Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram 2014 2015"

Transkript

1 Fge 10/ Godkänd av kommunfullmäktige Dnr: 985/ /2013 Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram Näringslivsprogrammets utgångspunkter och fullföljande Det här näringslivsprogrammet är en fortsättning på Kyrkslätts kommuns näringslivspolitiska strategi som genomfördes åren Man kom överens om uppdatering av programmet på nationella Företagardagen Kommunens viktigaste uppgift är att ge värde till kommuninvånarna både på lång och på kort sikt. Detta borde vara utgångspunkten för planeringen och måluppställningen. Syftet med Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram är att ge värde till kommuninvånarna. Den ger det genom att göra Kyrkslätt till en attraktiv ort för företagare och företag. Åtgärderna i programmet stöder kommunens arbetsplatssufficiens, ökar skatteintäkterna, förstärker ekonomin och på så sätt förbättrar kommuninvånarnas välfärd. I programmet har man intagit centrala och konkreta åtgärder som kan genomföras eller inledas på kort sikt. Dessa åtgärder som förstärker de allmänna förutsättningarna skapar en stadigare grund för utveckling av näringspolitiken i framtiden. Av åtgärdshelheten bör man bilda ett projekt som anvisas nödvändiga ekonomiska och personresurser för åren Kommunen borde öka näringslivsväsendets resurser för att genomförandet av programmet skulle vara så effektivt som möjligt. För fullföljandet av programmet bör man utarbeta en projektplan och en tidtabell. Genomförandet följs aktivt upp av koncernsektionen och kommunstyrelsen. Man bör regelbundet informera om hur programmet framskrider och programmets innehåll uppdateras vid behov varje halvår. För att programmet ska kunna genomföras behövs det samarbete på bred basis och engagemang bland tjänstemän, förtroendevalda, företag och företagare och andra centrala intressegrupper. Ändrade handlingssätt, ett mer företagsorienterat tänkesätt och ett djupare samarbete mellan de olika förvaltningarna förutsätter inte betydande ekonomiska tilläggsresurser. Några åtgärder kan genomföras som tjänstearbete i samarbete med intressegrupperna, medan det för en betydande del av åtgärderna krävs politiska beslut om tilläggsfinansiering för att de ska kunna genomföras. 1

2 Kyrkslätt lyckas med att öka antalet arbetstillfällen och göra näringsstrukturen mångsidigare bara genom att arbeta aktivt med förstärkandet av företagsklimatet och genom att bedriva företagsorienterad näringspolitik. Målet är att höja kommunens arbetsplatssufficiensgrad från 60,1 procent till ca 63 procent före utgången av år Målet är att även utöka antalet arbetsplatser i kommunen (10 870) och företagens arbetsplatser (2020) med minst fem procent före slutet av år 2015 (jfr Bilaga: Kirkkonummen Yrityskatsaus 2014). Kommunens naturliga styrkor ska utgöra kärnan i utvecklingsåtgärderna. Det primära målet är att påverka attityderna och bidra till att öka samarbetet i främjandet av näringsverksamheten i fråga om kommunens egen verksamhet och dess intressegrupper. I fortsättningen ska man satsa på och uppmuntra till att öka serviceandan, att förutse och flinkt reagera på företagens behov. Det behövs också ett tätare samarbete mellan kommunens olika sektorer i frågor som inverkar på näringslivet. Förstärkning av näringslivsstrukturen och arbetsplatssufficiensen fordrar att kommunen kan erbjuda mångsidiga platsmöjligheter för företagen, kunnig arbetskraft, en god företagsatmosfär, smidiga trafikförbindelser, konkurrenskraftiga kostnader i fråga om läget och bra service. 2 Direkta åtgärdsförslag och åtgärdsförslag på kort sikt Grundförutsättningen bör vara att kommunen, tjänstemännen och de förtroendevalda har vilja att införa en näringslivsstrategi i enlighet med sina egna resurser och förbinda sig till att fullfölja strategin. 2.1 Uppföljningsgrupp som stöd för genomförandet För att säkerställa genomförandet av åtgärderna i programmet inrättas en näringslivspolitisk delegation eller befullmäktigas någon annan arbetsgrupp att följa upp och handleda genomförandet. Arbetsgruppen, i vilken företagarmedlemmar ingår, skulle ha som uppgift att som stöd för tjänstemännen sörja för att förfarandet för bedömning av företagseffekter skulle föras vidare, personalen utbildas, attityd- och verksamhetskulturen utvecklas i en företagsvänligare riktning och att näringslivspolitiken syns i kommunens politiska beslutsfattande. Införandet av bedömningen av företagseffekter är en central åtgärd. Den skulle ha en omfattande inverkan: på attitydförändring, ökad serviceanda och förankring av åtgärderna i näringslivsprogrammet. Samtidigt förbättras kommunens företagsklimat. 2.2 MALPE-plan (plan för markanvändning, boende, trafik, service och näringsliv) 2 För Kyrkslätt bör man utarbeta en MALPE-plan som behandlar och integrerar markanvändning, boende, trafik, service och näringsliv och som både kommunens personal och förtroendevalda förbinder sig till. Arbetsgruppen för uppföljning av näringslivsprogrammet deltar också i styrningen av MALPE-planen. Det är viktigt att alla parter redan på grund av den pågående metropolreformen känner till de riktlinjer som väsentligt anknyter till utvecklingen av näringslivet. Om Kyrkslätts andel i den nya förvaltningen är en person, bör man se till att den här personen känner den helhet med

