Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program TA MÅTT AV BORGÅ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program 2011-2012 TA MÅTT AV BORGÅ"

Transkript

1 Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program TA MÅTT AV BORGÅ

2 TA MÅTT AV BORGÅ Borgå Företagare rf:s näringslivspolitiska program Allmänt 3 1. Den allmänna näringslivspolitiken 4 2. Näringslivsklimatet i Borgå 5 3. Tillgången på arbetskraft 5 4. Trafik och parkering 6 5. Den offentliga servicestrukturen 6 6. Borgå stads upphandling 7 7. Tillgången på och kostnaderna för verksamhets utrymmen och fastigheter 8 PB Borgå Tel Företagandet ger och bär Borgå Företagare rf har som uppgift att påverka samhället så att företagare och förutsättningarna för företagande tas i beaktande i beslutsfattandet samt att man i staden skapar ett så gynnsamt företagarklimat som möjligt. Föreningen växer starkt. Hösten 2010 översteg medlemsantalet 700. Borgå Företagare är således en beaktansvärd förening och samhällelig aktör i Borgåmått mätt. Borgå Företagare rf följer med beslutsfattandet och strävar till att driva fram sina mål med hjälp av personliga kontakter, Nylands Företagare och Företagarna i Finland, men också i samband med Borgå stads morgonkaffe- och andra tillställningar. Vid behov ger föreningen utlåtanden och gör ställningstaganden till beslutsfattare. Genom samarbete strävar föreningen till att hitta lösningar på att främja företagsverksamhet. I Borgå Företagare följer man med beslutsfattandet och rapporterar om samhälleligt beslutsfattande till sina medlemmar. Vid föreningens styrelsemöten utvärderas de företagskonsekvenser som kommunala beslut har på företagarnas verksamhetsförutsättningar. Uppgifter om företagskonsekvenser får styrelsen via stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens protokoll och som respons av sina medlemmar. Borgå företagare intresserar sig för frågor i anknytning till näringslivsklimatet, marknadsföringen av staden, rådgivningstjänsterna för företagare, tillgången till arbetskraft, utbildning, trafikarrangemang och parkering, Borgå stads anskaffningar, tillgången till verksamhetslokaler, basservice och tillgång till bostäder för anställda, utbudet på tomter och utrymmen, kommunaltekniken för företagstomter, tjänster för byggnadslov samt i samband med planläggning speciellt utvecklandet av företagsområden och Borgå centrum. Borgå Företagare rf poängterar att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för stadens framgång. För invånarantalet har Borgå stad satt upp ett klart tillväxtmål, 1,5 % per år. I samband med tillväxtmålen måste man ta i beaktande och ställa upp mål om att också näringslivet växer och utvecklas målmedvetet. Borgå Företagare rf vill stöda stadens strategi både genom att ge sitt stöd för att den ska förverkligas och genom att föra fram företagaraspekter i strategiuppdateringarna. Företagarna eftersträvar en fungerande dialog mellan staden och företagarorganisationen. För samarbetet mellan staden och företagarna bör det ställas upp klara, mätbara mål som kan följas upp. Det här näringslivspolitiska programmet definierar Borgå Företagare rf:s mål och förslag.

3 1. Den allmänna näringslivspolitiken En framgångsrik företagsverksamhet bidrar till en stark kommunal ekonomi och ett fungerande serviceutbud. Företagen och deras anställda finansierar merparten av stadens verksamhet. Antalet företag i Borgå ökar markant. Under de senaste åren har antalet nya företag i Borgå ökat med ca 300. Våren 2010 var det totala antalet företag i stadens företagsregister Också ökningen i antalet företag förutsätter att företagens verksamhetsförutsättningar tas i beaktande då man gör beslut. Det är därför viktigt att stadens tjänsteinnehavare, politiska beslutsfattare och företagarföreningen har ett tätt samarbete. Småföretagen har en avgörande betydelse för den kommunala ekonomin och sysselsättningen. Av företagen i Finland är 93,3 procent mikroföretag (1-9 anställda). Antalet små och medelstora företag av alla företag i landet är 99,7 %. Inom den privata sektorn är 60 % av de sysselsatta anställda inom små eller medelstora företag med under 250 anställda. Under åren har över 70 % av de nya arbetsplatserna skapats inom små och medelstora företag. (källa: Företagarna i Finland, 2010) Här bör man även notera att företagen främst har fasta arbetsförhållanden. Endast 10% av de företagsanställda har tidsbundna arbetsavtal medan den genomsnittliga andelen tidsbundna arbetsavtal av alla arbetsavtal uppgår till 15%. Under år 2009 kom det fram några fall av företagskonsekvenser som inte var positiva med tanke på små och medelstora företags verksamhet. Bland dessa fanns beslutet att höja parkeringsavgifterna i centrum av Borgå, den kraftiga tillväxten som ett andelslags butikskedja uppnådde i form av marknadsandelar inom områden som inte hör till dagligvaruhandeln samt planerna på att inom turism- och evenemangsverksamheten grunda ett aktiebolag ägt av staden. Borgå Företagare rf är medveten om att stadens aktuella ekonomiska situation försvårar beslutsfattandet i många av målen som ställs upp i det här näringslivspolitiska programmet. Marknadsföringen av staden bygger upp stadens image, stöder företagen i sina beslut att placera sig i Borgå, lockar nya skattebetalare till staden och stöder företagsverksamhet och turism som medför näringslivet kassaflöde utifrån. Enligt representanter för staden beaktar man företagskonsekvenserna av de kommunala besluten. Utvärderingen av dessa konsekvenser sker dock inte systematiskt vid beredning av ärenden. Anteckningar om eller resultat av utförd konsekvensutvärdering av hur beslut inverkar på företagande protokollförs inte i samband med besluten. Stadens attraktionskraft och konkurrensförmåga påverkas också av hur trivsam omgivningen är. Här spelar t.ex. skicket av gatorna och den allmänna renligheten en stor roll. Borgå Företagares mål På initiativ och under ledning av staden bör man stärka en Borgåidentitet genom att ordna gemensamma centrumevenemang i stil med andra städer. I marknadsföringen av staden bör man utnyttja nya medier och tillräckliga resurser och budgetmedel bör avsättas för detta. Man kan påverka skatteintäkterna. Skatteintäkterna ökar också om företagsverksamheten och antalet arbetsplatser ökar. Förbättringen av företagens verksamhetsförutsättningar och därmed