Ny modell för bidrag till studieförbund. Utredning om Landstinget i Uppsala läns bidrag till studiedistrikten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny modell för bidrag till studieförbund. Utredning om Landstinget i Uppsala läns bidrag till studiedistrikten"

Transkript

1 Ny modell för bidrag till studieförbund Utredning om Landstinget i Uppsala läns bidrag till studiedistrikten Torgny Sandgren 2012

2

3 Förord Kulturnämnden för Landstinget i Uppsala län beslutade den 14 december 2011 att se över bidragen till studiedistrikten (dnr KU ). Nämnden ville få en ny bidragsmodell med tydligare landstingsmål och som lämnar det volymorienterade systemet. En annan utgångspunkt var att bidragen i framtiden bör vara treåriga. Den 29 maj 2012 fick Torgny Sandgren, som extern utredare, i uppdrag att genomföra en utredning om landstingets bidrag till studieförbunden. Utredningen skulle inkludera en omvärldsanalys av erfarenheter från andra kommuner, en dialog med studieförbunden kring konsekvenserna av en bidragsmodell utan inslag av studietimmar samt förslag på olika kvalitativa modeller för bidragsgivningen. Resultatet ska presenteras i en rapport samt vid en konferens på Wiks slott den 18 september I denna rapport finns resultat från utredningsuppdraget. Arbetet har varit spännande och utmanande. Det har gett en inblick i den mångfald av betydelsefulla verksamheter som studieförbunden driver samt utmaningarna med att hitta en ny bidragsmodell med de intentioner politiken har, ett system med rimliga administrativa bördor, transparens och vederhäftiga kriterier. Min förhoppning är att denna utredning, med förslag och analyser, kan bidra till att utveckla bidragssystemet och i dess förlängning olika verksamheter för medborgare i Uppsala län. Torgny Sandgren, utredare Örnsberg den 25 september 2012

4 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning och bakgrund Resultat från utredningen Synpunkter från studieförbunden Omvärldsanalys erfarenheter från andra kommuner och utredningar Slutsatser Utmaningar med ett volymbaserat system Möjliga konsekvenser av ett kvalitativt system Bidrag till Uppsala Läns Bildningsförbund Utmaningar för politik och administration Förslag på bidragsmodeller Grundläggande krav och övergripande förutsättningar Koppling till landstingsmål genom fokusområden Förslag på bidragsmodeller Modell 1 Treårigt verksamhetsbidrag Modell 2 Treårigt verksamhetsbidrag och ett generellt bidrag Modell 3 Treårigt verksamhetsbidrag med styrning mot större andel unika individer Handlingsplaner Bedömningskriterier och expertgruppens roll Uppföljning och redovisning Synpunkter från hearing (20)

5 Sammanfattning Landstinget i Uppsala län fördelar ekonomiska bidrag till studieförbund med verksamhet i länet. Cirka 9 miljoner fördelas direkt till olika studieförbund och cirka 1 miljon till Uppsala Läns Bildningsförbund (ULB). Bidraget fördelas idag utifrån dels ett generellt stöd baserat på volym (redovisade studietimmar),dels ett utvecklingsbidrag. Det generella bidraget utgör 65 procent och utvecklingsbidraget 35 procent av det totala bidraget. Målet för bidraget är att utveckla demokrati, folkhälsa och kultur (upplevelser och eget skapande). Utredningens resultat visar på flera utmaningar med ett bidrag baserat på volym av studietimmar, bland annat att det kan styra mot verksamhet med billiga timmar och att fokus riktas från verksamhetens kvalitet. Dialogen med studieförbunden visar vidare att flera studieförbund ser möjligheter med en kvalitativ modell. Flera påpekar dock den stora utmaningen med att hitta vederhäftiga kriterier i en kvalitativ modell. Utredningen presenterar tre bidragsmodeller baserade på mer kvalitativa inslag. För att vara behörig för bidrag föreslås att organisationen ska ha verksamhet i minst fyra av länets åtta kommuner samt verka i enlighet med landstingets mål. Modellerna bygger även på att Uppsala län tydliggör sina mål inom området samt konkretiserar prioriterad verksamhet och prioriterade målgrupper i en handlingsplan. Detta bör kunna ske genom särskilda fokusområden (som föreslås gälla för minst tre år). Inom dessa fokusområden kan särskilda målgrupper, områden eller insatser specificeras. Om behov finns kan politikerna även prioritera mellan dessa olika fokusområden och låta dem utgöra olika andelar av bidraget. Föreslagna fokusområden: förebyggande folkhälsoarbete ungdomskultur (13 25 år) demokratifrämjande verksamhet. Då landstingets bidrag till kultur i vården ligger nära fokusområdet förebyggande folkhälsoarbete föreslås att detta bidrag inkluderas i bidraget till studieförbunden. Modell 1 Treårigt verksamhetsbidrag Modell 1 utgår från att studieförbunden genom ansökan och dialog presenterar en treårig handlingsplan kring särskilda fokusområden (enligt förslaget ovan). Handlingsplanen utvärderas och värderas av landstingens tjänstemän samt av en expertgrupp och kan beviljas i sin helhet eller till vissa delar av landstingets kulturnämnd. Handlingsplanen ska rymma föreslagna aktiviteter relaterade till ett eller flera fokusområden samt en budget kopplad till aktiviteterna. Nämndens beslut är ett inriktningsbeslut för hela treårsperioden med årliga utbetalningar efteravstämningar eller dialog. En slutredovisning sker efter tre år. Modellen svarar därigenom mot de riktlinjer nämnden fattat beslut om, det vill säga utifrån landstingsmål, kvalitativa kriterier samt långsiktighet och inte endast utifrån projektet projektifiering. Modell 2 Treårigt verksamhetsbidrag och ett generellt bidrag Modell 2 bygger på modell 1 samt ett generellt bidrag som är relaterat till kommunernas bidrag till studieförbunden. I modell 2 fördelas 70 procent enligt modell 1 och 30 5 (20)

6 procent i relation till länets kommuners bidrag till studieförbundens verksamhet. Argumentet för detta är att det ger frihet till kommunerna att utveckla egna bidragsmodeller och att landstingets bidrag inte ska kompensera eller styra kommunernas bidrag. Modellen kan också anses främja lokal närvaro, ökad dialog med kommunerna samt ökad lokal diskussion om folkrörelsefrågor. Modell 3 Treårigt verksamhetsbidrag med styrning mot fler unika individer Modell 3 bygger på modell 1 men med styrning mot större andel unika deltagare. I denna modell fördelas70 procent enligt modell 1 och 30 procent i relation till antalet unika deltagare. Studieförbunden redovisar andelen unika deltagare i relation till tidigare år. En större andel unika individer i ett studieförbund ger en större andel av de 30 procent som reserverats för unika individer i verksamheten. Argumentet är att landstinget vill främja att fler deltar i folkbildning, ett ökat flöde av nya unika individer samt en utveckling av arbetet med att nå nya grupper. Utredningen föreslår vidare att ett antal experter kopplas till bidragsgivningen och att de gör självständiga bedömningar av ansökningar och utifrån genomförda dialoger. Kriterier som kan betygsättas är exempelvis behov, kompetens och uppskattad möjlighet för genomslag/resultat. En annan aspekt som kan betygsättas är ansökarens strategi för att inkludera fler eller nå nya målgrupper. 6 (20)

7 Inledning och bakgrund Kulturnämnden för Landstinget i Uppsala län beslutade den 14 december 2011 att se över bidragen till studiedistrikten(dnr KU ). Nämndens önskemål var ett bidragssystem med tydligare landstingsmål, att landstinget lämnar det volymorienterade systemet samt att bidragen bör vara treåriga. Nämnden tydliggjorde att bidraget inte skulle gå till ledarutbildningar och att nya riktlinjer skulle ske i dialog med studieförbunden. Kulturnämnden uttrycker även en vilja att undvika en projektifiering av bidraget. Nämnden tog även ett beslut den 22 mars 2012 att en särskild konferens skulle ordnas och att en dialog med studieförbunden om konsekvenserna av en bidragsmodell utan inslag av studietimmar skulle ske inför denna konferens. Den 29 maj 2012 fick Torgny Sandgren, som extern utredare, i uppdrag att genomföra en utredning om landstingets bidrag till studieförbunden. Utredningen skulle inkludera en omvärldsanalys av erfarenheter från andra kommuner, en dialog med studieförbunden samt förslag på olika kvalitativa modeller för bidragsgivningen. Resultatet presenteras i denna rapport samt vid en konferens på Wiks slott den 18 september Dialogen har skett genom möten och intervjuer med samtliga studieförbund. Samtalen utgick från frågor runt problem med nuvarande system, skäl för att gå mot ett mer kvalitativt system, konkreta förslag på hur ett sådant kan se ut och vilka tänkbara risker eller andra oönskade konsekvenser ett kvalitativt system kan få. Syftet med intervjuerna var inte att redovisa vem som tycker vad, eller att ordagrant återge formuleringar från intervjuerna. Mitt syfte var att mer generellt hitta vilka argument, funderingar och åsikter som finns bland studieförbunden. Utredningen har skett under ett begränsat antal dagar under sensommaren och hösten Begränsad tid har tvingat fram en avgränsning för hur omfattande dialogen med olika aktörer varit samt för analysen av förändringar i omvärlden. Huvuddelen av tiden har lagts på dialog med studieförbunden och att identifiera ett antal tänkbara kvalitativa bidragsmodeller. Utredningens inriktning och avgränsningar samt preliminära resultat har löpande stämts av med tjänstemän från landstingets kulturförvaltning. I utredningen har jag haft samtal med: Åke Söderling med flera, ABF Anna Rönnlund med flera, Bilda Gunnar Danielsson och Henrik Ivansson, Folkuniversitet Kenneth Lundmark, Kulturens studieförbund Christina Rådegård och Ingela Berggren, Medborgarskolan Karin Hagman, NBV Eva Berggård Nygren med flera, Sensus Lars Häger med flera, Studiefrämjandet Fredrik Sjöberg, Studieförbundet Vuxenskolan Inger Eriksson, Uppsala Läns Bildningsförbund Claes Nilsson, utreder bidrag från Landstinget i Dalarna Peter Almerud, utredare 7 (20)

8 Mats Hallberg, Region Skåne Fredrik Gunnarsson, SKL 8 (20)

9 1 Resultat från utredningen 1.1 Synpunkter från studieförbunden Under augusti 2012 genomfördes samtal med representanter för de studieförbund som har verksamhet i Uppsala län samt från Uppsala Läns Bildningsförbund (ULB). De fick möjlighet att lämna synpunkter på nuvarande modell samt utmaningar och fördelar med ett bidragssystem som inte baseras på volym av studietimmar. Förbunden kommunicerar att det har funnits många fördelar med det volymbaserade systemet. Dels för att det i viss grad kan betraktas som objektivt, dels för att det sätts i relation till det nationella bidraget och är relativt enkelt att administrera. Ett annat perspektiv är att det bidrar till att studieförbunden måste jobba behovsprövat och att verksamheten utvecklas efter behov. Flera av studieförbunden ser utmaningar med ett system baserat på volym av studietimmar. De vanligaste återkommande argumenten är att det: styr mot enkla och billiga timmar har fokus på ekonomiska transaktioner leder till oegentligheter innebär onödiga kontroller och administrativa system. Enkla och billiga timmar Flera påpekar att det volymbaserade systemet styr mot verksamhet med enkla och billiga timmar. Med detta menas verksamhet som på ett enkelt sätt och till låga kostnader kan generera stora volymer men samtidigt rymmas inom det regelverk som finns. Verksamhet, som kan vara av största vikt, men som inte är billig och volymstark blir inte lika lätt prioriterad. Detta kan leda till att viktiga insatser för grupper med stora behov blir bortprioriterade. Fokus på ekonomiska transaktioner Då storleken på ett bidrag är kopplat till antal timmar blir det ofta fokus på ekonomiska transaktioner och en slags marknad där studietimmar kan köpas och säljas. Bidragets logik är även känd för målgruppen och ibland kan exempelvis musikgrupper vilja ha en förhandling om ersättning för verksamhet relaterad till en viss volym av studietimmar. Oegentligheter Min bedömning är att det inte funnits någon större diskussion kring fusk eller oegentligheter i Uppsala län. Många menar ändå att det volymbaserade systemet kan locka till att fuska med volymer. Flera sådana fall finns rapporterade från andra delar av landet och ett stort arbete kring etik sker inom folkbildningen, delvis med anledning av fuskdiskussionen. Denna diskussion om oegentligheter kan vara förödande för studieförbundens verksamhet och undergräva legitimitet för fortsatta bidrag. Onödiga kontroller och administrativa system Då lokala bidragssystem idag ofta är relaterade till det nationella regelverket så blir det ingen större administrativ börda för studieförbunden att lämna underlag till kommuner, 9 (20)

10 regioner och landsting. Det volymbaserade systemet har dock ett ganska omfattande administrativt system. Att hämta in underlag, granskning, påminnelser, rapportering med mera tar väsentliga arbetsresurser från studieförbunden. Till detta ska läggas kraft, tid och resurser som genereras för etikarbete och långa processer mellan studieförbunden om regelverkets utformning. Sammanfattningsvis är min bild att studieförbunden är positiva till att i Uppsala län testa en modell med mer kvalitativa inslag och en utvecklad dialog. Huvudskälen är att de vill flytta fokus från volymer till innehåll och kvalitet i verksamheten. Flera bedömer vidare att en kvalitativ modell kan stärka relationerna till bidragsgivare och skapa bättre långsiktiga förutsättningar för verksamheten. Flera pekar på utmaningen i att utveckla bedömningskriterier för en kvalitativ modell som upplevs relevant och kan få acceptans. 1.2 Omvärldsanalys erfarenheter från andra kommuner och utredningar Bidrag och uppföljningssystem till folkbildning diskuteras och förändras på flera nivåer. Nationellt utvärderar Erik Amnå det statliga bidraget till folkbildningen (dir. 2011:93), vidare har exempelvis Region Skåne nyligen tagit fram ett nytt bidragssystem, Stockholms stad har under året tagit beslut om ett nytt bidragssystem och Landstinget i Dalarna har just nu en pågående utredning om bidraget. Skälen till dessa omprövningar är många. Dels har kritik riktats mot det statliga stödet i exempelvis Riksrevisionens rapport från 2011, Statens stöd till studieförbunden (Rir 2011:12). Kritiken handlade om att bidragen inte styrs på ett bra sätt och att det är svårt att mäta om de bidrar till måluppfyllelse. De konstaterar vidare att det är svårt med kvalitativa kriterier som är kopplade till mål och styr mot stora volymer till låg kostnad. En annan bakomliggande faktor till olika översyner är att bidragen till studieförbunden kraftigt har minskat från kommuner och landsting, en diskussion om bidragsfusk, och även utredningar, har förekommit i vissa kommuner. Nationell utredning Erik Amnå presenterade vid ett seminarium den 6 september 2012 preliminära resultat från utredningen om folkbildningens verksamhet. Utredningens fokus rör möjligheterna att följa upp eller utvärdera statens bidragsgivning men inkluderar också en deskriptiv redogörelse för folkbildningens situation. Amnå konstaterar att det finns interna problem inom folkbildningen. Sammanfattningsvis rör de utmaningen med att inte nå fler (stagnation) och att drivkrafterna för innovation är svaga. Den så kallade timjakten blir, menar han, kontraproduktiv med sin volymfokusering. Amnå talar vidare om yttre faktorer som utmanar: misslyckanden inom allmänna skolan, bildningsklyftor och främlingsfientlighet. Amnå menar också att det finns nya förväntningar från kommuner, landsting och regioner. Han ser tecken på en tydligare styrning där folkbildningens särdrag utmanas av så kallad New Public Management med ökade krav på styrning och uppföljning. Amnå menar att det tycks pågå ett nytt samhällskontrakt, en omförhandling runt relationen mellan offentliga myndigheter och folkbildningen å ena sidan och det civila samhället å andra sidan. Vidare menar han att ett ökat fokus bör läggas på att fler kan följa upp bidragen genom vissa indikatorer. Dessa kan vara: samhällsnytta (stärker samhället) individutveckling (ger effekter på individnivå över tid) 10 (20)

11 socialt kapital (stärker tilliten mellan människor). Amnå menar att Folkbildningen inte ska utvärdera sig själv. En möjlig form är det som finns för idrotten (utvärderas av Malmö högskola genom Centrum för idrottspolitisk forskning), en statlig analysmyndighet för folkbildning eller via Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Amnå menar vidare att varje bidragsgivande nivå självständigt måste förhålla sig till sin roll och sina syften. Förändringar i kommuner, landsting och regioner Flera landsting, regioner och kommuner har sett över sina bidrag till folkbildningen. Gemensamt är att de vill utveckla kvalitet i sin verksamhet, hitta tydligare koppling till kommunala och regionala mål men också minska incitamenten för oegentligheter. Ingen region och inget landsting har idag (vad jag kunnat finna) ett helt kvalitativt utformat bidragssystem till studieförbunden. Även om förekomsten av dialog, överenskommelser och andra kvalitativa inslag ökat så utgör en väsentlig andel av bidraget kvantitativa parametrar. En slutsats som flera av mina informanter lämnat är att omfördelning av medel inte skett i någon avgörande utsträckning. Den stora förtjänsten av dialog, överenskommelser med mera har varit en ökad kännedom om studieförbundens verksamhet bland politiker, förvaltningar och studieförbund. Vidare har en tydligare insikt om bidragsgivarnas olika mål och roller stärkts. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är medlemmar i folkbildningsrådet men också berörda av folkbildningsfrågorna i relation till sina uppdrag från kommuner, landsting och regioner. SKL har därför följt frågorna under en längre tid. Under våren 2012 tog SKL fram en skrivelse där de försöker definiera SKL:s relation till folkbildningen men också samtidigt en bild av folkbildningens situation. SKL menar att stödet för verksamheten i folkbildningens organisationer på många håll i Sverige är föremål för prövning och neddragning. Bland kommunerna har de ekonomiska bidragen till studieförbunden halverats under de två senaste årtiondena, ett 20-tal kommuner ger inget stöd överhuvudtaget. Om denna utveckling fortgår, med en årlig minskning på i genomsnitt 16 miljoner kronor per år, kommer det sista kommunala bidraget att betalas ut runt SKL är oroad över utvecklingen och har identifierat ett antal önskvärda reformer inom folkbildningsområdet med syftet att stärka engagemanget och incitamenten för kommuner och landsting. Sammanfattningsvis menar SKL att: Bildningsverksamhet fri från offentlig styrning och oberoende av marknadens krav på ekonomisk avkastning är betydelsefull. Verksamheten kan vara särskilt betydelsefull för resurssvaga och bildningsovana grupper i samhället. Behovet av icke-formella bildningsstrukturer ökar i takt med att utbildningsnivån i befolkningen ökar. Utmaningen ligger i att ge breda möjligheter för alla som vill delta och särskilt aktivt försöka nå dem som saknar kännedom om bildningsverksamheten. Bildningsorganisationernas förmåga att navigera i en föränderlig omvärld gentemot olika myndigheter och myndighetsnivåer, europeiskt, nationellt, regionalt och lokalt, kommer troligen att bli av största vikt framöver. Bildningsverksamhet är ett gemensamt ansvar. Förutsättningarna för en grundläggande struktur av bildningsverksamhet bör säkerställas i Sveriges alla 11 (20)

12 landsting och kommuner. Samtidigt måste det finnas tydliga samhällsvinster för såväl landsting som kommuner av att ge ekonomiskt stöd. Det behövs lokala och regionala arenor och mötesplatser för en kontinuerlig dialog om samhällsvinster med bildningsverksamhet och motiv för stöd. SKL menar att det är dags att åter ta tag i relationsbyggandet mellan kommuner och studieförbund. Det finns dock ingen anledning att ändra på det som fungerar bra, vilket kommunal bidragsgivning gör på många håll i landet. Men i många kommuner vilar idag ett ansvar på såväl den kommunala organisationen som på studieförbunden att inleda en dialog som blir fruktbar och som primärt inte handlar om bidrag utan om samhällsutmaningar. Endast på det sättet kan offentliga investeringar motiveras framöver. Kommunernas och landstingens bidrag bör vara kopplade till kvalitativa bedömningar. SKL bedömer att bidragsgivande myndigheter på alla nivåer samfällt efterfrågar kvalitativa dimensioner i bidragsgivningen. SKL ser det som önskvärt att det kommunala och landstingskommunala stödet i högre grad utformas som ett komplement till det statliga grundstödet. Där statsstödet så långt som möjligt stimulerar folkbildningsorganisationerna att upprätthålla organisationsstruktur och verksamhet över landets olika delar kan det kommunala respektive landstingskommunala stödets primära syfte istället inriktas på en tydlig samverkan med ambitionen att göra bildningsverksamheten lokalt och regionalt betydelsefull. SKL menar att kommunala och landstingskommunala bidrag inte ska ses som ett grundläggande organisationsstöd, bidrag ska ges för att bildningsverksamhet ska kunna möta aktuella behov och problem. Civilsamhälle och bildningsorganisationer bör ta plats vid framtagande av regionala kulturplaner och delta aktivt i det regionala och lokala kulturutvecklingsarbetet. Folkhögskolor och studieförbund är vid sidan av sina klassiska folkbildningsuppdrag idag även aktörer på en utbildningsmarknad och projektägare för sociala och integrationsinsatser samt utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser, de är också driftoperatörer av sociala verksamheter och mötesplatser och mycket mer. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att bidragssystemet och olika uppföljningsmodeller är föremål för diskussion på flera nivåer och att inslagen av kvalitativa kriterier får en ökad betydelse. Allt fler kommunala och regionala aktörer eftersträvar en ökad dialog med folkbildningen om verksamheten. Varje bidragsgivande nivå tycks gå mot ett eget ansvar för bidragsgivning och uppföljning. Kvalitativa system tenderar att bli mer resurskrävande jämfört med att följa den statliga modellen med kvantitativa mått på timmar. Jag kan också konstatera svårigheter med transparens och möjlighet att behandla alla organisationer lika. Flera regioner diskuterar även utmaningen med de kommuner som inte vill ge bidrag. 12 (20)

13 2 Slutsatser Utifrån dialog med studieförbund, andra experter och erfarenheter från andra kommuner och landsting har jag dragit ett antal slutsatser och identifierat ett antal utmaningar. I detta avsnitt sammanfattar jag dem i en diskussion kring utmaningar för det volymbaserade systemet, möjliga konsekvenser av ett kvalitativt system samt för det administrativa och politiska systemet. 2.1 Utmaningar med ett volymbaserat system Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns uppenbara problem med ett volymbaserat system. De mest vanligt återkommande aspekterna är att bidragsmodellen styr mot billiga timmar, flyttar fokus från innehåll till pengar, påverkar kulturen bland medarbetare, kan främja oegentligheter samt att det är svårt att följa upp samhällsnyttan. Sett till bidragsgivning på alla nivåer så innebär det volymbaserade systemet en väsentlig administrativ börda. 2.2 Möjliga konsekvenser av ett kvalitativt system Utifrån dialog med studieförbund verksamma i Uppsala län, samtal med experter inom området och de utredningar som gjorts i anslutning till andra regioners och kommuners översyn av bidrag har jag identifierat ett antal tänkbara konsekvenser av ett bidragssystem baserat på mer kvalitativa grunder. Sammanfattningsvis har jag identifierat följande tänkbara konsekvenser: Möjliga negativa konsekvenser Risk för ökade administrativa uppgifter: Inget landsting eller region har helt lämnat ett volymbaserat system (vad jag funnit), det som skett är att man ökat inslaget av dialog och mer kvalitativa bedömningar. Bedömningskriterier: Det är en stor utmaning att hitta kvalitativa kriterier och bedömningsgrunder som upplevs som relevanta och kan utgöra underlag för fördelning av medel. Möjliga positiva konsekvenser Förståelse och kännedom om verksamhet: Ett kvalitativt system kan ge ökad förståelse för vad studieförbunden gör både i relation till politik och förvaltning och mellan studieförbunden. Förståelse för bidragsgivningens syften: Förståelse och kännedom om bidragsgivarens syften och mål kan öka i en kvalitativ modell, både bland studieförbund och bland bidragsgivare. Fokus på kvalitet: En kvalitativ modell kan ge ett ökat fokus på kvalitativa aspekter av verksamheten. Kan gynna mindre förbund: Ett system baserat på kvalitet och ambitioner för framtida verksamhet kan gynna de mindre förbunden. 13 (20)

14 Nya kompetenskrav: Studieförbunden kan komma att behöva utveckla sin ansökarkompetens, det vill säga att blir bättre på att konkret skriva vad man vill göra och förväntade effekter samt sätta en prislapp på det. 2.3 Bidrag till Uppsala Läns Bildningsförbund Min bedömning är att det bidrag till folkbildningen som kanaliseras via ULB antingen bör regleras genom en särskild stödform för samverkansorganisationer eller ske genom att rikta medel direkt till studieförbunden och att de då genom exempelvis höjd medlemsavgift kan finansiera sin samverkan. 2.4 Utmaningar för politik och administration Ett nytt bidragssystem baserat på kvalitativa kriterier utmanar även politiken bakom och administrationen av bidraget. Politikerna och förvaltningen behöver bli tydligare med vilka verksamheter och målgrupper som ska prioriteras. Det finns betydande utmaningar med att hitta vederhäftiga kriterier och en transparent bidragsprocess. Ett nytt system utmanar också relationen till kommunala och nationella bidrag. Det finns även utmaningar i att hitta en balans mellan kontroll, effektivitet och rättssäkerhet. Ett system som blir allt för belastat av administrativa bördor, för såväl studieförbund som bidragsgivare, har svårt att få legitimitet. Det finns också utmaningar med att hitta en bra uppföljningsmodell. Som inspiration för en kvalitativ modell kan man söka bland modeller för kulturstöd, exempelvis bland olika former för verksamhetsbidrag. Min bedömning är att den dialog som skett har varit positiv men att den inte kan vara det centrala i en bidragsmodell. Den är bra och viktig, men bidraget bör fördelas mot bakgrund av en skriftlig ansökan som relaterar till målområden med mera där framtida ambitioner tydliggörs. 14 (20)

15 3 Förslag på bidragsmodeller Uppdraget inkluderade att ta fram ett antal modeller för bidragsgivning som inte är baserade på volym av studietimmar utan mer av kvalitativ karaktär. Denna rapport rymmer en avgränsning kring grundläggandekrav, övergripande utgångspunkter, förslag på tre fokusområden och tre bidragsmodeller. 3.1 Grundläggande krav och övergripande förutsättningar En utgångspunkt i mina förslag på bidragsmodeller är att vem som är behörig för bidrag regleras. För att vara behörig föreslås organisationen ha verksamhet eller planera verksamhet i minst fyra av länets åtta kommuner samt verka i enlighet med landstingets mål. Organisationer bör också verka för demokratins idéer och respektera mänskliga frioch rättigheter. De ska inte heller ha skulder hos kronofogdemyndigheten eller vara försatta i konkurs. Om ansökaren är behörig granskas av handläggare på kulturförvaltningen. Kulturnämnden har önskat treåriga bidrag. Min bedömning är att det är av största vikt att säkra långsiktighet i bidragsgivningen då detta skapar bättre förutsättningar för verksamhet av hög kvalitet. Jag menar även att bidragen bör vara framåtsyftande, det vill säga utgå från vilka ambitioner de sökande organisationerna har för de närmaste tre åren, konkretiserade i olika aktiviteter och verksamheter. Kulturnämnden har vidare uttryckt en vilja att ett nytt bidragssystem ska undvika att projektifieras. Utifrån den information jag tagit del av i utredningen handlar detta om en vilja att undvika att bidragen blir för kortsiktiga, styrda och där krav på ständig förnyelse och utveckling finns. Bidrag brukar ofta delas upp i kategorierna organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Organisationsbidrag brukar då vara ett bidrag som syftar till att en viss typ av organisationer (och dess verksamhet) ska säkras (exempelvis nationellt bidrag till kvinnors organisering). Denna typ av bidrag brukar i regel ha svag styrning kring vilken typ av verksamhet organisationen ska bedriva utan ha breda inriktningsmål. Verksamhetsbidrag handlar ofta om att bidragsgivaren vill finansiera en viss typ av verksamhet (för en avgränsad målgrupp) som anses vara av betydelse. I en sådan bidragsform brukar bidragsgivaren sätta gränser för vilken typ av verksamhet som önskas samt avgränsningar kring målgruppen. Vilka metoder eller arbetssätt som kan användas brukar inte regleras. Inom denna typ av bidrag kan samma typ av verksamhet drivas under ett längre tidsspann. Projektbidrag avser ofta kortare tidsspann där mål och målgrupp är tydligt avgränsade. Här kan även metoderna vara specificerade. Min bedömning är att en form av verksamhetsbidrag lämpar sig bäst för Uppsala läns landstings bidrag till studieförbunden. Här finns möjligheter för en avvägd form av styrning men också utrymme för organisationerna att själva välja metoder och arbetssätt. 15 (20)

16 3.2 Koppling till landstingsmål genom fokusområden Kulturnämnden för Landstinget i Uppsala län har beslutat att bidraget tydligare bör kopplas till landstingsmål. I en kvalitativ modell är det också av stor vikt att mål, målområden, målgrupper med mera är tydliga då det underlättar att utarbeta bedömningskriterier, utvärdering och uppföljning. Utredningens förslag är att detta kan ske genom att Uppsala läns landsting artikulerar särskilda fokusområden (som bör gälla för minst tre år). Inom dessa fokusområden kan särskilda målgrupper, områden eller insatser specificeras. Om behov finns kan politiken prioritera bland dessa olika fokusområden och låta dem utgöra olika andelar av det totala bidraget. Föreslagna fokusområden: förebyggande folkhälsoarbete ungdomskultur (13 25 år) demokratifrämjande verksamhet. Uppsala läns landsting fördelar idag medel till kultur i vården, verksamhet som ligger nära fokusområdet förebyggande hälsoarbete. En möjlighet att effektivisera bidragsgivningen är att dessa medel förs över till folkbildningsbidraget. Innan ett nytt bidragssystem tas i bruk bör fokusområdena preciseras mer i detalj och även kopplas till de mål som finns tagna i andra strategiska dokument inom landstinget. Det kan också finnas behov av att avgränsa och precisera målgrupper med mera. 3.3 Förslag på bidragsmodeller Mitt förslag rymmer tre modeller. Gemensamt är att de är treåriga verksamhetsbidrag. Modell 1 är en helt kvalitativ modell, modell 2 är som lägst 70 procent kvalitativ och där verksamhetsbidraget delas med ett generellt bidrag baserat på kommunala bidrag. Modell 3 är ett kvalitativt verksamhetsbidrag men där 30 procent fördelas utifrån andel unika individer Modell 1 Treårigt verksamhetsbidrag Modell 1 utgår från att studieförbunden genom ansökan och dialog presenterar en treårig handlingsplan kring särskilda fokusområden. Handlingsplanen utvärderas och värderas av landstingens tjänstemän samt av en expertgrupp och kan beviljas i sin helhet eller till vissa delar av landstingets kulturnämnd. Handlingsplanen ska rymma föreslagna aktiviteter relaterade till ett eller flera fokusområden samt en budget kopplat till aktiviteterna. Nämndens beslut är ett inriktningsbeslut för hela treårsperioden med årliga utbetalningar efter avstämningar eller dialog. En slutredovisning sker efter tre år och ska då styrkas av auktoriserad eller godkänd revisor (för belopp över fem prisbasbelopp, för närvarande kronor). Medel som inte använts betalas tillbaka. Min bedömning är att en sådan modell skulle svara mot de riktlinjer nämnden fattat beslut om, det vill säga landstingsmål, kvalitativa kriterier och långsiktighet samt inte vara projektifierat Modell 2 Treårigt verksamhetsbidrag och ett generellt bidrag Modell 2 bygger på modell 1 samt ett generellt bidrag som är relaterat till kommunernas bidrag till studieförbunden: 70 procent fördelas enligt modell 1 och 30 procent styrs av 16 (20)

17 länets kommuners bidrag till studieförbundens verksamhet. Argumentet för detta är att det ger frihet för kommunerna att utveckla egna bidragsmodeller och att landstingets bidrag inte ska kompensera eller styra kommunernas bidrag. Modellen kan också anses främja lokal närvaro, ökad dialog med kommunerna samt ökad lokal diskussion om folkrörelsefrågor Modell 3 Treårigt verksamhetsbidrag med styrning mot större andel unika individer Modell 3 bygger på modell 1 men med styrning mot större andel unika deltagare: 70 procent fördelas enligt modell 1 och 30 procent relaterat till unika deltagare. Studieförbunden redovisar andelen unika deltagare i relation till tidigare år. En större andel unika individer i ett studieförbund ger en större andel av de 30 procent som reserverats för unika individer i verksamheten. Argumentet är att landstinget vill främja att fler deltar i folkbildning, ett ökat flöde av nya unika individer samt utvecklingsarbete för att nå nya grupper Handlingsplaner De föreslagna modellerna bygger alla på att ansökande organisation lämnar en treårig handlingsplan. Handlingsplanen ska rymma vilka aktiviteter och vilka ambitioner de har för verksamhet relaterat till fokusområden i länets kommuner. Dessa handlingsplaner bör rymma vilka aktiviteter eller vilken verksamhet som planeras, var, vilka målgrupper och förväntade resultat. Handlingsplanerna föreslås även inkludera en behovsanalys, det vill säga samhällsnyttan eller individnyttan med verksamheten. Till föreslagna aktiviteter och verksamhet ska det även finnas en budget. Landstingen bör ta fram allmänna råd för vad handlingsplanerna ska rymma och det är viktigt att formen och omfattningen för handlingsplanerna inte blir allt för omfattande och detaljerade Bedömningskriterier och expertgruppens roll Min bedömning är att Uppsala läns landstings bidrag bör präglas av hög rättssäkerhet, effektivitet och transparens. Kriterierna för hur pengarna fördelas bör vara tydliga och redovisade. Detta betyder bland annat att särskilda bedömningskriterier behöver tas fram. Det bör artikuleras vilka aspekter av handlingsplanerna som värderas i form av fasta betygsvärden. Kriterier som kan betygsättas är exempelvis behov, kompetens och uppskattad möjlighet för genomslag/resultat. En annan aspekt som kan betygsättas är ansökarens strategi för att inkludera fler eller nå nya målgrupper. Mitt förslag är vidare att en särskild expertgrupp bör kopplas till bidragsgivningen (tidsbegränsad tillsättning på förslagsvis max 6 år). De som deltar ska ha god kännedom om studieförbundens verksamhet, offentlig förvaltning och civila samhällets situation, men inte ha förtroendeposter inom folkbildningen eller på annat sätt vara jäviga. Representanterna i expertgruppen (förslagsvis fem personer) ska göra självständiga bedömningar av handlingsplanerna med kvantitativa mått (exempelvis betygsätta ett antal kriterier utifrån 1 till 5). Resultatet av bedömningarna ska sedan utgöra ett underlag för hur medel fördelas Uppföljning och redovisning Min bedömning är att de föreslagna modellerna bör inkludera en fördjupad analys (förslagsvis vart tredje år). Dels bör en extern part göra en analys utifrån 17 (20)

18 bidragsredovisningar kring resultat och verksamhet, dels bör en kännedomsundersökning göras bland medborgare i Uppsala län. En gemensam självvärderingsenkät bör även gå ut till deltagare i verksamhet där de svarar på frågor om upplevd kvalitet på verksamhet. Ambitionen bör vara att nå kunskap om minst 50 procent av deltagarnas uppfattningar. Analysen bör även rymma intervjuer med representanter för länets kommuner. Resultatet från denna fördjupande analys bör sedan utgöra underlag för Uppsala läns landstings fortsatta bidragsgivning, fokusområden och prioriteringar. 3.4 Synpunkter från hearing Vid en hearing med studieförbund, kommuner och ULB på Wiks slott den 18 september presenterades utredningens preliminära slutsatser och förslag. I detta avsnitt sammanfattas deltagarnas synpunkter kring dilemman, möjligheter och utmaningar. Modell 1 Dilemman Flera pekade på utmaningen med skriftlig ansökan och kvalitativa kriterier då det kan bli en tävlan om vem som skriver bäst. Här uttrycktes farhågor om att bidragen kommer att fördelas utifrån vem som skriver bäst ansökan snarare än vem som har den mest bärkraftiga planen. Ett annat dilemma som lyftes var att den så kallade timjakten blir kvar ändå, då landstingets bidrag endast utgör en mindre andel. Den befintliga modellen har i viss mån objektiva mått, ett dilemma med ett kvalitativt system är att det öppnar för subjektiva bedömningar. Ett annat dilemma som lyftes var kring den dialog som idag sker mellan förbunden och landstinget. Kan den föreslagna expertgruppen stå i vägen för dialogen? Vad blir dialogens roll om modell 1 införs? Flera diskuterade om treåriga beslut och planer riskerar att minska flexibiliteten. Studieförbunden är ofta möjliggörare för andra och treårsplaner kan minska öppenheten för impulser. Några menar att det är ett dilemma att modellen inte harmonierar med krav och mål från statsbidragen. Modell 1 Möjligheter Fler betraktade modell 1 som den enklaste och renaste av de tre modellerna. En möjlighet är att studieförbunden nu ges möjligheter att driva verksamhet som tidigare inte prioriterats. Flera påpekade att det är positivt med treåriga beslut och ett långsiktigt perspektiv. Vissa menade att en prövotid för en ny modell är nödvändig, det behövs en process för att få till något som fungerar. Några lyfte expertgruppen som positiv och intressant, det blir armlängds avstånd i beslutsfattandet. Modell 1 Utmaningar Bedömningskriterierna blir centrala och viktiga, här finns flera utmaningar. Vad är kvalitet? Kan man hitta en enkel modell för ansökningar och redovisningar? Hur kommer landstinget att hantera fördelningen mellan de olika fokusområdena? Flera lyfte behov av en konsekvensanalys av den nya modellen. Ett förslag om textbegränsning i ansökan aktualiserades, en sådan begränsning kan vara bra så att ansökningarna inte blir långa romaner. Vilka budgetposter är möjliga? Några menade att man måste klargöra vilka poster som ska vara möjliga att söka. Landstinget fördelar medel till kultur i vården. Ett 18 (20)

19 förslag nämndes om att det bidraget borde inkluderas i denna modell. Vissa diskuterade att modellen är alltför lik ett anbudsförfarande och att det blir en viss projektifiering i upplägget. Flera såg utmaningar med expertgruppen. Hur kommer expertgruppen att fungera? Det finns en stor osäkerhet om hur de ska fungera som både bedömare och utvärderare? Modell 2 Dilemman Modell 2 bygger på modell 1 men är även relaterad till kommunala bidrag. Ett dilemma som diskuterades var vilka kommunala pengar som skulle räknas, detta behöver klargöras. Några lyfte att kommunerna kan känna sig styrda av landstinget. Vissa menade att modellen inte stärker dialogen mellan studieförbunden och kommunerna. Andra menade att modellen är allt för komplex och kan brista i transparens. Modell 2 Möjligheter En möjlighet är att kommunernas intresse för folkbildning kan öka och även stärka möjligheterna att utvecklas kring gemensamma intressen. Ett förslag lyftes att modellen kunde justeras på så sätt att kommunal finansiering istället är ett grundkrav för landstingsbidrag. Modell 2 Utmaningar En utmaning är hur nya studieförbund kommer in i systemet. En annan utmaning som diskuterades var att modellen kan bli för byråkratisk. Modell 3 Dilemman Modell 3 utgår från modell 1 men med styrning av unika deltagare. Ett dilemma som diskuterades var att det inte har något egenvärde att deltagare byts ut det finns idag ändå ett flöde av olika deltagare. Det kanske kan vara bättre att tala om nya grupper än om unika individer. Ett annat dilemma är att modellen endast gäller en del av verksamheten nämligen studiecirklarna. Vid kulturprogrammen och annan verksamhet kan man inte kräva personnummer då det är integritetskränkande. Vissa menade att det inte finns behov av ett ökat flöde av individer, det är snarare kontinuiteten än ett flöde av nya individer som är bra för studieförbunden. Vidare diskuterades dilemman kring administration och redovisning. Man kan inte avkräva personnummer vid alla aktiviteter hur ska man räkna? Ett förslag som lyftes var att ett ökat flöde av nya individer inte behöver vara en procentandel, man kan lika gärna ha det som ett kvalitativt kriterium bland andra i modell 1. Ett annat dilemma som diskuterades var att blanda kvalitativt och kvantitativt. Modell 3 möjligheter Flera såg det som positivt att byta ut deltagare och att det är bra med strävan att nå nya grupper då det kan bidra till att nå grupper som man annars inte når. Ett förslag lyftes om att justera modellen: modell 2 + modell 3 fast med 5 procent unika deltagare vore bra. Procentandelen för unika deltagare är bra som en faktor bland andra. 19 (20)

20 Modell 3 utmaningar Det diskuterades om procentsatsen på 30 procent är för hög, kanske borde det räcka med 5 procent. Det lyftes vidare att det är svårt för studieförbunden att fånga upp personer som står helt utanför utbildnings- och bildningssystemen. 20 (20)

Fördelning av stöd till studieförbund

Fördelning av stöd till studieförbund Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-12-03 Handläggare: Mats Sylwan Telefon: 08-508 31 928 Till Kulturnämnden 2013-12-17 Nr 12 Fördelning av stöd till studieförbund

Läs mer

Ny modell för landstingsbidrag till studieförbunden i Uppsala län

Ny modell för landstingsbidrag till studieförbunden i Uppsala län 2012-11-28 Dnr KU2012-0031 Administrativa staben Jeanette Wetterström Tfn 018-611 62 67 E-post jeanette.wetterstrom@lul.se Ny modell för landstingsbidrag till studieförbunden i Uppsala län Beslutsärende

Läs mer

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Runa Krehla 2017-01-13 KTN-2016-0436 Kulturnämnden Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

En inkluderande kulturskola på egen grund, SOU 2016:69. Svar på remiss från Kulturdepartementet

En inkluderande kulturskola på egen grund, SOU 2016:69. Svar på remiss från Kulturdepartementet Sida 1 (7) 2017-02-17 Handläggare Marion Hauge-Lindberg Telefon: 08 508 31 841 Till Kulturnämnden 2017-03-07 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden godkänner och överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Bidragsregler för studieförbund

Bidragsregler för studieförbund Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund

Läs mer

Låt fler forma framtiden!

Låt fler forma framtiden! Yttrande från Sverok 20160617 Ku2016/00504/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Sverok svarar på: Låt fler forma framtiden! Palett för ett stärkt civilsamhälle! SOU 2016:13 Ku2016/00504/D Sammanfattning

Läs mer

Regler för bidragsgivning till distriktsorganisationer som bedriver verksamhet för barn och ungdomar i Uppsala län

Regler för bidragsgivning till distriktsorganisationer som bedriver verksamhet för barn och ungdomar i Uppsala län Regler för bidragsgivning till distriktsorganisationer som bedriver verksamhet för barn och ungdomar i Uppsala län Regler fastställda och ändrade av kulturnämnden 2012-01-25 Kulturnämnden 1. (4) Regler

Läs mer

BIDRAG. Till föreningar med särskild social inriktning. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstads Kommun Reviderad

BIDRAG. Till föreningar med särskild social inriktning. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstads Kommun Reviderad BIDRAG Till föreningar med särskild social inriktning Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstads Kommun Reviderad 2013-09-25 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Föreningsbidrag 3 2.1 Syftet

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Dnr 17, u2017, 6/ds 2017-03-15 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Studieförbundens remissyttrande på En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Om Studieförbundens remissvar Branschorganisationen

Läs mer

Rapport från kulturnämndens arbetsgrupp för översyn av kultur- och föreningsstöd

Rapport från kulturnämndens arbetsgrupp för översyn av kultur- och föreningsstöd Kulturnämnden KUN 2007/722 Rapport från kulturnämndens arbetsgrupp för översyn av kultur- och föreningsstöd Innehållsförteckning 1 Förslag till beslut... 2 2 Bakgrund... 2 2.1 Fullmäktiges uppdrag till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

Remissvar Förslag till nytt statsbidragssystem för studieförbund

Remissvar Förslag till nytt statsbidragssystem för studieförbund Studieförbundet Vuxenskolan - Förbundsstyrelsen 2015-04-10 TILL/ Folkbildningsrådets Styrelse Box 380 74 100 64 Stockholm Remissvar Förslag till nytt statsbidragssystem för studieförbund Studieförbundet

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Svar på revisionsrapporten God ekonomisk hushållning Dnr 217-2011 Mikael Cederberg Thomas Nilsson Innehållsförteckning 1. Revisionsrapporten... 3 1.1. God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Nya riktlinjer för bidrag till ideella föreningar

Nya riktlinjer för bidrag till ideella föreningar Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.2.2-201/2017 Sida 1 (6) 2017-05-02 Handläggare Eva-Lotta Elmér Telefon: +46 08-508 251 87 Till Socialnämnden 2017-05-16 Nya riktlinjer

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Riktlinjer för nämndens för hälsa och omsorg bidrag till föreningar (reviderade )

Riktlinjer för nämndens för hälsa och omsorg bidrag till föreningar (reviderade ) NÄMNDEN FÖR HÄLSA OCH OMSORG Riktlinjer för nämndens för hälsa och omsorg bidrag till föreningar (reviderade 2013-10-03) Generella förutsättningar Relationen mellan nämnden för hälsa och omsorg (NHO),

Läs mer

Verksamhetsstöd till studieförbunden 2010 andra utbetalningen

Verksamhetsstöd till studieförbunden 2010 andra utbetalningen KUN 2010-08-12, p 9 KUN 2010/133 Enheten för kultur- och föreningsstöd KUN 2010/124 KUN 2010/111 Handläggare: Allan Axelsson Verksamhetsstöd till studieförbunden 2010 andra utbetalningen 1 Förslag till

Läs mer

Riktlinjer för landstingets bidrag till länets funktionshinderorganisationer

Riktlinjer för landstingets bidrag till länets funktionshinderorganisationer Riktlinjer för landstingets bidrag till länets funktionshinderorganisationer Antagna av Landstingsstyrelsen 2013-09-03 Innehåll MÅLBESKRIVNING... 3 GRUNDVILLKOR FÖR BIDRAGSANSÖKAN... 3 NYA FUNKTIONSHINDERORGANISATIONER...

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

.RPPXQDOI UIDWWQLQJVVDPOLQJ

.RPPXQDOI UIDWWQLQJVVDPOLQJ .RPPXQDOI UIDWWQLQJVVDPOLQJ 8WJLYHQDY6WDGVNDQVOLHWL.ULVWLDQVWDG 1U 5(*/(5)g5.20081$/$%,'5$*7,//678',()g5%81'(16/2.$/$ 25*$1,6$7,21(5,.5,67,$167$'6.20081 Fastställd av kommunfullmäktige 1995-11-21 259.

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

KULTURNÄMNDEN Sammanträdesdag Sid 2005-01-18. BEHANDLADE ÄRENDEN Sammanträdesdag 2011-05-24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

KULTURNÄMNDEN Sammanträdesdag Sid 2005-01-18. BEHANDLADE ÄRENDEN Sammanträdesdag 2011-05-24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL AMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTURNÄMNDEN Sammanträdesdag Sid 2005-01-18 BEHANDLADE ÄRENDEN Sammanträdesdag 2011-05-24 48 Ekonomisk rapport januari mars 2011 49 Ekonomisk rapport januari april 2011 50 Budgetuppföljning

Läs mer

Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft

Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft Positionspapper Civilsamhället som utvecklingskraft Sveriges Kommuner och Landsting 2009 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 Webbplats: www.skl.se Beställningsnummer: 5165 Tryckeri: 08 Tryck AB Kontaktperson

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:97 1 (5) LS 312-3044 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:76 av Jan Liliemark (fp) om att informera om skatteutjämningssystemets avgifter på landstingets lönebesked Föredragande

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Det här vill landstinget uppnå med bidragen

Det här vill landstinget uppnå med bidragen ANVISNINGAR - BIDRAG TILL STUDIEDISTRIKT STUDIEDISTRIKT Det här vill landstinget uppnå med bidragen Landstingsbidrag lämnas till studieförbunden för att förbättra människors livskvalitet, och stimulera

Läs mer

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle

SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle SUO 2016:13 Palett för ett stärkt civilsamhälle Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer; SFS 2011:65 Utkom från trycket den 1 februari 2011 utfärdad den 20 januari 2011. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Riktlinje för bidrag till studieförbund Dnr KFN13/72 RIKTLINJE Riktlinje för bidrag till studieförbund Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-16 Dnr KFN13/72 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

Bidragsregler. Ansökan i efterhand skall ovillkorligt avslås. Bidrag lämnas endast till vistelser/aktiviteter inom Sveriges gränser.

Bidragsregler. Ansökan i efterhand skall ovillkorligt avslås. Bidrag lämnas endast till vistelser/aktiviteter inom Sveriges gränser. Bidragsregler Kriterier för handläggning av ansökningar rörande bidrag till rekreationsvistelser, lägervistelser, föreningsarrangemang, korta kurser samt organisationsbidrag Allmänt Ansökan skall vara

Läs mer

Koncernledningsstab Folkhälsoenheten

Koncernledningsstab Folkhälsoenheten Koncernledningsstab Folkhälsoenheten Ann-Christine Lundqvist Folkhälsostrateg 044-309 32 38 ann-christine.lundqvist@skane.se Datum 2006-08-24 1 (8) Folkhälsoutskottet Förslag till allmänna riktlinjer och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Arbetarnas Bildningsförbund ställer sig bakom utredningens förslag att ta bort de sju verksamhetsområdena.

Arbetarnas Bildningsförbund ställer sig bakom utredningens förslag att ta bort de sju verksamhetsområdena. Stockholm den 20 februari 2013 Till Utbildningsdepartementet Remissvar på Folkbildningsutredningen (SOU 2012:72) Sammanfattning Arbetarnas Bildningsförbund vill behålla de fyra syftena i deras nuvarande

Läs mer

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2016, 2016KS/0069 Innehåll Inledning... 3 Vägledande princip den kommunala kompetensen... 3 Riktlinjer och

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar

Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-03-01 Handläggare: Ariane Andersson Telefon: 08-508 25 031 Till Socialnämnden Förvaltningens förslag

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/05528 2016-12-16 Ert dnr: S2016/04598/FST Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM En funktionshinderspolitik

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd

Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd 2012-05-16 Sov 71/2012 Sov 52/2010 Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom Social välfärd Reviderade 2012-06-07 Innehållsförteckning Riktlinjer för föreningsbidrag och utvecklingsstöd inom

Läs mer

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete

Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Karolina Nord 08-731 31 70 2016-02-25 2015:271 Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete Omsorgs- och socialnämndens riktlinjer 2 (7) Innehållsförteckning

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Riktlinjer för omsorgsnämndens bidrag till sociala föreningar (antagna av nämnden 2015-xx-xx)

Riktlinjer för omsorgsnämndens bidrag till sociala föreningar (antagna av nämnden 2015-xx-xx) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karlsson Daniel Datum 2015-05-04 Diarienummer OSN-2015-0221.15 Omsorgsnämnden Revidering av nämndens riktlinjer för bidrag till föreningar Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms

Läs mer

om förslag till kulturstöd

om förslag till kulturstöd KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KLYS bidrag till Stockholms stads samråd om förslag till kulturstöd Diarienummer 1.1/3248/2011 KLYS 2011-10-03 Innehåll KLYS bidrag till Stockholms

Läs mer

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål 1 2013-05-07 Landsbygdsavdelningen Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål Handlingsplaner istället för regionala genomförandestrategier I nästa programperiod kommer länen

Läs mer

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-14 1850/16 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA

RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA 2014-01-09 Dnr 09, 2014, 091 RIKTLINJER FÖR PRÖVNING AV STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLA Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 2011-12-14 vid ansökan om att starta ny folkhögskola vid ansökan om att

Läs mer

Nytt it-program för Stockholms stad

Nytt it-program för Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN KOMMUNIKATION TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0401-308/2012 SID 1 (7) 2012-11-19 Handläggare: Carl Smitterberg Telefon: 08-508 36 221 Till Äldrenämnden Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr:

Läs mer

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med kultur- och fritidsnämnden. Se bifogad dagordning och bilagor

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med kultur- och fritidsnämnden. Se bifogad dagordning och bilagor Kallelse Datum 1(1) På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med kultur- och fritidsnämnden Tid: 10:00-15:00 2016-12-16 Kaffe från 9:30 Gemensam lunch kl 12:00 Plats: Ronneby Kulturcentrum Ärenden

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016 PM 2016:116 RI (Dnr 110-658/2016) Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Riktlinjer för landstingets bidrag till föreningar, organisationer, studieförbund och projekt

Riktlinjer för landstingets bidrag till föreningar, organisationer, studieförbund och projekt 1 (11) Riktlinjer för landstingets bidrag till föreningar, organisationer, 2012-10-09 Landstingsstyrelsen 2012-12-17 326 Riktlinjer för landstingets bidrag till föreningar, organisationer, studieförbund

Läs mer

Remiss av utredning om gränslöst/generellt bidrag för handikappidrotten i länet Remiss från Kommunförbundet Stockholms län Remisstid 12 november 2003

Remiss av utredning om gränslöst/generellt bidrag för handikappidrotten i länet Remiss från Kommunförbundet Stockholms län Remisstid 12 november 2003 PM 2003 RII (Dnr 326-2325/2003) Remiss av utredning om gränslöst/generellt bidrag för handikappidrotten i länet Remiss från Kommunförbundet Stockholms län Remisstid 12 november 2003 Borgarrådsberedningen

Läs mer

REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet

REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet 1(5) 2016-12-16 Arbetsmarknadsdepartementet Åsa Odin Ekman 103 33 Stockholm 0725292448 Sverige asa.odinekman@tco.se REMISSVAR TCO Ds 2016:35 om Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Partnerskap Ung Företagsamhet i Uppsala län

Partnerskap Ung Företagsamhet i Uppsala län KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-05-22 UAN-2014-0274 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Partnerskap Ung Företagsamhet i Uppsala

Läs mer

Mål och riktlinjer för verksamhetsbidrag till ideella organisationer inom området arbetsmarknad och sysselsättning

Mål och riktlinjer för verksamhetsbidrag till ideella organisationer inom området arbetsmarknad och sysselsättning KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2014-05-16 UAN-2014-0288 Sofia Aronsson Rev 2014-06-05 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Mål och riktlinjer

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella, idéburna organisationer i Dalarna

Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella, idéburna organisationer i Dalarna Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella, idéburna organisationer i Dalarna Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutade av Kultur och bildningsnämnden 2013-05-28 37 Reviderade vid kultur och bildningsnämndens

Läs mer

Demokratiutveckling på Södermalm

Demokratiutveckling på Södermalm Södermalms stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-05-25 Handläggare Lotte Lindgren Telefon: 08 508 12 030 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-06-11 Demokratiutveckling på Södermalm

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna. Gäller fr o m. 2014-01-01

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna. Gäller fr o m. 2014-01-01 Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna Gäller fr o m. 2014-01-01 Beslutad av Kultur- och bildningsnämnden 2013-05-28, 37 Kontaktuppgifter Landstinget Dalarna,

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

4 Sammanfattning av landstingsrevisorernas rapport

4 Sammanfattning av landstingsrevisorernas rapport KUN 2008-02-14, p 6 Enheten för administration och kommunikation KUN 2007/637 Handläggare: Anders Lundmark Yttrande över revisionsrapport över löpande granskning av intern kontroll 2007 avseende kulturnämnden

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa

Läs mer