Uppdatering diabetes typ 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdatering diabetes typ 2"

Transkript

1 kursmaterial för Uppdatering diabetes typ 2 hösten 2017 ett samarbete mellan Distriktsläkare.com och Diabeteshandboken.se

2 Blodsockerbehandling Kolhydrat, fett och proteinmetabolismen 1

3 Ett blodsocker på 5 mmol/l motsvarar en totalmängd av ca 25 mmol (0,025mol) glukos i blodbanan. Molvikten för glukos är 180 mol/g. Vi har alltså ca 180 x 0,025 = 4,5 g socker i blodbanan. En sockerbit väger 3 g. Dvs ca 1,5 sockerbit. Den mängden förbränner vi på 10 minuter vid en rask promenad. Glykogendepå LEVER: ca 100 g (400 kcal). För blodsockerkontrollen (hjärnan). Glykogen depå MUSKLER: ca 500 g (2000 kcal). Lokalt i muskeln. Förråden räcker 1 timme (hård fysisk ansträngning) till 3 dygn beroende på vad man gör. De stora energidepåerna i kroppen består av fett (och protein). Hjärnan kan inte bränna fett utan har ett absolut krav på att ha tillgång till glukos. En del av energibehovet i hjärnan kan tillgodoses av ketonkroppar (nedbrytningsprodukt av fett). En viss mängd glukos behövs också för att förbränna fett. Fett kan inte ombildas till glukos. För att säkra tillgången på glukos bryter man då ner protein till glukos. Vi är alltså BEROENDE av att antingen dagligen inta kolhydrater eller att omvandla protein till glukos. Finns inget protein eller kolhydrat i kosten bryter vi ner muskelvävnad. SVÄLT (bantning?) innebär alltså ketos OCH nedbrytning av protein. Omvänt gäller att om vi överäter kolhydrater (när glykogendepåerna är fulla) kommer kolhydraterna, proteinet och alkoholen att lagras som fett. 2

4 3

5 4

6 5

7 6

8 7

9 8

10 9

11 10

12 FALLKOMPENDIET Fall 1 - Ingvor 44 år Ingvor lutade sig bakåt i sin Baden-Baden med petflaskan i handen, suckade och kände sig trött och lätt illamående. Hon sträckte på sig i stolen och då kom den där krampen i vaderna igen. Hon borde börja träna igen. Som det nu var blev det bara en liten promenad varje kväll. Varför är jag så trött? Det spelar ingen roll hur mycket eller lite jag sover. Ingvor hällde upp ett till glas med Fanta citron. Eller var det citron? Texten syntes inte så tydligt fast hon kisade och tittade närsynt på etiketten. Nu var hon tvungen att gå på toaletten igen. Tydligen var det en ny urinvägsinfektion på gång. Den tredje på två månader. Hon som aldrig tidigare hade haft problem med det. Jag får väl pallra mig ner till vårdcentralen i morgon och se om man kan få ordnat med en ny antibiotikakur. Kl halv fyra nästa em satt hon i väntrummet. Hon hade blivit intervjuad av en sköterska, fått lämna ett urinprov och väntade på receptet. Förutom ett urinprov hade man stuckit henne i fingret också. Klockan var nästan fyra när hon blev uppropad och fick till sin förvåning träffa en doktor. Han frågade lite om hennes trötthet, törst och stora urinmängder och sa sedan att hon hade ett blodsocker på 24 och hade diabetes. Ingvor blev som lamslagen. Det hade ju mormor! Med alla sprutor och satt i rullstol och hemsjukvården som kom varje dag. Sedan hade Ingvor fått lägga sig på en brits och blivit undersökt. Hon hade ett blodtryck som var 175 över någonting och det var högt hade han sagt. Hon mindes också att han flera gånger under samtalet hade tittat på klockan. 1. Bör Ingvor skickas till akutmottagningen på lasarettet? 2. Vilken sort diabetes har hon tror ni? 3. Hur informerar man Ingvor om att hon har diabetes? 4. Om inte akuten: Vad gör du nu? Prover? Behandling? Återbesök? 15

13 Fall 2 - Leif 54 år Diabetes 3 år. Metformin 850 mg x 3, Atorvastatin 20 mg, Losartan/ hydroklortiazid 100/25. Gått ner lite i vikt, måttligt med motion. Slutat röka BMI 31,0 Bltr 140/85 Krea 69 egfr CG: 154 HbA1c 62 mmol/mol S-Kol 5,5 HDL 0,9 LDL 2,4 S-TG 1,8 Varför har han ett egfr på 154? Vad betyder ett BMI på 31 Vad betyder HbA1c 62 översatt till medelblodsocker? Vad är hans problem Är han sjuk? HbA1c-mål? Probleminventering innan vi agerar? Vad vill vi veta mer? Kan kost och motion vara något Annan farmakologisk behandling? 16

14 Fall 3 - Erling 68 år Diabetes 12 år. Hyperlipidemi, hypertoni, Metformin 2 g. BMI 29. Gillar god mat och vin. Kör hårt på sin träningscykel periodvis med god effekt på sockret när han tränar. Ligger fastande runt 10. Efter frukost Sedan kvar på den nivån under dagen. HbA1c 71. Vad motsvarar hans HbA1c 71 i blodsocker? Mål-HbA1c målblodsocker? Farmakologisk behandling? 17

15 Fall 4 - Birgitta 53 år Diabetes 18 år. Haft insulin från debut. BMI 40. Neg GAD, C-peptid 0,75 vid debut. Anger måttligt med alkohol. Lämnar en rimlig kostanamnes. NSTEMI för 4 år. Humalog och Insuman basal E (320 E/dygn). HbA1c genom åren mmol/mol. Ej tålt Metformin. Upplevde ingen effekt av Avandia (roziglitazone). Illamående av Victoza. Ingen effekt av Januvia. Preproliferativ retinopati, bilaterala maculaödem. HbA1c 78 (p-glukos: ca 13 mmol/mol i snitt). Har inte mätt inför besöket. Vad göra? 18

16 Fall 5 - Ove 60 år Hypertoni, hyperlipidemi. Slutade med sina mediciner för 6 månader sedan då tabletterna tog slut. Jobbar som egenföretagare i byggbranschen. Senaste veckorna varit mer törstig än vanligt, normal urinmängd, känt sig trött. Söker lördag eftermiddag på akuten. Vill absolut inte bli inlagd. P-Glukos 17,8 HbA1c >130 Urinsticka Glucos 2+ ketoner 2+ Vikt 103 BMI 30 Blodtryck 190/105 Puls 80 HbA1cmål? Blodsockermål? Behandling? 19

17 Fall 5 - Ove 60 år 3 månader efter debut Inte kunnat trappa ut insulin ( enheter) HbA1c 63. Fastevärden runt 8 och dagtid runt 10. Vill bara jobba, inte ändra på mat eller börja motionera. Kör bil i jobbet. Vill inte ha känningar eller mäta blodsocker så ofta. S-Kortisol och renin/angiotensin utan anmärkning. 4 blodtryckssänkare Vad gör vi nu? 20

18 Fall 6 - Jessica 47 år Diabetes i tre år. Svårt att tåla Metformin men kämpar på med 500 mg Fick skyhögt blodsocker när hon satte ut Metformin och provade Januvia. Fick känning på Glimepirid. Ätit kolhydratsnålt men tröttnat på det. Tränar på gym. GAD negativ, C-peptid 0,76 BMI 26 HbA1c 67. Vaknar med P-glukos runt

19 Fall 7 - Yan 35 år Kontaktar vårdcentralen pga oro för diabetes. Har ett sår på ett finger som inte vill läka sedan ett år. Är trött sedan flera månader men blivit mer uttalat trött under de senaste veckorna samt fått ökad törst och ökade urinmängder. Normalviktig mor med oklar diabetestyp (insjuknat i 60-årsåldern) Kommer för provtagning och till sjuksköterska. HbA1c 120 och P- Glukos 21 (ickefastande). U-Ketoner 2+. Bördig från Burma, pratar inte svenska men bra engelska. Klockan är 14:00 en onsdag. Vill du veta något mer? Ska han till akuten Om inte vad gör du? 22

20 Fall 8 - Ann 43 år (1998) Diabetes i 3 år. Glibenklamid 3,5 mg 2 1. Nu stigande HbA1c. Går varken upp eller ner i vikt. Tycker att hon äter bra mat och regelbundet. Promenerar med sin hund minst en timme per dag. Har hela sitt liv kämpat med att försöka gå ner i vikt. BMI 30. Rökare. HbA1c: 90 P-Glukos: Fastevärden mellan Dagtid C-peptid: 0,77 nmol/l Tolkas som insulinresistenssyndrom med övervikt. Sätter ut Glibenklamid, Insätter Metformin 500 mg långsamt (öka 1 tablett varannan vecka). Om fortsatt höga fastevärden insättande av nattinsulin. Motionen uppmuntras hon fortsätta med. Huvudmålsättningen är viktnedgång på 10 kg. Målvikt 65 kg inom ett år. Diabetessköterska 1 mån Tålt Metformin 2 g väl men har fortsatt fastevärden runt 12. Vikten oförändrad. Endast mätt enstaka värden dagtid. Mår bra. Börjar nu med NPH-insulin 8 E till natten. Dosökning med 2-4 E var tredje dag med mål för fastevärde under 8. Betonar åter betydelsen av viktnedgång. Återbesök diabetessköterska 3 mån Kommit upp till 22 E NPH-insulin till natten och har fastevärden 7-9 mmol/l. Vikten oförändrad. HbA1c stigit till 100! Mätt fler blodsocker och stiger långsamt över dagen plus toppar 5-6 mmol efter måltid. Hypoteser om hennes dåliga blodsockerkontroll? 23

21 Fall 9 - Ella 84 år Nyinflyttad på särskilt boende. Diabetes typ 2 oklart hur länge. Hjärtsvikt, haft hjärtinfarkt och stroke. Vikt 78 kg. Haft sår på fötterna som är läkta nu. Metformin 1,5 g, Glimepiride 4 mg (+ 12 andra läkemedel för svikt, blodtunnande, depression mm). Vikt 78kg HbA1 82 Krea 154 egcf (CG) 30 P-Glukos på morgonen 8-12, em Vad motsvarar HbA1c? Vad vill du veta mer Behandling? HbA1c och blodsockermål 24

22 Fall 10 - Stig Larsson 67 år Diabetes 30 år, insulin sedan 7 år. Remiss för högt HbA1c och svängande blodsocker. Änkeman, bor på en gård och arbetar aktivt i skogen under dagarna. Dottern som är distriktsköterska hjälper honom med mat att värma till middag. Sköter annan mathållning själv. HbA1c 92 mmol/mol Ofta lågt blodsocker med känning när han jobbar i skogen. Främst på eftermiddagarna. Pat tycker det är jobbigt att testa sitt blodsocker då han är ute och jobbar mycket, smutsig om händerna osv. Frukost 8E Humalog Middag 14E Kvällsmat 8E Natt 30E Insuman basal Kostanamnes: Frukost 8.00: Förmiddagsfika: Middag 14.00: Kvällsmat 19.00: 1 smörgås, gröt, sockerfri sylt, kaffe, 1 glas mjölk 2 smörgåsar, kaffe 3 potatisar, 14 köttbullar, sås eller smör och 1 tomat 4 smörgåsar och mjölk (3 glas) Frågor Vad har han för genosnittligt P-Glukos? När ligger pat högt i blodsocker? Bör han ändra i sin kost? Borde insulindoseringen ändras? Hur skulle den i så fall se ut? 25

23 KOLHYDRATINNEHÅLL i olika livsmedel 1 g kolhydrat = 4 kcal 1 äggstor potatis 10 g 1 apelsin 10 g Insulindos: 1 dl kokt ris 20 g 1 päron 10 g 1 dl kokt pasta 15 g 1 äpple 10 g 1 dl potatismos 15 g 1 persika 10 g 1 dl rotmos 10 g 1 nektarin 10 g 1 dl pommes frites 15 g 1 banan 20 g 1 förp nudlar (50 g) 30 g 1 kiwi 5 g 1 st tortillabröd 20 g 1 skiva melon 10 g 1 tacoskal 10 g 1 plommon 5 g 1 pannkaka 15 g 12 vindruvor 10 g 1 dl hallon 5 g 1 skiva vitt formbröd 15 g 1 dl blåbär 5 g 1 skiva fullkornsbröd 20 g 12 jordgubbar 10 g 1 skiva rågbröd 20 g 1 torkad aprikos 5 g 1 st Polarkaka 15 g 1 dl russin 40 g 1 skiva knäckebröd 10 g 1 skorpa 10 g 1 dl gröna ärtor 5 g Hönökaka (halvmåne) 30 g 1 dl kokta kikärter 10 g 1 dl kokta kidneybönor 10 g 1 dl basmüsli 30 g 1 dl kokta vita bönor 10 g 1 dl Branflakes 15 g 1 dl vita bönor i tomatsås 15 g 1 dl Corn Flakes 20 g 1 dl kokta linser 10 g 1 dl K Special 15 g 1 dl majs 15 g 1 dl Havrefras 10 g 1 dl fiberhavregryn 20 g 1 msk jordgubbssylt 5 g 1 dl havregryn 20 g 1 msk lingonsylt 5 g Tabellen är tänkt som en hjälp av välja lämplig dos måltidsinsulin. Detta är individuellt men oftast behövs mellan 1-3 E per 10 g kolhydrat. Behovet varierar beroende på tid på dygnet och hur fysiskt aktiv man kommer att vara. Försök beräkna en egen kohydratkvot : 500/ dygnsdosen insulin Exempel: Om du tar ca 50 E per dygn (måltid plus bas) blir din kvot 500/50 = 10. Det betyder att en enhet tar hand om 10 g kolhydrat. Kolla din beräkning genom att mäta blodsocker före och 1-2 timmar efter ett intag av 20 g kolhydrat. Justera din kvot om det inte stämmer och pröva igen. 1 msk ketchup 5 g 1 dl mjölk (alla sorter) 5 g 1 dl låglaktosmjölk 5 g Hamburgare 30 g 1 dl laktosfri mjölk 5 g Pizza restaurang 90 g 1 dl Havredryck Oatly 5 g Fryst pizza (370 g) 85 g 1 dl Juice 10 g Findus ärtsoppa (300 g) 50 g 26

24 1 dl saft 10 g Findus Bruna bönor (300 g) 60 g 1 dl söt läsk 10 g Findus Tomatsoppa (300 g) 30 g 1 dl öl 3 g Findus Köttsoppa (300 g) 10 g 1 dl fil 5 g Potatischips (100 g) 55 g 1 dl smaksatt fil 10 g Majschips (100 g) 55 g 1 dl Youghurt naturell 5 g Ostbågar (100 g) 55 g 1 dl Youghurt vanilj, honung 10 g Popcorn (100 g) 70 g 1 dl Yoggi mini 5 g Jordnötter 1 dl 10 g 1 dl Yoggi 0,5% 10 g 1 dl Yoggi 2 % 12 g Glass 1 dl 10 g 1 dl creme fraiche 5 g 1 dl kesella 5 g 1 dl kesella dessert 20 g Isglass 1 st 15 g 1 dl Keso 0 g 1 sockerbit 3 g 1 dl Keso söta smaker 10 g 1 tesked socker 3 g 27

25 Stig Larsson 67 år ( Facit ) Kostanamnes: Frukost 8.00: 1 smörgås, gröt, sockerfri sylt, kaffe, 1 glas mjölk = 65 g kh Förmiddagsfika: 2 smörgås, kaffe = 35 g kh Middag 14.00: 3 potatis, 14 köttbullar, sås eller smör, 1 tomat = 35 g kh Kvällsmat 19.00: 4 smörgåsar, 3 glas mjölk =100 g kh Frågor: När ligger pat högt i blodsocker? Kvällen (efter kvällsmaten) Bör pat ändra i sin kost? Ev. försöka minska smörgås på kvällen och lägga in ägg, kassler, köttbullar istället. Matiga mackor. Men svårt att lära gamla hundar Bättre kolla över kolhydratkvot/intag istället. Justera insulindoser Kolhydraträkning Borde insulindoseringen ändras? Basdosen räcker inte dygnet runt Hur skulle den i så fall se ut? Novorapid Lantus till kvällsmaten? Kolhydratkvot: 500/60 = 8 1 E tar hand om ca 8 g Kolhydrat 28

26 Fall 11 - Jan 58 år Del 1 En distriktsköterska i kommunen ringer och är förtvivlad. Jan som har scizofrenoformt syndrom har igår skrivits ut från psyk på LPT-permission bl a med villkoren att hemsjukvården skall mäta P-glukos och injicera insulin 5 ggr per dag. Vårdades initialt på IVA för pankreatit och ketoacidos. På psykavdelningen mycket svängigt blodsocker som man försökt reglera med flerdosinsulin. Förutom sin psykiatriska problem med periodvis alkoholöverkonsumtion har han haft en stor hjärtinfarkt med hjärtsvikt (EF 25%) och en kronisk esofagit som fungerar relativt bra om han äter Omeprazol 40 mg regelbundet. Rökare. Klarar inte injektioner eller blodsockermätning själv. Ordination: Humalog: Insulatard: P-Glukos skall mätas 5 ggr per dag och måltidsdosen skall ökas med 50% om P-Glukos ligger över 15 och med 25 % om P-Glukos ligger över 12. Om P-Glukos ligger under 6 före läggdags skall han få en extra smörgås och nattdosen minskas till 8 E. Både DS och Jan är förtvivlade! Man kan tänka sig två besök per dag. Vad göra? 29

27 Fall 11 - Jan 58 år Alternativ 1 - NPH eller Mixinsulin Del 2 Beräkna totala dygnsdosen Ge 2/3 till frukost och 1/3 till huvudmålet i form av Novomix 30 eller Humalog mix 25 Ex: Dygsndos: 43 E 26E+0+14E (=40E) Alternativ 2 - Lantus och måltidsinsulin Beräkna totala dygsndosen Ge minst 50 % som Lantus på morgonen Dygnsdos 43 E Lantus 22 E och Måltidsinsulin Kontakt med distriktsköterskan efter en vecka. Det fungerar ganska bra. Jan äter dock dåligt ibland och blodsockret svänger mellan 2-25 utan något system som hon kan se i alla fall. Hon vill ha en behovsordination för att minska risk för hypoglykemier och få ett jämnare blodsocker. Hur göra? 30

28 Fall 11 - Jan 58 år Del 3 Undvik vid behovsordinationer in i det längsta. Ska man ändå ge en måste man tänka på alla följande punkter: 1. Fast grunddosering 2. Mål för P-Glukos 3. När skall P-Glukos mätas? 4. Extrados, justeringsdos 5. När kontrolleras om? Åtgärd då? 6. Ändrad dos beroende på mat? Exempelordination (Lantus + måltidsinsulin) 1. Lantus 24 E på morgonen. Humalog (Apidra eller Novorapid) Mål: P-Glukos 8-15 (20) HbA1c 7-8% 3. Mätningar: före och efter frukost 4. Ge alltid samma dos Lantus oavsett blodsocker. Om P-Glukos över 20 öka måltidsdosen till 14 E. 5. Extramätning: tillåten endast vid symtom. 6. Om han inte äter skall han avstå måltidsdosen. Beräkna justeringskvot: 100/dygnsdosen. Jan: 100/60 = ca 1,5 Betyder att 1 E insulin sänker hans blodsocker 1,5 mmol/mol. Ex. Om P-Glukos är över 20 och man vill sänka det till 14 ger man 4 E (extra) 31

29 Fall 12 - Solbritt 68 år Del 1 Solbritt ringer vårdcentralen en måndag i början av oktober pga diarréer sedan 1,5 vecka. Får gå på toa 4-5 ggr per dag. Tycker hon är lite trött och yr. Du ser i journalen att hon har diabetes och frågar hur blodsockret ligger. Hon tycker blodsockret ligger bra (under 10) och hon äter och dricker. Mår inte illa eller kräks. Har ingen feber. Har inte varit utomlands. Maken har inga diarréer. Hade i september en böld i höger axill som tömdes och hon fick Heracillin under 10 dagar. Det har läkt fint. Alla dagens läkartider är bokade och i morgon är det utbildningsdag för hela vårdcentralen. Du frågar därför en stafettläkare (som inte känner patienten) vad du ska göra. Tänkbara diagnoser? Vilka råd ger du? 32

30 Solbritt fick råd om: Fall 12 - Solbritt 68 år Del 2 Att dricka mycket Extra blodsockerkontroller Höra av sig igen om några dagar om det inte blev bättre Ringer igen fredag morgon. Solbritt blev till en början lite bättre men nu är det sämre igen. Kanske lite mindre diarréer men yr och matt. Vad gör du nu? Tänkbara diagnoser? 33

31 Fall 12 - Solbritt 68 år Del 3 Patienten kommer ner till vårdcentralen med hjälp av maken. Status AT Blek och kall perifert. Buk Klagar på diffus smärta men mjuk vid palpation. Hjärta RR 110 per minut Bltr 130/70 Lab P-Glukos 19. CRP 12. Patienten så dålig att hon skall till akuten Diagnosfråga? Om du haft nedanstående anamnes - skulle det ändrat ditt beslut i tisdags? Anamnes Gift, pensionerad lärarinna. Diabetes typ 2 sedan 8 år. Hypertoni och hyperlipidemi. Ögonfoto ua, ingen neuropati, kreation 89, mikroalbuminuri. Metformin 500 mg Simvastatin 40 mg Enalapril 20 mg Orudis Retard 200 mg Trombyl 75 mg 2x2 sedan 5 år och tolererat det bra. 1 till natten 1x1 1 tn 1x1 (ingen känd hjärt-kärlsjukdom) Uppger alltid att hon har blodsockervärden under 10 och att hon mår bra. Varierande HbA1c. Bästa var i våras på 65 mmol/mol. Senast 75 mmol/mol. Dricker mycket sällan alkohol och har aldrig rökt. 34

32 Laktacidos Laktat bildas vid anaerob förbränning. Vid dålig syresättning av kroppens vävnader (tex vid hjärtsvikt, respinsuff, sepsis, intorkning, chock). Laktat måste återbildas till glukos vilket kräver mer energi än det man vinner på anaerob förbränning (syreskuld). Metformin i överdos blockerar återbildandet av laktat till glukos Vid akut njursvikt kan inte Metformin utsöndras via njurarna och ansamlas i kroppen. Njursvikten beror på intorkning (diarréer och vätskeförluster pga högt P-Glukos) och samtidig behandling med ACE-hämmare (eller ARB) och NSAID som minskar det glomerulära filtrationstrycket genom att konstringera arteriolerna till glomeruli. Laktatacidos uppträder: Vid akut sjukdom med cirkulationssvikt och dålig syresättning av perifer vävnad. Vid akut njursvikt (te x intorkning, konstraströntgen) vid samtidig behandling med Metformin Vid sjukdom med hot om intorkning - sätt alltid (tillfälligt) ut: Metformin ACE-hämmare, ARB NSAID Diuretika Andra blodtryckssänkare? Digitalis (Morfin?) 35

33 Halvakut läkarbesök Fall 13 - Selma 72 år Tablettbehandlad diabetes i 4 år. Metformin 500 mg 2x2, Enalapril 20 mg 1x1. Patienten har fått svår muskelvärk och stelhet i axlar och höfter. Kontrollerar blodsockret varje dag och har den senaste tiden noterat högre fastevärden runt 10. Brukar normalt ligga runt 6-7. CRP 34 SR 85 Hb 120 Urinsticka ua Är trött och tagen. Du misstänker PMR och planerar att på försök sätta in Prednisolon 20 mg. Vad kommer att ske? Plan? Ny kontakt? När ska hon mäta blodsocker? 36

34 Fall 14 - Rudolf 71 år Telefonkontakt Diabetes sedan 1,5 år. P-Glukos runt 30 vid debut. Inlagd på sjukhus och insatt på Metformin och NPH-insulin till natten som inte kunnat trappas ut. Gick ner 5 kg vid debut som han nu återhämtat. Metformin 2,5 g och Insuman basal 22 E till natten. Har sovit dåligt senaste månaden då han måste gå upp och äta pga känningar 2-3 gånger i veckan. P-Glukos på eftermiddagen runt 16. Hur gör ni med insulinet? Hypoteser om hans problem? Fler prover inför besök? 37

35 Fall 15 - Agneta 45 år Diabetes sedan 1 år. Insatt på Metformin 2,5 g med initialt god effekt när hon också drog ner på kolhydraterna. Nu besviken då blodsockret stiger fast hon dragit ner ytterligare på maten, tränat mer och gått ner 5 kg i vikt. BMI 24, HbA1c 72. Känner sig misslyckad då hon tycker hon att hon har gjort allt hon blivit tillsagd men mår bara sämre. Ligger alltid högt i socker så hon har slutat att mäta. Vad är hennes genomsnittliga blodsocker? Hypoteser om hennes blodsockerkontroll (även långsökta)? Vad vill du ha för mer information? Behandling? 38

36 Fall 16 - Valle 76 år Pensionerad universitetslektor. Diabetes i 25 år. Ganska omgående tablett- och insulinbehandlad. Alltid varit matglad och lätt överviktig med en kulmage. På senare år dock tappat ca 15 kg i vikt. Haft en minor stroke utan restsymtom för 3 år sedan. Hustrun har dock berättat att hon tycker att han blivit lite förändrad efter sin stroke. Är inte samma glada Valle. Blir misstänksam och irriterad för småsaker. Hade för 1 år sedan ett långdraget sår på stortåbasen. Bra perifer cirkulation men nedsatt känsel. Hypertoni. Simplexretinopati. Normalt kreatinin. Sköter sig helt själv. Problem med svängande blodsocker. Fastevärden kan variera mellan 2-24 utan något synbart mönster. Har varit medvetslös strax efter frukost för 2 månader sedan och fick då åka ambulans till sjukhuset. Låg inne i 2 dagar. Inga uppgifter finns om P-glukos under sjukhusvistelsen. Aktuella mediciner Novomix E, Atenolol 100 mg 1x1, Enalapril 20 mg 1x1, Trombyl 160 mg 1x1, Omeprazol 20 mg 1 vb Labbprover HbA1c 68, Hb 156, SR 4, Na 138, K 4,6, Krea 102, U-Alb/Krea 25. Status AT: Gått ned lite i vikt men ser inte undernärd ut. Ganska rejäl mage och pinniga ben Hjärta: regelbunden rytm 62 slag/min, inga bilju Lungor: utan anmärkning Blodtryck: 160/90 Lista 10 skäl till svängande blodsocker! 39

37 Fall 17 - Anita 44 år Remiss 5 barn. Graviditetsdiabetes med sista barnet för 7 år sedan. Sedan dess bra blodsocker med Metformin 500 mg 2x2. Vikt 70 kg, BMI 29. Oklara diarréer för 6 månader sedan samt neuropati i fötter och händer. Metformin sattes ut och HbA1c steg till 90. Sattes in på insulin. Nu Humalog 20 E x 3 samt NPH (132 E totalt). HbA1c 66. Ligger generellt högt och svänger mellan GAD neg, IA-2A neg. C-peptid 1,56. thyroideastatus ua, S-kortisol ua, transglutaminas neg. Hb 140. Står redan på vitamin B12 och folsyra. Har ca 100 E egen insulinproduktion, 132 E tillförd = 232 E. Normalt insulinbehov 0,7E/kg = 50 E. Är insulin ett logiskt val? Skulle man ha valt något annat (vad?) Går det att reversera insulinet? 40

38 Njuren Blodtryck 41

39 Albuminuri (1) tu-albumin (natt) ug/min U-Alb (natturin) mg/ml U-Alb/U-Krea-kvot (natturin) Normalvärde < 20 < 30 < 3 Mikroalbuminuri (incipient nefropati) Makroalbuminuri (manifest nefropati) > 200 > 300 > 30 42

40 Albuminuri (2) tu-alb/u-krea-kvot (natturin) Normalvärde < 3 Motsvarar ung tu-proterin (g) Mikroalbuminuri (incipient nefropati) Makroalbuminuri (manifest nefropati) Misstänkt nefrotiskt syndrom 3-30 > 30 > 0,3 > 300 > 3 g 43

41 44

42 45

43 46

44 47

45 PM Algoritm Blodtrycksbehandling Alingsås lasarett Riktvärden Icke diabetiker < 140/90 Diabetes < 140/85 Uppföljning NDR Medelvärde dagtid 24h < 135/80 < 45 år < 130/80 Patient med makroalbuminuri (U-Alb/Krea > 30) Bli av med eller reducera albuminurin 130/80 > 80 år /90 Multisjuka i livets slutskede Symtomfrihet Behandling Om tveksamhet kontroll med 24h, hem-mätning, 2 värden på vårdcentral eller drop in Bestäm målvärde (journalför). Upptitrering enligt algoritm: Enalapril 10 mg (lägre dos vid hjärtsvikt) efter 3 veckor*: Blodtryck, Puls, S-Na, S-K och S-Krea (observation på stigande Krea eller Kalium). Om inte målvärde uppnått: Efter Enalapril 20 mg 3 Enalapril 20 mg + Hydroklortiazid 12,5 mg veckor*: Blodtryck, Puls. Om inte målvärde uppnått lägg till Esidrex: Efter 3 veckor*: Blodtryck, Puls, S-Na, S-K och S-Krea. Om inte målvärde uppnått lägg till Amlodipin. Full effekt uppnås hos vissa patienter först efter 6-8 veckor. Eventuellt uppföljning med 24h Enalapril 20 mg + Hydroklortiazid 12,5 mg + Amlodipin 5 mg 48

46 PM Algoritm Blodtrycksbehandling med Candesartan som förstahandspreparat Lokalt Vårdprogram Mitten Älvsborg Riktvärden (Bestäm ett individuellt mål som journalförs: Grupp Riktvärde Icke diabetiker < 140/90 Typ 2-diabetes < 140/85 Patient med makroalbuminuri (U-Alb/Krea > 30) Bli av med eller reducera albuminurin 130/80 > 80 år /90 Multisjuka i livets slutskede Symtomfrihet Överväg lägre mål (130/80) till yngre patienter (<45 år) och vid typ 1-diabetes. Behandling Bestäm målvärde (journalför). Candesartan 16 mg Efter 3 veckor*: Blodtryck, Puls, S-Na, S-K och S-Krea (observation på stigande Krea eller Kalium). Om inte målvärde uppnått lägg till Esidrex: Candesartan 16 mg + Esidrex 12,5 mg Efter 3 veckor*: Blodtryck, Puls, S-Na, S-K och S-Krea. Om inte målvärde uppnått: Candesartan 32 mg + Esidrex 12,5 mg Efter 3 veckor*: Blodtryck, Puls. OM inte målvärde Candesartan 32 mg + Esidrex 25 mg Efter 3 veckor*: Blodtryck, Puls. Om inte målvärde uppnåtts lägg till Amlodipin. * Full effekt uppnås hos vissa patienter först efter 6-8 veckor. 49

47 PM Farmakologisk behandling av hyperlipidemi diabeteshandboken.se Farmakologisk behandling med statiner ska förskrivas till patienter med hög eller mycket hög risk för hjärt- och kärlsjukdom och kan övervägas till patienter med måttlig risk om det finns andra riskfaktorer. De nya rekommendationerna utgår från en riskbedömning enligt NDRs riskmotor (se som skattar den procentuella risken för en hjärtkärlhändelse inom 5 år samt från ESCs SCORE: 50

48 Fler parametrar bör värderas än vad som angivits nedan. T ex: ärftlig risk ökar indikationen. Ålder över år, polyfarmaci, risk för interaktioner och biverkningar talar emot farmakologisk behandling. Crestor (Rosuvastatin) kan övervägas som ett betydligt dyrare alternativ vid biverkningar av Atorvastatin. Vid intolerans mot statiner är evidensen för primärpreventiv behandling med andra preparat än statiner svag men bör prövas för patienter med mycket hög risk. Fibrat (Lipanthyl) eller kolesterolåterupptagshämmare (Ezetrol). Mycket hög risk Sekundärprevention (känd hjärt-kärlsjukdom) Njursvikt med egfr < 30 ml/min Vid S-kolesterol > 8 och LDL > 6 (Misstänkt familjär hyperkolesterolemi) SCORE: > 10% NDR: > 20% Atorvastatin mg (Nationella riktlinjer prio 1) LDL-mål 1,8 (Apo-B-mål 0,8?) Hög Risk Diabetes samt en markant ökad riskfaktor (S-kolesterol > 8, storrökare, hypertoni 180/100 m.m.) Njursvikt med egfr ml/min SCORE: 5-10% NDR: 8-20% Atorvastatin 20 mg (Nationella riktlinjer prio 2) LDL-mål 2,5 (Apo-B-mål 1,0?) SCORE: 1-5% NDR: 2-8% Moderat Risk Atorvastatin mg (Nationella riktlinjer prio 5) LDL-mål 3,0 51

49 2013%01%18'diabeteshandboken.se' Livstilsråd som förbättrar blodfetterna 1. Välj framförallt långsamma kolhydrater med högt fiberinnehåll Minst g fibrer per dag varav större delen lösliga fibrer. En kolesterolvänlig kost bör innehålla fiberrika kolhydrater som innehåller stor del lösliga fibrer som sänker kolesterolnivån i blodet. Lösliga fibrer finns bla i havre, korn, rotfrukter och frukt. Äter man minst 500 g frukt och grönsaker per dag är man på god väg. 2. Var försiktig med snabba kolhydrater Minska intaget av energitäta snabba kolhydrater som tex läsk, fikabröd och godis. Max 10 % av energiintaget ca kcal/dag. 33 cl läsk = 125 kcal, 1 kanelbulle = 210 kcal, 100g smågodis = 380 kcal. Långsamma Medelsnabba Snabba Kokt avkyld potatis Linser, bönor Kikärter Rågbröd, surdegsbröd Bröd med hela korn Frukt Grönsaker Bulgur, quinoa Råris, parboiled ris Matvete Sötpotatis Pasta Fullkornsbröd Banan Fiberfranska Musli Kokt potatis Bakad potatis Potatismos, Pommesfrites Vitt klibbigt ris Vitt bröd Fikabröd, kakor Godis, socker Riskakor Snabbnudlar, risnudlar Chips, ostbågar Söta drycker även juice 3. Hög andel omättade fetter och låg andel mättade fetter I en kolesterolvänlig bör det också innehålla nyttiga omättade fetter som har en positiv effekt på kolesterolet. Omättade fetter finns framförallt i tex, vegetabiliska oljor, flytande margariner, nötter, solroskärnor, mandlar, avokado, oliver. Däremot bör man vara försiktig med mättade fetter som har negativ effekt på kolesterolvärdet. Mättade fetter finns främst i animaliska hårda fetter som finns i tex kakor, feta mejeri- och charkuteriprodukter. Välj proteinkälla med bra fettsammansättning som baljväxter och annat vegetabiliskt protein, fisk och skaldjur, magert kött från lamm eller vilt eller kött med lägre eller låg fetthalt som oxfilé, fläskfilé, kalkon eller kycklingfilé. Ökad fiskkonsumtion till 3-5 ggr per vecka är önskvärt. 4. Minst minuter fysisk aktivitet varje dag. Det finns många fördelar med att vara fysisk aktiv och att röra på sig. Genom att röra sig minst 30 minuter utöver den vardagliga motionen kan man bidra till att sänka kolesterolvärdet och höja HDL (det goda koslesterolet). 52

50 2013%01%18'diabeteshandboken.se' Bra val! Läs på förpackningarna särskilt på de produkter du äter ofta, finns det bättre alternativ välj det istället. Välj rågbröd med hela korn och surdeg istället för vitt fiberfattigt bröd. Minst 7 g fibrer och max 5 g socker per 100 g. Välj nyckelhålsmärkt margarin som har lägre fetthalt och bättre fettkvalité som smörgåsmargarin. Produkter med växtsteroler kan vara ett bra alternativ. Byt smör och fast margarin till flytande margarin när du steker och bakar. Byt fet 30 % ost mot mager max 17 % ost. Byt salami, medvurst och andra feta korv och köttpålägg mot rostbiff, skinka och kalkonbröst. Ät fisk och skaldjur minst tre gånger i veckan gärna mer. Välj tex sill, makrill i tomatsås, ansjovis, kaviar mm som smörgåspålägg. Byt standardmjölk och feta mejeriprodukter till magra alternativ som lättmjölk och vegetabilisk matlagningsgrädde. Vill man göra större förändring kan man byta ut mjölk och mejeriprodukter till havrebaserade och/eller sojabaseradeprodukter. Byt snacks som chips och ostbågar till nötter, solroskärnor eller popcorn poppade i flytande margarin eller olja. Byt sylt och marmelad på gröt och smörgås till färska bär eller färsk riven eller mosad frukt. Ät frukt och/eller grönsaker till varje måltid minst 500 g varje dag. Försök få till minst 30 minuters fysisk aktivitet varje dag. Börja tex med att ta trappan istället för hissen när du ska på läkarbesök! 53

51

Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs

Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs Innehållsförteckning: 1. Vad är typ 1 diabetes? Kan man ha ett normalt blodsocker vid diabetes? 2. Varför har vi socker/glukos i blodet? 3. Vad är socker?

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Uppdatering diabetes typ 2

Uppdatering diabetes typ 2 Kursmaterial för Uppdatering diabetes typ 2 Hösten 2018 Ett samarbete mellan Distriktsläkare.com och Diabeteshandboken.se Blodsockerbehandling Kolhydrat, fett och proteinmetabolismen 2 Ett blodsocker på

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare1

Peter Fors Alingsås Lasare1 Peter Fors Alingsås Lasare1 peter.fors@hotmail.com Gunbri1 83 år Personal ringer från särskilt boende. Gunbri1 varit lite förvirrad i kväll och man har mä1 upp e1 P-Glukos på 2,3. Har inget insulin. Man

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2015-08-25 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar

Läs mer

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas till akutmottagningen på lasarettet? 2.

Läs mer

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett Kost vid diabetes Kolhydrater och fett Det finns flera sätt att äta bra! Bra mat vid diabetes Fungera i vardagen Gå att omsätta i nya vanor Ge alla näringsämnen kroppen behöver Individualiserad kostbehandling!

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga Webinar 2015-06- 17 Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga Peter Fors Alingsås lasare9 peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Ingen enhetlig grupp äldre-äldre Biologisk ålder över

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Utformad av: Leg. dietist Doris Edholm Diabetesenheten, NUS UMEÅ 2014 Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare att bestämma rätt mängd insulin till maten. Det

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

PRISLISTAN

PRISLISTAN PRISLISTAN 2016-05-01 Preparat Dos/dag kr/dag Indikation/fördel Nackdelar/risker Metformin 2 g 1.68 kr Ingen signifikant viktuppgång. Inga allvarliga känningar. Sänker HbA1c ca 10 mmol/mol Troligen effekt

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasarett

Peter Fors Alingsås Lasarett Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Insulinbehandling vid diabetes typ 2 När vi inte når målet med övriga läkemedel eller efter många års diabetes typ 2. Diagnos? Misstanke om insulinbrist

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Del 2 Patientfall. Peter Fors Alingsås Lasarett

Del 2 Patientfall. Peter Fors Alingsås Lasarett Del 2 Patientfall Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Anna 83 år Åb - årlig läkarkontroll Demensboende men kroppsligt välbevarad. Diagnosen typ 2 ställdes i samband med demensutredning

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare;

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare; Göteborg 2017-09-21---22 Peter Fors Alingsås Lasare; peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas Gll akutmo;agningen på lasare;et? 2. Vilken sort diabetes har hon tror ni?

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Vad betyder äldre Biologisk ålder över 80-85 år??? För de flesta människor tar åldrandet i detta läge ett

Läs mer

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot 60 kg 80 kg TISDAG Frukost: 1 hårdbrödmacka 2 hårdbrödmackor 75g makrill i tomatsås 100g makrill i tomatsås 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt ½ päron ½ päron 1 msk nötter 1 msk nötter

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Patientfall. Peter Fors Alingsås Lasarett

Patientfall. Peter Fors Alingsås Lasarett Patientfall Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Fall 4 Jessica 47 år (remiss) Diabetes i tre år. Svårt att tåla Metformin men kämpar med 500 mg 2+0+1. Fick skyhögt blodsocker när hon satte

Läs mer

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Det är samma kostrekommendationer till ett barn med diabetes som till andra, men de måste ta insulin till allt de äter! Mål med kostbehandling Individualisering

Läs mer

Diabetes Fallseminarium T STUDENT

Diabetes Fallseminarium T STUDENT Diabetes Fallseminarium T6 2018 STUDENT 1. Akutmottagning Målare Bengt med bukfetma 35-årig gift manlig målare. Hereditet typ 2 diabetes. Tidigare frisk. Sedan flera månader ökad trötthet och törst. Minskat

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Vad innehåller maten?

Vad innehåller maten? Kolhydratsguiden Vad innehåller maten? Maten vi äter innehåller många olika ämnen. En bra balans får man genom att äta varierat, det vill säga olika sorters mat. Energi får vi framför allt från fett och

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Dietisterna Utformad av leg. dietist Doris Edholm Medicincentrum, diabetesenheten Norrlands universitetssjukhus Umeå 2017 Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare

Läs mer

Diabetes Historiskt perspektiv Behandling (insulin) Sår

Diabetes Historiskt perspektiv Behandling (insulin) Sår Diabetes Historiskt perspektiv Behandling (insulin) Sår Alingsås Kommun 2015-04-22 2015-04-29 peter.fors@vgregion.se www.diabeteshandboken.se Egypten 1552 f kr Indien 600-talet f kr Prameha (Pra = överskott,

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Kostråd energirik kost

Kostråd energirik kost Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat

Läs mer

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Dietisterna Utformad av leg. dietist Doris Edholm Medicincentrum, diabetesenheten Norrlands universitetssjukhus Umeå 2017 Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker

Läs mer

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin

Läs mer

15 Blodsockermätning när, var hur?

15 Blodsockermätning när, var hur? 15 Blodsockermätning när, var hur? Fördelar, nackdelar och kostnader Nyupptäckt kost och tablettbehandling inleds Nyupptäckt insulinbehandling inleds Kost och Tablettbehandlade Kombinationsbehandling tabletter

Läs mer

BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013

BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013 BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013 Vi läkare kan ha svårt att motivera våra patienter för bra och noggran behandling. Diabetes och särskilt gammelmans diabetes ger knappast några som

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga. peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga. peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Vad betyder äldre Biologisk ålder över 80-85 år??? För de flesta människor tar åldrandet i detta läge ett

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer