrymmen, borde Borgå stad avstå från sina verksamhetsutrymmen i gatuplanet till förmån för affärsverksamhet, främja byggandet av affärscentra på både egna och privatägda centrumtomter, verka för att lokaler i gatuplanet omvandlas till affärsutrymmen samt även planlägga affärsutrymmen i de nybyggen som uppförs på obebyggda tomter. Servicen i bostadsområden bör tryggas. Lågenergiområdet i Skaftkärr är ett berömligt projekt ur planläggnings- och bostadsbyggandets perspektiv. Likväl borde också planläggningen av andra, nya bostadsområden påbörjas, t.ex. västerut invid motorvägen ifall staden genuint vill förverkliga de tillväxtmålen man uppsatt. 8 Godkänt i styrelsen den

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Rapport Kundenkät Dnr 36/83/2014 Partanen Heidi 9.2.2015 Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Kommunförbundets juridiska enhet genomförde i slutet av år 2014 en enkät bland kommunala

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

UTKAST NÄRINGSLIVSPROGRAM 2013-2016. Näringslivspolitiska verksamhetsprinciper för Kimitoön

UTKAST NÄRINGSLIVSPROGRAM 2013-2016. Näringslivspolitiska verksamhetsprinciper för Kimitoön UTKAST NÄRINGSLIVSPROGRAM 2013-2016 Näringslivspolitiska verksamhetsprinciper för Kimitoön 1 NÄRINGSLIVSPROGRAM 2013 2016 Näringslivspolitiska verksamhetsprinciper för Kimitoöns kommun Detta är Kimitoöns

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING OFFENTLIG UPPHANDLING med fokus på närmat Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. NÄRMAT ÄR MÖJLIGT Helhetstänkande ska vara ledstjärna i den offentliga upphandlingen. Detta tål att uppmärksammas

Läs mer

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster - En guide från PRECIS Föreningen Public Relations Konsultföretag i Sverige för dig som ska genomföra en offentlig upphandling av PR och kommunikationstjänster

Läs mer

Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram 2014 2015

Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram 2014 2015 Fge 10/1.9.2014 76 Godkänd av kommunfullmäktige 1.9.2014 Dnr: 985/14.00.01/2013 Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram 2014 2015 1 Näringslivsprogrammets utgångspunkter och fullföljande Det här näringslivsprogrammet

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Ny lag om andelslag. Enklare grunda och hålla andelslag

Ny lag om andelslag. Enklare grunda och hålla andelslag Ny lag om andelslag Från början av år 2014 träder en ny lag om andelslag i kraft i Finland. Lagen innebär klarare regler med modell från aktiebolagslagen. Nu blir det lättare att grunda ett andelslag då

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4)

Ansvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4) 1(4) för serviceboende Bakgrund Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) trädde i kraft 1.9.2009. Användningen av servicesedeln regleras också av lagen om klientavgifter inom social-

Läs mer

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING Bilaga 4 Avtal om grunderna för uppsägning och permittering 1/6 AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I SJÖFARTSBRANSCHENS UTRIKESTRAFIK Organisationerna som undertecknat har - med beaktande av å ena sidan

Läs mer

Esbo stad Protokoll Ärende 4 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008. Ärendet behandlades efter ärende 2.

Esbo stad Protokoll Ärende 4 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008. Ärendet behandlades efter ärende 2. Sida 1 Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008 PRINCIPER VID KONKURRENSUTSÄTTNING AV SKOLSKJUTS Ärendet behandlades efter ärende 2. Föredragande: Bildningsdirektör

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Korsningen var farlig. Därför ingrep jag. Satu, Gladas. Fyra sätt. att påverka i Vanda

Korsningen var farlig. Därför ingrep jag. Satu, Gladas. Fyra sätt. att påverka i Vanda Korsningen var farlig. Därför ingrep jag. Satu, Gladas Fyra sätt att påverka i Vanda Varför delta? I kommunen görs beslut i många saker som påverkar din vardag: de kan till exempel gälla skolor, bibliotek,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

På väg mot ett Stockholm i världsklass

På väg mot ett Stockholm i världsklass På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital

Läs mer

Konkurrensutsättning av tolkar och av förmedlingscentraler

Konkurrensutsättning av tolkar och av förmedlingscentraler Konkurrensutsättning av tolkar och av förmedlingscentraler Obs: presentationen baserar sig på uppgifterna i förberedelseskedet, och situationen kan ändras under anbudsförfarandet Laglig grund för upphandlingen

Läs mer

Lojo stads vitalitets- och konkurrenskraftsprogram för 2014 2021 åtgärdsprogram

Lojo stads vitalitets- och konkurrenskraftsprogram för 2014 2021 åtgärdsprogram Lojo stads vitalitets- och konkurrenskraftsprogram för 2014 2021 åtgärdsprogram SPETS 1: LOJO I TILLVÄXT * en ökning i antalet invånare på 1 % per år * en arbetsplatssufficiens på mer än 83 % * ett ökande

Läs mer

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom

Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom 744/2015 53 Direktiv för placeringsverksamheten Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar de bifogade direktiven för placeringsverksamheten för kännedom Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Roadshow 2013. #4av5jobb

Roadshow 2013. #4av5jobb Roadshow 2013 #4av5jobb De senaste tjugo åren har fyra av fem nya jobb i näringslivet skapats i små företag. #4av5jobb 2 4 av 5 jobb skapas i de små företagen Källa: SCB, bearbetad av Företagarna Välfärdsskaparna

Läs mer

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Riktlinjer för samordningen av skyldigheterna i beställaransvarslagen och upphandlingslagen Rådgivningsenheten för offentlig upphandling Helsingfors 7.7.2008

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 Stadsstyrelsen 43 09.02.2015 Stadsstyrelsen 53 23.02.2015 Stadsstyrelsen 133 20.04.2015

Läs mer

NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Karin Almgren, Lennart Hamberg, Margit Knutsson, Henrik Jermsten och Olle Stenman

NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Karin Almgren, Lennart Hamberg, Margit Knutsson, Henrik Jermsten och Olle Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2010-06-02 Stockholm Mål nr 3344-09 Avdelning I NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Karin Almgren, Lennart Hamberg, Margit Knutsson, Henrik Jermsten och Olle Stenman FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Nordisk tillsynskonferens 2015 Överinspektör för socialvården, gruppledare Kirsi Kaikko Regionförvaltningsverket (RFV) i Östra Finland

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 MÖTESANTECKNINGAR 2012-10-31 1 (5) Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 Kenneth Löthegård, kommunalråd, hälsar välkommen. Marianne Hagman, utvecklingschef, inleder med dagordning.

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

INFORMATIONSPOLITISKT PROGRAM FÖR NYKARLEBY STAD. 2.1. Öppenhet 2.2. Innehåll och målgrupper

INFORMATIONSPOLITISKT PROGRAM FÖR NYKARLEBY STAD. 2.1. Öppenhet 2.2. Innehåll och målgrupper INFORMATIONSPOLITISKT PROGRAM FÖR NYKARLEBY STAD Godkänd av stadsfullmäktige 31.3.2005 1. INLEDNING 2. PRINCIPER OCH MÅLSÄTTNINGAR 2.1. Öppenhet 2.2. Innehåll och målgrupper 3. ORGANISATION 3.1. Tjänsteman

Läs mer

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Bakgrund Avanzas ersättningsregler är utformade i enlighet med de krav som ställs upp i externa regler gällande för de verksamheter som bolag i Avanza-koncernen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp Allmän information Innehåll Lagstiftning Energi och kostnadsbesparingar Användning av miljö- och energimärkningar Grön upphandling Produktgrupper Bakgrund Den

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Anvisningar vid konkurrensutsättning i Växjö kommun Antaget av kommunstyrelsen

Läs mer

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare?

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? 1 Hur många små företag deltar i upphandling? 12,5 % - 27 % företag med 0-49 anställda 37 % företag med 20-49

Läs mer

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1/7 FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå Den studerande skall känna till läroplanen och det nationella

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

En ny attraktiv handelsplats som stannar och fångar upp köpkraft

En ny attraktiv handelsplats som stannar och fångar upp köpkraft En ny attraktiv handelsplats som stannar och fångar upp köpkraft Att innan 2015 utveckla och genomföra en lösning som lämpar sig för området vid infarten till Lovisa. Fredrik Pressler 6.5.2013 1 Området

Läs mer

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Sju mål för framtiden Ta en titt på våra mål för framtiden. Vi har utarbetat våra strategiska mål för perioden 2012 2015 tillsammans med de bästa experterna inom området

Läs mer

2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015. SiS inköps- och upphandlingspolicy

2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015. SiS inköps- och upphandlingspolicy 2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015 SiS inköps- och upphandlingspolicy 2 [5] 1 Inledning Syftet med denna policy är att skapa ett rättsenligt och enhetligt arbetssätt för inköp och upphandling inom SiS. Denna

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi www.korsholm.fi Näringslivsstrategi Handlingsplan 2014 2015 Godkänd av utvecklingssektionen 3.12.2014 Vision Med sitt företagsvänliga klimat och ypperliga läge är Korsholm den naturliga kommunen för företag

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2013-01-23 Dnr 54/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Karlstad Box 568 651 12 Karlstad Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Regeringen Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 uppställt som mål att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv

Läs mer

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 1 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 sammanträdet Plats Kommunalgården Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande) Sjövall Edgar - ordförande Andersson

Läs mer