Ny modell för bidrag till studieförbund. Utredning om Landstinget i Uppsala läns bidrag till studiedistrikten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny modell för bidrag till studieförbund. Utredning om Landstinget i Uppsala läns bidrag till studiedistrikten"

Transkript

1 Ny modell för bidrag till studieförbund Utredning om Landstinget i Uppsala läns bidrag till studiedistrikten Torgny Sandgren 2012

2

3 Förord Kulturnämnden för Landstinget i Uppsala län beslutade den 14 december 2011 att se över bidragen till studiedistrikten (dnr KU ). Nämnden ville få en ny bidragsmodell med tydligare landstingsmål och som lämnar det volymorienterade systemet. En annan utgångspunkt var att bidragen i framtiden bör vara treåriga. Den 29 maj 2012 fick Torgny Sandgren, som extern utredare, i uppdrag att genomföra en utredning om landstingets bidrag till studieförbunden. Utredningen skulle inkludera en omvärldsanalys av erfarenheter från andra kommuner, en dialog med studieförbunden kring konsekvenserna av en bidragsmodell utan inslag av studietimmar samt förslag på olika kvalitativa modeller för bidragsgivningen. Resultatet ska presenteras i en rapport samt vid en konferens på Wiks slott den 18 september I denna rapport finns resultat från utredningsuppdraget. Arbetet har varit spännande och utmanande. Det har gett en inblick i den mångfald av betydelsefulla verksamheter som studieförbunden driver samt utmaningarna med att hitta en ny bidragsmodell med de intentioner politiken har, ett system med rimliga administrativa bördor, transparens och vederhäftiga kriterier. Min förhoppning är att denna utredning, med förslag och analyser, kan bidra till att utveckla bidragssystemet och i dess förlängning olika verksamheter för medborgare i Uppsala län. Torgny Sandgren, utredare Örnsberg den 25 september 2012

4 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning och bakgrund Resultat från utredningen Synpunkter från studieförbunden Omvärldsanalys erfarenheter från andra kommuner och utredningar Slutsatser Utmaningar med ett volymbaserat system Möjliga konsekvenser av ett kvalitativt system Bidrag till Uppsala Läns Bildningsförbund Utmaningar för politik och administration Förslag på bidragsmodeller Grundläggande krav och övergripande förutsättningar Koppling till landstingsmål genom fokusområden Förslag på bidragsmodeller Modell 1 Treårigt verksamhetsbidrag Modell 2 Treårigt verksamhetsbidrag och ett generellt bidrag Modell 3 Treårigt verksamhetsbidrag med styrning mot större andel unika individer Handlingsplaner Bedömningskriterier och expertgruppens roll Uppföljning och redovisning Synpunkter från hearing (20)

5 Sammanfattning Landstinget i Uppsala län fördelar ekonomiska bidrag till studieförbund med verksamhet i länet. Cirka 9 miljoner fördelas direkt till olika studieförbund och cirka 1 miljon till Uppsala Läns Bildningsförbund (ULB). Bidraget fördelas idag utifrån dels ett generellt stöd baserat på volym (redovisade studietimmar),dels ett utvecklingsbidrag. Det generella bidraget utgör 65 procent och utvecklingsbidraget 35 procent av det totala bidraget. Målet för bidraget är att utveckla demokrati, folkhälsa och kultur (upplevelser och eget skapande). Utredningens resultat visar på flera utmaningar med ett bidrag baserat på volym av studietimmar, bland annat att det kan styra mot verksamhet med billiga timmar och att fokus riktas från verksamhetens kvalitet. Dialogen med studieförbunden visar vidare att flera studieförbund ser möjligheter med en kvalitativ modell. Flera påpekar dock den stora utmaningen med att hitta vederhäftiga kriterier i en kvalitativ modell. Utredningen presenterar tre bidragsmodeller baserade på mer kvalitativa inslag. För att vara behörig för bidrag föreslås att organisationen ska ha verksamhet i minst fyra av länets åtta kommuner samt verka i enlighet med landstingets mål. Modellerna bygger även på att Uppsala län tydliggör sina mål inom området samt konkretiserar prioriterad verksamhet och prioriterade målgrupper i en handlingsplan. Detta bör kunna ske genom särskilda fokusområden (som föreslås gälla för minst tre år). Inom dessa fokusområden kan särskilda målgrupper, områden eller insatser specificeras. Om behov finns kan politikerna även prioritera mellan dessa olika fokusområden och låta dem utgöra olika andelar av bidraget. Föreslagna fokusområden: förebyggande folkhälsoarbete ungdomskultur (13 25 år) demokratifrämjande verksamhet. Då landstingets bidrag till kultur i vården ligger nära fokusområdet förebyggande folkhälsoarbete föreslås att detta bidrag inkluderas i bidraget till studieförbunden. Modell 1 Treårigt verksamhetsbidrag Modell 1 utgår från att studieförbunden genom ansökan och dialog presenterar en treårig handlingsplan kring särskilda fokusområden (enligt förslaget ovan). Handlingsplanen utvärderas och värderas av landstingens tjänstemän samt av en expertgrupp och kan beviljas i sin helhet eller till vissa delar av landstingets kulturnämnd. Handlingsplanen ska rymma föreslagna aktiviteter relaterade till ett eller flera fokusområden samt en budget kopplad till aktiviteterna. Nämndens beslut är ett inriktningsbeslut för hela treårsperioden med årliga utbetalningar efteravstämningar eller dialog. En slutredovisning sker efter tre år. Modellen svarar därigenom mot de riktlinjer nämnden fattat beslut om, det vill säga utifrån landstingsmål, kvalitativa kriterier samt långsiktighet och inte endast utifrån projektet projektifiering. Modell 2 Treårigt verksamhetsbidrag och ett generellt bidrag Modell 2 bygger på modell 1 samt ett generellt bidrag som är relaterat till kommunernas bidrag till studieförbunden. I modell 2 fördelas 70 procent enligt modell 1 och 30 5 (20)

6 procent i relation till länets kommuners bidrag till studieförbundens verksamhet. Argumentet för detta är att det ger frihet till kommunerna att utveckla egna bidragsmodeller och att landstingets bidrag inte ska kompensera eller styra kommunernas bidrag. Modellen kan också anses främja lokal närvaro, ökad dialog med kommunerna samt ökad lokal diskussion om folkrörelsefrågor. Modell 3 Treårigt verksamhetsbidrag med styrning mot fler unika individer Modell 3 bygger på modell 1 men med styrning mot större andel unika deltagare. I denna modell fördelas70 procent enligt modell 1 och 30 procent i relation till antalet unika deltagare. Studieförbunden redovisar andelen unika deltagare i relation till tidigare år. En större andel unika individer i ett studieförbund ger en större andel av de 30 procent som reserverats för unika individer i verksamheten. Argumentet är att landstinget vill främja att fler deltar i folkbildning, ett ökat flöde av nya unika individer samt en utveckling av arbetet med att nå nya grupper. Utredningen föreslår vidare att ett antal experter kopplas till bidragsgivningen och att de gör självständiga bedömningar av ansökningar och utifrån genomförda dialoger. Kriterier som kan betygsättas är exempelvis behov, kompetens och uppskattad möjlighet för genomslag/resultat. En annan aspekt som kan betygsättas är ansökarens strategi för att inkludera fler eller nå nya målgrupper. 6 (20)

7 Inledning och bakgrund Kulturnämnden för Landstinget i Uppsala län beslutade den 14 december 2011 att se över bidragen till studiedistrikten(dnr KU ). Nämndens önskemål var ett bidragssystem med tydligare landstingsmål, att landstinget lämnar det volymorienterade systemet samt att bidragen bör vara treåriga. Nämnden tydliggjorde att bidraget inte skulle gå till ledarutbildningar och att nya riktlinjer skulle ske i dialog med studieförbunden. Kulturnämnden uttrycker även en vilja att undvika en projektifiering av bidraget. Nämnden tog även ett beslut den 22 mars 2012 att en särskild konferens skulle ordnas och att en dialog med studieförbunden om konsekvenserna av en bidragsmodell utan inslag av studietimmar skulle ske inför denna konferens. Den 29 maj 2012 fick Torgny Sandgren, som extern utredare, i uppdrag att genomföra en utredning om landstingets bidrag till studieförbunden. Utredningen skulle inkludera en omvärldsanalys av erfarenheter från andra kommuner, en dialog med studieförbunden samt förslag på olika kvalitativa modeller för bidragsgivningen. Resultatet presenteras i denna rapport samt vid en konferens på Wiks slott den 18 september Dialogen har skett genom möten och intervjuer med samtliga studieförbund. Samtalen utgick från frågor runt problem med nuvarande system, skäl för att gå mot ett mer kvalitativt system, konkreta förslag på hur ett sådant kan se ut och vilka tänkbara risker eller andra oönskade konsekvenser ett kvalitativt system kan få. Syftet med intervjuerna var inte att redovisa vem som tycker vad, eller att ordagrant återge formuleringar från intervjuerna. Mitt syfte var att mer generellt hitta vilka argument, funderingar och åsikter som finns bland studieförbunden. Utredningen har skett under ett begränsat antal dagar under sensommaren och hösten Begränsad tid har tvingat fram en avgränsning för hur omfattande dialogen med olika aktörer varit samt för analysen av förändringar i omvärlden. Huvuddelen av tiden har lagts på dialog med studieförbunden och att identifiera ett antal tänkbara kvalitativa bidragsmodeller. Utredningens inriktning och avgränsningar samt preliminära resultat har löpande stämts av med tjänstemän från landstingets kulturförvaltning. I utredningen har jag haft samtal med: Åke Söderling med flera, ABF Anna Rönnlund med flera, Bilda Gunnar Danielsson och Henrik Ivansson, Folkuniversitet Kenneth Lundmark, Kulturens studieförbund Christina Rådegård och Ingela Berggren, Medborgarskolan Karin Hagman, NBV Eva Berggård Nygren med flera, Sensus Lars Häger med flera, Studiefrämjandet Fredrik Sjöberg, Studieförbundet Vuxenskolan Inger Eriksson, Uppsala Läns Bildningsförbund Claes Nilsson, utreder bidrag från Landstinget i Dalarna Peter Almerud, utredare 7 (20)

8 Mats Hallberg, Region Skåne Fredrik Gunnarsson, SKL 8 (20)

9 1 Resultat från utredningen 1.1 Synpunkter från studieförbunden Under augusti 2012 genomfördes samtal med representanter för de studieförbund som har verksamhet i Uppsala län samt från Uppsala Läns Bildningsförbund (ULB). De fick möjlighet att lämna synpunkter på nuvarande modell samt utmaningar och fördelar med ett bidragssystem som inte baseras på volym av studietimmar. Förbunden kommunicerar att det har funnits många fördelar med det volymbaserade systemet. Dels för att det i viss grad kan betraktas som objektivt, dels för att det sätts i relation till det nationella bidraget och är relativt enkelt att administrera. Ett annat perspektiv är att det bidrar till att studieförbunden måste jobba behovsprövat och att verksamheten utvecklas efter behov. Flera av studieförbunden ser utmaningar med ett system baserat på volym av studietimmar. De vanligaste återkommande argumenten är att det: styr mot enkla och billiga timmar har fokus på ekonomiska transaktioner leder till oegentligheter innebär onödiga kontroller och administrativa system. Enkla och billiga timmar Flera påpekar att det volymbaserade systemet styr mot verksamhet med enkla och billiga timmar. Med detta menas verksamhet som på ett enkelt sätt och till låga kostnader kan generera stora volymer men samtidigt rymmas inom det regelverk som finns. Verksamhet, som kan vara av största vikt, men som inte är billig och volymstark blir inte lika lätt prioriterad. Detta kan leda till att viktiga insatser för grupper med stora behov blir bortprioriterade. Fokus på ekonomiska transaktioner Då storleken på ett bidrag är kopplat till antal timmar blir det ofta fokus på ekonomiska transaktioner och en slags marknad där studietimmar kan köpas och säljas. Bidragets logik är även känd för målgruppen och ibland kan exempelvis musikgrupper vilja ha en förhandling om ersättning för verksamhet relaterad till en viss volym av studietimmar. Oegentligheter Min bedömning är att det inte funnits någon större diskussion kring fusk eller oegentligheter i Uppsala län. Många menar ändå att det volymbaserade systemet kan locka till att fuska med volymer. Flera sådana fall finns rapporterade från andra delar av landet och ett stort arbete kring etik sker inom folkbildningen, delvis med anledning av fuskdiskussionen. Denna diskussion om oegentligheter kan vara förödande för studieförbundens verksamhet och undergräva legitimitet för fortsatta bidrag. Onödiga kontroller och administrativa system Då lokala bidragssystem idag ofta är relaterade till det nationella regelverket så blir det ingen större administrativ börda för studieförbunden att lämna underlag till kommuner, 9 (20)

10 regioner och landsting. Det volymbaserade systemet har dock ett ganska omfattande administrativt system. Att hämta in underlag, granskning, påminnelser, rapportering med mera tar väsentliga arbetsresurser från studieförbunden. Till detta ska läggas kraft, tid och resurser som genereras för etikarbete och långa processer mellan studieförbunden om regelverkets utformning. Sammanfattningsvis är min bild att studieförbunden är positiva till att i Uppsala län testa en modell med mer kvalitativa inslag och en utvecklad dialog. Huvudskälen är att de vill flytta fokus från volymer till innehåll och kvalitet i verksamheten. Flera bedömer vidare att en kvalitativ modell kan stärka relationerna till bidragsgivare och skapa bättre långsiktiga förutsättningar för verksamheten. Flera pekar på utmaningen i att utveckla bedömningskriterier för en kvalitativ modell som upplevs relevant och kan få acceptans. 1.2 Omvärldsanalys erfarenheter från andra kommuner och utredningar Bidrag och uppföljningssystem till folkbildning diskuteras och förändras på flera nivåer. Nationellt utvärderar Erik Amnå det statliga bidraget till folkbildningen (dir. 2011:93), vidare har exempelvis Region Skåne nyligen tagit fram ett nytt bidragssystem, Stockholms stad har under året tagit beslut om ett nytt bidragssystem och Landstinget i Dalarna har just nu en pågående utredning om bidraget. Skälen till dessa omprövningar är många. Dels har kritik riktats mot det statliga stödet i exempelvis Riksrevisionens rapport från 2011, Statens stöd till studieförbunden (Rir 2011:12). Kritiken handlade om att bidragen inte styrs på ett bra sätt och att det är svårt att mäta om de bidrar till måluppfyllelse. De konstaterar vidare att det är svårt med kvalitativa kriterier som är kopplade till mål och styr mot stora volymer till låg kostnad. En annan bakomliggande faktor till olika översyner är att bidragen till studieförbunden kraftigt har minskat från kommuner och landsting, en diskussion om bidragsfusk, och även utredningar, har förekommit i vissa kommuner. Nationell utredning Erik Amnå presenterade vid ett seminarium den 6 september 2012 preliminära resultat från utredningen om folkbildningens verksamhet. Utredningens fokus rör möjligheterna att följa upp eller utvärdera statens bidragsgivning men inkluderar också en deskriptiv redogörelse för folkbildningens situation. Amnå konstaterar att det finns interna problem inom folkbildningen. Sammanfattningsvis rör de utmaningen med att inte nå fler (stagnation) och att drivkrafterna för innovation är svaga. Den så kallade timjakten blir, menar han, kontraproduktiv med sin volymfokusering. Amnå talar vidare om yttre faktorer som utmanar: misslyckanden inom allmänna skolan, bildningsklyftor och främlingsfientlighet. Amnå menar också att det finns nya förväntningar från kommuner, landsting och regioner. Han ser tecken på en tydligare styrning där folkbildningens särdrag utmanas av så kallad New Public Management med ökade krav på styrning och uppföljning. Amnå menar att det tycks pågå ett nytt samhällskontrakt, en omförhandling runt relationen mellan offentliga myndigheter och folkbildningen å ena sidan och det civila samhället å andra sidan. Vidare menar han att ett ökat fokus bör läggas på att fler kan följa upp bidragen genom vissa indikatorer. Dessa kan vara: samhällsnytta (stärker samhället) individutveckling (ger effekter på individnivå över tid) 10 (20)

11 socialt kapital (stärker tilliten mellan människor). Amnå menar att Folkbildningen inte ska utvärdera sig själv. En möjlig form är det som finns för idrotten (utvärderas av Malmö högskola genom Centrum för idrottspolitisk forskning), en statlig analysmyndighet för folkbildning eller via Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Amnå menar vidare att varje bidragsgivande nivå självständigt måste förhålla sig till sin roll och sina syften. Förändringar i kommuner, landsting och regioner Flera landsting, regioner och kommuner har sett över sina bidrag till folkbildningen. Gemensamt är att de vill utveckla kvalitet i sin verksamhet, hitta tydligare koppling till kommunala och regionala mål men också minska incitamenten för oegentligheter. Ingen region och inget landsting har idag (vad jag kunnat finna) ett helt kvalitativt utformat bidragssystem till studieförbunden. Även om förekomsten av dialog, överenskommelser och andra kvalitativa inslag ökat så utgör en väsentlig andel av bidraget kvantitativa parametrar. En slutsats som flera av mina informanter lämnat är att omfördelning av medel inte skett i någon avgörande utsträckning. Den stora förtjänsten av dialog, överenskommelser med mera har varit en ökad kännedom om studieförbundens verksamhet bland politiker, förvaltningar och studieförbund. Vidare har en tydligare insikt om bidragsgivarnas olika mål och roller stärkts. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är medlemmar i folkbildningsrådet men också berörda av folkbildningsfrågorna i relation till sina uppdrag från kommuner, landsting och regioner. SKL har därför följt frågorna under en längre tid. Under våren 2012 tog SKL fram en skrivelse där de försöker definiera SKL:s relation till folkbildningen men också samtidigt en bild av folkbildningens situation. SKL menar att stödet för verksamheten i folkbildningens organisationer på många håll i Sverige är föremål för prövning och neddragning. Bland kommunerna har de ekonomiska bidragen till studieförbunden halverats under de två senaste årtiondena, ett 20-tal kommuner ger inget stöd överhuvudtaget. Om denna utveckling fortgår, med en årlig minskning på i genomsnitt 16 miljoner kronor per år, kommer det sista kommunala bidraget att betalas ut runt SKL är oroad över utvecklingen och har identifierat ett antal önskvärda reformer inom folkbildningsområdet med syftet att stärka engagemanget och incitamenten för kommuner och landsting. Sammanfattningsvis menar SKL att: Bildningsverksamhet fri från offentlig styrning och oberoende av marknadens krav på ekonomisk avkastning är betydelsefull. Verksamheten kan vara särskilt betydelsefull för resurssvaga och bildningsovana grupper i samhället. Behovet av icke-formella bildningsstrukturer ökar i takt med att utbildningsnivån i befolkningen ökar. Utmaningen ligger i att ge breda möjligheter för alla som vill delta och särskilt aktivt försöka nå dem som saknar kännedom om bildningsverksamheten. Bildningsorganisationernas förmåga att navigera i en föränderlig omvärld gentemot olika myndigheter och myndighetsnivåer, europeiskt, nationellt, regionalt och lokalt, kommer troligen att bli av största vikt framöver. Bildningsverksamhet är ett gemensamt ansvar. Förutsättningarna för en grundläggande struktur av bildningsverksamhet bör säkerställas i Sveriges alla 11 (20)

12 landsting och kommuner. Samtidigt måste det finnas tydliga samhällsvinster för såväl landsting som kommuner av att ge ekonomiskt stöd. Det behövs lokala och regionala arenor och mötesplatser för en kontinuerlig dialog om samhällsvinster med bildningsverksamhet och motiv för stöd. SKL menar att det är dags att åter ta tag i relationsbyggandet mellan kommuner och studieförbund. Det finns dock ingen anledning att ändra på det som fungerar bra, vilket kommunal bidragsgivning gör på många håll i landet. Men i många kommuner vilar idag ett ansvar på såväl den kommunala organisationen som på studieförbunden att inleda en dialog som blir fruktbar och som primärt inte handlar om bidrag utan om samhällsutmaningar. Endast på det sättet kan offentliga investeringar motiveras framöver. Kommunernas och landstingens bidrag bör vara kopplade till kvalitativa bedömningar. SKL bedömer att bidragsgivande myndigheter på alla nivåer samfällt efterfrågar kvalitativa dimensioner i bidragsgivningen. SKL ser det som önskvärt att det kommunala och landstingskommunala stödet i högre grad utformas som ett komplement till det statliga grundstödet. Där statsstödet så långt som möjligt stimulerar folkbildningsorganisationerna att upprätthålla organisationsstruktur och verksamhet över landets olika delar kan det kommunala respektive landstingskommunala stödets primära syfte istället inriktas på en tydlig samverkan med ambitionen att göra bildningsverksamheten lokalt och regionalt betydelsefull. SKL menar att kommunala och landstingskommunala bidrag inte ska ses som ett grundläggande organisationsstöd, bidrag ska ges för att bildningsverksamhet ska kunna möta aktuella behov och problem. Civilsamhälle och bildningsorganisationer bör ta plats vid framtagande av regionala kulturplaner och delta aktivt i det regionala och lokala kulturutvecklingsarbetet. Folkhögskolor och studieförbund är vid sidan av sina klassiska folkbildningsuppdrag idag även aktörer på en utbildningsmarknad och projektägare för sociala och integrationsinsatser samt utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser, de är också driftoperatörer av sociala verksamheter och mötesplatser och mycket mer. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att bidragssystemet och olika uppföljningsmodeller är föremål för diskussion på flera nivåer och att inslagen av kvalitativa kriterier får en ökad betydelse. Allt fler kommunala och regionala aktörer eftersträvar en ökad dialog med folkbildningen om verksamheten. Varje bidragsgivande nivå tycks gå mot ett eget ansvar för bidragsgivning och uppföljning. Kvalitativa system tenderar att bli mer resurskrävande jämfört med att följa den statliga modellen med kvantitativa mått på timmar. Jag kan också konstatera svårigheter med transparens och möjlighet att behandla alla organisationer lika. Flera regioner diskuterar även utmaningen med de kommuner som inte vill ge bidrag. 12 (20)

13 2 Slutsatser Utifrån dialog med studieförbund, andra experter och erfarenheter från andra kommuner och landsting har jag dragit ett antal slutsatser och identifierat ett antal utmaningar. I detta avsnitt sammanfattar jag dem i en diskussion kring utmaningar för det volymbaserade systemet, möjliga konsekvenser av ett kvalitativt system samt för det administrativa och politiska systemet. 2.1 Utmaningar med ett volymbaserat system Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns uppenbara problem med ett volymbaserat system. De mest vanligt återkommande aspekterna är att bidragsmodellen styr mot billiga timmar, flyttar fokus från innehåll till pengar, påverkar kulturen bland medarbetare, kan främja oegentligheter samt att det är svårt att följa upp samhällsnyttan. Sett till bidragsgivning på alla nivåer så innebär det volymbaserade systemet en väsentlig administrativ börda. 2.2 Möjliga konsekvenser av ett kvalitativt system Utifrån dialog med studieförbund verksamma i Uppsala län, samtal med experter inom området och de utredningar som gjorts i anslutning till andra regioners och kommuners översyn av bidrag har jag identifierat ett antal tänkbara konsekvenser av ett bidragssystem baserat på mer kvalitativa grunder. Sammanfattningsvis har jag identifierat följande tänkbara konsekvenser: Möjliga negativa konsekvenser Risk för ökade administrativa uppgifter: Inget landsting eller region har helt lämnat ett volymbaserat system (vad jag funnit), det som skett är att man ökat inslaget av dialog och mer kvalitativa bedömningar. Bedömningskriterier: Det är en stor utmaning att hitta kvalitativa kriterier och bedömningsgrunder som upplevs som relevanta och kan utgöra underlag för fördelning av medel. Möjliga positiva konsekvenser Förståelse och kännedom om verksamhet: Ett kvalitativt system kan ge ökad förståelse för vad studieförbunden gör både i relation till politik och förvaltning och mellan studieförbunden. Förståelse för bidragsgivningens syften: Förståelse och kännedom om bidragsgivarens syften och mål kan öka i en kvalitativ modell, både bland studieförbund och bland bidragsgivare. Fokus på kvalitet: En kvalitativ modell kan ge ett ökat fokus på kvalitativa aspekter av verksamheten. Kan gynna mindre förbund: Ett system baserat på kvalitet och ambitioner för framtida verksamhet kan gynna de mindre förbunden. 13 (20)

14 Nya kompetenskrav: Studieförbunden kan komma att behöva utveckla sin ansökarkompetens, det vill säga att blir bättre på att konkret skriva vad man vill göra och förväntade effekter samt sätta en prislapp på det. 2.3 Bidrag till Uppsala Läns Bildningsförbund Min bedömning är att det bidrag till folkbildningen som kanaliseras via ULB antingen bör regleras genom en särskild stödform för samverkansorganisationer eller ske genom att rikta medel direkt till studieförbunden och att de då genom exempelvis höjd medlemsavgift kan finansiera sin samverkan. 2.4 Utmaningar för politik och administration Ett nytt bidragssystem baserat på kvalitativa kriterier utmanar även politiken bakom och administrationen av bidraget. Politikerna och förvaltningen behöver bli tydligare med vilka verksamheter och målgrupper som ska prioriteras. Det finns betydande utmaningar med att hitta vederhäftiga kriterier och en transparent bidragsprocess. Ett nytt system utmanar också relationen till kommunala och nationella bidrag. Det finns även utmaningar i att hitta en balans mellan kontroll, effektivitet och rättssäkerhet. Ett system som blir allt för belastat av administrativa bördor, för såväl studieförbund som bidragsgivare, har svårt att få legitimitet. Det finns också utmaningar med att hitta en bra uppföljningsmodell. Som inspiration för en kvalitativ modell kan man söka bland modeller för kulturstöd, exempelvis bland olika former för verksamhetsbidrag. Min bedömning är att den dialog som skett har varit positiv men att den inte kan vara det centrala i en bidragsmodell. Den är bra och viktig, men bidraget bör fördelas mot bakgrund av en skriftlig ansökan som relaterar till målområden med mera där framtida ambitioner tydliggörs. 14 (20)

15 3 Förslag på bidragsmodeller Uppdraget inkluderade att ta fram ett antal modeller för bidragsgivning som inte är baserade på volym av studietimmar utan mer av kvalitativ karaktär. Denna rapport rymmer en avgränsning kring grundläggandekrav, övergripande utgångspunkter, förslag på tre fokusområden och tre bidragsmodeller. 3.1 Grundläggande krav och övergripande förutsättningar En utgångspunkt i mina förslag på bidragsmodeller är att vem som är behörig för bidrag regleras. För att vara behörig föreslås organisationen ha verksamhet eller planera verksamhet i minst fyra av länets åtta kommuner samt verka i enlighet med landstingets mål. Organisationer bör också verka för demokratins idéer och respektera mänskliga frioch rättigheter. De ska inte heller ha skulder hos kronofogdemyndigheten eller vara försatta i konkurs. Om ansökaren är behörig granskas av handläggare på kulturförvaltningen. Kulturnämnden har önskat treåriga bidrag. Min bedömning är att det är av största vikt att säkra långsiktighet i bidragsgivningen då detta skapar bättre förutsättningar för verksamhet av hög kvalitet. Jag menar även att bidragen bör vara framåtsyftande, det vill säga utgå från vilka ambitioner de sökande organisationerna har för de närmaste tre åren, konkretiserade i olika aktiviteter och verksamheter. Kulturnämnden har vidare uttryckt en vilja att ett nytt bidragssystem ska undvika att projektifieras. Utifrån den information jag tagit del av i utredningen handlar detta om en vilja att undvika att bidragen blir för kortsiktiga, styrda och där krav på ständig förnyelse och utveckling finns. Bidrag brukar ofta delas upp i kategorierna organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Organisationsbidrag brukar då vara ett bidrag som syftar till att en viss typ av organisationer (och dess verksamhet) ska säkras (exempelvis nationellt bidrag till kvinnors organisering). Denna typ av bidrag brukar i regel ha svag styrning kring vilken typ av verksamhet organisationen ska bedriva utan ha breda inriktningsmål. Verksamhetsbidrag handlar ofta om att bidragsgivaren vill finansiera en viss typ av verksamhet (för en avgränsad målgrupp) som anses vara av betydelse. I en sådan bidragsform brukar bidragsgivaren sätta gränser för vilken typ av verksamhet som önskas samt avgränsningar kring målgruppen. Vilka metoder eller arbetssätt som kan användas brukar inte regleras. Inom denna typ av bidrag kan samma typ av verksamhet drivas under ett längre tidsspann. Projektbidrag avser ofta kortare tidsspann där mål och målgrupp är tydligt avgränsade. Här kan även metoderna vara specificerade. Min bedömning är att en form av verksamhetsbidrag lämpar sig bäst för Uppsala läns landstings bidrag till studieförbunden. Här finns möjligheter för en avvägd form av styrning men också utrymme för organisationerna att själva välja metoder och arbetssätt. 15 (20)

16 3.2 Koppling till landstingsmål genom fokusområden Kulturnämnden för Landstinget i Uppsala län har beslutat att bidraget tydligare bör kopplas till landstingsmål. I en kvalitativ modell är det också av stor vikt att mål, målområden, målgrupper med mera är tydliga då det underlättar att utarbeta bedömningskriterier, utvärdering och uppföljning. Utredningens förslag är att detta kan ske genom att Uppsala läns landsting artikulerar särskilda fokusområden (som bör gälla för minst tre år). Inom dessa fokusområden kan särskilda målgrupper, områden eller insatser specificeras. Om behov finns kan politiken prioritera bland dessa olika fokusområden och låta dem utgöra olika andelar av det totala bidraget. Föreslagna fokusområden: förebyggande folkhälsoarbete ungdomskultur (13 25 år) demokratifrämjande verksamhet. Uppsala läns landsting fördelar idag medel till kultur i vården, verksamhet som ligger nära fokusområdet förebyggande hälsoarbete. En möjlighet att effektivisera bidragsgivningen är att dessa medel förs över till folkbildningsbidraget. Innan ett nytt bidragssystem tas i bruk bör fokusområdena preciseras mer i detalj och även kopplas till de mål som finns tagna i andra strategiska dokument inom landstinget. Det kan också finnas behov av att avgränsa och precisera målgrupper med mera. 3.3 Förslag på bidragsmodeller Mitt förslag rymmer tre modeller. Gemensamt är att de är treåriga verksamhetsbidrag. Modell 1 är en helt kvalitativ modell, modell 2 är som lägst 70 procent kvalitativ och där verksamhetsbidraget delas med ett generellt bidrag baserat på kommunala bidrag. Modell 3 är ett kvalitativt verksamhetsbidrag men där 30 procent fördelas utifrån andel unika individer Modell 1 Treårigt verksamhetsbidrag Modell 1 utgår från att studieförbunden genom ansökan och dialog presenterar en treårig handlingsplan kring särskilda fokusområden. Handlingsplanen utvärderas och värderas av landstingens tjänstemän samt av en expertgrupp och kan beviljas i sin helhet eller till vissa delar av landstingets kulturnämnd. Handlingsplanen ska rymma föreslagna aktiviteter relaterade till ett eller flera fokusområden samt en budget kopplat till aktiviteterna. Nämndens beslut är ett inriktningsbeslut för hela treårsperioden med årliga utbetalningar efter avstämningar eller dialog. En slutredovisning sker efter tre år och ska då styrkas av auktoriserad eller godkänd revisor (för belopp över fem prisbasbelopp, för närvarande kronor). Medel som inte använts betalas tillbaka. Min bedömning är att en sådan modell skulle svara mot de riktlinjer nämnden fattat beslut om, det vill säga landstingsmål, kvalitativa kriterier och långsiktighet samt inte vara projektifierat Modell 2 Treårigt verksamhetsbidrag och ett generellt bidrag Modell 2 bygger på modell 1 samt ett generellt bidrag som är relaterat till kommunernas bidrag till studieförbunden: 70 procent fördelas enligt modell 1 och 30 procent styrs av 16 (20)

17 länets kommuners bidrag till studieförbundens verksamhet. Argumentet för detta är att det ger frihet för kommunerna att utveckla egna bidragsmodeller och att landstingets bidrag inte ska kompensera eller styra kommunernas bidrag. Modellen kan också anses främja lokal närvaro, ökad dialog med kommunerna samt ökad lokal diskussion om folkrörelsefrågor Modell 3 Treårigt verksamhetsbidrag med styrning mot större andel unika individer Modell 3 bygger på modell 1 men med styrning mot större andel unika deltagare: 70 procent fördelas enligt modell 1 och 30 procent relaterat till unika deltagare. Studieförbunden redovisar andelen unika deltagare i relation till tidigare år. En större andel unika individer i ett studieförbund ger en större andel av de 30 procent som reserverats för unika individer i verksamheten. Argumentet är att landstinget vill främja att fler deltar i folkbildning, ett ökat flöde av nya unika individer samt utvecklingsarbete för att nå nya grupper Handlingsplaner De föreslagna modellerna bygger alla på att ansökande organisation lämnar en treårig handlingsplan. Handlingsplanen ska rymma vilka aktiviteter och vilka ambitioner de har för verksamhet relaterat till fokusområden i länets kommuner. Dessa handlingsplaner bör rymma vilka aktiviteter eller vilken verksamhet som planeras, var, vilka målgrupper och förväntade resultat. Handlingsplanerna föreslås även inkludera en behovsanalys, det vill säga samhällsnyttan eller individnyttan med verksamheten. Till föreslagna aktiviteter och verksamhet ska det även finnas en budget. Landstingen bör ta fram allmänna råd för vad handlingsplanerna ska rymma och det är viktigt att formen och omfattningen för handlingsplanerna inte blir allt för omfattande och detaljerade Bedömningskriterier och expertgruppens roll Min bedömning är att Uppsala läns landstings bidrag bör präglas av hög rättssäkerhet, effektivitet och transparens. Kriterierna för hur pengarna fördelas bör vara tydliga och redovisade. Detta betyder bland annat att särskilda bedömningskriterier behöver tas fram. Det bör artikuleras vilka aspekter av handlingsplanerna som värderas i form av fasta betygsvärden. Kriterier som kan betygsättas är exempelvis behov, kompetens och uppskattad möjlighet för genomslag/resultat. En annan aspekt som kan betygsättas är ansökarens strategi för att inkludera fler eller nå nya målgrupper. Mitt förslag är vidare att en särskild expertgrupp bör kopplas till bidragsgivningen (tidsbegränsad tillsättning på förslagsvis max 6 år). De som deltar ska ha god kännedom om studieförbundens verksamhet, offentlig förvaltning och civila samhällets situation, men inte ha förtroendeposter inom folkbildningen eller på annat sätt vara jäviga. Representanterna i expertgruppen (förslagsvis fem personer) ska göra självständiga bedömningar av handlingsplanerna med kvantitativa mått (exempelvis betygsätta ett antal kriterier utifrån 1 till 5). Resultatet av bedömningarna ska sedan utgöra ett underlag för hur medel fördelas Uppföljning och redovisning Min bedömning är att de föreslagna modellerna bör inkludera en fördjupad analys (förslagsvis vart tredje år). Dels bör en extern part göra en analys utifrån 17 (20)

18 bidragsredovisningar kring resultat och verksamhet, dels bör en kännedomsundersökning göras bland medborgare i Uppsala län. En gemensam självvärderingsenkät bör även gå ut till deltagare i verksamhet där de svarar på frågor om upplevd kvalitet på verksamhet. Ambitionen bör vara att nå kunskap om minst 50 procent av deltagarnas uppfattningar. Analysen bör även rymma intervjuer med representanter för länets kommuner. Resultatet från denna fördjupande analys bör sedan utgöra underlag för Uppsala läns landstings fortsatta bidragsgivning, fokusområden och prioriteringar. 3.4 Synpunkter från hearing Vid en hearing med studieförbund, kommuner och ULB på Wiks slott den 18 september presenterades utredningens preliminära slutsatser och förslag. I detta avsnitt sammanfattas deltagarnas synpunkter kring dilemman, möjligheter och utmaningar. Modell 1 Dilemman Flera pekade på utmaningen med skriftlig ansökan och kvalitativa kriterier då det kan bli en tävlan om vem som skriver bäst. Här uttrycktes farhågor om att bidragen kommer att fördelas utifrån vem som skriver bäst ansökan snarare än vem som har den mest bärkraftiga planen. Ett annat dilemma som lyftes var att den så kallade timjakten blir kvar ändå, då landstingets bidrag endast utgör en mindre andel. Den befintliga modellen har i viss mån objektiva mått, ett dilemma med ett kvalitativt system är att det öppnar för subjektiva bedömningar. Ett annat dilemma som lyftes var kring den dialog som idag sker mellan förbunden och landstinget. Kan den föreslagna expertgruppen stå i vägen för dialogen? Vad blir dialogens roll om modell 1 införs? Flera diskuterade om treåriga beslut och planer riskerar att minska flexibiliteten. Studieförbunden är ofta möjliggörare för andra och treårsplaner kan minska öppenheten för impulser. Några menar att det är ett dilemma att modellen inte harmonierar med krav och mål från statsbidragen. Modell 1 Möjligheter Fler betraktade modell 1 som den enklaste och renaste av de tre modellerna. En möjlighet är att studieförbunden nu ges möjligheter att driva verksamhet som tidigare inte prioriterats. Flera påpekade att det är positivt med treåriga beslut och ett långsiktigt perspektiv. Vissa menade att en prövotid för en ny modell är nödvändig, det behövs en process för att få till något som fungerar. Några lyfte expertgruppen som positiv och intressant, det blir armlängds avstånd i beslutsfattandet. Modell 1 Utmaningar Bedömningskriterierna blir centrala och viktiga, här finns flera utmaningar. Vad är kvalitet? Kan man hitta en enkel modell för ansökningar och redovisningar? Hur kommer landstinget att hantera fördelningen mellan de olika fokusområdena? Flera lyfte behov av en konsekvensanalys av den nya modellen. Ett förslag om textbegränsning i ansökan aktualiserades, en sådan begränsning kan vara bra så att ansökningarna inte blir långa romaner. Vilka budgetposter är möjliga? Några menade att man måste klargöra vilka poster som ska vara möjliga att söka. Landstinget fördelar medel till kultur i vården. Ett 18 (20)

19 förslag nämndes om att det bidraget borde inkluderas i denna modell. Vissa diskuterade att modellen är alltför lik ett anbudsförfarande och att det blir en viss projektifiering i upplägget. Flera såg utmaningar med expertgruppen. Hur kommer expertgruppen att fungera? Det finns en stor osäkerhet om hur de ska fungera som både bedömare och utvärderare? Modell 2 Dilemman Modell 2 bygger på modell 1 men är även relaterad till kommunala bidrag. Ett dilemma som diskuterades var vilka kommunala pengar som skulle räknas, detta behöver klargöras. Några lyfte att kommunerna kan känna sig styrda av landstinget. Vissa menade att modellen inte stärker dialogen mellan studieförbunden och kommunerna. Andra menade att modellen är allt för komplex och kan brista i transparens. Modell 2 Möjligheter En möjlighet är att kommunernas intresse för folkbildning kan öka och även stärka möjligheterna att utvecklas kring gemensamma intressen. Ett förslag lyftes att modellen kunde justeras på så sätt att kommunal finansiering istället är ett grundkrav för landstingsbidrag. Modell 2 Utmaningar En utmaning är hur nya studieförbund kommer in i systemet. En annan utmaning som diskuterades var att modellen kan bli för byråkratisk. Modell 3 Dilemman Modell 3 utgår från modell 1 men med styrning av unika deltagare. Ett dilemma som diskuterades var att det inte har något egenvärde att deltagare byts ut det finns idag ändå ett flöde av olika deltagare. Det kanske kan vara bättre att tala om nya grupper än om unika individer. Ett annat dilemma är att modellen endast gäller en del av verksamheten nämligen studiecirklarna. Vid kulturprogrammen och annan verksamhet kan man inte kräva personnummer då det är integritetskränkande. Vissa menade att det inte finns behov av ett ökat flöde av individer, det är snarare kontinuiteten än ett flöde av nya individer som är bra för studieförbunden. Vidare diskuterades dilemman kring administration och redovisning. Man kan inte avkräva personnummer vid alla aktiviteter hur ska man räkna? Ett förslag som lyftes var att ett ökat flöde av nya individer inte behöver vara en procentandel, man kan lika gärna ha det som ett kvalitativt kriterium bland andra i modell 1. Ett annat dilemma som diskuterades var att blanda kvalitativt och kvantitativt. Modell 3 möjligheter Flera såg det som positivt att byta ut deltagare och att det är bra med strävan att nå nya grupper då det kan bidra till att nå grupper som man annars inte når. Ett förslag lyftes om att justera modellen: modell 2 + modell 3 fast med 5 procent unika deltagare vore bra. Procentandelen för unika deltagare är bra som en faktor bland andra. 19 (20)

20 Modell 3 utmaningar Det diskuterades om procentsatsen på 30 procent är för hög, kanske borde det räcka med 5 procent. Det lyftes vidare att det är svårt för studieförbunden att fånga upp personer som står helt utanför utbildnings- och bildningssystemen. 20 (20)

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:97 1 (5) LS 312-3044 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:76 av Jan Liliemark (fp) om att informera om skatteutjämningssystemets avgifter på landstingets lönebesked Föredragande

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Tillämpning 1 Dessa villkor reglerar stöd till verksamhet som främjar

Läs mer

Riktlinjer för omsorgsnämndens bidrag till sociala föreningar (antagna av nämnden 2015-xx-xx)

Riktlinjer för omsorgsnämndens bidrag till sociala föreningar (antagna av nämnden 2015-xx-xx) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karlsson Daniel Datum 2015-05-04 Diarienummer OSN-2015-0221.15 Omsorgsnämnden Revidering av nämndens riktlinjer för bidrag till föreningar Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd

Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd 2012-05-16 Sov 71/2012 Sov 52/2010 Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd Reviderade 2012-06-07 Innehållsförteckning Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Vilken rapportering krävs av studieförbund? Vilka handlingar ska skickas när och till vem? Särskilda syften

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄNS BIDRAGSREGLER FÖR EXTERNA ORGANISATIONER

REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄNS BIDRAGSREGLER FÖR EXTERNA ORGANISATIONER REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄNS BIDRAGSREGLER FÖR EXTERNA ORGANISATIONER Fastställt av Regionstyrelsen 2011-12-19 2(21) Innehållsregister 1 ALLMÄNT 3 1.1 BIDRAGSGIVNINGENS BETYDELSE FÖR LÄNSINNEVÅNARNA

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn.

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Studiefrämjandets avdelning i Uppsala 1. Fakta om rådslaget Tema/rubrik Position 2004 Marketing, Trends and Innovation Datum 2 juni, 2003 Plats

Läs mer

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux?

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux? ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Niemelä Tuomo Hellstrand Eva Datum 2015-04-13 Rev. 2015-05-12 Diarienummer AMN-2015-0158 Arbetsmarknadsnämnden Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26:

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Föreningspool - MISO och MIP

Tjänsteskrivelse. Föreningspool - MISO och MIP Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (5) Datum 2014-09-01 Vår referens Sara Mellander Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Sara.Mellander@malmo.se Föreningspool - MISO och MIP FRI-2013-1283 Sammanfattning

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Bringsalen, Ersta konferens, Erstagatan 1 K, Stockholm. Ersättare Paula Ternström (fp), t o m 3 Lilja Johansson Lindfors (s) Kerstin Burman (v)

Bringsalen, Ersta konferens, Erstagatan 1 K, Stockholm. Ersättare Paula Ternström (fp), t o m 3 Lilja Johansson Lindfors (s) Kerstin Burman (v) 1 (13) Kulturnämnden 2015-01-21 Sammanträdesdag Onsdagen den 21 januari 2015 Sammanträdestid 17.00 18.10 Sammanträdeslokal Sammanträdets art Bringsalen, Ersta konferens, Erstagatan 1 K, Stockholm Kulturnämnden

Läs mer

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2008-03-06 15-2007-1468 2007-11-21 Fi2007/8846 Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga

Läs mer

Kent Johansson, 11-18a, 19-21

Kent Johansson, 11-18a, 19-21 FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2007:5 Datum 15-16 maj 2007 Plats Steningevik konferens, Märsta Närvarande Torsten Friberg, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 11-18a, 19-21 Walter

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

VLBF:s styrelses verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2012

VLBF:s styrelses verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2012 VLBF:s styrelses verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2012 Inledning ställningstagande om folkbildning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för kvalitetsfyllda möten mellan människor med

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Remiss från Socialdepartementet Bidrag till glasögon för barn och unga STK 2015-632 I en remiss från Socialdepartementet föreslås att alla barn och

Läs mer

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun

Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun KFN13/62 RIKTLINJE Riktlinje för föreningsbidrag i Nyköpings kommun Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-09-04. Antagen datum 2013-09-04 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2012 Verksamhetsplan 2012 och 2013 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015

Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Fredrik Schlott Karin Sundequist Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Överenskommelse mellan medlemskommunerna och kommunalförbundet. Räddningstjänsten Östra Götaland

Överenskommelse mellan medlemskommunerna och kommunalförbundet. Räddningstjänsten Östra Götaland Datum Sidan 2014-05-07 1 av 8 Bilaga 2 Överenskommelse mellan medlemskommunerna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland Inledning... 2 Mål för verksamheten... 2 Ekonomiska förutsättningar...

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning.

Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning. 1 (5) Kultur & Fritid Föreningsbidrag Föreningar kan söka bidrag för verksamhet, idéförverkligande, utbildning och driftsstöd av anläggning. Allmänna bestämmelser Kriterier för kultur- och fritidsnämndens

Läs mer

Datum _ 25 Sida 1 (3) Svar på motion från Svante Parsjö Tegner (FP): Konkurrensutsätt ledande tjänster inom landstinget

Datum _ 25 Sida 1 (3) Svar på motion från Svante Parsjö Tegner (FP): Konkurrensutsätt ledande tjänster inom landstinget I ~ Landstinget Il DALARNA 000209 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning 2014-11-24- Datum _ 25 Sida 1 (3) Personalenhet Dnr LD13/02881 Uppdnr 676 2014-09-29 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till stiftelsen för åren 2011-2014

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till stiftelsen för åren 2011-2014 KUN 2011-11-01, p 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2011-10-27 KUN 2011/472 Handläggare: Hans Ullström Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Svar på återremiss Medborgarförslag, förslagslåda och e-förslag

Svar på återremiss Medborgarförslag, förslagslåda och e-förslag Kommunledningsförvaltningen Anneli Wiker,0550-85899 anneli.wiker@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-04 Ks/2015:30 000 Organisation Sida 1(3) Svar på återremiss Medborgarförslag, förslagslåda

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för Regional utveckling Ansökan utvecklingsmedel

Koncernkontoret Avdelningen för Regional utveckling Ansökan utvecklingsmedel Koncernkontoret Ansökan utvecklingsmedel Pia Sandell Processledare Skånes färdplan för biogas 044-309 32 92 Pia.ac.sandell@skane.se 1 (1) Instruktion För sökande till Region Skånes utvecklingsmedel inom

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Stöd till idrotts- och friluftsförbundens distriktsorganisationers allmänna verksamhet 2015 - samt stöd till SISU Idrottsutbildarna

Stöd till idrotts- och friluftsförbundens distriktsorganisationers allmänna verksamhet 2015 - samt stöd till SISU Idrottsutbildarna KUN 2014-02-11 Enhetsnamn Handläggare: Margareta Wennerberg Stöd till idrotts- och friluftsförbundens distriktsorganisationers allmänna verksamhet 2015 - samt stöd till SISU Idrottsutbildarna Ärendebeskrivning

Läs mer

Vilket Sverige vill vi ha?

Vilket Sverige vill vi ha? Vilket Sverige vill vi ha? Forums förslag för ett civilsamhälle i världsklass... Inledning Denna skrift ges ut av Forum - idéburna organisationer med social inriktning 2014 Illustratör: Hanna Stenman Redaktör:

Läs mer

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga.

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga. KS 17 26 nov 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ingeberg Lars Linder Cecilia Datum 2014-10-29 Diarienummer KSN-2014-1136 Kommunstyrelsen Nyföretagarcentrum-samarbetsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration

Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration Fastställt av UAN 2005-12-15 278 Nämndens

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Statens stöd till studieförbunden

Statens stöd till studieförbunden Statens stöd till studieförbunden RiR 2011:12 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende revision skapa

Läs mer

Organisationsuppdrag i Halland

Organisationsuppdrag i Halland Organisationsuppdrag i Halland ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Regler för anslag till distriktsorganisationer Fastställd av Regionfullmäktige 24 november, 2004, 35 samt 4 juni 2008, 9.

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer