Applerumsån. Grönytor. Bilföretag. Väg 504

Transkript

1 Grönytor Applerumsån Torshammars idrottsplats Grönytor Trädsäkrad järnväg Vassbäddar för rening Stationsområde Väg 504 Bilföretag Nya områden för handel och service Nya områden för bostäder Skog Vatten Gång- och cykelvägar Torsåsån Väg 504 Idrottsplatsen Järnvägsspår och spårbank Järnvägspark 33

2 4.5 FÖRSLAG TILL STATIONSOMRÅDE I enlighet med stationsprogrammet i avsnitt har ett förslag på stationsområde utarbetats. Stationsområdet ligger väster om den nya järnvägen och utnyttjar höjdryggen för att skapa ett landmärke i staden Grundläggande stationsfunktioner En ljus, välbelyst perrong har skapats på en mellanplattform. Mellanplattformen bedöms mer ekonomisk och minimerar riskerna för spårspring mellan olika plattformar. Perrongen nås genom bra belysta trappor på tre platser längs plattformen samt genom en glashiss med utgångar i två riktningar som ansluter till stationsbyggnaden under järnvägen Stationsbyggnad En tydlig och arktektoniskt utmanande byggnad har skapats för att göra platsen tydlig i landskapet och lätt att hitta. Uttrycket för stationsbyggnaden har influerats av utveckling, expansion, växtkraft, framtid och förändring då dessa egenskaper speglar och återger samhället Torsås nya möjligheter i samband med den nya järnvägsetableringen. Byggnaden anläggs delvis under järnvägsspåren i syfte att spara värdefull yta i ett för samhället strategiskt läge. Utsikten över järnvägsparken och Torsåsån i söder erbjuds från väntsalen genom den södra glasfasaden. Byggnaden innehåller flera funktioner utöver de för resande nödvändiga. Den övre entrén är belägen på samma plan som järnvägen (+5 meters höjd över havet), på byggnadens östra fasad. En nedre entré är belägen i ett lägre plan (+ meter över havet), i direkt anslutning till angöring av buss och bil som sker från väg 504 under järnvägens stålbro. Ett nytt torg skapas på höjdryggen framför stationsbyggnaden, med utsikt över angöringsplatsen och Möte med Hans Svensson-Sahlin Stationsbyggnaden sedd från det nya torget Entrén till det nya torget sett från tågperrongens södra del Affärsgata norr om det nya torget stationsparken. Platsen avgränsas tydligt av nya byggnader för handel och service. Två större trappor avgränsar torgplatsen i söder och erbjuder sittplatser i sydligt läge med fin utsikt. Flera byggnader uppförs i stationens närhet innehållande service, handel och företag för att maximera utnyttjandet av det strategiskt viktiga området Angöring av buss, bil, cykel och taxi Angöring av buss, bil, cykel och taxi sker från den befintliga väg 504:an som leds under järnvägen. En tillräcklig brohöjd (5,0 meter från vägbanan) skapas genom att vägbanan och plats för på- och avstigning grävs ner till +0 meter höjd över havet, varpå gång- och cykeltrafik separeras i höjdplan och bidrar till en säkrare trafiksituation. Platser för angöring ligger mycket nära stationen. Angöringsmöjligheter för buss, bil, cykel och taxi finns i anslutning till den nedre entrén, under järnvägens stålbro. En handikappramp anläggs vid stationens nedre entré från angöringsytan. Angöring av bil och taxi sker även i anslutning till den övre entrén, på stationsbyggnadens östra fasad. På områdets norra del finns parkeringar som kan samutnyttjas mellan resande och de företag som etableras i området. Cykelparkering finns i direkt anslutning till angöringen under bron över väg 504, men också vid den övre entrén. Gång- och cykelmöjligheter skapas genom området som möjliggör en genomfartstrafik som kan gynna det kollektiva resandet och öka känslan av trygghet. Cyklister får på de skapade platserna i anslutning till stationen färdas på fotgängares villkor. Byggnadens inglasade väntsal erbjuder en vacker överblick av järnvägsparken, Torsåsån och stationsområdet. Järnvägen kan anas genom byggnaden från det nya torget vilket gör platsen tydlig och stationen lättare att hitta till. Även hissen på perrongen är också i glas för att erbjuda en ljus passage.