en ökad självförsörjningsgrad av arbetsplatser bör alltid stå i fokus i det kommunala beslutsfattandet. Borgå Företagare anser att utvärderingen av företagskonsekvenser som de kommunala besluten har bör tas i bruk på ett lämpligt sätt. I samband med besluten borde man protokollföra att utvärderingen av företagskonsekvenser har gjorts och hurudana konsekvenserna är. 2. Borgå näringslivsklimat Enligt olika undersökningar ger företagare Borgå näringslivsklimat ett svagt vitsord. Borgå Företagare vill vara med och förbättra det. Negativa uppskattningar kan även bero på informationsbrist. Bristen på information beror naturligtvis på att man misslyckats i förmedlingen av information. År 2011 har Borgå Företagare för avsikt att fördjupa sig i vad enkätsvaren grundar sig på. Tillsammans strävar man efter att öka medvetenheten och att kommunikationen ska vara interaktiv. Näringslivsorganisationerna har splittrats och fungerar på respektive håll. Det finns inte ett håll som känner näringslivet i Borgånejden allt igenom. Aktörerna inom näringslivet i Borgå borde ha en koordination sinsemellan. Den här koordinationen försöker man förbättra genom att för Borgå Företagare och Borgå stad ordna gemensamma tillfällen där aktuella ärenden behandlas. Informationsgången från Borgå stad till företagare bör förbättras bl.a. i sist nämnda fall. Stadens web-sidor är fortfarande uppbyggda ur stadens organisatoriska synvinkel. Man håller på att förnya web-sidorna som bör bli kundtillvända och beakta målgrupperna: invånarna, företagen, de förtroendevalda och övriga som behöver information. En långsiktig, visionär näringslivspolitik, ett Borgå-bränd, öppenhet och ett beslutsfattande som beaktar företagare skulle uppmuntra företagare att investera i staden och utveckla sin verksamhet. 3. Tillgången på arbetskraft Många undersökningar har visat att bristen på yrkeskunnig personal är ett problem för företagen i Borgå och Östra Nyland. En redogörelse som berör strukturerna inom utbildningen på andra stadiet har färdigställts. Strukturerna borde utvecklas så att de stöder utvecklingen av utbildningsbranscherna och innehållet i utbildningen så att det motsvarar de behov som det regionala näringslivets har. Planerna på att centralisera den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet i skilda svenskspråkiga läroinrättningar kunde inverka negativt på mängden studerande i de lokala läroinrättningarna i Borgånejden och därmed hota existensen av regionala utbildningsenheter. Tyngdpunkten på utbildning i regionens läroinrättningar ligger inom utförande arbete, hälsovård, turism och merkantil utbildning. Utexaminerade stannar i allmänhet på utbildningsorten och företagen har svårt att locka folk som fått sin utbildning utanför regionen. Utbudet av bostäder för nyinflyttade och därmed också anställda i olika företag bör säkerställas med en aktiv planläggning och tomtpolitik. Målsättningen i läroinrättningarna i Borgå bör vara att utbildningsutbudet görs mångsidigare inom de branscher där företagen i Borgånejden efterfrågar arbetskraft. Sina egna krav på utbildningen ställer också det faktum att arbetsbeskrivningarna blir drygare och mer mångfacetterade. 4 5

