Kallelse Kulturnämnden

Transkript

1 Till ledamöter och ersättare i kulturnämnden Kallelse Kulturnämnden På uppdrag av ordförande kallas landstingets kulturnämnd till sammanträde. Tid: Onsdagen den 19 december klockan Samling till kaffe och gruppmöten Plats: Ärenden: Wiks slott Enligt bifogad föredragningslista Program: Samling, kaffe och smörgås klockan Gruppmöten Gemensam jullunch Ordinarie sammanträde 13 Ring eller mejla Jeanette om du har förhinder att delta så att vi kan planera lunchen. Telefon: Mobil: E-post: jeanette.wetterstrom@lul.se Välkomna! Med vänliga hälsningar Jeanette Wetterström Nämndsekreterare Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kil@lul.se

2 Kulturnämnden Föredragningslista vid kulturnämndens sammanträde Sammanträdet öppnas 2. Upprop 3. Föredragningslistan fastställs 4. Val av justeringsledamot och tidpunkt för protokolljustering 5. Arbetsutskottets protokoll Beslutsärenden Förslag till beslut 6. Inkomna skrivelser 7. Månadsrapport Kultur i länet januari november Kultur i länets budget 2013 inklusive anslagsfördelning inom ramen för kultursamverkansmodellen samt regionala verksamhetsbidrag 9. Nya bidragsformer för studieförbunden 10. Remissvar på Statskontorets rapport 2012:26: Bidrag till försvarshistoriska museiverksamheter 11. Sammanträdestider 2013 för kulturnämnden 12. Disciplinärende på Wiks folkhögskola AU 87 + Bilaga AU 88 + Bilaga AU 89 + Bilaga AU 90 + Bilaga AU 91 + Bilaga Bilaga 13. Anmälan av delegationsbeslut 14. Övriga frågor Informationsärenden 15. Arbetet med regionala kulturplanen 16. Revisionsrapport: Granskning av kulturnämnden januari augusti Siv Godbergs rapport från Bok- och biblioteksmässan Bilaga Bilaga Bilaga

3 2 (2) 18. Övriga rapporter 19. Avslutning

4 Ekonomiavdelningen Intern månadsrapport 2012 Belopp anges i tusental kronor. Intäkter anges med - (minustecken) Avser perioden: Januari-November Vid avvikelse innebär: belopp med minustecken = underskott Verksamhet: KULTUR I LÄNET belopp utan tecken = överskott Periodens Periodens Periodens Helårsbudget utfall Avvikelse Årsbudget prognos Avik Stab/förvaltning Kulturenheten Kulturinstitutionerna Wiks slott Wiks folkhögskola Länsbiblioteket Summa Kultur i länet

5 Calle Nathansom Kulturdirektör PM Föredragningspromemoria Kulturnämnden Anslagsfördelning 2013 Dnr KU Beslut Kulturnämnden beslutar fastställa Anslagsfördelning 2013 enligt kulturförvaltningens förslag i bilaga 1-3. Ärende I Landstingsplan erhåller kulturnämnden ett anslag för 2013 om kronor, vilket innebär en ramökning motsvarande ca 2,6 procent samt utöver detta ett tillskott på 900 tkr avseende förvaltningens övertagande av ansvar för kulturstöd till Medicinhistoriska muséet. Ramökningen har i förslaget fördelats så att interna verksamheter kompenserats med ca 2,6 procent för hyres- och löneökningar. I övrigt har vissa omfördelningar skett. Länsbiblioteket har erhållit en uppräkning av anslaget med ca 11 procent Höjningen är till viss del en följd av extra satsningar inom ramen för den regionala kulturplanen, men till största del en konsekvens av att samarbetet med Gävleborgs läns landsting upphör per 31 dec Inom ramen för detta samarbete har t ex 50 procent av länsbibliotekarietjänsten finansierats av Gävleborg. De landstingsägda stiftelserna Musik i Upplands samt Upplandsmuseet erhåller uppräkningar om 2,6 procent vardera på landstingsanslaget. Därutöver görs förstärkningar för Upplandsmuseet för att lyfta Wiks kulturmiljö samt förstärkningar för Musik i Uppland för att utöka samarbetet med Uppsala Konsert & Kongress. Detta i enlighet med de uppdrag kulturnämnden givits genom den av landstingsfullmäktige antagna regionala kulturplanen för Landstinget i Uppsala län. Folkrörelsearkivet i Uppsala län och Företagens Historia i Uppsala län erhåller vardera en uppräkning om 50 tkr för att intensifiera arbetet med digitaliseringen av arkiven i enlighet med uppdrag i den regionala kulturplanen. Arrangörsstödet för teater och dans har uppräknats med 50 tkr respektive 25 tkr. Anslaget för regionala utvecklingsmedel räknas upp med 525 tkr och medlen har för avsikt att enbart användas för satsningarna 2013 i enlighet med den regionala kulturplanen. Sammantaget ökar kulturnämnden sin budget inom ramen för kultursamverkansmodellen med ca 5 procent för år 2013.

6 2 (2) Vad gäller de regionala verksamhetsbidragen utanför kultursamverkansmodellen erhåller Gottsunda Dans & Teater för första gången verksamhetsbidrag om 100 tkr. Verksamhetsbidragen för Folkhögskolan Biskops-Arnös räknas upp med 50 tkr för deras medverkan i länets litteratursatsning och Eric Sahlströms Institutet med 50 tkr för att intensifiera det internationella arbetet. Bilagor 1. Förslag till Anslagsfördelning Regionala verksamhetsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen 3. Regionala verksamhetsbidrag

7 Anslagsfördelning 2013 Calle Nathanson/Åsa Cervin Hedfors Förslag till fördelning av landstingsanslag (tkr) Beslut Beslut Förslag Not Förvaltningen gemensamt (nämnd, stab, interkom. ers.) Kulturenheten Regionala utvecklingsmedel Regionala projektbidrag Konstnärligt utvecklingsstöd Kulturstipendier/kulturpris Konst i Uppland Film i Uppland Dans i Uppland Studieförbunden Ungdomsförbunden allmänt Verksamhetsbidrag summa Regionala kulturinstitutioner 6 - Upplandsmuseet Musik i Uppland summa Kultursamverkan - Verksamhetsstöd Regionala utvecklingsmedel Summa Länsbibliotek Uppsala Wiks folkhögskola Totalsumma

8 Not tkr har omfördelats till den nya posten Kultursamverkan. Not 2 Beloppet inkluderar Kultur i vården som tidigare särredovisades Not 3 Medlen omfördelade till posten Kultursamverkan Not 4 Satsningar görs inom ramen för Kultursamverkan Not tkr har omfördelats till posten Kultursamverkan. Utöver detta har 900 tkr i anslagsförstär erhållits för Medicinhistoriska muséet. Not 6 Medlen har omfördelats till posten Kultursamverkan Not 7 Fr o m 2013 upphör Gävleborgssamarbetet. Samarbetet innebar bl a att länsbibliotekarietjänste till hälften finansierades av Gävleborgs läns landsting. Fr o m halvåret 2013 tillsätts en XXX-tjänst. Not 8 Förvaltningen har förutom en allmän uppräkning av anslaget med 2,6% erhållit 900 tkr för övertagande av budgetansvar avseende Medicinhistoriska muséet.

9 Regionala verksamhetsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen 2013 SÖKANDE ANSÖKT BELOPP 2013 VERKSAMHETS- BIDRAG 2011 LANDSTING (STATLIGT) Folkrörelsearkivet Uppsala län ( ) Företagens historia Uppsala län ( ) Musik i Uppland ( ) Riksteatern Uppsala län ( ) Upplandsmuseet inkl länshemslöjdskonsulenterna ( ) Uppsala stadsteater ( ) VERKSAMHETS- BIDRAG 2012 LANDSTING (STATLIGT) ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) 0 ( ) VERKSAMHETS- BIDRAG 2013 KULTURSAMVER- ANSMODELLEN Riksteatern Uppsala län har i oktober 2012 beviljats kr i bidrag för projektet Vi är arrangörer och behöver en lokal Uppsala stadsteater har i november 2012 beviljats kr i bidrag till Utvecklingsprojekt för barn och unga

10 Regionala verksamhetsbidrag 2013 SÖKANDE ANSÖKT BELOPP 2013 VERKSAMHETS- BIDRAG 2011 VERKSAMHETS- BIDRAG 2012 VERKSAMHETS- BIDRAG 2013 Gottsunda Dans & Teater Grönsöö kulturhistoriska stiftelse Medicinhistoriska museet Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö Poesi Utan Gränser Stiftelsen Eric Sahlström Institutet Stiftelsen Leufsta Uppsala Läns Bildningsförbund Uppsala läns bygdegårdsdistrikt

11 Calle Nathanson Kulturdirektör Föredragningspromemoria Kulturnämnden Nya bidragsformer för studieförbunden Dnr KU Beslut Kulturnämnden beslutar låta förvaltningens förslag på ny bidragsmodell för bidrag till studieförbunden sändas på remiss till studieförbunden och Uppsala läns bildningsförbund (ULB). Ärende Kulturnämnden har låtit göra två översyner av landstingets bidragsgivning till studieförbundens distriktsnivåer. Efter den första översynen år 2011 beslutade kulturnämnden om en övergång till en kvalitativ bidragsmodell som bättre svarar mot dagens behov. I september 2012 presenterades tre förslag på nya modeller av den externe utredaren Torgny Sandgren. Det skedde dels genom en muntlig hearing och workshop med kulturnämnden, studieförbunden och länets kommuner på Wiks slott och dels i en skriftlig rapport ställd till kulturnämnden, som diskuterades i nämnden 17 oktober Förvaltningen har därefter berett frågan ytterligare och arbetat fram ett förslag för kulturnämnden att sända på remiss för synpunkter från studieförbunden. Bilaga Tjänstemannaskrivelse: Ny modell för landstingsbidrag till studieförbunden i Uppsala län Bilaga 1: Förslag, Riktlinjer för bidrag till studieförbundens regionala verksamhet i Uppsala län Bilaga 2: Förslag, Bidragsplan för landstingsbidrag till studieförbunden Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kil@lul.se

12 Dnr KU Administrativa staben Jeanette Wetterström Tfn E-post Ny modell för landstingsbidrag till studieförbunden i Uppsala län Beslutsärende sammanfattande överväganden Förvaltningen framför följande argument för kulturnämnden i Landstinget i Uppsala län att från och med budgetåret 2014 införa en ny bidragsmodell för bidrag till länets studieförbund: Behovet av ett nytt framåtblickande bidragssystem som premierar kvalitet Den nuvarande bidragsmodellen fokuserar på kvantitet och uppvisar kvalitativa brister vid tillämpningen Landstinget når tydligare syften, målsättningar och rutiner för sin bidragsgivning till studieförbunden Ökad styrning mot en långsiktighet i länets folkbildningsverksamhet Rättssäkerhet, målstyrning och transparens stärks i ansökningsprocessen Förvaltningen framför följande bidragsmodell som förslag till beslut: Bilagor: o 1: Riktlinjer för bidrag till studieförbundens regionala verksamhet i Uppsala län o 2: Bidragsplan för landstingsbidrag till studieförbunden Bakgrund behovet av en ny bidragsmodell Landstinget lämnade 9 miljoner kronor år 2012 i landstingsbidrag till studieförbundens så kallade distriktsnivåer för Uppsala län. Studieförbundens distriktsnivåer kan dock omfatta en annan geografisk indelning än den länsvisa indelningen för Uppsala län. För att markera att landstinget lämnar bidrag till studieförbundens regionala nivå inom Uppsala län har dock begreppet studiedistrikt använts i landstingets riktlinjer för nuvarande bidrag. Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kil@lul.se

13 2 (10) Landstingets nuvarande bidragsmodell för studiedistrikten infördes år Modellen är indelad i ett generellt bidrag på 65 % som beräknas utifrån det statistiska underlag som sammanställs av Statistiska Centralbyrån (SCB) i början av varje år och som baserar sig på studieförbundens genomförda studietimmar under föregående år. Resterande 35 % fördelas i form av ett utvecklingsbidrag och baseras på en kvalitativ bedömning av de redovisningar och handlingsplaner som varje år lämnas som underlag för ansökningarna från studieförbunden. Därtill har en årlig dialog hållits med studieförbunden där kulturnämndens presidium, förvaltningschefen och förvaltningens handläggare för studieförbundens bidrag har deltagit. Under de första åren med den nuvarande modellen fick utvecklingsbidraget stor betydelse. Studieförbunden förändrade och utvecklade sina verksamheter såväl organisatoriskt som innehållsligt. Med åren fann förvaltningen att utvecklingsbidraget blev alltmer statiskt och förutsägbart, liksom att studieförbunden själva även ifrågasatte utvecklingsbidragens nivåer. En översyn av hela fördelningssystemet ansågs önskvärd år Dessutom sågs studieförbunden som representanter för civilsamhället och därmed vara viktiga aktörer inom ramen för arbetet med landstingets första regionala kulturplan som skulle tas fram inför införandet av kultursamverkansmodellen. Den 15 juni 2011 beslutade kulturnämnden att genomföra en första översyn av bidragsmodellen för studieförbunden ( 62, KU ). Utredare var den vid förvaltningen anställde tjänstemannen och folkbildaren Jörgen Svantesson som lämnade en muntlig framställning för nämnden i december 2011 med förslag till beslut. Utredningen påvisade att en helt kvalitativ bidragsmodell bättre kunde svara upp mot dagens behov. Utredaren fann det önskvärt att komma bort ifrån den kvantitativa modell som baserade sig på den timjakt som rådde inom studieförbunden för att öka på sina möjligheter till högre bidrag. Kulturnämnden fattade den 14 december 2011 ett beslut ( 131; KU ) om riktlinjer för förvaltningens fortsatta arbete med en ny kvalitativ bidragsmodell för landstingets bidrag till studieförbunden. Beslutet innebar att det volymorienterade system som idag råder inom bidragsgivningen till studieförbunden skulle överges och att nya riktlinjer för bidragsgivningen skulle diskuteras fram i dialog med studieförbunden. Förvaltningen gavs bland annat i uppgift 1) att tydliga landstingsmål skulle anges för bidraget till studieförbunden, men att dessa samtidigt lämnade utrymme för studieförbundens egna initiativ och profil 2) att en projektifiering av bidragsgivningen skulle undvikas 3) att treårsbidrag skulle eftersträvas i bidragsgivningen 4) att bidraget inte skulle kopplas till ledarutbildning. Vid sitt sammanträde 22 mars 2012 beslutade kulturnämnden att låta förvaltningen genomföra intervjuer med studieförbunden för att ta reda på konsekvenserna av en kvalitativ bidragsmodell för studieförbunden. I maj 2012 anlitades den externa utredaren Torgny Sandgren (KU ) för att genomföra en konsekvensanalys samt för att ta fram tre olika förslag på nya bidragsmodeller. Torgny Sandgren presenterade tre före-

14 3 (10) slagna modeller för kulturnämnden, studieförbunden och länets kommuner vid en hearing under en heldag på Wiks slott den 18 september Studieförbunden gavs då även möjlighet att lämna spontana synpunkter på modellerna under eftermiddagens workshop synpunkter som togs tillvara av utredaren och beaktades i slutrapporten. Torgny Sandgrens slutrapport behandlades i kulturnämnden 17 oktober En samstämmig nämnd gav då klartecken till förvaltningen att arbeta vidare med att utforma en ny kvalitativ modell för landstingets bidrag till studieförbunden. Förvaltningens förslag är avsett att sändas på remiss till länets studieförbund och kulturnämnden planerar att fatta sitt beslut om en ny modell under vårvintern Ansökningarna från studieförbunden kan enligt förvaltningens förslag ske 1 oktober och beslut om bidragsfördelning enligt den nya modellen kan enligt förslaget fattas under början av år Argument för en ny bidragsmodell allmänna förbättringspunkter Landstingets nuvarande modell för bidrag till studiedistrikten har präglats av en låg grad av reglering. Några brister i det nuvarande systemet kan framföras. Det huvudsakliga kvantitativa grundbidraget, som grundar sig på Folkbildningsrådets modell för bidragsfördelning av statsbidraget, är baserat på studietimmar föregående år och är bakåtblickande. Det gör systemet svårgenomskådligt och gör det svårt för landstinget att bedöma studieförbundens verksamhet i relation till syftet med erhållna bidrag inför kommande år. Det kvalitativa utvecklingsbidraget har å andra sidan inte i tillräckligt hög grad reglerats vad gäller transparens i bedömningsprocessen. Detta tillstånd ökar möjligheten för godtycklighet i besluten Kvalitet framför kvantitet Riksrevisionen genomförde år 2011 en stor granskning av Statens stöd till studieförbunden (RiR 2011:12). Riksrevisionen konstaterar att fördelningssystemet är svårgenomskådligt och fokuserar på kvantitet. Fördelningssystemet är därför svårt att följa upp och staten har svårt att få rätt information om hur studieförbunden egentligen uppfyller statens syften med sin omfattande bidragsgivning till studieförbunden. Riksrevisionens bedömning var att bristen på en kvalitativ uppföljning innebär att såväl revisionen som staten och Folkbildningsrådet saknar korrekt information och därför inte kan styra statsbidraget i rätt riktning. Riksrevisionen konstaterar att fördelningssystemet bör premiera kvalitet. Att Landstinget i Uppsala län nu utvecklar en kvalitativ fördelningsmodell för sina bidrag till länets studieförbund är ett steg i rätt riktning. Kontroll, styrning och uppföljning av landstingets bidrag till studieförbunden kan bättre bedömas på kvalitativa grunder.

15 4 (10) Det är önskvärt att landstinget reglerar bidragen till studieförbunden, för att nå en god rättssäkerhet, skapa målstyrning samt för att öka graden av transparens i bidragssystemet Rättssäkerhet Kommunallagen föreskriver att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för annat den så kallade likställighetsprincipen ( 2 Kommunallagen). Ett sätt att öka rättsäkerheten är att ställa upp tydliga bedömningskriterier för beviljande av bidrag, även om bidrag bedöms på kvalitativa grunder. Likställighetsprincipen innebär även att alla behöriga parter har möjlighet att söka bidrag hos Landstinget i Uppsala län och att bedömningar sker i en öppen process Målstyrning Landstinget i Uppsala län har som mål att bedriva en god hushållning som ger utrymme för en långsiktig regional utveckling. Det innebär en tydlig planering, styrning och uppföljning av verksamheterna, liksom att verksamheter bedrivs inom givna ekonomiska ramar. Det är eftersträvansvärt att också kulturnämndens bidragsgivning hanteras på ett fullgott sätt utifrån principen planering, styrning och uppföljning. I det här fallet sker det bäst genom en målstyrning som lämnar handlingsutrymme för studieförbund såväl som förvaltning att bäst planera sina verksamheter. Kulturnämnden har med en ny modell velat undvika kortvariga beviljningar av projektansökningar från studieförbunden för att istället öka långsiktigheten genom treåriga bidragsbeslut. Beviljande av bidrag ska följas av reglerade återrapporteringar och redovisningar av studieförbundens verksamhet enligt de principer som nämnden ställer upp Transparens Genom att öka spårbarheten för hur beslut fattas av landstinget om bidrag till studieförbunden ökar transparensen i bidragssystemet. Den öppna processen innebär att den sökande ska kunna skaffa sig kunskap om hur processen sker på förhand och i efterhand få veta argumenten för varför nämnden har fattat beslut om ett beviljande eller ett avslag på en bidragsansökan. Ett sådant sätt att öka transparensen är genom utvalda fokusområden, bedömningskriterier och anlitandet av en extern referensgrupp som har att förhålla sig till det sökande studieförbundets förmåga att uppfylla landstingsmålen. Förfaringssättet skapar också förutsättningar för medborgare i allmänhet att förstå varför skattemedel används på det ena eller det andra sättet och på vilka grunder landstinget fattar sina beslut. Genom att anlita en referensgrupp bedöms grunderna för beslut enligt armlängdsprincipen, där handläggning sker enligt öppna och transparenta processer med mindre risk för en lokalt förekommande jävsituation.

16 5 (10) 3. Landstingets mål med bidragen till studieförbunden Den största delen av bidragsintäkterna för länets studieförbund kommer ifrån i första hand staten och i andra hand kommunerna. Staten satsar kronor år 2013 i folkbildning varav ca hälften går till studieförbunden i hela landet. I Uppsala län står landstingets bidragsstöd för en mindre del och är avsett för studieförbundens regionala utveckling inom länet. Under hearingen den 18 september på Wiks slott framkom en önskan från studieförbunden om att landstinget bör harmonisera de krav bidragsgivarna ställer på studieförbunden utifrån statsbidragen respektive kommunbidragen. En anledning som angavs var att den administrativa apparaten inte skulle bli alltför betungande för studieförbunden när det kom till återrapporteringen. Dessutom framkom idégodset om att folkbildning ska vara fritt och frivilligt. Det är angeläget att finna en god balans mellan styrning och frihet för studieförbunden att själva välja metoder och arbetssätt. Men det är av vikt att påpeka att landstinget mot bakgrund av sitt bidrag till studieförbunden (direkta penningbidrag på drygt 30 miljoner kronor under en treårsperiod) har rätt att ställa egna krav på måluppfyllelse inom ramen för sina lämnade bidrag. Bidrag lämnade av regionen bör få komma regionens länsinvånare tillgodo och bör också utvärderas av regionen. Frivilligheten innebär att deltagandet i studieförbundens folkbildningsverksamhet bygger på individens egna val och frivilliga deltagande, att idéerna till deltagande springer ur individernas fria initiativ och val av pedagogiska metoder, men att studieförbundens folkbildningsverksamhet omfattas av kravet på samhällsnytta. Landstinget kan därför mycket väl ställa upp tydliga mål för sin bidragsgivning till studieförbunden utifrån principen planering, styrning, uppföljning. En kvalitativ modell innebär också en ökad styrning mot en långsiktighet i bidragsgivningen Hur landstinget fattar sina kulturstrategiska mål Landstingsmålen för bidraget till studieförbunden fattas av kulturnämnden. Kulturnämndens beslut om mål måste baseras på de övergripande kulturstrategiska mål som fattats av landstingsfullmäktige år 2005 och finns återgivna i skriften Konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Landstingsfullmäktige har även mot bakgrund av de kulturstrategiska målen fattat beslut (2012) om en Regional kulturplan för Uppsala län Det är utifrån dessa kulturstrategiska dokument som kulturnämnden fattar beslut om målen för bidrag lämnade inom ramen för kulturnämndens ansvarsområde. Användningen av landstingets övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser sker ungefär enligt följande: 1) Landstinget fattar långsiktiga planer för sina insatser; 2) Landstinget ställer upp mål och övergripande indikatorer för sina insatser; 3) Landstinget för dialog med samverkande parter och beslutar sig om bidragsformer; 4) Landstinget genomför en uppföljning. 1 1 Exempel ur Konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering, s. 19.

17 6 (10) Landstinget fattar långsiktiga planer för sina insatser en policy Landstingets kulturnämnd väljer att investera skattemedel i studieförbundens verksamhet för att man värderar folkbildningen som väsentlig för länets långsiktiga utveckling. Landstinget gör en värdering av samhällsnyttan med folkbildning för länet. Som Bengt Kristensson-Uggla framför i sin bok Gränspassager bildning i tolkningens tid (2012) står bildningsbegreppet inför en förändring i vår tid. Distinktionen mellan bildning och folkbildning har eroderat, liksom gränserna mellan finkultur och populärkultur (s. 19). Man bildar också sig själv (en identitetsbildning). Kort sagt, det handlar om att bli människa (s. 40). I det samtida kunskapssamhället behövs ett mer dynamiskt bildningsbegrepp. Bildning innebär inte att tillägna sig en akademisk katederkunskap och folkbildning är inte längre den spridda kunskap som sipprar ned till de folkliga lagren. Bildningen har demokratiserats. Bildning kännetecknas snarare av en tolkningskapacitet, en förmåga till selektion, värdering, meningsskapande och användningen av sin kunskap i praktisk handling. Den samtida bildningsprocessen kan kännetecknas av aktivt medborgarskap, social inkludering och personlig utveckling. Landstingets långsiktighet är viljan att investera i en samtida form av folkbildning, en folkbildning som möter de krav globalisering och kunskapssamhälle står inför. I landstingets kulturpolitiska perspektiv är människan i centrum. Det innebär att med bidrag stödja människors egna kunskapssökande: Att uppleva tillvaron som begriplig, meningsfull och hanterlig är betydelsefullt för individens hälsa och välbefinnande. Att ha tryggheten att tillhöra en grupp och ha förmåga att orientera sig i samhällets mångfald och informationsflöde gör att vi mår bra och kan vara aktiva medborgare, till exempel genom engagemang i ideella organisationer. (Landstingets kulturstrategier, s. 14.) Landstinget ställer upp mål och övergripande indikatorer för sina insatser bedömningskriterier och måluppfyllelsebedömning När kulturnämnden fattat beslut om en policy för folkbildningen kan kulturnämnden sätta upp de mål och bedömningskriterier nämnden önskar för de insatser som görs på folkbildningens område. Det kulturpolitiska målet för landstinget är att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga. För att nå målet ska landstinget: Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser

18 7 (10) Underlätta för människor att mötas Stödja människors kunskapssökande (Landstingets kulturstrategier, s. 15.) De syften som sätts för folkbildningens bidragsgivning kan vara övergripande, medan de mål som sätts för bidragsgivningen bör vara mer konkreta. Syftena med landstingets bidragsgivning i den nya bidragsmodellen är desamma som statens fyra syften, men med ett femte syfte som lagts till och som betonar landstingets kulturstrategiska mål. Kulturnämnden enas sedan om målen, där bidragssatsningar ska ske inom tre bestämda fokusområden på det sätt som utredaren Torgny Sandgren föreslagit i sin rapport. Fokusområdena inbegriper ett antal målsättningar specifika för området och vilka prioriterade målgrupper nämnden önskar att bidraget bör styras i riktning mot. Fokusområdena gäller för tre år i taget och antas genom en så kallad Bidragsplan för landstingsbidrag till studieförbunden för den aktuella treårsperioden och som kulturnämnden antar i juni månad inför varje ny treårsperiod. Kulturnämndens mål och strategiska mål i det balanserade styrkortet inför år 2013 bygger på att öka inflytandet av hälsoinriktat arbete. Kulturnämndens anslagsfördelning till studieförbunden omfattade 2012 utöver de riktade nio miljoner kronorna även kronor för studiecirklar inom Kultur i vården-verksamheten, som kommer studieförbunden till godo genom sin särskilda anslagspott. Utöver det stöds studieförbunden med ett årligt anslag till Uppsala läns bildningsförbund (ULB) på drygt en miljon kronor. Förvaltningen föreslår att: Kultur-i-vården-potten på kronor fördelas inom ramen för den nya bidragsmodell som föreslås här, för att bättre passa in i de strategiska satsningar som kulturnämnden beslutat göra under kommande år. Den nya fördelningsmodellen innebär vidare som tidigare nämnts en modell där landstinget fattar långsiktiga beslut om sina mål med bidragsgivningen. Dessa mål samt studieförbundens egna mål ska mötas och studieförbunden lämnas att själva ta ett ansvar för att utforma verksamheten på bästa sätt. Landstinget beslutar om de önskvärda effekter som bidragsinsatserna kan medföra. Landstinget ställer upp bedömningskriterier för den måluppfyllelsebedömning som görs av de ansökningar som kommer in. Förvaltningen har i sitt förslag valt att ta fasta på utredarens förslag om att oberoende parter bör bedöma inkomna ansökningar. Förvaltningen föreslår därför en externrekryterad referensgrupp på tre personer som tillsätts för tre år i taget. Referensgruppen är rådgivande medan kulturförvaltningen väger samman bedömningarna och lämnar sitt förslag till beslut till kulturnämnden, som är beslutande. Referensgruppen gör bedömningar mot bakgrund av de handlingsplaner som studieförbunden ansöker med. Kulturnämnden fastlägger i sitt förslag bedömningskriterier mot bakgrund av målen för de valda fokusområdena. Referensgruppens bedömningar sker genom en skattningsskala. Därefter görs en sammanfattande bedömning av varje en-

19 8 (10) skild ansökan. De bedömningskriterier som förvaltningen valt att föra fram är evidensbaserade utifrån utvärderingsforskares forskningresultat om typer av effekter av folkbildningsverksamhet. 2 De kriterier som förvaltningen föreslår är: A. Kunskaper och attityder till kunskap B. Personlig utveckling C. Välmående D. Gemenskap E. Komma vidare i livet F. Medborgerlighet G. Socialt kapital H. Kulturvärden I. Ökad allmänbildningsnivå Det är viktigt att betona att det inte finns exakta mått för dessa faktorer, utan att bedömningar handlar om en uppskattning och kvalitativ bedömning. Referensgruppen som gör bedömningarna tillsätts av kulturnämnden. Referenspersonerna ska vara fristående och ej knutna till något av de studieförbund som ansöker om bidrag. De ska ha dokumenterad specialkunskap inom ett eller flera av de valda fokusområdena. Utöver de kvalitativa bedömningarna gör referensgruppen bedömningar av ekonomin. Med ansökningarna inkommer uppgifter om budget och ansökta poster enligt anvisningar i ansökningsblanketten. Dessa värderas i förhållande till verksamhetens planering under kommande period samt målsättningar. Landstinget för dialog med samverkande parter och inför ett nytt bidragssystem ansökan och genomförande Samverkan och dialog med studieförbunden är viktig i förändringen av ett nytt fördelningssystem. Innan beslut fattas om en ny bidragsmodell i kulturnämnden sänds förslaget på remiss till studieförbunden för synpunkter. Förändringar sker i samverkan med studieförbunden och dessa har haft möjlighet att hela tiden framföra synpunkter och komma med förslag på förändringar under processens gång. Förvaltningen och utredaren har inhämtat synpunkter från studieförbunden. Enligt förvaltningens förslag utgörs ansökningarna av de treåriga handlingsplaner som studieförbunden ansöker om bidrag med. Ansökan görs på särskild blankett. Dessa rymmer studieförbundens aktiviteter och ambitioner inom fokusområdena för gällande period liksom en budget. Ansökan baseras även på dokumentation såsom verksamhetsberättelse m.m. Krav ställs även på att det sökande studieförbundet har ett system för internt kvalitetsarbete. Den 2 Lindgren, Lena (2009). Effekter och evidens en metautvärdering inom folkbildningsområdet. Rapport Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.

20 9 (10) bedömning som referensgruppen gör inför fördelningsbeslutet är en måluppfyllelsebedömning. I bedömningen görs såväl en kvalitativ värdering av hur studieförbundet bedöms kunna uppfylla de mål som ställs upp såväl som en bedömning av det ekonomiska underlaget. Efter ansökningstidens utgång sker partnerskapsliknande dialoger mellan landstinget och studieförbunden under protokollförda möten. Dialogen sker på tjänstemannanivå, men inför varje ny treårsperiod föreslås även kulturnämndens presidium delta. Landstinget genomför en uppföljning uppföljning och utvärdering Landstinget gör en åtskillnad mellan uppföljning och utvärdering: 1. Uppföljningar sker regelbundet och handläggs enligt förslaget inom förvaltningen på Kultur i länet. Uppföljningar innebär att följa upp hur målen uppfylls genom en bedömning varje år om huruvida studieförbundet rör sig i rätt riktning mot de mål som angetts som grund för beviljandet av bidrag och för att nya bidrag kan betalas ut. Uppföljningar är regelbundna redovisningar från studieförbunden, årsbaserade avrop och slutredovisningar av fleråriga bidrag. Uppföljningar sker även i form av dialoger årsvis mellan landstinget och studieförbunden. 2. Utvärderingar sker mer sällan och är djupare analyser som kan göras av Kultur i länet. En utvärdering kan t.ex. innehålla en förklarande analys av om målen uppfyllts. Det är angeläget att det inte sker en egengranskning, d.v.s. referensgruppen bör inte utvärdera sitt eget arbete. Det är fördelaktigt att låta göra en utvärdering av bidragssystemet och fokusområdena när systemets två första år förflutit som en del i arbetet inför beslut om en ny bidragsplan inför ännu en ny treårsperiod. Det innebär att en första utvärdering föreslås bli aktuell under vårvintern 2016 och innan den första treårsperioden avslutats. 4. Uppskattning av konsekvenserna med ett nytt fördelningssystem I utredaren Torgny Sandgrens uppdrag ingick att göra en uppskattning av konsekvenserna av en ny bidragsmodell. Utredaren för fram en risk för ökade administrativa uppgifter, men detta måste betänkas att det uppvägs av vinsterna av ett mer kvalitetssäkert fördelningssystem. För Kultur i länet uppskattas att handläggningstiden ökar, men kan dock hanteras inom nuvarande ramar såväl ekonomiskt som administrativt. En viss kostnadsökning för referensgruppen tillkommer, men dessa utgifter uppkommer endast vart tredje år inför fördelningsbeslutet inför en ny treårsperiod och bedöms rymmas inom nuvarande ekonomiska ramar.

21 10 (10) För studieförbunden kan ansökningsförfarandet innebära ett visst merarbete, men uppkommer endast initialt i och med introduktionen av ett nytt system. Vad gäller redovisningen är det angeläget att finna redovisningsmått som också kan överensstämma med det kvalitetsarbete studieförbunden redan själva bedriver, för att minska den administrativa krånglighetsnivån. Förvaltningens slutsats om konsekvenserna: Det ställs inga orimliga krav på de sökande utan ansökningsförfarandet och redovisningskraven i den nya bidragsmodellen är jämförbara med ansökningar för kulturstöd och folkbildning inom andra delar av landet.

22 BILAGA 1: FÖRSLAG Riktlinjer för landstingets bidrag till studieförbundens regionala verksamhet i Uppsala län Landstingets policy för bidrag till folkbildningen Landstinget i Uppsala län stödjer och uppmuntrar länets invånare till ett eget kunskapssökande. Kulturnämnden vill aktivt stödja tillgängligheten för länets invånare till folkbildning och eget skapande genom framåtblickande bidrag. Länets invånare ska ges möjlighet att själva vara skapande, kreativa och aktiva medborgare. Landstingets kulturnämnd arbetar långsiktigt för att ge länets invånare ökad tillgänglighet till kulturella upplevelser och underlätta för människors möten. Landstinget vill genom dialog samverka med studieförbunden till att göra bildningsverksamheten i Uppsala län regionalt betydelsefull. Landstinget värderar en samtida folkbildning som väsentlig för länets långsiktiga utveckling, för att rusta människor att bättre kunna möta de utmaningar vår samtids kunskapssamhälle och globalisering innebär. Bildningsbegreppet kännetecknas av en tolkningskapacitet, en förmåga till selektion, värdering, meningsskapande och användningen av kunskap i praktisk handling. Landstinget sätter den demokratiserade bildningsprocessen i fokus som utmärks av aktivt medborgarskap, social inkludering och personlig utveckling. Folkbildning kan stödja människor att utveckla egenmakt (eng. empowerment), ge potential till länets invånare att själva forma och ta makten över sina liv och skapa ett meningsinnehåll. Landstingets hållning till invånarnas engagemang i kultur och folkbildning lyder: Att uppleva tillvaron som begriplig, meningsfull och hanterlig är betydelsefullt för individens hälsa och välbefinnande. Att ha tryggheten att tillhöra en grupp och ha förmåga att orientera sig i samhällets mångfald och informationsflöde gör att vi mår bra och kan vara aktiva medborgare, till exempel genom engagemang i ideella organisationer. (Ur Landstingets kulturpolitiska strategier) Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kil@lul.se

23 2 (5) Landstingsbidragets reglering Kapitel 1 Allmänna villkor 1 Landstingsbidraget till studieförbunden är ett verksamhetsbidrag, som prövas genom ansökan och beviljas genom ett nämndbeslut för den tid som kulturnämnden beslutar, dock som längst tre år. Reservation görs för att kulturnämnden för varje år erhåller tillräckliga budgetmedel för ändamålet. 2 Ansökningar om bidrag prövas av landstingets kulturförvaltning Kultur i länet och beslutas av kulturnämnden. Ansökan ska göras på särskild blankett senast 1 oktober där datum gäller. Inkommen ansökan efter ansökningstidens utgång beaktas inte. 3 Landstingsbidrag kan beviljas studieförbund som är statsbidragsberättigat av Folkbildningsrådet och som bedriver folkbildningsverksamhet i Uppsala län. Beviljade bidrag enligt dessa regler lämnas till studieförbundens distriktsnivåer för att användas i folkbildningsverksamhet som bedrivs inom Uppsala län. Landstingsbidrag från Landstinget i Uppsala län får inte nyttjas för verksamhet som bedrivs i annat län. Med folkbildningsverksamhet avses studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. 4 För att beviljas landstingsbidrag ska studieförbundet ha eller planera verksamhet i fyra av länets åtta kommuner, så att så många av länets invånare som önskar ska ges möjlighet att delta i folkbildningsverksamhet. Det ansökande studieförbundet ska verka på demokratiska grunder, verka för demokratins idéer och respektera mänskliga fri- och rättigheter. Det ansökande studieförbundet får inte ha skulder hos kronofogdemyndigheten eller vara försatt i konkurs. 5 Beviljandet av landstingsbidrag grundar sig på en bedömning av studieförbundens förmåga att uppfylla landstingets treåriga folkbildningsmål samt policy för bidrag till folkbildningen. Dock ska studieförbundens egna formulerade mål och planer beaktas med hänsyn till deras idémässiga profil och som anges i särskild ansökan. Studieförbundens mål och planer får inte detaljstyras av kulturnämnden inför beslut om beviljande av bidrag. Studieförbunden väljer själva metoder och arbetssätt. Beviljande av bidrag föregås av en partnerskapsliknande dialog mellan landstinget och det ansökande studieförbundet, där studieförbundet klargör sina verksamhetsmål och landstinget klargör sina folkbildningsmål i enlighet med bidragsplanen för perioden. Mötesdialogen ska protokollföras av Kultur i länet.

24 3 (5) 6 Erhållet landstingsbidrag ska särredovisas av studieförbunden enligt särskilda bestämmelser. Kultur i länet gör en bedömning om verksamheten utförts inom Uppsala län. Studieförbunden är återbetalningsskyldiga för erhållna bidrag som inte förbrukats. 7 Landstingsbidrag får inte användas till verksamhet med kommersiellt syfte. Kapitel 2 Landstingsbidragets syfte 8 Landstingsbidraget till studieförbunden ska ha till syfte att a) stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, b) bidra till att göra det möjligt för fler människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, c) bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, d) bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet, och e) bidra till att förverkliga landstingets kulturpolitiska mål. Kapitel 3 Landstingets fördelningsmodell för bidraget 9 Landstingets fördelningsmodell är en kvalitativ bedömningsmodell, som följer de bedömningskriterier kulturnämnden beslutar om. Modellen följer följdriktigheten planering, styrning, uppföljning. 10 Kulturnämnden beslutar om tre fokusområden som gäller för tre år i taget inom vilka beviljade bidrag riktas. Fokusområdena kan utgöra olika andelar av det totala bidraget. Kulturnämnden fastställer vid sammanträde under årets andra kvartal sin egen övergripande Bidragsplan för landstingsbidrag till studieförbunden inför varje treårsperiod. Bidragsplanen ska innehålla: a) fokusområden gällande för kommande treårsperiod, b) nämndens mål inom vart och ett av de valda fokusområdena, där prioriterad verksamhet, särskilda insatser och prioriterade målgrupper formuleras, c) övergripande bedömningskriterier för den närmaste treårsperioden med hänsyn till de valda fokusmområden som gäller för den närmaste perioden.

25 4 (5) 11 Studieförbundens ansökan ska innehålla en treårig handlingsplan, där sista ansökningsdag är 1 oktober. Handlingsplanen ska innehålla studieförbundets mål och planer för perioden, vilket/vilka fokusområden ansökan rör, var i länet verksamheten kommer att bedrivas, föreslagna aktiviteter, ansökt belopp liksom en budget för perioden. Ansökan sker på särskild blankett till vilken handlingsplanen samt övrig dokumentation bifogas i enlighet med kulturförvaltningens anvisningar. Ansökan som inkommer efter det att första året förflutit kan endast beviljas för den återstående delen av innevarande treårsperiod, det vill säga som högst för en tvåårsperiod. 12 Efter ansökningstidens utgång görs en måluppfyllelsebedömning av varje ansökan mot bakgrund av kulturnämndens beslutade bedömningskriterier och målen för kulturnämndens valda fokusområden. Bedömningar görs av en externrekryterad referensgrupp på tre personer, som tillsätts av kulturnämnden för tre år i taget. Referenspersoner som kan rekryteras ska stå fria från studieförbund vars ansökningar kan komma att bedömas och ska ha dokumenterad specialkunskap inom ett eller flera av kulturnämndens valda fokusområden. Referensgruppens bedömningar är rådgivande, medan kulturförvaltningen bereder ärendet och arbetar fram ett förslag till fördelningsbeslut till kulturnämnden, som är beslutande. 13 Metodiken vid bedömningar av ansökningar är att referensgruppen gör kvalitativa bedömningar med hjälp av skattningar, som används för att bedöma graden av måluppfyllelse. Bedömningar sker enligt följande ordning för vart och ett av varje fokusområde: Mål kriterium (skala) samlad bedömning Den samlade bedömningen är en kvalitativ bedömning av den sökande verksamhetens förmåga att uppfylla landstingets folkbildningsmål för det aktuella fokusområdet enligt följande bedömningsskala: Full måluppfyllelse (>75%) I huvudsak uppfyllt (75 50%) Delvis uppfyllt (50 25%) Inte uppfyllt (<25%) Därtill görs en ekonomisk bedömning av ansökan. Anvisningar i ansökningsblanketten specificerar vilka poster som är sökbara samt anger andra finansieringskällor. Denna information värderas i förhållande till planerad verksamhet och målsättningarna för perioden. 14 Den partnerskapslika dialogen mellan landstinget och studieförbunden sker i december varje år vid Kultur i länet. Inför varje ny treårsperiod del-

26 5 (5) tar kulturnämndens presidium i dialogerna, medan årliga avropsdialoger däremellan utförs på tjänstemannanivå. Med avropsdialog avses minst ett årligt avstämningsmöte med Kultur i länet, som bedömer om studieförbundets verksamhet rör sig i riktning mot de beslutade målen. Avvikelser från målsättningarna ska anmälas till Kultur i länet. Dialogmöten ska protokollföras. 15 Kulturnämnden beslutar om bidragsfördelningen vid sitt första sammanträde på det första året av varje ny treårsperiod. Följande års utbetalningar av beviljade bidrag är verkställighetsbeslut. 16 Utbetalningar av fleråriga bidrag sker efter årlig dialog och efter det att nödvändig dokumentation kommit Kultur i länet tillhanda och värderats. Studieförbund som inte samverkar i årliga dialoger kan förvägras utbetalning av beslutade bidrag. Kapitel 4 Uppföljning, redovisning och utvärdering 17 Uppföljning av erhållet bidrag sker årligen senast vid det datum kulturförvaltningen beslutar om. Studieförbundet lämnar avrop inför varje år, där det ingår en kvalitativ uppföljning och ekonomisk redovisning. En kvalitativ uppföljning görs årligen där studieförbundet redovisar sin måluppfyllnad genom de anvisningar Kultur i länet lämnar. Kultur i länet gör därefter en beskrivande bedömning av målens uppfyllelse som bildar grund för den årliga dialogen. 18 Slutredovisning av beviljade bidrag sker efter det att varje treårsperiod löpt ut och senast vid det datum kulturförvaltningen beslutar om. Redovisning ska styrkas av auktoriserad eller godkänd revisor för belopp som överstiger fem prisbasbelopp. 19 Kulturnämnden genomför en utvärdering inför varje ny bidragsperiod eller efter det att varje bidragsperiod avslutats. Med utvärdering avses en förklarande analys av bidragets effekter.

27 Dnr KUxxxx-xxxx BILAGA 2: FÖRSLAG Bidragsplan för landstingsbidrag till studieförbunden I enlighet med reglerna för landstingsbidrag till studieförbunden i Uppsala län beslutar kulturnämnden om följande fokusområden, mål och prioriteringar för perioden Fokusområden för perioden ) Förebyggande folkhälsoarbete 2) Ungdomskultur (13 25 år) 3) Demokratifrämjande verksamhet 2. Mål för varje fokusområde Fokusområde 1: Kulturnämndens mål för förebyggande folkhälsoarbete är att Skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela länets befolkning Stödja insatser som bidrar till att länets medborgare kan öka sitt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom deltagande i folkbildningens mötesplatser, som kan ge en känsla av sammanhang Främja utvecklandet av en medvetenhet om sambanden mellan levnadssätt, miljövillkor och globala hållbarhetsfrågor Stödja länets medborgare, oavsett sjukdom, smärtor och ålderskrämpor, att bygga sociala nätverk, utveckla självförtroendet och tron på den egna förmågan att delta i samhällsutvecklingen Stödja utsatta grupper i länet som riskerar ohälsa, så att de skyddsfaktorer stärks som bidrar till egenmakt i livssituationen, undvikande av passivitet och främjandet av delaktighet i samhället Stödja samverkansinitiativ mellan olika parter som strävar efter att nå grupper som riskerar ohälsa Förbättra allmänhetens kunskap om sambandet mellan kultur och hälsa Öka medborgarnas välmående genom eget deltagande i kulturverksamhet Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kil@lul.se

28 2 (3) Prioriterade målgrupper för förebyggande folkhälsoarbete Medborgare med funktionsnedsättningar Medborgare i kontakt med vården Utsatta grupper som riskerar ohälsa Personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Fokusområde 2: Kulturnämndens mål för ungdomskultur (13-25 år) är att Främja barns och ungas möjligheter till meningsfulla fritidsaktiviteter i länet Stödja barns och ungas möjligheter att ta del av ett rikt kulturutbud och delta i eget kreativt skapande Stödja ökad samverkan mellan studieförbund, kulturskapare och andra av samhällets aktörer, för att utveckla färdigheterna hos ungdomar till att delta i en samhällsgemenskap, till självständigt tänkande och till att kunna påverka sin livssituation Stödja ungdomar att kunna ta eget ansvar för sin hälsa och sitt fysiska och psykiska välbefinnande genom att kunna tillägna sig goda och hälsosamma levnadsvanor Stödja ungdomar i sitt vuxenblivande Öka andelen unga som tar del av folkbildningens utbud Fokusområde 3: Kulturnämndens mål för demokratifrämjande verksamhet är att Stödja utvecklandet av medborgerlighet och demokratisk kompetens Stödja människor att stärka sitt sociala kapital sin solidaritet med och tillit till samhället Främja människors möjlighet att skapa egenmakt i sin livssituation (eng. empowerment) Förbättra förutsättningarna för nya grupper inom folkbildningen att kunna ta del av folkbildningens utbud Öka den digitala delaktigheten hos länets invånare genom riktade satsningar på att lära länsinvånarna att navigera och kommunicera på nätet Främja ökad mångfald inom folkbildningen i rekryteringen av deltagare, ledare, i kurser och utbud Främja möten mellan människor som är varandra olika Prioriterade grupper för demokratifrämjande verksamhet Nya målgrupper

29 3 (3) 3. Referensgruppens måluppfyllelsebedömning 3.1. Önskvärda typer av effekter av landstingets bidragsinsatser Kulturnämnden eftertraktar olika typer av kvalitativa effekter av en bidragsunderstödd folkbildningsverksamhet utifrån de tre fokusområdena. Bedömningskriterierna är: A. Kunskaper och attityder till kunskap B. Personlig utveckling C. Välmående D. Gemenskap E. Komma vidare i livet F. Medborgerlighet G. Socialt kapital H. Kulturvärden I. Ökad allmänbildningsnivå 4. Uppföljning, redovisning och utvärdering Redovisning av föregående år ska vara Kultur i länet tillhanda senast 15 november. Första årets redovisning sker senast 15 november 2014 för perioden januari t.o.m. november. Efter det att fördelningsbeslutet fattats meddelas vilka faktorer som ska följas upp som mått på kvalitativa effekter. Exempel på redovisningsmått kan vara resultat från kursutvärderingar, t.ex. deltagarnas självskattningar efter deltagande i studieförbundets satsningar, andel unika individer etc. Kultur i länet gör en bedömning av om målen uppfyllts. Övergripande frågor som kan bedömas av kulturförvaltningen i en uppföljning av beviljade bidragsansökningar är: Vilket var målet? Blev målet uppfyllt? Var måluppfyllelsen ett resultat av bidraget? Hur stor del av verksamhetens kostnader gick åt till åtgärden? Studieförbundens slutredovisning av treårsperioden sker senast 1 februari Kulturnämnden avser att genomföra en första utvärdering som beslutsunderlag inför antagandet av en ny bidragsplan, det vill säga då de första två årens redovisningar har lämnats till Kultur i länet.

30 Calle Nathanson Förvaltningschef Föredragningspromemoria Kulturnämndens arbetsutskott Remissvar på Statskontorets rapport 2012:26, Bidrag till försvarshistoriska museiverksamheter Dnr KU Beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta sända remissvar på Statskontorets rapport i enlighet med förvaltningens förslag. Kulturnämndens beslut delges landstingsstyrelsen. Ärende Kulturdepartementet har sänt ovanstående rapport från Statskontoret på remiss till landstinget. Remissen inkom till landstingets kansli (CK ) och överlämnades av landstingsstyrelsen till kulturnämnden (KU ) för yttrande. Kultur i länet har sammanställt ett förslag till remissvar. Sista dag för lämnande av yttrande är den 12 februari Bilaga Förvaltningens förslag på synpunkter

31 Dnr KU Administrativa staben Jeanette Wetterström Tfn E-post Kulturdepartementet Stockholm Landstinget i Uppsala läns yttrande över Statskontorets rapport om Bidrag till försvarshistorisk verksamhet en översyn 2012:26 Sammanfattande synpunkter Kulturnämnden har tagit del av ovanstående rapport och framför följande sammanfattande synpunkter av principiell art: Kulturnämnden är som regel positiv till ökad regionalisering och decentralisering av statliga medel på kulturområdet. Kulturnämnden avstyrker utredningens förslag om att i det här fallet tillämpa kultursamverkansmodellen eftersom det innebär en övervältring av kostnadsansvaret från staten till landsting och kommuner. Kulturnämnden ställer sig principiellt positiv till ambitionen med översynen. Kulturnämnden väljer att inte ta ställning till de tre föreslagna alternativen på kort sikt. Kulturnämndens synpunkter Kulturnämnden ser att det är bra att statlig bidragsgivning präglas av transparens, klargjord ansvarsfördelning och tydliga syften på det sätt som Statskontorets rapport uttrycker. Landstingsfullmäktige i Landstinget i Uppsala län har under år 2012 antagit en Regional kulturplan för Uppsala län och går in i kultursamverkansmodellen under år Planen är i skrivande stund inlämnad till Statens kulturråd som bereder frågan om medelstilldelning. Kulturnämnden har under framställandet av länets första kulturplan utvecklat dialoger och samverkan med en mängd olika parter inom kulturlivet i länet. Kulturnämnden ser positivt på möjligheterna med samverkansmodellen, där landstingen får möjlighet att samverka och föra levande dialoger med länets kulturaktörer och kulturinstitutioner och fördela de statliga medlen på kulturområdet. Hittills har kulturinstitutioner tillkommit som nya för landstingets bidragsgivning i och med införandet av samverkansmodellen i Uppsala län, såsom Uppsala Stadsteater AB. Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kil@lul.se

32 2 (2) I Uppsala län etableras det nya Sveriges Försvarstelemuseum, Teleseum, i Enköpings kommun med statliga medel och med medel från Enköpings kommun. Teleseum etableras och utvecklas utifrån de föremål som bevarats av Garnisonmuseet vid Ledningsregementet i Enköping samt från föremål från armén, marinen och flygvapnet som samlats inom ramen för Försvarets Historiska Telesamlingar (FHT). Idag har detta museum inga beröringspunkter med landstingets kulturnämnds ansvarsområde eller samverkansmodellen i Uppsala län. Statskontorets översyn föreslår i allmänhet att dagens statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter på sikt förs in i modellen för regional kultursamverkan. Bakgrunden till satsningarna på det försvarshistoriska området uttrycks vidare i Statskontorets rapport vara statens ambition att satsa på en vidare publik verksamhet för det försvarshistoriska kulturarvet och därmed kunna öka på intäkterna från besökare, för att på sikt kunna minska statens bidrag. Kulturnämnden vill dock framhålla de svårigheter som många kulturinstitutioner och kulturorganisationer av tradition brottas med. Kulturnämnden vill föra fram vikten av att på ett korrekt sätt tolka den kostnadsstruktur som ofta återfinns i kulturorganisationer som t.ex. museer, där lönekostnaderna är en hög och betungande del tillsammans med kostnader för lokaler och bevarande. Kulturekonomer har sedan länge benämnt detta en kostnadssjuka för kulturorganisationer, där ökade lönekostnader inte kan kompenseras av volymökningar i produktionen, d.v.s. ökade besöksintäkter. Rent principiellt riskerar statens krav på medfinansiering från regionerna och på allt fler kulturområden att på sikt bli ekonomiskt betungande för de regioner som kan beröras. Om regionerna ska gå in som medfinansiär måste den regionala betydelsen av en verksamhet först värderas och motiveras. Det torde vara så att staten alltjämt har det största intresset i att försvarshistoriska verksamheter bevaras och vårdas och att staten därför inte bör överföra frågan till kultursamverkansmodellen med anledning av att regionerna ska sörja för de finansiella behoven. Det är väsentligt att göra en noggrann ansvarsfördelning på området. När verksamheten är inriktad på ett försvarshistoriskt kulturarv bör staten stå för det ekonomiska ansvaret. Ove Hultquist Ordförande i kulturnämnden Calle Nathanson Kulturdirektör

33 FÖRSLAG ÅRSPROGRAM 2013 Kulturnämndens sammanträden startar kl.13.00, Gruppmöten kan hållas från kl Kulturnämndens AU, Kulturnämnden, Landstingsstyrelsen, Landstingsfullmäktige Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Kulturnämnden AU Ons 30 Ons 6 Ons 3 Ons 5 Ons 4 Ons 9 Ons 6 Ons 4 Kulturnämnden Ons 13 Ons 20 Ons 17 Tisd 18 Ons 18 Ons 23 Ons 20 Ons 18 Landstingsstyrelsen Mån 25 Tis 2, Mån 29 Mån 27 Mån 24 Mån 30 Mån 28 Mån 25 Mån 16 Landstingsfullmäktige Tis 5 Ons 24 Må 17 Tisd 18 Ons 25 (reserv) Ons 20 (Koncernledn. /Calle) Tors 24 Tors 7 Tors 11 Tors 16 Ons 19 Tors 5 Tors 17 Tors 12

34 Calle Nathanson Förvaltningschef Föredragningspromemoria Kulturnämnden Disciplinärende på Wiks folkhögskola Beslut Kulturnämnden beslutar i disciplinärende i enlighet med muntlig föredragning att uppdra åt förvaltningen att revidera delegationsordningen för att underlätta beslutsfattandet vid kommande brådskande disciplinärenden. Ärende Kulturdirektör Calle Nathanson lämnar muntligt föredrag om disciplinära åtgärder vid Wiks folkhögskola. I samband med beslutet har brister i delegationsordningen upptäckts varför förvaltningen föreslår att kulturnämnden lämnar uppdrag åt förvaltningen att genomföra en revision av delegationsordningen som nämnden kan fatta beslut om vid sitt första sammanträde 2013.

35 Handlingsplan: Regional kulturplan för Uppsala län Med början 2011 införs successivt över landet en ny modell för fördelning av statens stöd till regional kulturverksamhet. Modellen kallas kultursamverkansmodellen och Landstinget i Uppsala län går in modellen år Kultursamverkansmodellen innebär att alla landsting ska upprätta en kulturplan. Kulturplanen ska utgöra grund för Statens kulturråds beslut om fördelning av statsbidrag till regionala kulturverksamheter. Statsbidraget ges som ett enda samlat anslag till landstinget, som sedan ansvarar för vidarefördelningen av medlen till kulturverksamheter i länet. Landstinget i Uppsala län har tagit fram en regional kulturplan i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets kulturliv. Regional kulturplan för Uppsala län antogs av landstingsfullmäktige i juni Kulturplanen anger länets prioriteringar på kulturområdet och kommer att ligga till grund för landstingets vidarefördelning av de statliga medlen. Den här handlingsplanen redovisar planerade insatser kopplade till kulturplanens särskilda satsningar inom tre utvecklingsområden: ett rikare konstliv, en ökad kulturell delaktighet och en attraktivare livsmiljö. För varje särskild satsning redovisas ett mål samt indikatorer för år 2013 respektive Indikatorerna ska möjliggöra en årlig uppföljning av de insatser och aktiviteter som genomförts för att säkerställa att arbetet leder mot målet. Ett rikare konstliv utvecklingsområden Litteraturen Stödja det litterära arvet i länet och erbjuda en plats där författare och litterära förmågor kan utvecklas och mötas. Detta genom att tillsammans med bland annat länets kommuner, bibliotek och aktörer inom folkbildningsområdet verka för en samordnad litteratursatsning, med ett litteraturcentrum som långsiktigt mål. Mål: Ett Litteraturcentrum Uppsala län finns etablerat för att stärka det litterära Uppsala län. Indikator år 2013: Framtida organisation för Litteraturcentrum Uppsala län har utretts. En försöksverksamhet med programpunkter, workshops och litteraturevents har genomförts. Indikator år 2014: En fungerande organisation för Litteraturcentrum Uppsala län med ett mindre kansli har etablerats. Lyfta fram den uppländska litteraturen på den länsgemensamma webben Bibli genom stöd till webbsamarbetet. Mål: Uppländska författare och deras verk presenteras på Bibli.

36 2 (12) Indikatorer år : Minst en ny uppländsk författare och minst två nya verk av uppländska författare har årligen presenterats närmare på Bibli. Scenkonsten Genom Musik i Uppland och Uppsala stadsteater producera högkvalitativa produktioner inom scenkonstområdet. Mål: Musik i Uppland och Uppsala stadsteater producerar scenkonstproduktioner av hög kvalitet. Indikatorer år : Musik i Uppland och Uppsala stadsteater har fortsatt brett utbud av scenkonstproduktioner av hög kvalitet. Antal produktioner har följts upp i den årliga uppföljningen av Kultursamverkansmodellen (2014). Utökat samarbete mellan Musik i Uppland och Uppsala Konsert & Kongress. Mål: Musik i Uppland och Uppsala Konsert & Kongress har ett samarbete som stärker länsmusiken och ger större lyskraft för konserthuset. Indikator år 2013: Musik i Uppland och Uppsala Konsert & Kongress har inlett minst ett nytt samarbete. Indikator år 2014: Bör definieras utifrån utfall av verksamhet år Ge länsinvånarna samma möjlighet att ta del av teater- och dansevenemang av hög kvalitet som av musikevenemang, bland annat genom att tillsammans med länets kommuner inleda försök med en scenkonstkarusell. Mål: En scenkonstkarusell erbjuds länets kommuner för att ge länsinvånarna ökad tillgång till professionella teater- och dansföreställningar. Indikator år 2013: Konsertkarusellen, som är inspiration till scenkonstkarusellen, har utvärderats. En modell för scenkonstkarusellen har tagits fram tillsammans med länets kommuner och aktörer inom scenkonstområdet. Indikator år 2014: En scenkonstkarusell har erbjudits till länets kommuner på försök. Uppdra åt Uppsala stadsteater att undersöka möjligheten för teatern att särskilt satsa på ett interaktivt publikarbete med en utökad barn- och ungdomsverksamhet i fokus. Mål: Uppsala stadsteater tar fram föreställningar av, med och för barn och unga i Uppsala län.

37 3 (12) Indikatorer år : En modell för att arbeta med dramatik av, med och för barn och unga har tagits fram. En försöksverksamhet har genomförts där minst fem kommuner har deltagit. Bild- och formkonsten Skapa förutsättningar för en regional konstverksamhet i dialog med Uppsala kommun och Upplandsmuseet. Mål: En regional konstverksamhet erbjuder länets invånare en ökad tillgång till samtida konst. Indikator år 2013: En modell för regional konstverksamhet har tagits fram i dialog med länets kommuner och andra aktörer inom konst-/museiområdet. Indikatorer år 2014: En utställnings- och konststrategiskverksamhet har tagits fram och erbjudits till kommunerna. En utvärdering har genomförts av verksamheten. Tillgängliggöra landstingets konst för en bredare målgrupp genom pedagogiska projekt och informationsinsatser. Mål: Landstingets konst är mer tillgänglig för länets invånare genom nyttjande av den nya teknikens möjligheter. Indikator år 2013: Möjligheten att förmedla information om landstingets konst via digital teknik har utretts (produktutveckling). Indikator år 2014: Landstingets konst har tillgängliggjorts genom digital teknik, till exempel genom mobilapplikation. Föra en könsuppdelad statistik över stipendier, inköp och offentliga utsmyckningar. Mål: Kultur i länet för könsuppdelad statistik över kulturstipendier och inköp inom konstnärlig gestaltning. Indikator år 2013: Mallar har tagits fram och databaser har uppdaterats så att könsuppdelad statistik förs och sparas systematiskt. Indikator år 2014: Könsuppdelad statistik förs över mottagare av kulturstipendier och inköp av konst inom konstnärlig gestaltning. Vid bidragsgivning till utställningsverksamhet ställa krav på att bidragsmottagaren arvoderar medverkande konstnärer enligt MU-avtalet. Mål: Alla verksamheter som erhåller bidrag från Kultur i länet följer MU-avtalet. Indikatorer år 2013: Vid översyn av Kultur i länets kulturstöd har krav om arvodering enligt MU-avtalet förts in i nya bidragsregler. Även

38 4 (12) institutioner/verksamheter som erhåller årligt verksamhetsbidrag från landstinget har informerats om att de ska arvodera konstnärer enligt MU-avtalet i de fall det är aktuellt. Indikator år 2014: Konstnärer har arvoderats enligt MU-avtalet i de fall de engagerats av verksamheter/projekt som erhållit stöd av landstinget. Konstlivets internationalisering Stödja initiativ som ökar internationaliseringen av länets konstliv, och särskilt beakta internationaliseringen vid ansökningar om ekonomiskt stöd Mål: Konstlivets internationalisering ökar och bidrar till att Uppsala län är en stark kulturregion med internationell lyskraft. Indikatorer år 2013: Vid översyn av Kultur i länets kulturstöd har möjligheten att ge stöd till internationaliseringen av länets konstliv beaktats. Förutsättningarna för att arrangera större internationella dansgästspel i länet har utretts. Indikatorer år 2014: Kultur i länets nya kulturstöd möjliggör en prioritering av stöd till insatser som ökar internationaliseringen av länets konstliv. Minst ett internationellt dansgästspel har arrangerats. Uppdra åt de regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från landstinget att ta med det internationella perspektivet vid planering av sin verksamhet Mål: De regionala kulturaktörer som får verksamhetsbidrag från landstinget arbetar (i de fall det är möjligt) med ett internationellt perspektiv på sitt verksamhetsområde. Indikator år 2013: De regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från landstinget via kultursamverkansmodellen har (i de fall det är möjligt) haft ett internationellt perspektiv i verksamheten under året. Indikator år 2014: De regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från landstinget har (i de fall det är möjligt) återrapporterat insatser för att öka konstlivets internationalisering vid uppföljningen av kultursamverkansmodellen. Utnyttja möjliga stöd till internationalisering av länets konst- och kulturliv genom EU-programmet Kreativa Europa Mål: Kultur i länet har stor kunskap om Kreativa Europa och fungerar som en resurs i frågan mot länets kommuner och kulturliv. Indikatorer år 2013: Kultur i länet är medlem i Access Europa och har följt konferenser och information gällande Kreativa Europas framväxt.

39 5 (12) Indikatorer år 2014: Kultur i länet har spridit information om möjligheten att söka stöd från Kreativa Europa via nätverk och den egna hemsidan. Kultur i länet har fortsatt medlemskap i Access Europa. En ökad kulturell delaktighet utvecklingsområden Kulturliv för alla Säkerställa att de regionala aktörerna arbetar aktivt med tillgänglighet, jämställdhet och interkultur genom att ta med perspektiven i de överenskommelser som tecknas Mål: Alla regionala kulturaktörer arbetar aktivt för ökad tillgänglighet och jämställdhet samt för fler interkulturella möten. Indikator år 2013: Alla regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från landstinget via kultursamverkansmodellen har under året haft ett tillgänglighets-, jämställdhets- och interkulturellt perspektiv på verksamheten. Indikator år 2014: Alla regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från landstinget har återrapporterat insatser för att öka kulturlivets tillgänglighet, jämställdhet samt interkulturalitet vid uppföljningen av kultursamverkansmodellen. Samtliga regionala kulturinstitutioner ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Mål: Alla regionala kulturinstitutioner arbetar aktivt för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Indikator år 2013: Samtliga regionala kulturinstitutioner har inlett arbetet med handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Indikator år 2014: Samtliga regionala kulturinstitutioner har tagit fram en handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vid bidragsgivning ställs krav på att bidragsmottagaren i möjligaste mån tillgängliggör verksamheten för personer med funktionsnedsättning Mål: Länets kulturliv har god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Indikator år 2013: Vid översyn av Kultur i länets kulturstöd och vid framtagandet av nya riktlinjer för bidragsgivning har krav på största möjliga tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införts. Indikator år 2014: Kultur i länets nya kulturstöd, som ställer krav på att bidragsmottagaren i möjligaste mån tillgängliggör verksamheten för personer med funktionsnedsättning, har införts.

40 6 (12) Genom publikarbete och ökad satsning på uppsökande verksamhet få besökare få fler målgrupper till de regionala kulturaktörernas verksamheter Mål: De regionala kulturaktörernas verksamheter når fler av länets invånare. Indikator år 2013: De regionala kulturaktörerna har arbetat aktivt med publikarbete och/eller uppsökande verksamhet. Indikatorer år 2014: Alla regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från landstinget har vid uppföljning av Kultursamverkansmodellen redovisat insatser för att nå fler av länets invånare. De regionala kulturaktörerna har fortsatt arbetat aktivt med publikarbete och/eller uppsökande verksamhet. Stödja initiativ som ökar mångfalden i länets kulturliv och särskilt beakta de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sin kulturella identitet Mål: Länets kulturliv präglas av mångfald och de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sin kulturella identitet ökar. Indikatorer år 2013: Alla regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från landstinget arbetar aktivt med ökad mångfald. Kultur i länet har arbetat med att sprida nationella minoriteternas kultur. Kultur i länet har fortsatt gjort särskilda satsningar på finsk kultur som en följd av att landstinget är finskt förvaltningsområde. Indikatorer år 2014: Alla regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från landstinget har vid uppföljning av Kultursamverkansmodellen redovisat insatser för ökad mångfald. Kultur i länet har arbetat med att sprida nationella minoriteternas kultur. Kultur i länet har fortsatt gjort särskilda satsningar på finsk kultur som en följd av att landstinget är finskt förvaltningsområde. Kultur för barn och unga Utveckla satsningen på Kulturbuss, så att fler elever kan ta del av fler kulturella resmål, bland annat genom att utvidga erbjudandet till att gälla även stadstrafiken i Uppsala Mål: En utvecklad satsning på Kulturbuss möjliggör för fler elever att ta del av fler kulturella resmål. Indikatorer år : Nytt avtal om Kulturbussar har tecknats där även stadstrafiken i Uppsala inkluderas i erbjudandet. Ny resmålslista har tagits fram. Möjliggöra för fler barn och unga att möte kultur i skolan och på sin fritid genom att utveckla Kulturkrafts arbete

41 7 (12) Mål: Fler av länets barn och unga möter kultur i skola och på sin fritid. Indikator år 2013: Kultur i länet/kulturkraft har genomfört en särskild informationsinsats riktat mot några av länets kommuner gällande ansvarsfördelning för kultur i skolan. Kulturkraft har genomfört minst två aktiviteter för målgruppen år. Indikator år 2014: Kultur i länet/kulturkraft har genomfört en särskild informationsinsats riktat mot resterande av länets kommuner gällande ansvarsfördelning för kultur i skolan. Kulturkraft har genomfört minst två aktiviteter för målgruppen år. Genom ökad samverkan mellan studieförbund, kulturskapare och bibliotek utveckla stöd till ungas eget skapande inom litteraturområdet samt utveckla det lässtimulerande arbetet mot barn och unga Mål: Ungas möjlighet till eget skapande (inom litteraturområdet) ökar i länet. Det lässtimulerande arbetet mot barn och unga utvecklas. Indikator år 2013: Länsbiblioteket har inrättat en ny tjänst, en konsulent med inriktning på litteratur- och läsfrämjande arbete. Indikator år 2014: Bör definieras utifrån utfall av verksamhet år Digital delaktighet Öka den digitala delaktigheten hos länets invånare genom riktade satsningar på att lära länsinvånarna navigera och kommunicera på nätet. Satsningen bör genomföras genom ökad samverkan mellan aktörer som direkt når medborgarna som till exempel bibliotek, studieförbund och folkhögskolor Mål: Den digitala delaktigheten hos länets invånare har ökat. Indikator år : Länsbiblioteket har arbetat aktivt med satsningar som syftar till att lära länsinvånarna att navigera och kommunicera på Internet, till exempel Digidel. Stödja de biografer i länet som önskar införa digital teknik, med målet att det ska finnas minst en digitaliserad biograf i varje kommun Mål: I länets samtliga kommuner finns minst en digitaliserad biograf. Indikatorer år 2013: Kultur i länet har arrangerat seminarier om den nya teknikens möjligheter till exempel Live Cinema. Kultur i länet har informerat de biografer som ännu inte infört den nya tekniken om alternativ teknik i en lägre prisklass och om nya visningsfönster.

42 8 (12) Indikator år 2014: Bör definieras utifrån utfall av verksamhet år Digitalisera regionala samlingar och arkiv för att öka tillgängligheten till vårt kulturarv Mål: Den digitala tekniken medför ökad tillgänglighet till våra regionala samlingar och arkiv. Indikatorer år : De regionala arkiven och Upplandsmuseet har fortsatt sitt arbete med att digitalisera sina arkiv och samlingar. Kultur i länet har bland annat genom samtal med BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) undersökt möjligheten till att tillgängliggöra den egna konstsamlingen (konstnärliga gestaltningsarbetet) digitalt. Kultur och hälsa Inleda samarbete med ledande nationella och internationella nätverk inom området kultur och hälsa och följa den forskning som bedrivs på området Mål: Kunskapen om pågående forskning om kultur och hälsa ökar i länet. Indikatorer år : Kultur i länet har deltagit i nationella/nordiska nätverket för Kultur i vården. Kultur i länet har aktivt följt den forskning som bedrivs på området, bland annat av Centrum för kultur och hälsa. Kultur i länet har spridit information om kultur och hälsa i de nätverk som finns på Akademiska sjukhuset/landstinget gällande kultur-/hälsofrämjande arbete. Följa utvecklingen inom Kultur på recept och samverka med kommunerna gällande kultur för äldre Mål 1: Kultur i länet följer utvecklingen inom Kultur på recept. Indikatorer år : Kultur i länet har tagit del av resultat av genomförda projekt inom Kultur på recept och spridit dessa resultat i länet. Mål 2: Kultur i länet har ökad samverkan med länets kommuner gällande kultur för äldre. Indikator år 2013: Kultur i länet har inbjudit länets kommuner till minst ett möte gällande kultur för äldre. Indikator år 2014: Kultur i länet har inbjudit länets kommuner till minst två möten gällande kultur för äldre. Intensifiera samarbete och nätverkande med länets kommuner kring Kultur och hälsa

43 9 (12) Mål: Samarbetet med länets kommuner kring Kultur och hälsa ökar. Indikatorer år : Kultur i länet har bjudit in kommunernas Kultur i vården-ansvariga till nätverksträff vid minst två tillfällen per år. Landstingets och kommunernas Kultur i vården-ansvariga har samarbetat kring gemensamma kulturombudsträffar och/eller seminarier. En attraktivare livsmiljö utvecklingsområden Arrangörer och lokaler Tillsammans med länets kommuner och aktörer inom kultur- och folkbildningsområdet ta fram en handlingsplan för att lösa problemen med arrangörsskap och lokaler i länets olika delar. Mål: Länets kulturella infrastruktur stärks. Indikator år 2013: En handlingsplan har tagits fram för hur den kulturella infrastrukturen kan förbättras i länet (lokaler och arrangörer). Indikator år 2014: Flera av de brister/utvecklingsbehov som ringades in i handlingsplanen har åtgärdats i samverkan med länets kommuner och civilsamhället. Kulturmiljöer i länet Utveckla och tillgängliggöra kulturlandskapet och kulturmiljön på Wik i samarbete med Upplandsstiftelsen, Upplandsmuseet och Uppsala kommun Mål: Wiks kulturlandskap och kulturmiljö är mer attraktiv och tillgänglig för länets invånare och andra intresserade. Indikatorer år 2013: En bok om Wiks historia, kulturmiljö och kulturlandskap har tagits fram. En modell för professionell guideverksamhet på Wik har prövats i mindre skala. Indikator år 2014: Professionell guideverksamhet har etablerats på Wik. Samverkan med studieförbund har ökat kring mer publik kulturverksamhet på Wik och minst två nya kulturevenemang har arrangerats. Undersöka möjligheten att bidra till ett samlat besökscentrum för Vallonbruken Mål: Vallonbruken har ökad tillgänglighet.

44 10 (12) Indikator år 2013: Behovet av ett samlat besök besökscentrum för Vallonbruket har undersökts och landstingets roll i processen med att ta fram ett eventuellt besökscentrum har definierats. Indikator år 2014: Bör definieras utifrån utfall av verksamhet år Utveckla Gamla Uppsala som besöksmål genom att Upplandsmuseet som länets kulturarvsinstitution tar ett övergripande ansvar och knyter samman besöksmålen i området, inklusive det egna friluftsmuseet Disagården Mål: Besöksmålet Gamla Uppsala är utvecklat genom ett ökat ansvarstagande av Upplandsmuseet. Indikator år 2013: Upplandsmuseet och Kultur i länet har tillsammans med Riksantikvarieämbetet undersökt förutsättningarna för att landstinget tar över ansvaret och driften för Gamla Uppsala museum. Indikator år 2014: Bör definieras utifrån utfall av verksamhet år Uppdra åt Upplandsmuseet att skapa ett nätverk för samarbete, diskussion och erfarenhetsutbyte inom kulturmiljöområdet. Till nätverket bjuds bland annat in representanter från SLU och länsstyrelsen Mål: Det finns ett utvecklat samarbete i länet mellan olika aktörer inom kulturmiljöområdet. Indikatorer år 2013: Upplandsmuseet har identifierat vilka olika aktörer som bör ha representationskap i nätverk för samarbete inom kulturmiljöområdet. Minst ett möte med nätverket har hållits. Indikator år 2014: Minst två möten med nätverket har hållits. Konst i det offentliga rummet Tillsammans med länets kommuner och andra aktörer stärka konstens och kulturens roll i det offentliga rummet och utveckla satsningen på att visa samtida konst på offentliga platser runt om i länet Mål: Kulturens roll i det offentliga rummet är stärkt och det finns fler möjligheter att möta samtida konst på offentliga platser i länet. Indikatorer år 2013: Det regionala nätverket för konst i offentlig miljö har haft minst ett möte. Den pedagogiska verksamheten kring länets visningsstationer för videokonst har utvecklats (Videogud) och en videokonstfestival har arrangerats. Indikator år 2014: Det regionala nätverket för konst i offentlig miljö har haft minst två möten.

45 11 (12) Följa och initiera forskning gällande utformning av vårdlokaler kopplat till konstnärlig gestaltning Mål: Kultur i länet har ökad kunskap om forskning gällande utformning av vårdlokaler kopplat till konstnärlig gestaltning. Indikatorer år : Medverka till att gestaltningsprojektet på Akademiska sjukhuset har förankrats och information om projektet har spridits. Kultur i länet har arbetat inom Forum Vårdbyggnad/Hälsofrämjande sjukhus. Möjligheterna till samarbete med Chalmers/HDK har undersökts. Ta fram en handlingsplan för hur landstinget ska hantera den konstnärliga gestaltningen i de landstingslokaler som annan aktör bedriver verksamhet i Mål: Den konstnärliga gestaltningen i de landstingslokaler som annan aktör bedriver verksamhet i genomförs på konsekvent sätt. Indikator år 2013: Principer och avtal (handlingsplan) för konst i lokaler med externa aktörer har tagits fram tillsammans med landstingets upphandlingsavdelning. Indikator år 2014: Handlingsplanen för konst i lokaler med externa aktörer har följts i arbetet med konstnärlig gestaltning. Kultur, kreativa sektorn och samhällsutveckling Fördjupa pågående samarbete inom området humaniora/samhällsvetenskap med Uppsala universitet och Regionförbundet Mål: Samarbetet med Regionförbundet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Uppsala universitet är fördjupat inom området humaniora/samhällsvetenskap. Indikator år 2013: Kultur i länet har under året varit en av aktörerna i RUSA. Möjligheterna till ökat samarbete mellan Kultur i länet och universiteten har utforskats. Indikator år 2014: Kultur i länet har under året varit en av aktörerna i RUSA. Kultur i länet har inlett minst ett nytt samarbete med något av universiteten. Fördjupa deltagandet i det nationella nätverket kring Cultural Planning och tillsammans med länets kommuner diskutera möjligheten att använda metoden i vårt län Mål: Kultur i länet är en resurs för länets kommuner vid arbetet med Cultural Planning.

46 Indikatorer år 2013: Kultur i länet har inbjudit till möte med regionala nätverket för Cultural Planning minst två gånger. Seminarium/mindre utbildning om Cultural Planning har hållits för länets intresserade tjänstemän och politiker. Kultur i länet har deltagit i nationella nätverkets träffar. Indikatorer år 2014: Kultur i länet har inbjudit till möte med regionala nätverket för Cultural Planning minst två gånger samt arrangerat en regional workshop. Kultur i länet har deltagit i nationella nätverkets träffar. 12 (12)

47

48

49

50

51

52

53

54

55