Ny modell för landstingsbidrag till studieförbunden i Uppsala län

Transkript

1 Dnr KU Administrativa staben Jeanette Wetterström Tfn E-post Ny modell för landstingsbidrag till studieförbunden i Uppsala län Beslutsärende sammanfattande överväganden Förvaltningen framför följande argument för kulturnämnden i Landstinget i Uppsala län att från och med budgetåret 2014 införa en ny bidragsmodell för bidrag till länets studieförbund: Behovet av ett nytt framåtblickande bidragssystem som premierar kvalitet Den nuvarande bidragsmodellen fokuserar på kvantitet och uppvisar kvalitativa brister vid tillämpningen Landstinget når tydligare syften, målsättningar och rutiner för sin bidragsgivning till studieförbunden Ökad styrning mot en långsiktighet i länets folkbildningsverksamhet Rättssäkerhet, målstyrning och transparens stärks i ansökningsprocessen Förvaltningen framför följande bidragsmodell som förslag till beslut: Bilagor: o 1: Riktlinjer för bidrag till studieförbundens regionala verksamhet i Uppsala län o 2: Bidragsplan för landstingsbidrag till studieförbunden Bakgrund behovet av en ny bidragsmodell Landstinget lämnade 9 miljoner kronor år 2012 i landstingsbidrag till studieförbundens så kallade distriktsnivåer för Uppsala län. Studieförbundens distriktsnivåer kan dock omfatta en annan geografisk indelning än den länsvisa indelningen för Uppsala län. För att markera att landstinget lämnar bidrag till studieförbundens regionala nivå inom Uppsala län har dock begreppet studiedistrikt använts i landstingets riktlinjer för nuvarande bidrag. Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kil@lul.se

2 2 (10) Landstingets nuvarande bidragsmodell för studiedistrikten infördes år Modellen är indelad i ett generellt bidrag på 65 % som beräknas utifrån det statistiska underlag som sammanställs av Statistiska Centralbyrån (SCB) i början av varje år och som baserar sig på studieförbundens genomförda studietimmar under föregående år. Resterande 35 % fördelas i form av ett utvecklingsbidrag och baseras på en kvalitativ bedömning av de redovisningar och handlingsplaner som varje år lämnas som underlag för ansökningarna från studieförbunden. Därtill har en årlig dialog hållits med studieförbunden där kulturnämndens presidium, förvaltningschefen och förvaltningens handläggare för studieförbundens bidrag har deltagit. Under de första åren med den nuvarande modellen fick utvecklingsbidraget stor betydelse. Studieförbunden förändrade och utvecklade sina verksamheter såväl organisatoriskt som innehållsligt. Med åren fann förvaltningen att utvecklingsbidraget blev alltmer statiskt och förutsägbart, liksom att studieförbunden själva även ifrågasatte utvecklingsbidragens nivåer. En översyn av hela fördelningssystemet ansågs önskvärd år Dessutom sågs studieförbunden som representanter för civilsamhället och därmed vara viktiga aktörer inom ramen för arbetet med landstingets första regionala kulturplan som skulle tas fram inför införandet av kultursamverkansmodellen. Den 15 juni 2011 beslutade kulturnämnden att genomföra en första översyn av bidragsmodellen för studieförbunden ( 62, KU ). Utredare var den vid förvaltningen anställde tjänstemannen och folkbildaren Jörgen Svantesson som lämnade en muntlig framställning för nämnden i december 2011 med förslag till beslut. Utredningen påvisade att en helt kvalitativ bidragsmodell bättre kunde svara upp mot dagens behov. Utredaren fann det önskvärt att komma bort ifrån den kvantitativa modell som baserade sig på den timjakt som rådde inom studieförbunden för att öka på sina möjligheter till högre bidrag. Kulturnämnden fattade den 14 december 2011 ett beslut ( 131; KU ) om riktlinjer för förvaltningens fortsatta arbete med en ny kvalitativ bidragsmodell för landstingets bidrag till studieförbunden. Beslutet innebar att det volymorienterade system som idag råder inom bidragsgivningen till studieförbunden skulle överges och att nya riktlinjer för bidragsgivningen skulle diskuteras fram i dialog med studieförbunden. Förvaltningen gavs bland annat i uppgift 1) att tydliga landstingsmål skulle anges för bidraget till studieförbunden, men att dessa samtidigt lämnade utrymme för studieförbundens egna initiativ och profil 2) att en projektifiering av bidragsgivningen skulle undvikas 3) att treårsbidrag skulle eftersträvas i bidragsgivningen 4) att bidraget inte skulle kopplas till ledarutbildning. Vid sitt sammanträde 22 mars 2012 beslutade kulturnämnden att låta förvaltningen genomföra intervjuer med studieförbunden för att ta reda på konsekvenserna av en kvalitativ bidragsmodell för studieförbunden. I maj 2012 anlitades den externa utredaren Torgny Sandgren (KU ) för att genomföra en konsekvensanalys samt för att ta fram tre olika förslag på nya bidragsmodeller. Torgny Sandgren presenterade tre före-

3 3 (10) slagna modeller för kulturnämnden, studieförbunden och länets kommuner vid en hearing under en heldag på Wiks slott den 18 september Studieförbunden gavs då även möjlighet att lämna spontana synpunkter på modellerna under eftermiddagens workshop synpunkter som togs tillvara av utredaren och beaktades i slutrapporten. Torgny Sandgrens slutrapport behandlades i kulturnämnden 17 oktober En samstämmig nämnd gav då klartecken till förvaltningen att arbeta vidare med att utforma en ny kvalitativ modell för landstingets bidrag till studieförbunden. Förvaltningens förslag är avsett att sändas på remiss till länets studieförbund och kulturnämnden planerar att fatta sitt beslut om en ny modell under vårvintern Ansökningarna från studieförbunden kan enligt förvaltningens förslag ske 1 oktober och beslut om bidragsfördelning enligt den nya modellen kan enligt förslaget fattas under början av år Argument för en ny bidragsmodell allmänna förbättringspunkter Landstingets nuvarande modell för bidrag till studiedistrikten har präglats av en låg grad av reglering. Några brister i det nuvarande systemet kan framföras. Det huvudsakliga kvantitativa grundbidraget, som grundar sig på Folkbildningsrådets modell för bidragsfördelning av statsbidraget, är baserat på studietimmar föregående år och är bakåtblickande. Det gör systemet svårgenomskådligt och gör det svårt för landstinget att bedöma studieförbundens verksamhet i relation till syftet med erhållna bidrag inför kommande år. Det kvalitativa utvecklingsbidraget har å andra sidan inte i tillräckligt hög grad reglerats vad gäller transparens i bedömningsprocessen. Detta tillstånd ökar möjligheten för godtycklighet i besluten Kvalitet framför kvantitet Riksrevisionen genomförde år 2011 en stor granskning av Statens stöd till studieförbunden (RiR 2011:12). Riksrevisionen konstaterar att fördelningssystemet är svårgenomskådligt och fokuserar på kvantitet. Fördelningssystemet är därför svårt att följa upp och staten har svårt att få rätt information om hur studieförbunden egentligen uppfyller statens syften med sin omfattande bidragsgivning till studieförbunden. Riksrevisionens bedömning var att bristen på en kvalitativ uppföljning innebär att såväl revisionen som staten och Folkbildningsrådet saknar korrekt information och därför inte kan styra statsbidraget i rätt riktning. Riksrevisionen konstaterar att fördelningssystemet bör premiera kvalitet. Att Landstinget i Uppsala län nu utvecklar en kvalitativ fördelningsmodell för sina bidrag till länets studieförbund är ett steg i rätt riktning. Kontroll, styrning och uppföljning av landstingets bidrag till studieförbunden kan bättre bedömas på kvalitativa grunder.

4 4 (10) Det är önskvärt att landstinget reglerar bidragen till studieförbunden, för att nå en god rättssäkerhet, skapa målstyrning samt för att öka graden av transparens i bidragssystemet Rättssäkerhet Kommunallagen föreskriver att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för annat den så kallade likställighetsprincipen (2 Kap, 2 Kommunallagen). Ett sätt att öka rättsäkerheten är att ställa upp tydliga bedömningskriterier för beviljande av bidrag, även om bidrag bedöms på kvalitativa grunder. Likställighetsprincipen innebär även att alla behöriga parter har möjlighet att söka bidrag hos Landstinget i Uppsala län och att bedömningar sker i en öppen process Målstyrning Landstinget i Uppsala län har som mål att bedriva en god hushållning som ger utrymme för en långsiktig regional utveckling. Det innebär en tydlig planering, styrning och uppföljning av verksamheterna, liksom att verksamheter bedrivs inom givna ekonomiska ramar. Det är eftersträvansvärt att också kulturnämndens bidragsgivning hanteras på ett fullgott sätt utifrån principen planering, styrning och uppföljning. I det här fallet sker det bäst genom en målstyrning som lämnar handlingsutrymme för studieförbund såväl som förvaltning att bäst planera sina verksamheter. Kulturnämnden har med en ny modell velat undvika kortvariga beviljningar av projektansökningar från studieförbunden för att istället öka långsiktigheten genom treåriga bidragsbeslut. Beviljande av bidrag ska följas av reglerade återrapporteringar och redovisningar av studieförbundens verksamhet enligt de principer som nämnden ställer upp Transparens Genom att öka spårbarheten för hur beslut fattas av landstinget om bidrag till studieförbunden ökar transparensen i bidragssystemet. Den öppna processen innebär att den sökande ska kunna skaffa sig kunskap om hur processen sker på förhand och i efterhand få veta argumenten för varför nämnden har fattat beslut om ett beviljande eller ett avslag på en bidragsansökan. Ett sådant sätt att öka transparensen är genom utvalda fokusområden, bedömningskriterier och anlitandet av en extern referensgrupp som har att förhålla sig till det sökande studieförbundets förmåga att uppfylla landstingsmålen. Förfaringssättet skapar också förutsättningar för medborgare i allmänhet att förstå varför skattemedel används på det ena eller det andra sättet och på vilka grunder landstinget fattar sina beslut. Genom att anlita en referensgrupp bedöms grunderna för beslut enligt armlängdsprincipen, där handläggning sker enligt öppna och transparenta processer med mindre risk för en lokalt förekommande jävsituation.

5 5 (10) 3. Landstingets mål med bidragen till studieförbunden Den största delen av bidragsintäkterna för länets studieförbund kommer ifrån i första hand staten och i andra hand kommunerna. Staten satsar kronor år 2013 i folkbildning varav ca hälften går till studieförbunden i hela landet. I Uppsala län står landstingets bidragsstöd för en mindre del och är avsett för studieförbundens regionala utveckling inom länet. Under hearingen den 18 september på Wiks slott framkom en önskan från studieförbunden om att landstinget bör harmonisera de krav bidragsgivarna ställer på studieförbunden utifrån statsbidragen respektive kommunbidragen. En anledning som angavs var att den administrativa apparaten inte skulle bli alltför betungande för studieförbunden när det kom till återrapporteringen. Dessutom betonades vikten av att folkbildning ska vara fritt och frivilligt. Det är angeläget att finna en god balans mellan styrning och frihet för studieförbunden att själva välja metoder och arbetssätt. Men det är av vikt att påpeka att landstinget mot bakgrund av sitt bidrag till studieförbunden (direkta penningbidrag på drygt 30 miljoner kronor under en treårsperiod) har rätt att ställa egna krav på måluppfyllelse inom ramen för sina lämnade bidrag. Bidrag lämnade av regionen bör få komma regionens länsinvånare tillgodo och bör också utvärderas av regionen. Frivilligheten innebär att deltagandet i studieförbundens folkbildningsverksamhet bygger på individens egna val och frivilliga deltagande, att idéerna till deltagande springer ur individernas fria initiativ och val av pedagogiska metoder, men att studieförbundens folkbildningsverksamhet omfattas av kravet på samhällsnytta. Landstinget kan därför mycket väl ställa upp tydliga mål för sin bidragsgivning till studieförbunden utifrån principen planering, styrning, uppföljning. En kvalitativ modell innebär också en ökad styrning mot en långsiktighet i bidragsgivningen Hur landstinget fattar sina kulturstrategiska mål Landstingsmålen för bidraget till studieförbunden fattas av kulturnämnden. Kulturnämndens beslut om mål måste baseras på de övergripande kulturstrategiska mål som fattats av landstingsfullmäktige år 2005 och finns återgivna i skriften Konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Landstingsfullmäktige har även mot bakgrund av de kulturstrategiska målen fattat beslut (2012) om en Regional kulturplan för Uppsala län Det är utifrån dessa kulturstrategiska dokument som kulturnämnden fattar beslut om målen för bidrag lämnade inom ramen för kulturnämndens ansvarsområde. Användningen av landstingets övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser sker ungefär enligt följande: 1) Landstinget fattar långsiktiga planer för sina insatser; 2) Landstinget ställer upp mål och övergripande indikatorer för sina insatser; 3) Landstinget för dialog med samverkande parter och beslutar sig om bidragsformer; 4) Landstinget genomför en uppföljning. 1 1 Exempel ur Konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering, s. 19.

6 6 (10) Landstinget fattar långsiktiga planer för sina insatser en policy Landstingets kulturnämnd väljer att investera skattemedel i studieförbundens verksamhet för att man värderar folkbildningen som väsentlig för länets långsiktiga utveckling. Landstinget gör en värdering av samhällsnyttan med folkbildning för länet. Som Bengt Kristensson-Uggla framför i sin bok Gränspassager bildning i tolkningens tid (2012) står bildningsbegreppet inför en förändring i vår tid. Distinktionen mellan bildning och folkbildning har eroderat, liksom gränserna mellan finkultur och populärkultur (s. 19). Man bildar också sig själv (en identitetsbildning). Kort sagt, det handlar om att bli människa (s. 40). I det samtida kunskapssamhället behövs ett mer dynamiskt bildningsbegrepp. Bildning innebär inte att tillägna sig en akademisk katederkunskap och folkbildning är inte längre den spridda kunskap som sipprar ned till de folkliga lagren. Bildningen har demokratiserats. Bildning kännetecknas snarare av en tolkningskapacitet, en förmåga till selektion, värdering, meningsskapande och användningen av sin kunskap i praktisk handling. Den samtida bildningsprocessen kan kännetecknas av aktivt medborgarskap, social inkludering och personlig utveckling. Landstingets långsiktighet är viljan att investera i en samtida form av folkbildning, en folkbildning som möter de krav globalisering och kunskapssamhälle står inför. I landstingets kulturpolitiska perspektiv är människan i centrum. Det innebär att med bidrag stödja människors egna kunskapssökande: Att uppleva tillvaron som begriplig, meningsfull och hanterlig är betydelsefullt för individens hälsa och välbefinnande. Att ha tryggheten att tillhöra en grupp och ha förmåga att orientera sig i samhällets mångfald och informationsflöde gör att vi mår bra och kan vara aktiva medborgare, till exempel genom engagemang i ideella organisationer. (Landstingets kulturstrategier, s. 14.) Landstinget ställer upp mål och övergripande indikatorer för sina insatser bedömningskriterier och måluppfyllelsebedömning När kulturnämnden fattat beslut om en policy för folkbildningen kan kulturnämnden sätta upp de mål och bedömningskriterier nämnden önskar för de insatser som görs på folkbildningens område. Det kulturpolitiska målet för landstinget är att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga. För att nå målet ska landstinget: Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser

7 7 (10) Underlätta för människor att mötas Stödja människors kunskapssökande (Landstingets kulturstrategier, s. 15.) De syften som sätts för folkbildningens bidragsgivning kan vara övergripande, medan de mål som sätts för bidragsgivningen bör vara mer konkreta. Syftena med landstingets bidragsgivning i den nya bidragsmodellen är desamma som statens fyra syften, men med ett femte syfte som lagts till och som betonar landstingets kulturstrategiska mål. Kulturnämnden enas sedan om målen, där bidragssatsningar ska ske inom tre bestämda fokusområden på det sätt som utredaren Torgny Sandgren föreslagit i sin rapport. Fokusområdena inbegriper ett antal målsättningar specifika för området och vilka prioriterade målgrupper nämnden önskar att bidraget bör styras i riktning mot. Fokusområdena gäller för tre år i taget och antas genom en så kallad Bidragsplan för landstingsbidrag till studieförbunden för den aktuella treårsperioden och som kulturnämnden antar i juni månad inför varje ny treårsperiod. Kulturnämndens mål och strategiska mål i det balanserade styrkortet inför år 2013 bygger på att öka inflytandet av hälsoinriktat arbete. Kulturnämndens anslagsfördelning till studieförbunden omfattade 2012 utöver de riktade nio miljoner kronorna även kronor för studiecirklar inom Kultur i vården-verksamheten, som kommer studieförbunden till godo genom sin särskilda anslagspott. Utöver det stöds studieförbunden med ett årligt anslag till Uppsala läns bildningsförbund (ULB) på drygt en miljon kronor. Förvaltningen föreslår att: Kultur-i-vården-potten på kronor fördelas inom ramen för den nya bidragsmodell som föreslås här, för att bättre passa in i de strategiska satsningar som kulturnämnden beslutat göra under kommande år. Den nya fördelningsmodellen innebär vidare som tidigare nämnts en modell där landstinget fattar långsiktiga beslut om sina mål med bidragsgivningen. Dessa mål samt studieförbundens egna mål ska mötas och studieförbunden lämnas att själva ta ett ansvar för att utforma verksamheten på bästa sätt. Landstinget beslutar om de önskvärda effekter som bidragsinsatserna kan medföra. Landstinget ställer upp bedömningskriterier för den måluppfyllelsebedömning som görs av de ansökningar som kommer in. Förvaltningen har i sitt förslag valt att ta fasta på utredarens förslag om att oberoende parter bör bedöma inkomna ansökningar. Förvaltningen föreslår därför en externrekryterad referensgrupp på tre personer som tillsätts för tre år i taget. Referensgruppen är rådgivande medan kulturförvaltningen väger samman bedömningarna och lämnar sitt förslag till beslut till kulturnämnden, som är beslutande. Referensgruppen gör bedömningar mot bakgrund av de handlingsplaner som studieförbunden ansöker med. Kulturnämnden fastlägger i sitt förslag bedömningskriterier mot bakgrund av målen för de valda fokusområdena. Referensgruppens bedömningar sker genom en skattningsskala. Därefter görs en sammanfattande bedömning av varje en-

8 8 (10) skild ansökan. De bedömningskriterier som förvaltningen valt att föra fram är evidensbaserade utifrån utvärderingsforskares forskningresultat om typer av effekter av folkbildningsverksamhet. 2 De kriterier som förvaltningen föreslår är: Kunskaper och attityder till kunskap Personlig utveckling Välmående Gemenskap Komma vidare i livet Medborgerlighet Socialt kapital Kulturvärden Ökad allmänbildningsnivå Det är viktigt att betona att det inte finns exakta mått för dessa faktorer, utan att bedömningar handlar om en uppskattning och kvalitativ bedömning. Referensgruppen som gör bedömningarna tillsätts av kulturnämnden. Referenspersonerna ska vara fristående och ej knutna till något av de studieförbund som ansöker om bidrag. De ska ha dokumenterad specialkunskap inom ett eller flera av de valda fokusområdena. Utöver de kvalitativa bedömningarna gör referensgruppen bedömningar av ekonomin. Med ansökningarna inkommer uppgifter om budget och ansökta poster enligt anvisningar i ansökningsblanketten. Dessa värderas i förhållande till verksamhetens planering under kommande period samt målsättningar. Landstinget för dialog med samverkande parter och inför ett nytt bidragssystem ansökan och genomförande Samverkan och dialog med studieförbunden är viktig i förändringen av ett nytt fördelningssystem. Innan beslut fattas om en ny bidragsmodell i kulturnämnden sänds förslaget på remiss till studieförbunden för synpunkter. Förändringar sker i samverkan med studieförbunden och dessa har haft möjlighet att hela tiden framföra synpunkter och komma med förslag på förändringar under processens gång. Förvaltningen och utredaren har inhämtat synpunkter från studieförbunden. Enligt förvaltningens förslag utgörs ansökningarna av de treåriga handlingsplaner som studieförbunden ansöker om bidrag med. Ansökan görs på särskild blankett. Dessa rymmer studieförbundens aktiviteter och ambitioner inom fokusområdena för gällande period liksom en budget. 2 Lindgren, Lena (2009). Effekter och evidens en metautvärdering inom folkbildningsområdet. Rapport Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

9 9 (10) Ansökan baseras även på dokumentation såsom verksamhetsberättelse m.m. Krav ställs även på att det sökande studieförbundet har ett system för internt kvalitetsarbete. Den bedömning som referensgruppen gör inför fördelningsbeslutet är en måluppfyllelsebedömning. I bedömningen görs såväl en kvalitativ värdering av hur studieförbundet bedöms kunna uppfylla de mål som ställs upp såväl som en bedömning av det ekonomiska underlaget. Efter ansökningstidens utgång sker partnerskapsliknande dialoger mellan landstinget och studieförbunden under protokollförda möten. Dialogen sker på tjänstemannanivå, men inför varje ny treårsperiod föreslås även kulturnämndens presidium delta. Landstinget genomför en uppföljning uppföljning och utvärdering Landstinget gör en åtskillnad mellan uppföljning och utvärdering: 1. Uppföljningar sker regelbundet och handläggs enligt förslaget inom förvaltningen på Kultur i länet. Uppföljningar innebär att följa upp hur målen uppfylls genom en bedömning varje år om huruvida studieförbundet rör sig i rätt riktning mot de mål som angetts som grund för beviljandet av bidrag och för att nya bidrag kan betalas ut. Uppföljningar är regelbundna redovisningar från studieförbunden, årsbaserade avrop och slutredovisningar av fleråriga bidrag. Uppföljningar sker även i form av dialoger årsvis mellan landstinget och studieförbunden. 2. Utvärderingar sker mer sällan och är djupare analyser som kan göras av Kultur i länet. En utvärdering kan t.ex. innehålla en förklarande analys av om målen uppfyllts. Det är angeläget att det inte sker en egengranskning, d.v.s. referensgruppen bör inte utvärdera sitt eget arbete. Det är fördelaktigt att låta göra en utvärdering av bidragssystemet och fokusområdena när systemets två första år förflutit som en del i arbetet inför beslut om en ny bidragsplan inför ännu en ny treårsperiod. Det innebär att en första utvärdering föreslås bli aktuell under vårvintern 2016 och innan den första treårsperioden avslutats. 4. Uppskattning av konsekvenserna med ett nytt fördelningssystem I utredaren Torgny Sandgrens uppdrag ingick att göra en uppskattning av konsekvenserna av en ny bidragsmodell. Utredaren för fram en risk för ökade administrativa uppgifter, men detta måste betänkas att det uppvägs av vinsterna av ett mer kvalitetssäkert fördelningssystem. För Kultur i länet uppskattas att handläggningstiden ökar, men kan dock hanteras inom nuvarande ramar såväl ekonomiskt som administrativt. En viss kostnadsökning för referensgruppen tillkommer, men dessa utgifter uppkommer endast vart tredje år inför fördelningsbeslutet inför en ny treårsperiod och bedöms rymmas inom nuvarande ekonomiska ramar.

10 10 (10) För studieförbunden kan ansökningsförfarandet innebära ett visst merarbete, men uppkommer endast initialt i och med introduktionen av ett nytt system. Vad gäller redovisningen är det angeläget att finna redovisningsmått som också kan överensstämma med det kvalitetsarbete studieförbunden redan själva bedriver, för att minska den administrativa krånglighetsnivån. Förvaltningens slutsats om konsekvenserna: Det ställs inga orimliga krav på de sökande utan ansökningsförfarandet och redovisningskraven i den nya bidragsmodellen är jämförbara med ansökningar för kulturstöd och folkbildning inom andra delar av landet.

11 BILAGA 1: Riktlinjer för landstingets bidrag till studieförbundens regionala verksamhet i Uppsala län Landstingets policy för bidrag till folkbildningen Landstinget i Uppsala län stödjer och uppmuntrar länets invånare till ett eget kunskapssökande. Kulturnämnden vill aktivt stödja tillgängligheten för länets invånare till folkbildning och eget skapande genom framåtblickande bidrag. Länets invånare ska ges möjlighet att själva vara skapande, kreativa och aktiva medborgare. Landstingets kulturnämnd arbetar långsiktigt för att ge länets invånare ökad tillgänglighet till kulturella upplevelser och underlätta för människors möten. Landstinget vill genom dialog samverka med studieförbunden till att göra bildningsverksamheten i Uppsala län regionalt betydelsefull. Landstinget värderar en samtida folkbildning som väsentlig för länets långsiktiga utveckling, för att rusta människor att bättre kunna möta de utmaningar vår samtids kunskapssamhälle och globalisering innebär. Bildningsbegreppet kännetecknas av en tolkningskapacitet, en förmåga till selektion, värdering, meningsskapande och användningen av kunskap i praktisk handling. Landstinget sätter den demokratiserade bildningsprocessen i fokus som utmärks av aktivt medborgarskap, social inkludering och personlig utveckling. Folkbildning kan stödja människor att utveckla egenmakt (eng. empowerment), ge potential till länets invånare att själva forma och ta makten över sina liv och skapa ett meningsinnehåll. Landstingets hållning till invånarnas engagemang i kultur och folkbildning lyder: Att uppleva tillvaron som begriplig, meningsfull och hanterlig är betydelsefullt för individens hälsa och välbefinnande. Att ha tryggheten att tillhöra en grupp och ha förmåga att orientera sig i samhällets mångfald och informationsflöde gör att vi mår bra och kan vara aktiva medborgare, till exempel genom engagemang i ideella organisationer. (Ur Landstingets kulturpolitiska strategier) Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kil@lul.se

12 2 (5) Landstingsbidragets reglering Kapitel 1 Allmänna villkor 1 Landstingsbidraget till studieförbunden är ett verksamhetsbidrag, som prövas genom ansökan och beviljas genom ett nämndbeslut för den tid som kulturnämnden beslutar, dock som längst tre år. Reservation görs för att kulturnämnden för varje år erhåller tillräckliga budgetmedel för ändamålet. 2 Ansökningar om bidrag prövas av landstingets kulturförvaltning Kultur i länet och beslutas av kulturnämnden. Ansökan ska göras på särskild blankett senast 1 oktober som sista ansökningsdatum. Inkommen ansökan efter ansökningstidens utgång beaktas inte. 3 Landstingsbidrag kan beviljas studieförbund som är statsbidragsberättigat av Folkbildningsrådet och som bedriver folkbildningsverksamhet i Uppsala län. Beviljade bidrag enligt dessa regler lämnas till studieförbundens distriktsnivåer för att användas i folkbildningsverksamhet som bedrivs inom Uppsala län. Landstingsbidrag från Landstinget i Uppsala län får inte nyttjas för verksamhet som bedrivs i annat län. Med folkbildningsverksamhet avses studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. 4 För att beviljas landstingsbidrag ska studieförbundet ha eller planera verksamhet i fyra av länets åtta kommuner, så att så många av länets invånare som önskar ska ges möjlighet att delta i folkbildningsverksamhet. Det ansökande studieförbundet ska verka på demokratiska grunder, verka för demokratins idéer och respektera mänskliga fri- och rättigheter. Det ansökande studieförbundet får inte ha skulder hos kronofogdemyndigheten eller vara försatt i konkurs. 5 Beviljandet av landstingsbidrag grundar sig på en bedömning av studieförbundens förmåga att uppfylla landstingets treåriga folkbildningsmål samt policy för bidrag till folkbildningen. Dock ska studieförbundens egna formulerade mål och planer beaktas med hänsyn till deras idémässiga profil och som anges i särskild ansökan. Studieförbundens mål och planer får inte detaljstyras av kulturnämnden inför beslut om beviljande av bidrag. Studieförbunden väljer själva metoder och arbetssätt. Beviljande av bidrag föregås av en partnerskapsliknande dialog mellan landstinget och det ansökande studieförbundet, där studieförbundet klargör sina verksamhetsmål och landstinget klargör sina folkbildningsmål i enlighet med bidragsplanen för perioden. Mötesdialogen ska protokollföras av Kultur i länet.

13 3 (5) 6 Erhållet landstingsbidrag ska särredovisas av studieförbunden enligt särskilda bestämmelser. Kultur i länet gör en bedömning om verksamheten utförts inom Uppsala län. Studieförbunden är återbetalningsskyldiga för erhållna bidrag som inte förbrukats. 7 Landstingsbidrag får inte användas till verksamhet med kommersiellt syfte. Kapitel 2 Landstingsbidragets syfte 8 Landstingsbidraget till studieförbunden ska ha till syfte att a) stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, b) bidra till att göra det möjligt för fler människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, c) bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, d) bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet, och e) bidra till att förverkliga landstingets kulturpolitiska mål. Kapitel 3 Landstingets fördelningsmodell för bidraget 9 Landstingets fördelningsmodell är en kvalitativ bedömningsmodell, som följer de bedömningskriterier kulturnämnden beslutar om. Modellen följer följdriktigheten planering, styrning, uppföljning. 10 Kulturnämnden beslutar om de fokusområden som gäller för tre år i taget inom vilka beviljade bidrag riktas. Fokusområdena kan utgöra olika andelar av det totala bidraget. Kulturnämnden fastställer vid sammanträde under årets andra kvartal sin egen övergripande Bidragsplan för landstingsbidrag till studieförbunden inför varje treårsperiod. Bidragsplanen ska innehålla: a) fokusområden gällande för kommande treårsperiod, b) nämndens mål inom vart och ett av de valda fokusområdena, där prioriterad verksamhet, särskilda insatser och prioriterade målgrupper formuleras, c) övergripande bedömningskriterier för den närmaste treårsperioden med hänsyn till de valda fokusmområden som gäller för den närmaste perioden.

14 4 (5) 11 Studieförbundens ansökan ska innehålla en treårig handlingsplan, där sista ansökningsdag är 1 oktober. Handlingsplanen ska innehålla studieförbundets mål och planer för perioden, vilket/vilka fokusområden ansökan rör, var i länet verksamheten kommer att bedrivas, föreslagna aktiviteter, ansökt belopp liksom en budget för perioden. Ansökan sker på särskild blankett till vilken handlingsplanen samt övrig dokumentation bifogas i enlighet med kulturförvaltningens anvisningar. Ansökan som inkommer efter det att första året förflutit kan endast beviljas för den återstående delen av innevarande treårsperiod, det vill säga som högst för en tvåårsperiod. 12 Efter ansökningstidens utgång görs en måluppfyllelsebedömning av varje ansökan mot bakgrund av kulturnämndens beslutade bedömningskriterier och målen för kulturnämndens valda fokusområden. Bedömningar görs av en externrekryterad referensgrupp på tre personer, som tillsätts av kulturnämnden för tre år i taget. Referenspersoner som kan rekryteras ska stå fria från studieförbund vars ansökningar kan komma att bedömas och ska ha dokumenterad specialkunskap inom ett eller flera av kulturnämndens valda fokusområden. Referensgruppens bedömningar är rådgivande, medan kulturförvaltningen bereder ärendet och arbetar fram ett förslag till fördelningsbeslut till kulturnämnden, som är beslutande. 13 Metodiken vid bedömningar av ansökningar är att referensgruppen gör kvalitativa bedömningar med hjälp av skattningar, som används för att bedöma graden av måluppfyllelse. Bedömningar sker enligt följande ordning för vart och ett av varje fokusområde: Mål kriterium (skala) samlad bedömning Den samlade bedömningen är en kvalitativ bedömning av den sökande verksamhetens förmåga att uppfylla landstingets folkbildningsmål för det aktuella fokusområdet enligt följande bedömningsskala: Full måluppfyllelse (>75%) I huvudsak uppfyllt (75 50%) Delvis uppfyllt (50 25%) Inte uppfyllt (<25%) Därtill görs en ekonomisk bedömning av ansökan. Anvisningar i ansökningsblanketten specificerar vilka poster som är sökbara samt anger andra finansieringskällor. Denna information värderas i förhållande till planerad verksamhet och målsättningarna för perioden. 14 Den partnerskapslika dialogen mellan landstinget och studieförbunden sker i december varje år vid Kultur i länet. Inför varje ny treårsperiod del-

15 5 (5) tar en representant för varje parti som ingår i kulturnämnden i dialogerna, medan årliga avropsdialoger däremellan utförs på tjänstemannanivå. Med avropsdialog avses minst ett årligt avstämningsmöte med Kultur i länet, som bedömer om studieförbundets verksamhet rör sig i riktning mot de beslutade målen. Avvikelser från målsättningarna ska anmälas till Kultur i länet. Dialogmöten ska protokollföras. 15 Kulturnämnden beslutar om bidragsfördelningen vid sitt första sammanträde på det första året av varje ny treårsperiod. Följande års utbetalningar av beviljade bidrag är verkställighetsbeslut. 16 Utbetalningar av fleråriga bidrag sker efter årlig dialog och efter det att nödvändig dokumentation kommit Kultur i länet tillhanda och värderats. Studieförbund som inte samverkar i årliga dialoger kan förvägras utbetalning av beslutade bidrag. Kapitel 4 Uppföljning, redovisning och utvärdering 17 Uppföljning av erhållet bidrag sker årligen senast vid det datum kulturförvaltningen beslutar om. Studieförbundet lämnar avrop inför varje år, där det ingår en kvalitativ uppföljning och ekonomisk redovisning. En kvalitativ uppföljning görs årligen där studieförbundet redovisar sin måluppfyllnad genom de anvisningar Kultur i länet lämnar. Kultur i länet gör därefter en beskrivande bedömning av målens uppfyllelse som bildar grund för den årliga dialogen. 18 Slutredovisning av beviljade bidrag sker efter det att varje treårsperiod löpt ut och senast vid det datum kulturförvaltningen beslutar om. Redovisning ska styrkas av auktoriserad eller godkänd revisor för belopp som överstiger fem prisbasbelopp. 19 Kulturnämnden genomför en utvärdering inför varje ny bidragsperiod eller efter det att varje bidragsperiod avslutats. Med utvärdering avses en förklarande analys av bidragets effekter.

16 Dnr KUxxxx-xxxx BILAGA 2: Bidragsplan för landstingsbidrag till studieförbunden I enlighet med reglerna för landstingsbidrag till studieförbunden i Uppsala län beslutar kulturnämnden om följande fokusområden, mål och prioriteringar för perioden Fokusområden för perioden ) Förebyggande folkhälsoarbete 2) Ungdomskultur (13 25 år) 3) Demokratifrämjande verksamhet 2. Mål för varje fokusområde Fokusområde 1: Kulturnämndens mål för förebyggande folkhälsoarbete är att Skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela länets befolkning Stödja insatser som bidrar till att länets medborgare kan öka sitt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom deltagande i folkbildningens mötesplatser, som kan ge en känsla av sammanhang Främja utvecklandet av en medvetenhet om sambanden mellan levnadssätt, miljövillkor och globala hållbarhetsfrågor Stödja länets medborgare, oavsett sjukdom, smärtor och ålderskrämpor, att bygga sociala nätverk, utveckla självförtroendet och tron på den egna förmågan att delta i samhällsutvecklingen Stödja utsatta grupper i länet som riskerar ohälsa, så att de skyddsfaktorer stärks som bidrar till egenmakt i livssituationen, undvikande av passivitet och främjandet av delaktighet i samhället Stödja samverkansinitiativ mellan olika parter som strävar efter att nå grupper som riskerar ohälsa Förbättra allmänhetens kunskap om sambandet mellan kultur och hälsa Öka medborgarnas välmående genom eget deltagande i kulturverksamhet Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kil@lul.se

17 2 (3) Prioriterade målgrupper för förebyggande folkhälsoarbete Medborgare med funktionsnedsättningar Medborgare i kontakt med vården Utsatta grupper som riskerar ohälsa Personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Fokusområde 2: Kulturnämndens mål för ungdomskultur (13-25 år) är att Främja barns och ungas möjligheter till meningsfulla fritidsaktiviteter i länet Stödja barns och ungas möjligheter att ta del av ett rikt kulturutbud och delta i eget kreativt skapande Stödja ökad samverkan mellan studieförbund, kulturskapare och andra av samhällets aktörer, för att utveckla färdigheterna hos ungdomar till att delta i en samhällsgemenskap, till självständigt tänkande och till att kunna påverka sin livssituation Stödja ungdomar att kunna ta eget ansvar för sin hälsa och sitt fysiska och psykiska välbefinnande genom att kunna tillägna sig goda och hälsosamma levnadsvanor Stödja ungdomar i sitt vuxenblivande Öka andelen unga som tar del av folkbildningens utbud Fokusområde 3: Kulturnämndens mål för demokratifrämjande verksamhet är att Stödja utvecklandet av medborgerlighet och demokratisk kompetens Stödja människor att stärka sitt sociala kapital sin solidaritet med och tillit till samhället Främja människors möjlighet att skapa egenmakt i sin livssituation (eng. empowerment) Förbättra förutsättningarna för nya grupper inom folkbildningen att kunna ta del av folkbildningens utbud Öka den digitala delaktigheten hos länets invånare genom riktade satsningar på att lära länsinvånarna att navigera och kommunicera på nätet Främja ökad mångfald inom folkbildningen i rekryteringen av deltagare, ledare, i kurser och utbud Främja möten mellan människor som är varandra olika Prioriterade grupper för demokratifrämjande verksamhet Nya målgrupper

18 3 (3) 3. Referensgruppens måluppfyllelsebedömning 3.1. Önskvärda typer av effekter av landstingets bidragsinsatser Kulturnämnden eftertraktar olika typer av kvalitativa effekter av en bidragsunderstödd folkbildningsverksamhet utifrån de tre fokusområdena. Bedömningskriterierna utan inbördes rangordning är: Kunskaper och attityder till kunskap Personlig utveckling Välmående Gemenskap Komma vidare i livet Medborgerlighet Socialt kapital Kulturvärden Ökad allmänbildningsnivå 4. Uppföljning, redovisning och utvärdering Redovisning av föregående år ska vara Kultur i länet tillhanda senast 15 november. Första årets redovisning sker senast 15 november 2014 för perioden januari t.o.m. november. Efter det att fördelningsbeslutet fattats meddelas vilka faktorer som ska följas upp som mått på kvalitativa effekter. Exempel på redovisningsmått kan vara resultat från kursutvärderingar, t.ex. deltagarnas självskattningar efter deltagande i studieförbundets satsningar, andel unika individer etc. Kultur i länet gör en bedömning av om målen uppfyllts. Övergripande frågor som kan bedömas av kulturförvaltningen i en uppföljning av beviljade bidragsansökningar är: Vilket var målet? Blev målet uppfyllt? Var måluppfyllelsen ett resultat av bidraget? Hur stor del av verksamhetens kostnader gick åt till åtgärden? Studieförbundens slutredovisning av treårsperioden sker senast 1 februari Kulturnämnden avser att genomföra en första utvärdering som beslutsunderlag inför antagandet av en ny bidragsplan, det vill säga då de första två årens redovisningar har lämnats till Kultur i länet.

19 1 (5) Kultur i länet Box Uppsala tel: Exempel på ansökningsblankett med rubriker Ansökan om bidrag till studieförbunden Ansökan med bilagor ska vara Kultur i länet tillhanda senast 1 oktober. Handlingsplan bifogas (högst 10 A4-sidor + budget, teckenstorlek 12 punkter). Organisation Namn Kontaktpersonens namn Postadress Telefon kontaktperson Mobil kontaktperson Postnr och ort E-post kontaktperson E-post Webbadress Org.nr Plusgiro/Bankgiro eller kontonummer Sökt totalt belopp Sökt belopp för år 1 Sökt belopp för år 2 Sökt belopp för år 3 Att uppgifterna i denna ansökan är korrekta intygas Ort Datum Uppgiftslämnarens underskrift Namnförtydligande

20 2 (5) Inledande beskrivning Ansökan om bidrag till studieförbunden Kortfattad beskrivning av handlingsplanens huvudlinje Målsättningar med handlingsplanen Kortfattade rubriker/ nyckelord för delaktiviteter i handlingsplanen Övrig information

21 3 (5) Fokusområden Ansökan om bidrag till studieförbunden Vilket/ vilka fokusområden omfattar handlingsplanen? Fördjupad beskrivning för varje fokusområde: Fokusområde 1 Beskriv vilket/ vilka landstingsmål inom fokusområdet aktiviteten kommer att uppfylla I vilka kommuner i länet kommer verksamheten att äga rum? Vilken är målgruppen? Bedöms målgruppen vara ny? Vilken/ vilka åldersgrupper vänder sig aktiviteten till? Beskriv på vilket sätt verksamheten främjar mångfald Bekriv på vilket sätt verksamheten främjar tillgänglighet för funktionsnedsatta

22 4 (5) Fokusområde 2 Ansökan om bidrag till studieförbunden Beskriv vilket/ vilka landstingsmål inom fokusområdet aktiviteten kommer att uppfylla I vilka kommuner i länet kommer verksamheten att äga rum? Vilken är målgruppen? Bedöms målgruppen vara ny? Vilken/ vilka åldersgrupper vänder sig aktiviteten till? Beskriv på vilket sätt verksamheten främjar mångfald Bekriv på vilket sätt verksamheten främjar tillgänglighet för funktionsnedsatta

23 5 (5) Fokusområde 3 Ansökan om bidrag till studieförbunden Beskriv vilket/ vilka landstingsmål inom fokusområdet aktiviteten kommer att uppfylla I vilka kommuner i länet kommer verksamheten att äga rum? Vilken är målgruppen? Bedöms målgruppen vara ny? Vilken/ vilka åldersgrupper vänder sig aktiviteten till? Beskriv på vilket sätt verksamheten främjar mångfald Bekriv på vilket sätt verksamheten främjar tillgänglighet för funktionsnedsatta OBS: formulärfält om ekonomi kommer att infogas i den slutliga versionen av denna blankett!