3 Parkering Parkering Parkering Trappor Cykelparkering Gata med handel och service Torgyta Cykelparkering Resecentrum Sittgrupper Hiss Cykelparkering Konstgjord damm Trappor Handel och service Järnvägspark Byggnader Nya platser Vatten Trappa Angöringsytor Gång- och cykelväg Järnvägsspår Träd 35

4 4.5.4 Övriga funktioner Genom etablerande av övriga funktioner listade i stationsprogrammet, exempelvis resebutik och penninguttagsautomat, ökar möjligheten för området och stationen att bli välanvänt och upplevas som en stadsdel snarare än en transportfunktion. 4.6 FYSISKA ÅTGÄRDER INOM PROBLEMOMRÅDEN De tidigare identifierade problemområden har behandlats i förslaget och hur dess konsekvenser kan hanteras har sammanfattats: 4.6. Buller Bullerskärmar sätts upp längs spåret genom hela samhället. Bullerskydden bör vara transparenta längs de sträckor där vackra utsikter kan erbjudas över staden i syfte att erbjuda tågresenärerna en vacker vy över samhället. Detta är extra viktigt i anslutning till järnvägsparken och Torsåsån. Genom att spara trädsäkrade skogspartier på båda sidor om järnvägen, norr om stationsområdet, kan den mentala upplevelsen av järnvägen som ett störande inslag i stadsbilden och boendemiljön dämpas. Fastighetsnära åtgärder bör föreskrivas i all planering av bebyggelse i området. Innergårdar bör orienteras från järnvägen och byggnadskroppar utformas så att de ger en avskärmande effekt där detta är möjligt (se illustration på sidan 32) Barriäreffekter Att leda järnvägen på en bank medför att riskerna för barriäreffekter ökar markant. Dock innebär de många öppningarna genom banken att dessa effekter kan dämpas. Öppningarna kan göras större under förutsättning att pelare används. 36 Öppning i banvallen söder om järnvägsparken lets centrum och de nya områdena med handel, service samt befintliga verksamheter. Öppningar i banken innebär att goda vandringsmöjligheter skapas för djur- och växtlivet. De grönytor som skapas utefter järnvägen utgör också gröna kilar i samhället och sparad grönska kan utgöra stora visuella kvaliteter för boende i områdets närhet Ingrepp i befintliga värden På båda sidor om spåret genom skogsområdet vid idrottsplatsen sparas skog. Denna utgör värdefull tätortsnära rekreationsområden tillsam- Öppningar i banken för vägar och stråk innebär goda kommunikationsmöjligheter mellan samhälmans med de gröna korridorer som skapas längs järnvägen vid trädsäkring minskas ingreppet i förutsättningarna för den biologiska mångfalden på längre sikt. Järnvägsetableringen har dragits i ett stråk som minimerar ingreppet i befintlig bebyggelse och bullerskärmarna, i kombination med järnvägen på bank, medgör att viss befintlig bebyggelse kan ligga närmare än 30 meter från järnvägen. Järnvägsparken söder om stationsområdet utgör också nya grönområden.

5 kommunikationsstråk leds under järnvägen, skapas endast planskilda korsningar. Detta innebär att järnvägen och de vägburna trafikslagen inte kommer att mötas på samma höjdnivå. Konflikterna och olycksriskerna mellan olika trafikslag minimeras därigenom. Den öppning i banken som anläggs vid skogsområdet vid idrottsplatsen kan utgöra viltslussar och innebär att goda möjligheter skapas för djuren att passera järnvägen på ett säkert sätt utan risk att bli påkörda av tåg, buss eller bil. 3 De transparenta bullerskydd som föreslås längs spåret söder om stationsområdet hindermärks för att skydda fåglar från kollision FÖRSLAGETS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Detta arbetes förslag innebär stora möjligheter för samhället Torsås. En spåretablering föder nya förutsättningar för pendling, näringsliv och samhällets expansion. Järnvägen utgör en stor möjlighet till underlag för tillväxt och expansion och planområdet kan fortsätta utvecklas. Att järnvägen placeras på bank resulterar i mindre grävning än om järnvägen lagts på marknivå. Vattendrag leds under järnvägen och påverkas endast av byggprocessen. Järnvägen har givits en svag kurvning för att spara den gröna höjd sydost om planområdet samt tagit hänsyn till andra topografiska värden längs Applerumsån i valet av banköppningsläge. 7 Genom att använda sand i banvallens uppbyggnad ökas antalet livsmiljöer för mindre djur och växter Säkerhet och risker Genom att järnvägen är belägen på bank och broar genom samhället, väg 504 grävs ner, gångoch cykelbanor skiljs åt i höjdled genom angöringszonen under järnvägen och övriga vägar och. Norr om planområdet kan fler bostadsområden tillkomma med visst inslag av handel, verksamheter och service. Den nya vägen under järnvägen som korsar Applerumsån i norr möjliggör etablering på järnvägens båda sidor. 2. Öster om området kan samhället ta oexploaterade ytor i anspråk. 3. Idrottsplatsen kan expandera något söderut. 4. I västra området kan områden kan handel, verksamhet, service och centrumfunktioner etableras norr om väg Verksamheter öster om järnvägen kan av strategiska lägen tas i anspråk för handel och service. 6. Resecentrumet kan utökas till två plattformar och ytor öster om järnvägen i anspråk, eventuellt integreras med nya områden med handel och service. 7. I söder kan järnvägsparken utökas och skapa kontakter över Torsåsån. 37

6 5. AVSLUTNING I detta arbete har järnvägens effekter som trafiksystem studerats och vad samhället Torsås anbelangar är det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en återupprättad spårbunden trafik. Grundförutsättningarna för kommunen och samhället skulle förändras drastiskt, både på lokal, regional och nationell nivå. Både kapaciteten att komplettera sin omvärld såväl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhället och kommunen ett helt nytt utgångsläge för att utvecklas och växa. En järnvägssträckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens läge te sig avlägset och vissa viktiga aspekter har också lämnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en järnväg för kommunens invånare. Men även för samhället Torsås fysiska struktur öppnas nya dörrar genom möjligheterna att skapa nya lösningar för platser, stråk och boenden som kan präglas av det moderna, kretsloppsbaserade och hållbara samhället kommunen vill skapa. Att i framtiden förbättra den globala klimatsituationen, de nationella miljöproblemen, de regionala arbetsmarknaderna, den lokala livsmiljön samt individens möjligheter är en mycket stor utmaning. I många aspekter kan den antas inom ramarna för fysisk planering. Arbetet visar att samhällen med en spårbunden kollektivtrafik mycket väl kan vara ett viktigt steg att ta för att kunna anta denna utmaning. Torsås kommun i solnedgång, sedd från ön Garpen i Kalmar sund 38

7 KÄLLFÖRTECKNING Banverket (2002) Sektorsprogram för järnvägssektorn - Delprojekt Resenären (Underlagsrapport tätorter i nätverk) [Elektronisk]. Tillgänglig: digital version mottagen via mailkorrespondens (Banverket ) Banverket (2004) Markanvändning i järnvägens närhet [Elektronisk]. Tillgänglig: < /Banportalen/upload/980/Planeringshandboken_version_ pdf [ ] Banverket (2005a) Järnvägen 50 år. Turin, G.Canale Banverket et al (2005a) Åtgärdsprogram för barriäreffekter av vägar och järnvägar [Elektronisk]. Tillgänglig: < /sv/amnen/jarnvagen/miljo/paverkan-pa-naturmiljon/atgarder.aspx/slutrapport_med_rattelse_2007.pdf [ ] Banverket et al (2005b) Vilda djur och infrastruktur en handbok för åtgärder [Elektronisk]. Tillgänglig: < /sv/amnen/jarnvagen/miljo/paverkan-pa-naturmiljon/atgarder.aspx/vilda_djur_infrastruktur.pdf [ ] Banverket (2006) Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik [Elektronisk]. Tillgänglig: < se> /upload/miljo_natur/dokument/halsoskydd/sparbunden_ trafik_buller_vibr_riktlinj_2006_02_0.pdf [ ] Banverket (2007a) Exempel på stationslägen i Skåne [Elektronisk]. Tillgänglig: < /filemanagers/templatesix/templatesix.asp?fileid=2280/ Banverket.pdf> [ ] Banverket (2007b) Framtidsplan för järnvägen Borlänge, Banverket Banverket (2007d) Järnvägens roll i transportförsörjnignen, del 2 [Elektronisk]. Tillgänglig: < /Banportalen/upload/045/ostra%20gotaland07009.pdf> [ ] Banverket (2007e) Cykelhantering vid järnvägsstationer. Borlänge, Banverket. Banverket (2007f) Åtgärder [Elektronisk]. Tillgänglig: < /sv/amnen/jarnvagen/miljo/paverkan-pa-naturmiljon/atgarder.aspx [ ] Boverket (995a) Bättre plats för arbete Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Karlskrona, Boverket. Boverket (995b) Centralstation eller hållplats utanför staden? Karlskrona, Boverket. Boverket (997) Järnvägar genom och i anslutning till tätorter - Metoder och arbetssätt för planering. Karlskrona, Boverket Boverket (2005) Är regionförstoring hållbart? Karlskrona. Boverket. Byggfakta (2007) Peab bygger järnvägsbron för blivande resecentrum i Hörnefors [Elektronisk]. Tillgänglig: < /Artikel.aspx?id=32> [ ] Hultgren, Kurt (2002) Stations-guide Att utveckla resecentrum från dålig skarv till bra koppling. Tierp, Tierps Tryckeri AB Kjessel, Bo (993) Banestetik. Växsjö, Halls Offset AB Linköping (2007) Linköping nytt resecentrum [Elektronisk]. Tillgänglig: < /filemanagers/templatesix/templatesix.asp?fileid=2280/ Linkoping.pdf> [ ] Näringsdepartementet (2007) Pressmeddelande: Miljardsatsning på infrastrukturen [Elektronisk]. Tillgänglig: < /sb/d/9435/a/88423 [ ] Regionförbundet i Kalmar Län (2002) Östersjöbanesystemet, Tåg i sydöstra Sverige. Kalmar, Infraplan AB Regionförbundet i Kalmar Län (2007) Regionförstoring med kollektivtrafik [Elektronisk]. Tillgänglig: < regionforbund.se> /filemanagers/templatesix/templatesix.asp?fileid=2280/regionförbundet.pdf> [ ] Schück, Johan (2005) Sinande tillgångar driver upp oljepriset [Elektronisk]. Tillgänglig: < /DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a= [ ] SKF et al (2003) På spåret en studie om pendling och regionförstoring. Borås, Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB Skånetrafiken (2007) Välkommen till Skånetrafiken [Elektronisk]. Tillgänglig: < /filemanagers/templatesix/templatesix.asp?fileid=2280 /Skanetrafiken.pdf> [ ] SLTF et al (995) Program för en trygg och säker kollektivtrafik -hållplatser och terminaler samt vägen till och från hållplatser och terminaler [Elektronisk]. Tillgänglig: < /fileupload/pubdok/infra2005_slutvers. pdf> [ ] Sten, Rolf (2006) ÖBIJ, Östra Blekinge Järnväg [Elektronisk]. Tillgänglig: < /smalsp/oblj/oblj_fakta.html [ ] Torsås kommun (2007) Arbetsmaterial till översiktsplan för Torsås Kommun. Opublicerat material. Torsås Kommun, Torsås Trivector (2007) Regionförstoring med kollektivtrafik i Kalmar län färre arbetsmarknadsregioner, bättre regional utveckling [Elektronisk]. Tillgänglig: Digital version mottagen av Regionförbundet för Kalmar Län (Helena Ervenius ) VTI (2006) Linköping En attraktiv stad i Europa (ett idéarbete) [Elektronisk]. Tillgänglig: < se> / /Organisation/Namnd/TeknikSamhallsbygg/Samhallsbyggnad/Planer/Ovrigaplaner/trafikstrategi.htm/Slutrapport_VTI.pdf> [ ] Örnsköldsvik (2007) Nettoinflyttning till Örnsköldsvik [Elektronisk]. Tillgänglig: < se>/filemanagers/templatesix/templatesix.asp?fileid=2280/ Ornskoldsvik.pdf> [ ] ÅF-Ingemansson et al (2006) Trafikbuller och planering III. Sundbyberg, Alfa Print AB Grafiskt underlag Bilder och illustrationer i detta arbete är framställda av Erik Mejer om annat inte anges. Godkännande för användande av bilder har mottagits av samtliga bildkällor. Kartor är framställda och bearbetade av underlag från Torsås kommun som köpt in fastighetskartan av Esri S-group. 39