4 4. Trafik och parkering Gatu- och vägnätet bör även betjäna företagen. Företagens transportbehov, tillgänglighet och personalens kommunikationsbehov är även viktiga faktorer för företagsverksamheten. Skicket på gatorna i Borgå har försämrats drastiskt under de senaste åren. Höjningen av parkeringsavgifterna i Borgå centrum utgör ett hot och kan leda till att folk börjar uträtta sina ärenden utanför centrum. P.g.a. att företagsparkeringslovet blivit dyrt finns en risk att servicen flyttar ut till områden där parkering inte begränsats. Det begränsade utbudet av parkeringsplatser i Borgå centrum utgör ett hinder för utvecklingen av företagsverksamheten i området. Antalet parkeringsplatser i centrum bör utökas genom planläggning och byggande av parkeringshus. Även om det i första hand är på fastighetsägarens ansvar att utveckla sina fastigheter, bör staden vara aktiv i frågan. Om man minskar biltrafiken genom Gamla stan, flyttar bort den tunga fordonstrafiken från kärncentrum och får till stånd en ringväg/skärgårdsväg jämte broar i norr främjar man betydligt företagsverksamheten i centrum. En spårförbindelse mellan Helsingfors och Borgå skulle främja verksamhetsförutsättningar för företag i Borgå, underlätta tillgången på arbetskraft, öka företagsverksamheten i Borgå och stöda strävanden att främja en hållbar utveckling genom minskad fordonstrafik. Parkeringsavgifterna i Borgå stad borde vara måttfulla både för kunder och för företagare som åker in till Borgå. Priset på företagsparkeringen påverkar många företagare, köpmän, bokförare, jurister, små renoveringsföretag m.fl. 5. Den offentliga servicestrukturen Kommunerna har ansvar för att ordna basservice. Detta innebär inte att staden måste producera tjänsterna själv. Borgå stad har möjlighet att själv välja andra produktionssätt och besluta om de kommunala tjänsterna ska produceras av kommunalt anställda, i samarbete med andra kommuner eller om man ska köpa tjänsterna av andra kommuner eller företag. Av de kommunalt anställda i Finland uppnår var tredje arbetstagare pensionsåldern fram till år Detta ger en möjlighet att omvärdera servicestrukturen. Vad ska man i fortsättningen producera själv och vilka tjänster kan köpas? Målet för kommunala tjänster bör vara hög kvalitet, kostnadseffektivitet och flexibla kundkontakter för stadens invånare. Utmaningarna i ekonomin tvingar staden att söka allt effektivare sätt att producera offentliga tjänster. Ett bra sätt att effektivera tjänsteproduktionen är att utnyttja företagsverksamhet och konkurrensutsättning. Användningen av tjänster producerade av företag kommer att växa också inom de branscher som traditionellt setts höra till den offentliga sektorn. Som exempel har antalet företag inom social- och hälsovårdsbranschen ökat kraftigt under de senaste tio åren. Besluten huruvida staden själv producerar sina offentliga tjänster eller om de bör upphandlas av privata serviceproducenter bör basera sig på jämförbara kostnadsjämförelser där man beaktar samtliga kostnader för alla modeller som jämförs. De kommunala beställar- och producentrollerna bör skiljas åt så att serviceproducenterna kan garanteras en jämlik behandling. Olika produktionsmodeller bör kunna komma i fråga i all kommunal upphandling. Staden bör i vid omfattning ta i bruk servicesedlar. Den som mottar servicesedeln har rätt till kommunal service, men kan själv välja sin serviceproducent. 6. Borgå stads upphandling Inom upphandlingsverksamheten utgör produktifiering, definition av innehåll, kostnadsberäkning och transparensen i upphandlingsprocessen de stora utmaningarna. Det är viktigt för staden att ha kompetens i upphandling och konkurrensutsättning. Företagen bör kunna lita på att staden sköter upphandlingen lagenligt korrekt, sakkunnigt och rättvist. År 2006 kom Borgå stads representanter överens med Borgå Företagare rf om att staden på förhand skall informera företagarna om kommande betydelsefulla upphandlingar. Så har inte skett fast inga hinder föreligger för informationsgången. Staden borde se till att sköta den här typen av information redan av den orsaken att man på det här sättet kunde få in allt fler, bättre och allt mer omsorgsfullt förberedda offerter. I Borgå finns huvudsakligen stora och små företag. Antalet medelstora företag är litet. När staden bereder sina upphandlingar, bör man se till att även små företag har realistiska möjligheter att erbjuda sina tjänster till sin egen hemstad. På så sätt stärker staden sin egen näringsstruktur. Konkurrensutsättning vid offentliga upphandling effektiverar användningen av de offentliga medlen. Den ekonomiska svackan tvingar kommunerna till samarbete för att åstadkomma effektivare, bättre och kostnadseffektivare kommunala tjänster. Upphandlingen bör ske i sådana helheter att lokala företag har en chans att delta i den. Samarbete kommuner emellan får inte betyda att möjligheterna för de lokala företagen att delta i den offentliga upphandlingen försvagas. Stadens upphandlingsmodeller, -strategier och -direktiv bör delges företagarna så att spelreglerna och verksamhetsmodellerna är klara för alla parter. Staden bör i sin egen organisation öka kunnandet i upphandling och konkurrensutsättning. Det är också viktigt att företag har kunskap om att ge anbud på offertförfrågningar i samband med offentliga inköp. Det finns skäl att erbjuda gemensamma skolningar för både dem som gör upp offertförfrågningar och dem som lämnar in offerter samt att parterna för en dialog om svårigheterna med att begära in offerter och göra dem. Borgå stads upphandlingsväsende har ingått avtal med KL-Kuntahankinnat Oy, HUS-Logistiikka och Savon Hankinta Oy. Avtalet med HUS-Logistiikka torde innebära att staden utlokaliserar sina egna materiallager för hälsovårdens del till HUS-Logistiikka. Avtalen som ingåtts med KL-Kuntahankinnat Oy och Savon Hankinta Oy innebär att offertförfrågningar kombineras och färdigt konkurrensutsatta produkter köps in via stora inköpsenheter. Målet är att utnyttja prisnedsättningar genom att göra stora anskaffningar. Stora inköp minskar på potentiella offertgivare varpå prisen på lång sikt kan stiga i brist på konkurrens. 6 7

5 Trots att priset vore lägre minskar stadens skatteintäkter då anskaffningarna går utanför kommunens gränser. Dessutom bör man beakta att anskaffningar som görs annanstans inverkar negativt på det lokala och regionala näringslivet och sysselsättningen. Trots att upphandlingslagstiftningen förbjuder favorisering av lokala företag är det tilllåtet att använda sådana upphandlingsvolymer att lokala företag har en chans. Upphandlingskriterierna borde alltid också inbegripa miljövänlighet, energieffektivitet och kvalitet. Borgå Företagare rf föreslår att man på stadens web-sidor sätter ut en länk till stadens anskaffningar. På det här sättet skulle det vara lättare för lokala företagare att hitta aktuella anbudsinfordringar. 7. Tillgången på och kostnaderna för verksamhetsutrymmen och fastigheter Ca 14 % av köpkraften inom dagligvaruhandeln, % av specialaffärernas köpkraft och ca 5 % av bilhandelns och servicestationernas köpkraft riktar sig (2006) utanför Borgånejden. Detta svinn av köpkraft beräknas i pengar betyda ca 64 miljoner sammanlagt. Målsättningen bör vara att de behov som de lokala konsumenterna nu tillfredsställer genom inköp annanstans, borde kunna tillfredställas inom handeln i Borgå. Det svinn av köpkraft som nu riktar sig utåt borde alltså riktas till det egna området. Tilläggsbehovet av affärsutrymmen beräknas enligt utredningen maximalt under åren uppgå till totalt m 2. För Borgås del betyder det 70% av handelns tillväxtbehov under de följande 20 åren. Utbudet av affärs- och kontorsutrymmen är litet i centrumområdet. Det är en risk att Borgå centrum utarmas som affärs- och företagsområde på bekostnad av Kungsporten, Östermalm och randområden. Det var en positiv utveckling att utöka byggrätten i området kring Konstfabriken och placera företagsutrymmen där. Borgå centrum utvidgas så här på ett naturligt sätt till västra åstranden. Auguststrandens företagsområde på f.d. Stora Ensos industriområde var ett välkommet tillägg i placeringsalternativen för företag i Borgå. Projektet har skötts målmedvetet och berömligt av fastighetsägaren. Utvecklandet av handelsutrymmen i Kungsporten och Östermalm främjar företagsverksamheten. Samtidigt bör man enligt den ovan nämnda utredningen tillgodose det ökade behovet av affärsutrymmen genom att öka handelns affärsyta i Borgå centrum med m 2. Av detta håller en del på att förverkligas. För att råda bot på bristen av affärsutrymmen, borde Borgå stad avstå från sina verksamhetsutrymmen i gatuplanet till förmån för affärsverksamhet, främja byggandet av affärscentra på både egna och privatägda centrumtomter, verka för att lokaler i gatuplanet omvandlas till affärsutrymmen samt även planlägga affärsutrymmen i de nybyggen som uppförs på obebyggda tomter. Servicen i bostadsområden bör tryggas. Lågenergiområdet i Skaftkärr är ett berömligt projekt ur planläggnings- och bostadsbyggandets perspektiv. Likväl borde också planläggningen av andra, nya bostadsområden påbörjas, t.ex. västerut invid motorvägen ifall staden genuint vill förverkliga de tillväxtmålen man uppsatt. 8 Godkänt i styrelsen den

Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit

Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit KOMMUNALVALET 2017 Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit Programmet sammanställer företagarnas åsikter och tips gällande: skatter och balanserad ekonomi näringslivspolitik

Läs mer

Diskussion: Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det så som vi tänkte oss. Christel von Martens

Diskussion: Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det så som vi tänkte oss. Christel von Martens Diskussion: Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det så som vi tänkte oss Christel von Martens 11.10.2013 1 Jag påstår att Lagstiftningen slår ut små och medelstora företag/samfund och kvar

Läs mer

Yrkesskolorna i Borgå

Yrkesskolorna i Borgå BORGÅ Tillsättande av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad. Yrkesskolorna i Borgå Amisto Inveon Prakticum Porvoo International College (Point) Utredning

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland 1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

SIBBO KOMMUN SIBBO KOMMUNS FÖRETAGSPROGRAM

SIBBO KOMMUN SIBBO KOMMUNS FÖRETAGSPROGRAM SIBBO KOMMUN SIBBO KOMMUNS FÖRETAGSPROGRAM 2014 2015 Godkänt av kommunstyrelsen 17.6.2014 VERKSAMHETSMILJÖ I Sibbo kommun finns över 1200 företag, av vilka över 90 % är småföretag med färre än 10 anställda.

Läs mer

Finlands förnyelse lyckas inte utan företag

Finlands förnyelse lyckas inte utan företag Finlands förnyelse lyckas inte utan företag Korporationernas tid är förbi I Finland finns 90 000 arbetsgivarföretag: DET NORMALBINDANDE FÄLTET Cirka 20 000 företag Hör till arbetsgivarförbund Kan påverka

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Så här blir du företagare. Företagarnas egen organisation. Lokalföreningar 397 Regionala organisationer 20 Branschorganisationer 64

Så här blir du företagare. Företagarnas egen organisation. Lokalföreningar 397 Regionala organisationer 20 Branschorganisationer 64 Så här blir du företagare Du behöver en bra idé. Grunda ett företag. Förverkliga med iver. Fortsätt med passion. Företagarna i Finland hjälper under företagandets olika skeden. Företagarnas egen organisation

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING Tomt 8-7-44, Kokkolan Terästalo Oy DETALJPLANEOMRÅDETS UNGEFÄRLIGA LÄGE

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING Tomt 8-7-44, Kokkolan Terästalo Oy DETALJPLANEOMRÅDETS UNGEFÄRLIGA LÄGE PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING Tomt 8-7-44, Kokkolan Terästalo Oy DETALJPLANEOMRÅDETS UNGEFÄRLIGA LÄGE Karleby stads planläggningstjänster har utarbetat detta program för

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering 2 Trafiken i en växande stad Helsingfors växer, trafiken ökar Helsingfors och Helsingforsregionen växer kraftigt. Man har uppskattat att folkmängden i

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

Drömmen om förenkling

Drömmen om förenkling Drömmen om förenkling Under 20 år, sedan 1994 har många drömt om ett enklare regelverk för den offentliga upphandlingen. Den 1 juli 2014, är dagen D för högre gränsvärden inom upphandlingsformen direktupphandling

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post

Läs mer

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand. Vi förnyar modigt Förnyelse innebär att vi reagerar snabbare än tidigare på förändringar i vår verksamhetsmiljö. Vi stärker vår yrkeskunnighet, testar modigt nya tillvägagångssätt, lär oss tillsammans

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad

Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Case: Att lägga ut all socialoch hälsovård i kommunen på entreprenad Nordisk tillsynskonferens 2015 Överinspektör för socialvården, gruppledare Kirsi Kaikko Regionförvaltningsverket (RFV) i Östra Finland

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING

OFFENTLIG UPPHANDLING OFFENTLIG UPPHANDLING med fokus på närmat Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. NÄRMAT ÄR MÖJLIGT Helhetstänkande ska vara ledstjärna i den offentliga upphandlingen. Detta tål att uppmärksammas

Läs mer

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Rapport Kundenkät Dnr 36/83/2014 Partanen Heidi 9.2.2015 Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Kommunförbundets juridiska enhet genomförde i slutet av år 2014 en enkät bland kommunala

Läs mer

DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ)

DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) Karleby stad Tekniska servicecentret Ansvarsområde för stadsmiljön Planläggningstjänster

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

På väg mot ett Stockholm i världsklass

På väg mot ett Stockholm i världsklass På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling Kommunal upphandling det möjligas konst Jordbruks och trädgårdskonferens 3 mars, Alnarp Thomas Idermark 2011 03 03 Lagen om offentlig upphandling Gällande lag om offentlig upphandling (2007:1091) I samband

Läs mer

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 Stadsstyrelsen 185 01.06.2015 UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

Tehy människor för hälsa & välmående. Inom den privata sektorn & som yrkesutövare

Tehy människor för hälsa & välmående. Inom den privata sektorn & som yrkesutövare Tehy människor för hälsa & välmående Inom den privata sektorn & som yrkesutövare Innehåll 3 Tehy har viljan 4 Tehyiter inom den privata sektorn 5 Intressebevakningen inom den privata sektorn 6 Tehyiter

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

Esbo stad Protokoll Ärende 4 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008. Ärendet behandlades efter ärende 2.

Esbo stad Protokoll Ärende 4 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008. Ärendet behandlades efter ärende 2. Sida 1 Svenska dagvårds- och utbildningsnämnden 13.01.2009 ÄNNU EJ OFFENTLIG 4 6063 / 241 / 2008 PRINCIPER VID KONKURRENSUTSÄTTNING AV SKOLSKJUTS Ärendet behandlades efter ärende 2. Föredragande: Bildningsdirektör

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Aktuellt om upphandling

Aktuellt om upphandling Aktuellt om upphandling Rådgivningsenheten för offentlig upphandling Jurist Varpu Laankoski 9.9.2009 Innehållet Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen SRR 7/2008 rd och ekonomiutskottets

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet KKV1000, v1.1, 2009-04-05 2009-11-26 1 (5) Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Underlag till anförande i Malmö den 26 november 2009 Generaldirektör Dan Sjöblom, Konkurrensverket Det talade ordet

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Företagandet skapar livskraft

Företagandet skapar livskraft Kommunalvalsprogrammet för Företagarna i Finland 2012 Företagandet skapar livskraft Innehåll Innehåll... 2 Målsättningen är en livskraftig och fungerande kommun... 4 Förord: Företagandet skapar kommunens

Läs mer

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! Den rådande verksamhetsmiljön och framtidsutsikter Social- och hälsovårds reformen Åldrande Kommunen "Den kommunala ekonomin skärps: Den statliga finansieringen av kommunal

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Roadshow #4av5jobb

Roadshow #4av5jobb Roadshow 2013 #4av5jobb De senaste tjugo åren har fyra av fem nya jobb i näringslivet skapats i små företag. #4av5jobb 2 4 av 5 jobb skapas i de små företagen Källa: SCB, bearbetad av Företagarna Välfärdsskaparna

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Regeringen Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 uppställt som mål att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv

Läs mer

Staden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet

Staden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet Meddelande Får publiceras 3.11.2016 klo 9.30 1 / 5 2.11.2016 Staden och understödsstiftelsen presenterar en ny modell för grundandet av Guggenheimmuseet Helsingfors stadsstyrelse får på måndag behandla

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Svedala Kommun. Kapital- och likviditetsförvaltning. - Uppföljning av rapport från 2010-11-22. KPMG AB 8 juni 2012 Antal sidor: 12

Svedala Kommun. Kapital- och likviditetsförvaltning. - Uppföljning av rapport från 2010-11-22. KPMG AB 8 juni 2012 Antal sidor: 12 ABCD Svedala Kommun - Uppföljning av rapport från 2010-11-22 KPMG AB 8 juni 2012 Antal sidor: 12 ABCD Svedala Kommun Innehåll 1. Inledning 1 2. Utförd granskning 1 3. Gällande regelverk 1 4. Händelser

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern. Antaget av Umeå kommunfullmäktige

INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern. Antaget av Umeå kommunfullmäktige INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern Antaget av Umeå kommunfullmäktige 2011-05-30. 2(5) Inledning Umeå kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader för

Läs mer

Försök för att utveckla trafiktjänsterna i den maritima skärgården

Försök för att utveckla trafiktjänsterna i den maritima skärgården Försök för att utveckla trafiktjänsterna i den maritima skärgården Skärgårdsdelegationen 09.11. 2016 Eeva Linkama Förbindelsefartygstrafiken i Skärgårdshavet och Finska viken De mest centrala bristerna

Läs mer

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster

Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster Offentlig upphandling av PR- och kommunikationstjänster - En guide från PRECIS Föreningen Public Relations Konsultföretag i Sverige för dig som ska genomföra en offentlig upphandling av PR och kommunikationstjänster

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Konkurrensutsättning av tolkar och av förmedlingscentraler

Konkurrensutsättning av tolkar och av förmedlingscentraler Konkurrensutsättning av tolkar och av förmedlingscentraler Obs: presentationen baserar sig på uppgifterna i förberedelseskedet, och situationen kan ändras under anbudsförfarandet Laglig grund för upphandlingen

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer