Nyttan med RFID i IKEAs försörjningskedja - Ett sätt för IKEA att uppnå spårbarhet

Transkript

1 Lunds Universitet Institutionen för Designvetenskap Avdelningen för Förpackningslogistik Lunds Tekniska Högskola Nyttan med RFID i IKEAs försörjningskedja - Ett sätt för IKEA att uppnå spårbarhet Examensarbete vid Institutionen för Förpackningslogistik, VT-02 Författare: Handledare: Sven Morén & Jesper Samuelsson Mats Johnsson, Universitetslektor vid Institutionen för Förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola. Daniel Hellström, Doktorand vid Institutionen för Förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola. Allan Dickner, Förpackningschef inom IKEA-koncernen.

2 Förord Detta är ett examensarbete inom förpackningslogistik som behandlar spårbarhet och möjligheten att bygga upp ett nytt märkningssystem beståendes av Radio Frekvent IDentifikation. Vi skulle vilja framföra ett tack till berörda inom IKEA, framförallt Allan Dickner för all den hjälp som har vi har erhållit under arbetets gång. Vi vill vidare tacka de intervjupersoner som ställt upp för intervjuer och delat med sig av deras tankar och funderingar på problemet. Ett stort tack riktas även till handledarna på institutionen för designvetenskap och förpackningslogistik, Mats Johnsson och Daniel Hellström, för den vägledning och uppmuntran som de givit under arbetets gång. Lund, Sven Morén Jesper Samuelsson I

3 Sammanfattning Titel - Författare - Nyttan med RFID i IKEAs försörjningskedja - Ett sätt för IKEA att uppnå spårbarhet. Sven Morén Jesper Samuelsson Handledare - Mats Johnsson, Universitetslektor vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola. Daniel Hellström, Doktorand vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola. Allan Dickner, Förpackningschef inom IKEA-koncernen. Nyckelord - Spårbarhet, Märkningssystem, RadioFrekvent IDentifikation, Information. Problembakgrund - Syfte - Metod - Informationsteknologin har medfört stora förändringar för dagens företag. Några av utvecklingarna inom IT är Automatic Identification and Data Collection, vilket har inneburit en avsevärd förbättring med avseende på mängden korrektöverförd data. Radio Frequency IDentification (RFID) är en teknologi inom AIDCområdet som har börjat användas allt mer, vilket också IKEA uppmärksammat. IKEA är ett multinationellt företag som expanderar kraftigt samtidigt som distributionen blir allt mer komplex, vilket ställer höga krav på ett effektivt och lättöverskådligt flöde. Det förekommer idag många och tidsödande mänskliga fel vid hanteringen av gods vid distributionscentralerna, vilket till stor del beror på olika standards och rutiner för de olika sändningarna. Den bristfälliga spårningen av gods ställer till med stora problem för IKEA då företaget ej vet var deras produkter befinner sig i SC och ej heller kan fastställa varför det förekommer felleveranser. Det är inte den fysiska förflyttningen som är IKEAs problem utan att få rätt information och rätt produkter till rätt ställe samt att godset lätt ska kunna följas genom hela SC. Införandet av ett nytt märkningssystem ställer krav på IKEAs Supply Chain, vilket kommer att innebära att förändringar blir nödvändiga. Syftet med detta arbete är därför att kartlägga vilka olika typer av vinster och krav som ett nytt märkningssystem samt spårbarhet kommer att innebära för IKEA. För att kunna lösa problemet på ett tillfredställande sätt valdes systemsynsättet då det förespråkar ett helhetsperspektiv som är viktigt vid en studie av en försörjningskedja. Angreppssättet som valdes var av kvalitativ art. Dock uteslöts aldrig ett kvantitativt angreppssätt då detta skulle inskränka på friheten i arbetet. Intervjuer har genomförts uteslutande med kvalitativ metod då detta medför en ökad förståelse för IKEA och ett bättre djup i informationsinsamlingen. II

4 Slutsatser - Vi har i detta arbete kommit fram till tre grundläggande krav som ställs på företaget för att kunna uppnå tillfredställande spårbarhet. Dessa krav är ett märkningssystem med tillhörande utrustning, ett integrerat och utvecklat informationssystem samt en integrerad Supply Chain. Vi har dragit slutsatsen att den information som märkningen bör innehålla och som även tillgodoser IKEAs krav är ett unikt nummer för varje plastlist, avsändare, mottagare, batchnummer, consignmentnummer, shipmentnummer, vikt och stapelbarhet, betalningsvillkor, hanteringsinformation, artikelspecifik information samt var och vilken tidpunkt som godset passerat en kontrollpunkt i SC. IKEA bör använda sig av en passiv Read/Write-modell med bärfrekvensen 13,56 MHz och med en hög minneskapacitet, vilken klarar av de krav som kommer att ställas på applikationen. Denna bärfrekvens är den som mest troligt också kommer att utvecklas till en industristandard. Dock anser vi det av yttersta vikt att IKEA tillsammans med EAN, UCC och E-com logistics arbetar för att utveckla en standard. En annan faktor som spelar in är det faktum att IKEA måste finna ett lämpligt sätt att applicera märkningen på plastlisten, då detta påverkar effektiviteten av RFID. Det kommer även att krävas ett betydligt mer integrerat informationssystem för att kunna ta tillvara den information ett spårbarhetssystem kommer att innebära. Företaget bör även ha informationen både på den fysiska enhetslasten och även tillgänglig i informationssystemet eftersom involverade parter ska kunna ta del av den. Det kommer även att krävas ett närmare samarbete mellan aktörerna i försörjningskedjan då det är viktigt att kommunikationen fungerar för att spårbarheten ska bli effektiv. Utan uppdatering längs hela försörjningskedjan kommer inte spårbarheten att bli av, vilket pekar på att IKEA bör integrera sina leverantörer i sina system. Vi anser även att ett slutet flöde för plastlisten är att rekommendera då detta innebär att IKEA skulle få bättre kontroll på plastlisten. Den största fördelen som uppnås med RFID är att IKEA hela tiden vet var deras produkter finns medan den största nackdelen är initialkostnaden. Vi har kommit fram till att fördelarna överväger nackdelarna på grund av att IKEA, för att även i framtiden vara konkurrenskraftig, måste ha ett bättre informationsflöde. Dessutom anser vi att RFID ligger i tiden och förr eller senare kommer flertalet aktörer på marknaden att använda sig av teknologin. Dock ser vi problem idag att införa detta system då tekniker inom RFID går väldigt fort fram och förutsättningarna ändras snabbt. III

5 Abstract Title - Authors - Supervisors - Keywords - Problem definition - The use of track and trace system in the IKEA Supply Chain. Sven Morén Jesper Samuelsson Mats Johnsson, Associate Professor at the Department of Design Sciences, Packaging Logistics, Lund Institute of Technology. Daniel Hellström, MSc (ME), Ph.D. Student at the Department of Design Sciences, Packaging Logistics, Lund Institute of Technology. Allan Dickner, Packaging Concept Manager within the IKEAgroup. Traceability, Automatic identification system, Radio Frequency IDentification, Information. Information Technology (IT) has changed business operations through the flow of information and has also provided visibility to the Supply Chain. One of the developments in Information Technology is Automatic Identification and Data Collection, which is essential to the Supply Chain and has meant a great improvement concerning the amount of correct transferred information. Radio Frequency IDentification is one of the most prominent symbologies within this technology and is growing in popularity, which IKEA has acknowledged. IKEA is a multinational company, which is expanding rapidly while the distribution flow is getting more complex. This creates difficulties and the need of an efficient and visible flow. Today the company has problems with human errors at the reception of goods, which largely depends on different standards and routines for various shipments. The ability to track and trace is low and causes a lot of problems for IKEA, not knowing where their goods are at a certain point of time. Nor can they establish the reason for that the shipment does not arrive in time or to the wrong destination. It is not the physical transfer that is the problem for IKEA; it is getting the right information to the right place at the right time that is the problem. Purpose - Method - The implementation of automatic identification system demands that changes have to take place in the IKEA Supply Chain. The purpose of this Master thesis is therefore to map out what the profits and demands of a traceability system, with focus on Radio Frequency IDentification, would be to the IKEA Supply Chain. In order to get the full picture of the Supply Chain there is a need to have a broad perspective and we therefore chose the system perspective. We conducted a qualitative study with key personnel IV

6 within the IKEA organisation. We did not exclude the quantitative approach due to the fact that it would restrict the liberty in our work. Conclusions - There are three basic demands to achieve traceability within the IKEA Supply Chain. These are: an automatic identification system, an integrated information system and an integrated Supply Chain. The RFID-tag should include a unique number for every list, sender, receiver, batch number, consignment number, shipment number, weight and stapeability, where and when the unit load has passed a control point, payment requirements, handling information and specific information concerning the product. IKEA should use a passive, Read/Write-tag with the frequency of MHz and a high memory capacity. This choice is based on the demands that IKEA has made and MHz will most probably become an industry standard. We believe that it is very important for IKEA in joint effort with EAN, UCC and E-com logistics to establish an industry standard. Another aspect that has effect on the efficiency of RFID is that IKEA must come up with a way to apply the tag on the list. The tag must be recyclable in order to reduce the total cost of implementation. The implementation also demands a more integrated information system in order to control the information flow that a traceability system signifies. IKEA should also carry the information on the tag as well as having it available in the information system for involved parties. The cooperation between the members of the Supply Chain must also be improved. It is of great importance that the communication works for the traceability to be efficient. Without updating the tag along the Supply Chain there will be no tracking and tracing, which implies that IKEA should integrate their suppliers in their systems. A closed loop system is recommended for the list because it provides the control that IKEA needs. The greatest advantage of traceability is that IKEA will always know where their products are, while the biggest disadvantage is the initial cost. Despite these costs we have concluded that the advantages are more important and weighs heavier than the disadvantages and we therefore recommend that IKEA implement the system, although not today. We believe that the difficulty with a system such as RFID is that the technology is continuously developing. RFID is in the call and sooner or later most of the actors on the market will implement the symbology. V

7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Målsättning Fokus och avgränsning Målgrupp Företagsbeskrivning Disposition Metod Metodsynsätt Metodansats Angreppssätt Utförande Litteraturgranskning Analysenhet och problemformulering Observation Analys och tolkning Rapport Teori Logistik Supply Chain Supply Chain Management Information och Informationssystem Automatic Identification and Data Collection Användningsområden Fördelar med AIDC Information Standardisering AIDC-teknologier Streckkoder Tvådimensionella streckkoder Godsetiketter Val av streckkod Avläsare Fördelar respektive nackdelar med streckkoder Radio Frekvent IDentifikation Användningsområden för RFID-applikationer Fördelar respektive nackdelar med RFID Standarder RFID-teknologier Framtiden Totalkostnadsanalys VI

8 Innehållsförteckning Kundservicekostnader Transportkostnader Hanteringskostnader Orderbehandlings- och informationskostnader Lagerhållningskostnader Spårbarhet Definition Olika spårbarhetsperspektiv Spårbarhet beroende på integration Modell Supply Chain Information Märkning Kostnader Empiri IKEAs Supply Chain IKEAs distribution Transporter Leverantör Control Points och Transitpunkter Distributionscentral Plastlisten Information och informationssystem Orderflöde Informationsflöde Fördelar respektive nackdelar P Märkning Tre nivåer Utrustning kopplat till märkning Krav Information på märkningen Fördelar och nackdelar Kostnader Kundservicekostnader Transportkostnader Hanteringskostnader Lagerhållningskostnader Spårbarhet Analys Spårbarhet Definition Varför IKEA bör ha bättre spårbarhet Krav på spårbarhet Supply Chain Distribution Transport VII

9 Innehållsförteckning Leverantörer Kontrollpunkter Distributionscenter Plastlisten Information Orderflöde Informationsflöde P Märkning Jämförelse mellan RFID-märkning och streckkoder Typ av RFID-märkning Placering av RFID Information på märkningen Kostnader Kundservicekostnader Transportkostnader Hanteringskostnader Orderbehandlings- och informationskostnader Lagerhållningskostnader Sammanfattning Slutsatser Krav för spårbarhet Krav på märkning Krav på informationssystem Krav på Supply Chain Fördelar och nackdelar Kostnader Rekommenderad RFID-applikation Fortsatt arbete Referenslista Skriftliga källor Muntliga källor Internet källor Bilaga A - Ordlista...i Bilaga B - Fraktdokument...iv Bilaga C Consignment...vi VIII

10 Innehållsförteckning Figurförteckning Figur 1. Avgränsningar i IKEAs SC Figur 2. Den kvalitativa forskningsprocessen Figur 3. Informationssystem Figur 4. Informationssystem i SC Figur 5. Grundstruktur för en streckkod Figur 6. Uppbyggnad av RFID med de vanligaste komponenterna Figur 7. Två olika typer läs- och skrivutrustning Figur 8. Exempel på utformning av olika RFID-tagar Figur 9. Totalkostnadsanalys Figur 10. Spårbarhetsperspektiv Figur 11. Olika nivåer i Supply Chain Figur 12. Modell Figur 13. IKEA Supply Chain Figur 14. IKEAs Distribution Figur 15. Placering av DC i världen Figur 16. Ritning av plastlisten Figur 17. Plastlistens flöde Figur 18. Informationssystem inom IKEA Figur 19. Order- och distributionsmetoder Figur 20. Informationsflöde vid orderbehandling Figur 21. Märkning på artikelnivå Figur 22. Streckkod vid hantering i DC Figur 23. Pilotprojektets flöde med flera leverantörer Figur 24. Pilotprojektets flöde med en leverantör Figur 25. Bedömning av kundservicekostnader Figur 26. Bedömning av transportkostnader Figur 27. Bedömning av hanteringskostnader Figur 28. Bedömning av orderbehandlings- och informationskostnader Figur 29. Bedömning av lagerhållningskostnader Tabellförteckning Tabell 1. Sammanställning av för- respektive nackdelar för märkning Tabell 2. Sammanställning av för- respektive nackdelar för information Tabell 3. Sammanställning av för- respektive nackdelar för Supply Chain IX

11 Kapitel 1 - Inledning 1 Inledning Detta kapitel kommer att behandla bakgrund till arbetet, problem, målsättning, avgränsningar och målgrupp. Detta för att skapa en grundläggande förståelse för problemet som arbetet kommer att behandla. Dessutom görs en kortfattad företagsbeskrivning för att ge läsaren en inblick i företaget. 1.1 Bakgrund Försörjningskedjan (Supply Chain) både domineras och möjliggörs av informationsteknologin. Det har inneburit stora förändringar för dagens företag och hur de opererar och kan innebära stora rationaliseringsvinster genom bland annat automatisering och koordinering. En av de viktigaste aspekterna som kommit ur denna teknologi är visualisering av Supply Chain (SC). Detta då företagsledare kan ta mer korrekta beslut inom områden där information tidigare saknades och det fungerar även som ett verktyg för överblick och kontroll av operationer och processer utan att hänsyn tas till geografisk lokalisering. Genom informationsteknologin kan även företagen inom SC koordinera sina operationer. En mycket viktig faktor för informationssystemet är att binda samman SC till en egen integrerad enhet. 1 Framfarten inom tillverkning, transporter och utvecklingen av datorer och IT har starkt påverkat SCMs utbredning bland företag. Den snabba utvecklingen av IT har medfört stora möjligheter till en effektivare logistik. Några av dessa utvecklingar har kommit inom Automatic Identification and Data Collection (AIDC)*, vilket har inneburit en avsevärd förbättring med avseende på mängden korrekt överförd data. Företag idag inser att kontroll över flöde leder till kortare ledtider, förbättrat resursutnyttjande, mindre kapital bundet i lager, vilket ger reducerade kostnader och för att uppnå effektivitet krävs det integration med de egna systemen. 2 Radio Frequency IDentification (RFID)* är en teknologi inom AIDCområdet som har börjat användas allt mer. Det finns många fördelar med denna teknik, vilket IKEA också uppmärksammat. RFID-teknologin är en kraftfull och effektiv teknologi som underlättar identifikation, spårning och kontroll över objekt. Tekniken expanderas och används allt mer frekvent, mycket på bekostnad av streckkoder. 3 IKEA är ett multinationellt företag som expanderar kraftigt. Företaget förväntas fördubbla sitt materialflöde inom ett par år, vilket ställer höga krav på ett effektivt och lättöverskådligt flöde. Det förekommer idag många och tidsödande mänskliga fel vid hanteringen av gods vid distributionscentralerna, vilket till stor del beror på olika standards och rutiner för de olika sändningarna. På varje pall använder man för närvarande fyra olika märkningar, en hos tillverkaren, en i kontrollpunkterna (exempelvis Control Point (CP)* och transitpunkt), en i Distributions Center (DC)* och en i varuhusen. 4 Spårningen av gods är idag nästan obefintlig, vilket beror på ett begränsat och långsamt informationsflöde. Detta ställer till med stora problem för IKEA då de ej vet var deras produkter befinner sig i SC och ej heller kan fastställa varför det förekommer felleveranser. IKEA agerar idag efter det att problem har 1 Schary, B., P., Skjott-Larsen, T. (2002), Managing the Global Supply Chain, s 291 ff. 2 Hill, J.M., Cameron, B. (2000), Automatic Identification and Data Collection: Scanning Into the Future, s 1., Sensor Review (1999), Increasing automation, coupled with the emergence of new applications, to provide stimulus for growth in auto ID equipment, s 1. 4 Intervju med Allan Dickner, Förpackningschef inom IKEA-koncernen,

12 Kapitel 1 - Inledning uppstått, men vill istället arbeta i ett förebyggande syfte. Ett väl fungerande märkningssystem skulle kunna underlätta detta arbete. IKEA vill även ha bättre kontroll över sitt flöde och kunna vara flexibel med hjälp av högteknologi. De vill även i framtiden vara konkurrenskraftiga och lägger därför stor vikt vid förbättringar och förändringar som kan göras för att ligga steget före sina konkurrenter. Distributionen blir också allt mer komplicerad med konsolideringspunkter, cross-docking* och direktleveranser som ett par exempel. Det är dock inte den fysiska förflyttningen som är IKEAs problem utan att få rätt information och rätt produkter till rätt ställe samt att godset lätt ska kunna följas genom hela SC. Detta är möjligt med streckkoder, men problemet blir mycket mer komplext än vad som önskas. IKEA är något osäker på vad det är för typ av information som kan tänkas behövas, men vill att märkningen skall kunna innehålla all den information som krävs för att åstadkomma ett mer överskådligt flöde. Det skall kunna gå att skriva till den nya märkningen allteftersom produkten utsätts för nya miljöer och påverkningar för att få en så komplett bild som möjligt av transporten. Märkning är så mycket mer än bara ett artikelnummer. Det skall finnas nödvändig information om hur produkten skall hanteras, vart den skall, hur den skall transporteras etcetera, vilket IKEA saknar idag. 5 I framtiden vill IKEA kunna utnyttja RFID även på produktnivå för att kunna ytterligare automatisera och rationalisera. De har en vision där produkten i sig är märkt med RFID. Detta skulle innebära att produkterna inte längre behöver avläsas manuellt utan sker istället med automatik. Kunden behöver då enbart passera kassan för att få ett kvitto på de produkter han valt att inhandla. Därför är RFID så mycket mer än bara högteknologi, det är ett steg i ledet. 6 IKEA har utvecklat en ny sorts list som kommer att fungera som en pall. Denna skulle kunna effektivisera godsflödet och reducera kostnaderna förknippade med hanteringen av godset. Denna nya list som är tillverkad i plast vill företaget kunna återanvända genom att smälta ner för att sedan kunna gjuta en ny, vilket kommer att medföra svårigheter vad gäller godsmärkningen. Ska RFID användas måste denna fastsättas på ett sätt som gör det möjligt att bortta den utan komplikationer på ett snabbt och enkelt sätt. Med den nya plastlisten vill IKEA kunna anpassa enhetslasten efter produkten, istället för som nu anpassa produkterna efter enhetslasten. Detta för att kunna tillgodose kundernas allt ökade krav. 7 IKEA har ett väldigt utspritt leverantörsnät och det skickas retur av pallar i Europa för ungefär 70 till 80 miljoner SEK som också ökar ju mer utspridda leverantörerna är. Med ett minskat transportbehov, reduceras även belastningen på miljön och den nya plastlisten beräknar, enligt Allan Dickner på IKEA, minska transportbehovet av retursändningar med 97 procent. Detta är en avsevärd förbättring och med tanke på att godsskador på grund av dåliga träpallar kostar IKEA årligen miljontals kronor så är plastlisten något som IKEA satsar väldigt mycket på Problemformulering IKEA har idag stora svårigheter att kunna spåra enhetslaster i försörjningskedjan, då ett effektivt märkningssystem saknas. Därför kommer möjligheterna att bygga upp ett nytt märkningssystem att undersökas. Systemet kommer att vara baserat på RFID-teknik för att 5 Intervju med Allan Dickner, Förpackningschef inom IKEA-koncernen, Intervju med Jan M. Andersson, Etikettansvarig, IKEA, Intervju med Allan Dickner, Förpackningschef inom IKEA-koncernen, Ibid.,

13 Kapitel 1 - Inledning kunna åstadkomma en högre flexibilitet och bättre informationsflöde. Förbättrad spårbarhet och ett införande av nytt märkningssystem kommer att ställa krav på information och informationssystem, hantering och hanteringsutrustning, men även på distribution och aktörer inom IKEAs Supply Chain. Vi skall därför utreda följande frågor: Vilka är kraven som spårbarhet ställer på försörjningskedjan, information och informationssystemet och på märkningen? Vilka är för- respektive nackdelar som finns med ett nytt märkningssystem och med spårbarhet? Vilken RFID-teknik bör användas? Vilka punkter i SC bör vara utrustade med avläsnings- och uppdateringsapparatur för att uppnå bättre spårbarhet? Vilken information bör märkningen innehålla? 1.3 Målsättning Införandet av ett nytt märkningssystem ställer krav på IKEAs SC, vilket kommer att innebära att förändringar blir nödvändiga. Målsättningen med detta arbete är därför att kartlägga vilka olika typer av för- respektive nackdelar samt krav som ett nytt märkningssystem samt spårbarhet kommer att innebära för IKEA. 1.4 Fokus och avgränsning Det primära med detta arbete är att belysa lösningar till IKEAs problem med godsföljning. Fokus kommer att ligga på olika vinster som uppbyggnaden av ett märkningssystem kan innebära och författarna kommer därför inte att gå in i detalj på implementeringsarbetet. Dock kommer förslag på hur implementering kan ske ges. Arbetet kommer att avgränsas till RFID och tekniker inom detta område, men för att förenkla förståelsen för läsaren kommer andra märkningstekniker att kortfattat förklaras. Dessutom kommer arbetet inte att beröra hur fastsättandet av den nya märkningen ska ske, utan endast att beröra de säregna egenskaperna för RFID och vad ett införande kommer att innebära för IKEA. Fokus kommer även att ligga på vilken information som är nödvändig för att spårning av gods ska vara effektiv, det vill säga vilken information, utöver specifik artikelinformation, som RFID ska innehålla. Vidare har vi avgränsat oss från de två yttersta delarna i försörjningskedjan (se figur 1), tillverkare av plastlist och kund. Det är endast IKEAs SC som kommer att behandlas i arbetet. I IKEAs SC kommer fokus vara på godsflödet från tillverkare till varuhusen och inte till slutkonsument, vilket innebär att kontrollpunkter är av stort intresse. Det är endast IKEAs egna varuhus som kommer att behandlas och inte franchisevaruhus. Detta för att franchise varuhusen har ett till viss del annat godsflöde än IKEAs ägda varuhus. 3

14 Kapitel 1 - Inledning Tillverkare av plastlist Leverantör Kontrollpunkt Distributions center Varuhus Kund Figur 1. Avgränsningar i IKEAs SC. Ytterliggare ett fokus kommer att vara plastlisten, det vill säga att det är endast de delar i SC där plastlisten kommer att utsättas för avläsning som kommer att analyseras. Det är endast de flöden där denna list kommer att fysiskt utsättas för avläsning som är intressant för oss. I totalkostnadsanalysen kommer även marknadsföring och produktionskostnader att utgöra avgränsningar då dessa aspekter inte kommer att påverka vårt arbete. 1.5 Målgrupp Arbetet riktar sig först och främst till Allan Dickner och annan berörd personal på IKEA och till våra handledare Mats Johnsson och Daniel Hellström. Det kommer även att rikta sig till andra intresserade och kunniga inom området. 1.6 Företagsbeskrivning 1943 grundade Ingvar Kamprad IKEA och sedan dess har företaget haft en explosiv expansion och har idag närmare 150 varuhus i ett 30-tal länder. Namnet IKEA kommer ifrån grundaren Ingvar Kamprads initialer samt hans födelsestad Elmtaryd och Agunnaryd i närheten av Elmtaryd öppnades den första utställningen som blev en mycket betydelsefull utveckling för IKEA konceptet. Det var här som kunderna för första gången kunde se och röra möblerna innan de beslöt sig för att inhandla produkterna. IKEA börjar under detta årtionde även att designa sina egna möbler samt att formge dem så att platta paket kunde användas. Detta är ett koncept som IKEA än idag är vida känt för. Under de följande årtiondena följde den ena succén efter den andra och företaget började även att expandera till länder utanför Skandinavien. 9 Omsättningen var 99,2 miljarder SEK under året 1999 och den största försäljningen sker idag i Tyskland som står för 21 procent av den totala försäljningen. IKEAs affärsidé är: 10 Vår affärsidé är att erbjuda ett brett sortiment, form- och funktionsriktiga heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt får råd att köpa dem! Och ändå ha pengar kvar! 11 IKEA är ett produktionsorienterat företag, vilket innebär för företaget att avståndet mellan leverantör och kund försöks göras så kort som möjligt. Detta för att kunna leva upp till Ibid. 11 Ibid. 4

15 Kapitel 1 - Inledning företagets affärsidé om att erbjuda billiga och bra produkter. Vid utvecklandet av produkter hos IKEA är samarbete, kommunikation och deltagande mellan designers, produktutvecklare, inköpare och leverantörer mycket viktigt. Detta för att kunna hålla ett så lågt pris som möjligt Disposition Detta arbete är uppbyggt såsom att det i första kapitlet ger en teoretisk inblick inom området för att sedan följas av en empirisk studie av IKEA. I de avslutande kapitlen knyts teorin och empirin samman med författarnas analys och avslutas med slutsatser. Kapitel ett - Inledning Första kapitlet ger en kort introduktion till problemet som författarna ställs inför. En mer komplex distribution, ett ökat flöde och ett behov av kontroll över SC är huvudorsakerna till arbetet. Detta kapitel innefattar bakgrund, problemformulering, målsättning, fokus och avgränsningar samt en kortare företagsbeskrivning. Kapitel två - Metod I det andra kapitlet diskuteras metodikens vikt för ett tillförlitligt resultat och innefattar även frågor och problem som författarna har haft under arbetets gång. Det beskrivs även vilken forskningsmetod som används. Kapitel tre - Teori Detta kapitel ger den teoretiska grunden för arbetet. Det förklaras här vad Supply Chain och Supply Chain Management är, vad ett informationssystem är och innebär för Supply Chain, olika AIDC-teknologier samt definitioner av spårbarhet och vad det innebär. Fördelar och nackdelar med RFID förklaras även ingående. Kapitel fyra - Modell Modellen förser oss med ett verktyg för att enklare kunna besvara problemformulering. Vi kommer i de två nästföljande kapitlen, empiri och analys, att följa detta upplägg för att kunna förenkla förståelsen för arbetet och därmed även underlätta för läsaren att följa den röda tråden. Kapitel fem - Empiri I detta kapitel beskrivs IKEAs situation genomförligt och följer strukturen i modellen. Här förklaras IKEAs Supply Chain, information, märkning, kostnader samt spårbarhet kommer att undersökas och förklaras. För- respektive nackdelar med informations- och märkningssystem enligt personal på IKEA förklaras också. Kapitel sex - Analys I detta kapitel knyts teorikapitlet samman med empirikapitlet och IKEAs nuvarande situation analyseras och utreds noggrant. Även detta kapitel följer den uppläggning som gjorts i modellkapitlet. Kapitel sju - Slutsatser Kapitel sju består av slutsatser som författarna har gjort och grundas på de av författarna ansedda krav, fördelar och nackdelar med RFID. Nackdelar vägs mot fördelar och slutsatser 12 Intern dokumentation från IKEA,

16 Kapitel 1 - Inledning dras huruvida IKEA bör satsa på den nya teknologin för att kunna åstadkomma spårbarhet i deras Supply Chain. 6

17 Kapitel 2 - Metod 2 Metod Metodkapitlet kommer att behandla frågor som berör säkerställandet av trovärdighet och den informativa kvaliteten i arbetet. Även hur författarna har gått tillväga under arbetets gång kommer att beskrivas. Metodavsnittet omfattar ofta en detaljerad beskrivning av det empiriska tillvägagångssättet i försöket att lösa problemet och/eller svara på frågan. 13 Utan djupare kunskap i metodfrågor kan det vara mycket svårt att uppnå ett trovärdigt arbete. För att kunna genomföra ett bra arbete är därför metod ett nödvändigt verktyg. Metoden förser oss med ett strukturerat och planmässigt instrument vid frågor som berör vem, vad, hur och varför. 14 Resultat av undersökningar beror till stor del på dess målsättning. Att hoppa mellan olika teoretiska böcker och Internetadresser kan ses som något ostrukturerat och mållöst. Det krävs därför metoder för hur författarna ska gå tillväga för att åstadkomma ett bra vetenskapligt arbete. Dessa är mer omfattande och måste designas för att passa problem och målsättning. 15 Forskningsmetodik och regler är viktiga hjälpmedel inom vetenskapen. Däremot finns det inga metoder för att kunna åstadkomma ett tillförlitligt resultat, men en forskare måste dock inneha en förmåga för kritisk granskning samt även vara medveten om metodikens vikt. Därför är kravet på systematik högt och gäller dels arbetets utförande, kunskapens struktur etcetera. 16 Metod är också viktigt att ha då det skapar en viss allmängiltighet för arbetet, det vill säga att resultaten ska presenteras på ett sätt som gör det lätt för läsaren att kontrollera och granska hållbarheten i arbetet. 17 Vi ser vetenskaplig kunskap som något som på ett medvetet sätt bidrar till lärande, samtidigt som den har tagits fram med hjälp av vedertagna vetenskapliga metoder. 2.1 Metodsynsätt 18 Beroende på forskarens syn beträffande verklighetsuppfattning, vetenskapsuppfattning och vetenskapsideal kan denne anses tillhöra något av följande tre paradigm; det analytiska synsättet, systemsynsättet eller aktörssynsättet, vilka yttrar sig i olika metodsynsätt. Vår uppsats har främst inslag av systemsynsättet men även aktörssynsättet återfinns, då vi ej vill utesluta något av synsätten. Systemsynsättet ser verkligheten som att helheten avviker från summan av delarna. Ett system består således av ett antal mindre system som är sammansatta av länkar. Dessa länkar, eller relationer som de också kan kallas medför ett annat resultat än delarna var för sig. Systemsynsättet hjälper forskare att förstå olika system bättre genom att relatera dem till varandra. Ett företag ses i synsättet som ett öppet system som inte enbart består av interna funktioner som har kontakt med varandra. Ett företag står också i förbindelse med aktörer i 13 Backman, J. (1998), Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund, s Holme, I., M., Solvang, B., K. (1997), Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder, Studentlitteratur, Lund, s Holmberg, S. (2000), Supply Chain Integration through Performance Measurement, Licentiate thesis, Department of Design Sciences Logistics, Lund University, s Wallén, G. (1996), Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund, s 11 ff. 17 Holme, I., M., Solvang, B., K. (1997), Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder, Studentlitteratur, Lund, s Arbnor, I., Bjerke, B. (1994), Företagsekonomisk metodlära, s 13. 7

18 Kapitel 2 - Metod dess omgivning såsom konkurrenter, leverantörer, kunder, samhälle och andra intressenter. Företaget är en del av detta system och består av delsystem såsom marknads- och produktionsfunktioner. Det är dock av vikt att komma ihåg att företag är komponenter i ett större system, som konkurrenssystem och distributionssystem. Aktörsynsättet menar att verkligheten är uppbyggd på objektivitet och är oberoende. Aktörssynsättet innebär att verkligheten är en social konstruktion och fokuserar på de innebörder och subjektiva tolkningar som individerna gör. Människan skapar verkligheten samtidigt som verkligheten skapar människan. Aktörssynsättet har inte en framträdande roll i vår undersökning men vi har ändå försökt ta med influenser av synsättet eftersom det sätter in människan i systemsynsättet och i formandet av verkligheten. I undersökningen har vi tagit in delar från aktörssynsättet genom att vi vid intervjuer försökt intervjua olika personer om samma sak, eftersom det finns en risk att de ser på samma sak på olika sätt. Därmed har vi lyckats få in olikas syn på problemet, vilket gett ett bättre djup åt analysen. Vi ser det som att verkligheten består av många olika delar som blir till en helhet, men till skillnad från det analytiska synsättet och i överrensstämmelse med systemsynsättet anser vi att summan av delarna skiljer sig ifrån helheten. Därför har vi också valt detta synsätt, men med vissa influenser även av aktörsynsättet. Vi har valt att se företaget IKEA som ett system beroende av andra system, såsom leverantörer och transportörer. Denna rapport är en fallstudie av IKEAs försörjningskedja, vilket innefattar och berör andras aktörers handlingar. Dessutom förespråkar systemsynsättet en helhetssyn, vilket också vi anser vara viktigt vid en studie av en försörjningskedja. 2.2 Metodansats 19 Enligt Wallén är det även av vikt att ha kunskap om de olika metodansatser som finns. Dessa berör uppfattningar om sambanden mellan teori och empiri och genom att ha studerat litteratur på detta område kan slutsatsen dras att det generellt finns tre olika ansatser. Dessa är den induktiva, hypotetisk-deduktiva och abduktiva metodansatsen. Induktiva ansatsen blir ofta kritiserad därför att den endast tar upp teorier som redan finns beskrivna i det empiriska materialet. Att vara förutsättningslös är mycket svårt eftersom redan i inledningen görs vissa urval av teorier och ställningstagande. Hypotetiskt-deduktiva har teorin en mer självständig och viktig ställning än i föregående ansats. Hypotes är ett troligt resultat av kunskap men måste prövas empiriskt. Det krävs ett brett kunnande om det man vill undersöka. Abduktion liknar till viss del induktion och söker en effekt och dess orsak utan att ha möjlighet att manipulera dessa. I denna ansats dras slutsatser om orsak till en observation. Detta är ingen metodik som kan användas schematiskt utan kräver ingående kunskap och erfarenhet och följer därför inte alltid ett logiskt tänkande. I vårt fall är det till största del en blandning av dessa metodansatser som har använts eftersom det har varit väldigt svårt att separera dessa. Detta beror till stor del på att det redan innehas en viss kunskap om vissa fenomen, vilka också i viss mån har testats på företaget. Författarna har gått in i arbetet med vissa förutsättningar uppsatta. Dessa förutsättningar har rört den kunskap som inhämtats i olika former under olika tidsperioder. Dessutom anser vi att för att uppnå ett bra resultat bör forskning innehålla inslag av båda ansatser. Vi går in i detta arbete med ett redan uppsatt problem och med vissa teoretiska kunskaper som ska testas på företaget, vilket också gör att arbetet till största del använder induktiv ansats. Vi har blivit ombedda av IKEA 19 Wallén, G. (1996), Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund, s 47 f. 8

19 Kapitel 2 - Metod att testa RFID på företaget och därför har vi således redan en lösning och ska sedan undersöka huruvida detta är möjligt på IKEA. 2.3 Angreppssätt Enligt litteraturen på området finns det huvudsakligen två olika metodiska angreppssätt, vilka är kvalitativ respektive kvantitativ metodik. 20 Kvalitativa metoder kännetecknas av att de inte använder sig av siffror eller tal. De resulterar istället i muntliga eller skriftliga formuleringar. Mätningar, kvantifieringar och dylika mätmetoder har lett till att vissa metoder har kommit att kallas kvantitativa. 21 Kvalitativ metodik Det viktiga inom kvalitativ metodik är att den har ett förstående syfte. Istället för att fokusera på att informationen ska gälla generellt försöker man få en djupare förståelse och en mer övergripande helhetsbild. 22 Kvalitativ metod är ett tillvägagångssätt som kombinerar ett antal tekniker. Dessa är direkt observation, deltagande observation, informant- och respondentintervjuer samt källanalys där vi mer ingående kommer att gå in på dessa under avsnittet utförande. 23 Kvantitativ metodik Kvantitativa metoder är mer kontrollerade, formaliserade och strukturerade än kvalitativa metoder. En viktig metod i analysen av kvantitativ information är statistiska mätningar. Metoden kännetecknas av att forskaren inte har en personlig relation till informationskällan. Detta på grund av att genomförandet av formaliserade analyser är nödvändigt, för att sedan göra jämförelse och pröva de resultat som framkommit gäller alla de enheter som är undersökta. 24 Kvantitativa metoder utgör en stor del av forskningsarbetet. Metoden innebär vissa begränsningar exempelvis att allt inte kan studeras meningsfullt eller att bara för att det uttrycks i siffror så blir det inte mer tillförlitligt och objektivt. 25 På grund av människors stora tilltro till siffror sker ofta missbruk och feltolkningar av den insamlade informationen. En kvantitativ ansats medför att bearbetningen av informationen är enklare än vid en kvalitativ ansats, vilket beror på att undersökningen reda är utarbetad i ett tidigt stadie av arbetet. 26 Struktur, uppställning och formalia är mycket viktigt när ett frågeformulär sätts samman. Detta kan påverka svarsfördelningen och det är därför essentiellt att under hela bearbetningen vara medvetna om vad det är som ska mätas. Undersökaren måste innan påbörjad undersökning veta vilken information som behövs för att därefter bestämma vilka som ska ingå i undersökningen. Detta kan göras med hjälp av statistiska tekniker och sannolikhetsurval. 27 Dessa angreppssätt har både för- respektive nackdelar och det kan vara svårt att bestämma vilken som är bättre än den andra. Detta beror givetvis på vilket typ av problem och 20 Wallén, G. (1996), Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund, s Backman, J. (1998), Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund, s Holme, I., M., Solvang, B., K. (1997), Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder, Studentlitteratur, Lund, s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ibid., s

20 Kapitel 2 - Metod omständigheter man ställs inför. 28 Då flertalet frågor i vår problemformulering kräver en djup kunskap har vi valt att främst använda oss av ett kvalitativt angreppsätt. Vi har dock inte velat binda upp oss vid en viss metod, då detta kommer att inskränka på friheten beträffande val av frågeställning. 29 Använder man sig dessutom av en kombination av de olika metoderna tar ofta dessa styrkor och svagheter ut varandra. 30 Kvalitativa metoder har sin styrka i att de visar en helhetsbild, vilket möjliggör ökad förståelse för sociala processer och sammanhang (systemperspektivet). Eftersom kvalitativa metoder kräver närhet till informationskällan kräver den stora resurser. På grund av att detta arbete har krävt många intervjuer med olika människor på IKEA i Älmhult kan urvalet av intervjuade personer inte vara representativt. Vi har försökt undvika detta problem med att ha gått igenom med vår handledare på företaget de personer som vi bör intervjua för att få en så bra bild som möjligt. Dessutom har vi när dessa intervjuer genomförts och vi märkt att personen i fråga saknat kunskaper om ett visst fenomen då frågat denne om den kan rekommendera någon som vet mer om just den här specifika frågan. Då vårt arbete kräver en helhetssyn och en djup förståelse för IKEAs SC och organisation använder vi oss därför av den kvalitativa metoden. För att göra statistiska generaliseringar bör man istället använda sig av kvantitativa metoder, men då det gäller att få fram en social process är dock metoden föga anpassad, vilket också understryker det valet vi har gjort. 31 När man studerar de båda metodernas uppläggning kännetecknas kvalitativa studier av flexibilitet och kvantitativa av strukturering. Detta innebär att det i kvalitativa undersökningar kan ändras på upplägg under själva genomförandet av undersökningen. 32 Eftersom vårt problem kräver en viss flexibilitet på grund av dess omfattning och då vi har velat ha möjligheten att kunna ändra upplägg under resans gång har vi använt oss främst av den kvalitativa metoden. Flexibiliteten i den kvalitativa metoden har givit möjlighet till relevanta tolkningar, men på grund av unika situationer vid varje intervju blir informationen inte enhetlig. Detta leder till större risk att få olika slags information från de olika intervjupersonerna. I en kvantitativ undersökning är dock informationen mer exakt. Här är det dock problem med relevansen beträffande den insamlade informationen, eftersom inget utrymme ges för individuell anpassning. 33 Vi har försökt att undvika detta genom att sätta samman riktlinjer för intervjuerna, vilket har inneburit att dessa mer har blivit som ett samtal mellan oss och intervjupersonen. Utfrågningar som sker med standardiserade formulär eller enkäter fungerar inte så bra då man inte har möjlighet till fördjupande frågor eller inte heller kan anpassa frågorna till en specifik person. Detta har förstärkt vårt val då vi måste för att kunna svara på problemformuleringen ha unika frågeformulär. Dessutom krävs det för att få en helhetsbild av företaget intervjuer med olika personer på olika positioner, vilket medför att samma frågor omöjligt kan ställas. Däremot har vi ställt vissa frågor likadant till alla intervjuade parter angående bland annat definition av spårbarhet och vilken information som saknas respektive krävs på dagens märkningssystem. Vi kan dock dra slutsatsen att arbetet till största del har genomförts med en kvalitativ metod då vi ansåg att det behövdes för att få en djupare förståelse för problemet. 28 Backman, J. (1998), Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund, s Holme, I., M., Solvang, B., K. (1997), Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder, Studentlitteratur, Lund, s Ibid., s Ibid., s 79 f. 32 Ibid., s 80 f. 33 Ibid., s 82 f. 10

21 Kapitel 2 - Metod 2.4 Utförande Författarna av detta arbete har innan studien påbörjats gjort en grundläggande inläsning av olika metoder och angreppssätt för att på så sätt kunna utföra arbetet på ett tillförlitligt sätt. Övergripande metod som författarna inledningsvis kommer att använda sig av är trattmodellen 34, vilket innebär att arbetet kommer att inledas med ett brett syfte för att sedan smalnas av under arbetets gång. Syftet med arbetet är att lösa IKEAs problem med spårning av gods. Enligt problemformuleringen kommer till viss del ett märkningssystem att byggas upp och för att göra detta behöver IKEAs SC att undersökas och i vilka punkter som uppdatering eller avläsning bör ske. Dessutom kommer det i detalj att utredas vilka fördelar och nackdelar RFID tekniken har för att därefter väga dessa mot varandra och sedan dra slutsatser och rekommendera vad IKEA bör göra. För att kunna besvara problemformulering har författarna genomfört djupintervjuer bland personal på IKEA och kunnig personal inom RFID-området. Dessutom har intervjuer genomförts med personal på företag som har implementerat RFID för att på så sätt få en bättre bild av vad ett företag kan vinna på ett införande och eventuellt vilka krav som ställs. Då författarna inte haft möjlighet att besöka andra DCs än det i Älmhult kommer detta DC att fungera som referens. I och med att vi har valt ett kvalitativt angreppssätt har författarna valt följa den, enligt Backman, kvalitativa forskningsprocessen (se figur 2). Denna är väldigt flexibel, vilket passar vårt arbete bra då det under arbetets gång har förekommit variationer och förändringar som har inneburit en del omarbetningar. 35 Fråga Rapport Litteraturgranskning Tolkning Analys Analysenhet Hypotes Problem Fråga Observation Figur 2. Den kvalitativa forskningsprocessen. 36 Arbetet inleds ofta med en fråga som är av formen hur och varför. 37 Detta är bakgrunden till arbetet och är på förhand uppställd av IKEA. Vi har valt att här utforma problemformulering och syfte då detta har legat till grund för resten av arbetet. Valet av ämne skedde beroende på författarnas stora intresse för Supply Chain Management och hur informationsteknologin kan 34 Ulf, Paulsson, Uppsatser och rapporter (1999), s Backman, J. (1998), Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund, s Ibid. 37 Ibid., s

22 Kapitel 2 - Metod hjälpa till för ett företag att bli konkurrenskraftigt. Därför blev IKEAs förfrågan om uppbyggnaden av ett nytt märkningssystem mycket intressant då detta berör både Supply Chain och informationssystem. Märkningssystemet kan ses som länken mellan det fysiska flödet och informationsflödet. Dessutom är RFID ett ungt och outforskat ämne, vilket gör det än mer intressant att ha chansen att även arbetet kan användas i många andra delar av industrin Litteraturgranskning Därefter följer en litteraturgranskning som bland annat ska ge en översikt över tidigare insamlad information, visa betydelsen av ett problem, hjälpa till vid problemformuleringen, visa olika tolkningsperspektiv och även ge ett historiskt perspektiv på problemet. 38 Eftersom logistik är en vetenskap som är under ständig förändring ställs höga krav på insamlad information. Detta influerar också metoden som används för att samla in informationen och hur författarna väljer att adressera problemformuleringen. 39 För att kunna skapa en god teoretisk grund, har arbetet börjats med insamling av relevant teori. Litteraturen har sökts via bibliotek, databaser, Internet samt i relevant litteratur. Erkända databaser (exempelvis Emerald) och källor har också använts för att på så sätt öka trovärdigheten. Författarna har använt sökord som ansetts vara relevanta och efter en genomläst artikel har begrepp och definitioner använts för att på så sätt kunna använda dessa i den fortsatta sökningen. Då ämnet dessutom är relativt ungt och då vi har haft svårt att finna teori på området har vi även använt oss av sökmotorer såsom och (även på dessa sidor har relevanta begrepp och definitioner använts för att på så sätt kunna finna information) samt erkända organisationers hemsidor såsom Utöver detta har handledare på IKEA och på Lunds Tekniska Högskola tillfrågats huruvida dessa känner till teori som skulle kunna hjälpa författarna i deras sökning. Då ämnet RFID är ungt och relativt outforskat har dessutom intervjuer genomförts på företag som är aktiva inom området. Detta har skapat en bredare och djupare förståelse för problemet. För att motverka avsaknaden av material har intervjuer genomfört med experter och deras respektive företag för att på så sätt bilda sig en bättre uppfattning om respektive märkningsmetods för- respektive nackdelar. Dock kommer teoretiskt material från många av de främsta författarna inom ämnet att användas, vilket genom deras erkännande förbättrar den teoretiska reliabiliteten. När erforderlig mängd teori insamlats har denna utvärderats, bearbetats och granskats för att bestämma om den har varit relevant för frågeställningen i arbetet. 40 Det är en bra regel att alltid undersöka vilka källor som finns tillgängliga innan man startar en omfattande insamling av information. Då en källa tolkas är det viktigt att ha tidpunkten, då källan skrevs, i beaktande. Uppfattningar kan skilja sig avsevärt mellan olika tidsrymder. Det är även viktigt att veta vilken typ av källa man använder sig av, är källan äkta eller en förfalskning, är det en normativ eller kognitiv källa, rör det sig av en primär eller sekundär källa etcetera. De olika kategorierna överlappar ofta varandra, dock har typen av källa stor inverkan på vilka tolkningar som görs Backman, J. (1998), Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund, s Holmberg, S. (2000), Supply Chain Integration through Performance Measurement, Licentiate thesis, Department of Design Sciences Logistics, Lund University, s Backman, J. (1998), Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund, s Holme, I., M., Solvang, B., K. (1997), Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder, Studentlitteratur, Lund, s