3 vilken markanvändnings-, boende-, trafik-, service- och näringslivsärenden förs vidare inom förvaltningen. Ärenden som styr näringarna bör kunna planeras på lång sikt och inte per fullmäktigeperiod. 2.3 Serviceattityd och servicens tilläggsvärde 1) För kommunens personal planeras en utbildning vars fokus ligger på den egna uppgiften i organisationen som producenter av service för kommuninvånarna och som intressebevakare. Kommunorganisationen finns till för att producera service så väl och omfattande som möjligt för kommuninvånarna som finansierar den. Entusiasm över uppgiftens betydelse producerar bättre service för kommuninvånarna på ett kostnadseffektivt sätt. Nöjda kommuninvånare producerar den marknad som företagen behöver då de överväger att sätta upp sin näring på orten. Ju flera nöjda kommuninvånare, desto större är marknaden. 2) Intern marknadsföring inleds till kommunens personal, politiker och tjänstemän. Budskapet bör vara att Kyrkslätt är en företagsvänlig kommun. 3) Förutseende och flexibel mark-, planläggnings- och tillståndspolitik är en central faktor. Vissa tjänster inom den samhällstekniska sektorn är splittrade och för organisationsinriktade ur företagsverksamhetens perspektiv. Utvidgningsinvesteringar och annan utveckling får inte fördröjas i onödan. Kommunen borde ge förutseende basinformation som omfattar det centrala informationsbehovet under livscykeln i fråga om företagens projekt. Konsekvens och förutsebarhet fordras av kommunens processer och tolkningen av reglerna. Förfrågningar och förslag som kommer in till kommunen av företag bör beahdnals vid en lucka och få specialomsorg på ett positivt sätt utan begränsande ramanmärkningar. 3).4 Samarbetet mellan kommunen och företagen 1) Kommunens beslutsfattare och tjänstemän bör få hjälp med att se företagsverksamhetens och företagandets betydelse för samhället och kommunekonomin. Nuförtiden är man inte tillräckligt ofta medveten om hur enskilda beslut inverkar med tanke på främjandet av näringslivsverksamheten som helhet. För att ändra på situationen ordnas företagsbesök såsom morgonkaffe, för att tjänstemännen, kommunens beslutsfattare och förtroendevalda ska bekanta sig med företagen i kommunen. 2) Man ordnar regelbundet olika forum som stärker informationsutbytet och kontakten mellan kommunens tjänstemän, förtroendevalda och företag. Sådana möten skulle man kunna ordna 2-3 gånger per år. Vid dem skulle man gå genom företagens behov och förväntningar och kommunens förutsättningar att besvara utmaningarna i fråga om t.ex. markanvändning och tomt- och verksamhetsutrymmespolitik. 3) För att öka företagsmedvetenheten och nätverksbildandet bjuds företagare efter behov in till kommunfullmäktige för att prata. Kommunen skulle kunna bjuda in representanter för företagslivet för att inleda diskussionen och kommentera även i andra sammanhang, t.ex. vid behov till kommunens ledningsgrupp. 2.5 Att locka företag och företagare till kommunen 3

4 1) Tillräckligt flexibel reaktion är viktig för att få nya företag och investeringar till kommunen. Samtidigt blir företagsatmosfären mer gynnsam. Kommunen bör införa en mottagningsprocess och ett "Välkommen till kommunen"-paket med vilket man får potentiella företagare och företag att förbinda sig till kommunen. För detta bör man besluta hur man svarar på företagens förfrågningar. Informationspaketet bör innehålla information om kommunens tjänster och processer samt om företagen på kommunens område. Företag i olika storlek kan behöva lite olika versioner. Läroanstalterna (Luksia, Omnia, Laurea o.s.v.) kan för sin del utnyttjas som genomförande resurs i detta samband och även i andra lämpliga projekt för att underlätta kommunens resursbrist. Man bör också besluta hur man levererar tomtoch lägenhetsinformation till intresserade och hur man kan hjälpa och vara flexibel enligt företagens övriga behov. Näringslivschefen bör aktivt ta kontakt med företagen och informationen bör förmedlas till företagarorganisationen. 2) Två gånger per år ordnas för nya företagare i kommunen en välkomstkväll med frågetimme i kommunhuset i samarbete med kommunen och Kyrkslätts Företagare. Den första kvällen ordnas 5.11 kl Företagare, företag, kommunens beslutsfattare, tjänstemän, TE-byrån o.s.v. samt representanter för andra intressegrupper såsom banker och försäkringsbolag är välkomna. Även företagare som planerar utvidga och utveckla sin företagsverksamhet kan ställa frågor vid mötet t.ex. till tjänstemännen inom kommunens olika sektorer om vilka möjligheter och förutsättningar deras projekt har. 3) Man förverkligar företagarseminarier och andra evenemang dit man till målpublik bjuder in företagare som lockas till Kyrkslätt och framtida företagare från huvudstadsregionen (från högskolorna o.s.v.). 4) I kommunen införs ett företagsregister som förvaltas effektivt. Så skulle informationen till och kontakten med företagen som lockas till kommunen och företagarnykomlingarna ske smidigare. Näringslivsväsendet samarbetar intensivt tillsammans med Kyrkslätts Företagare i fråga om utnyttjande av registret. 5) Utbudet på företagstomter bör utökas och försäljningen av dem måste bli smidig. Det är nödvändigt att skaffa ny tomtmark i kommunens ägo. Även det privata tomtutbudet bör uppföljas aktivt. Effektivt ibruktagande av redan planlagda områden som företagstomtmark är möjligt genom att utnyttja sanktioner (jfr Högfors). Målet är att sälja minst fem företagstomter per år. 6) "Välkommen till Kyrkslätt"-skyltarna bör fås på plats vid huvudvägarna under hösten 2014 eller t.ex. senast 31.10? Utöver välkomstskyltarna vid de centrala infartslederna behövs vägvisare och skyltar som berättar vad det finns för intressant i Kyrkslätt. 7) Det behövs snabba och pålitliga kommunikationsförbindelser i omfattande användning på kommunens område. Kommunen utreder möjligheter till omfattande 4G-nätanslutning och optisk kabel. Målet bör vara att snabbt bygga näten. I installationen av optiska kablar bör kommunen utnyttja situationer då gatorna ändå öppnas, som t.ex. vid vattenandelslagens arbeten. 4

5 8) Utvecklingen av kommunens interna trafiksystem bör effektiveras. 9) Uppgörande av en plan för centrum. Kommuncentrums karaktär är en central faktor som inverkar på kommunens image. Centrumområdet bör utvecklas. Man utreder möjligheter att göra nödvändiga planändringar på området. 10) Mobil information om händelser. Endel kommuner har tagit i bruk en mobilapplikation för att informera om sådant som händer i kommunen. Det är guld värt för företagen om man effektivare kunde informera om områdets kulturevenemang, basarer, turneringar o.s.v. Företagen kan effektivare inrikta sin marknadsföring på sina målgrupper då de vet när och var de ska slå till. Detta hjälper också medierna i försäljningen av reklamplats. 3 Förstärkning av kommunens livskraft i samarbete Kyrkslätt ska utnyttja sina ypperliga läges- och miljöfaktorer och den mångsidiga företagsstrukturen för att främja näringsverksamheten och att profilera sig. Företagen och företagarna bör bättre än tidigare vara medvetna om Kyrkslätt som en konkurrenskraftig möjlighet. I utvecklingen av kommunens konkurrens- och livskraft bildar näringsutvecklings- och sysselsättningsfrågor, markförvärv och planläggning, kommunaltekniskt byggande, byggnadstillsyn, boende och marknadsföring av kommunen en helhet som ska främjas parallellt och på ett övergripande sätt. Till Kyrkslätts nya näringslivsprogram ( ) har man valt centrala och konkreta åtgärder som ska genomföras på kort sikt eller sättas i rörelse. För att programmet ska kunna genomföras krävs det tillräckliga ekonomiska resurser och personresurser. I framtiden måste man dessutom skapa gemensamma strategiska avsikter och visioner för att styra förstärkandet av kommunens livskraft. Det behövs gemensamt godkända mål och strategiska avsikter som skulle vara till hjälp i förstärkandet av kommunens företagsvänlighet och varumärke. 5

6 TACK Kyrkslätts kommun vill tacka alla personer och intressentgrupper som deltagit i utarbetandet av det näringspolitiska programmet. För programmet intervjuades företagare och företagsledare. Utöver detta utarbetades en företagsöversikt och en förfrågan till företagarna som är verksamma på Kyrkslätts kommuns område för att kartlägga deras syn på utveckling. Arbetsgruppen bestod av följande medlemmar: Arvekari Taina, Kyrkslätts Företagare rf Erikkilä Mikko, Erikkila Oy Harinen Ari, koncernsektionen Hyrsky Kimmo, Kyrkslätts kommun Karlsson Tiina, Babylonia Oy Penkert Katarina, Kyrkslätts Företagare rf Silvan, Kent, Mesvac Oy Sjölund Thorolf, koncernsektionen Tirkkonen Jari, Kyrkslätts kommun Viljanen, Kaija, Mildola Oy Wichmann Anna-Lotta, koncernsektionen Ersättare: Kylliäinen Leena, Kyrkslätts Företagare rf 6

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Inledning Ett levande näringsliv ger arbete, trygghet och underlag till service. Därför vill kommunen

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit

Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit KOMMUNALVALET 2017 Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit Programmet sammanställer företagarnas åsikter och tips gällande: skatter och balanserad ekonomi näringslivspolitik

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi www.korsholm.fi Näringslivsstrategi Handlingsplan 2014 2015 Godkänd av utvecklingssektionen 3.12.2014 Vision Med sitt företagsvänliga klimat och ypperliga läge är Korsholm den naturliga kommunen för företag

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa

Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa Östra Göinge har en stark tradition av småföretag och industriproduktion. Vi har ett strategiskt läge i nordöstra Skåne med närhet till flera större städer,

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Främjande av tillgänglighet i Tammerfors

Främjande av tillgänglighet i Tammerfors Främjande av tillgänglighet i Tammerfors 24.3.2010 Jukka Kaukola Handikapp- och tillgänglighetsombud Tammerfors stad Tampereen kaupunki Tillgänglighet Med tillgänglighet avses att utrymmen, miljöer och

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Näringslivsprogram 2016

Näringslivsprogram 2016 1(5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Näringslivsprogram 2016 Bakgrund och syfte Syftet med programmet är att på operativ nivå identifiera insatser inom ramen för näringslivsarbetet. Grunden för programmet är näringslivsstrategin

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen

Läs mer

#FramtidaKimitoön Page 1

#FramtidaKimitoön Page 1 2017-2021 #FramtidaKimitoön 9.12.2016 Page 1 Kimitoöns strategi nu och framöver Att ta fram Kimitoöns kommuns nya strategi har varit givande. Vi har öppnat upp möjligheten för alla invånare och hela personalen

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete. Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar

Läs mer

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2016

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 4800 personer

Läs mer

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi Gemensamma åtgärder www.tyohyvinvointifoorumi.fi www.tyohyvinvointifoorumi.fi 1 Forumet för välbefinnande i arbetet handlar om att dela ut och lära av god praxis nätverksträffar och förstärkning av samarbetet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 10700 personer 2 2700

Läs mer

Företagsklimatet i Svalövs kommun 2016

Företagsklimatet i Svalövs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 2500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Härnösands kommun 2016

Företagsklimatet i Härnösands kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 5500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sollefteå kommun 2016

Företagsklimatet i Sollefteå kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 4500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Karlshamns kommun 2016

Företagsklimatet i Karlshamns kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 7300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Mariestads kommun 2016

Företagsklimatet i Mariestads kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 5500 personer

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Godkännande av Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi 2025

Godkännande av Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi 2025 Kommunstyrelsen 144 20.04.2015 Kommunfullmäktige 37 04.05.2015 Godkännande av Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi 2025 Kommunstyrelsen 20.04.2015 144 Tidigare beslut Enligt

Läs mer

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 11300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Avesta kommun 2016

Företagsklimatet i Avesta kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 6900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sölvesborgs kommun 2016

Företagsklimatet i Sölvesborgs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 4400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Falköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Falköpings kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 9000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2016

Företagsklimatet i Klippans kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Vimmerby kommun 2016

Företagsklimatet i Vimmerby kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 5400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Härryda kommun 2016

Företagsklimatet i Härryda kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 9600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Hudiksvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Hudiksvalls kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 10900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Arboga kommun 2016

Företagsklimatet i Arboga kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 3500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Lindesbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Lindesbergs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 6400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Strängnäs kommun 2016

Företagsklimatet i Strängnäs kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 8000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Hylte kommun 2016

Företagsklimatet i Hylte kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 3300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Gällivare kommun 2016

Företagsklimatet i Gällivare kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 5400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Finspångs kommun 2016

Företagsklimatet i Finspångs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 7600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2016

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 6000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Gislaveds kommun 2016

Företagsklimatet i Gislaveds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 11000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Solna stad 2016

Företagsklimatet i Solna stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 48200 personer 2 9700

Läs mer

Företagsklimatet i Höörs kommun 2016

Företagsklimatet i Höörs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3300 personer

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 22500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 38300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 6300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Östhammars kommun 2016

Företagsklimatet i Östhammars kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 6100 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Malung-Sälens kommun 2016

Företagsklimatet i Malung-Sälens kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3600 personer

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Företagsklimatet i Katrineholms kommun 2016

Företagsklimatet i Katrineholms kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 8900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Pajala kommun 2016

Företagsklimatet i Pajala kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 1700 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Östra Göinge kommun 2016

Företagsklimatet i Östra Göinge kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 3400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Strömsunds kommun 2016

Företagsklimatet i Strömsunds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Laholms kommun 2016

Företagsklimatet i Laholms kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 6400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Säffle kommun 2016

Företagsklimatet i Säffle kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 4200 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 50600 personer

Läs mer

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nylands förbund är en strategisk planerare i landskapet som sammanfogar de regionala utvecklingsåtgärderna, planlägger på landskapsnivå och bevakar landskapets

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer