Handbok i kommunal avfallsplanering. Vägledning för ett framgångsrikt arbete ISSN

Transkript

1 Handbok i kommunal avfallsplanering. Vägledning för ett framgångsrikt arbete RAPPORT U2012:09 ISSN

2

3 Förord Den kommunala avfallsplaneringen har varit av stor betydelse för utvecklingen av avfallshanteringen i Sverige under de senaste decennierna. I samband med att Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan reviderades för några år sedan identifierades ett behov av att ta fram vägledning till kommunerna om avfallsplanering. Genom att ta fram en handbok önskade Avfall Sverige inspirera kommunerna till att ännu bättre använda avfallsplanen som verktyg för att utveckla avfallshanteringen. Handboken innehåller rekommendationer till kommunerna om hur avfallsplaneringsprocessen kan drivas och hur själva avfallsplanen kan se ut. Utgångspunkten är gällande lagstiftning samt intressanta exempel från kommunal avfallsplanering. Under år 2011 har ny avfallslagstiftning trätt i kraft vilket har föranlett den revidering och uppdatering av handboken som nu har skett. Vi vill tacka alla kommuner och enskilda tjänstemän som har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter, både på avfallsplanering och på handboken, både i samband med att den första versionen av handboken togs fram och i arbetet med denna revidering. Revideringen av handboken har genomförts av Jörgen Leander, Marie Rytterstedt och Malin Sernland på Miljö- och Avfallsbyrån AB på uppdrag av Avfall Sverige med finansiering av Avfall Sverige Utveckling. Malmö maj 2012 Helena Karlsson Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Läsanvisning I handboken lämnas rekommendationer, bör genomföras, och exempel kan exempelvis utföras på hur olika delar i planeringsprocessen eller i avfallsplanen kan utföras. Dessa baseras på erfarenheter och uppgifter från olika kommuner. Krav enligt lagstiftningen utrycks i form av ska-krav, ska innehålla. Hur en enskild kommun sedan i praktiken tillämpar rekommendationerna kommer att avgöras av lokala förhållanden såsom kommunens storlek, organisation och resurser. Handboken innehåller följande delar: Bakgrund till handboken, dess syfte, hur den har tagits fram samt hur innehållet har avgränsats beskrivs i kapitel 1. Lagstiftning, mål och andra omvärldsförutsättningar som på olika sätt påverkar avfallsplaneringsprocessen och avfallsplanedokumentet presenteras i kapitel 2. Vägledning för avfallsplaneringsprocessen och innehållet i avfallsplanen, inklusive miljöbedömning, ges i kapitel 3 och 4. För att få ett helhetsgrepp är det viktigt att läsa både kapitel 3 och 4 eftersom såväl processen som plandokumentet är väsentliga i den kommunala avfallsplaneringen. Viktiga framgångsfaktorer för olika delar av avfallsplanearbetet lyfts fram i textrutor i slutet av respektive kapitel. De faktorer som bedöms vara särskilt avgörande för ett framgångsrikt avfallsplanearbete sammanfattas slutligen i kapitel 5.

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund till denna handbok Syfte Metod Avgränsningar 2 2 Samhällets krav och mål för kommunal avfallsplanering Lagkrav Mål och strategier Övrig kommunal planering och tillsyn 5 3 Avfallsplaneringsprocessen Syftet med avfallsplaneringen Allmänt om processen Organisation och planering Allmänhetens deltagande Arbete med mål och åtgärder Kommunikation och förankring Uppföljning och uppdatering Koppling till annan kommunal planering Miljöbedömning Länsstyrelsens roll i den kommunala avfallsplaneringen Antagande av avfallsplan 23 4 Avfallsplanens innehåll Plandokumentets form, struktur och innehåll Mål och åtgärder Förebyggande arbete Inverkan på miljön Information och kommunikation Uppföljning Beskrivning av nuläget MKB-dokument Innehåll utöver Naturvårdsverkets föreskrifter 43 5 Sammanfattning av framgångsfaktorer 47 6 Referenser 50

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund till denna handbok Enligt bestämmelserna i miljöbalkens 15 kapitel ska det finnas en avfallsplan för varje kommun. Innehållet regleras av Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan. Den första versionen av denna handbok togs fram år 2006 i samband med att Naturvårdsverket gav ut nya föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan. Det visade sig att det fanns ett behov av vägledning som underlättar kommunal avfallsplanering och bidrar till att arbetet blir framgångsrikt. Genom ändringar i Miljöbalken och en ny avfallsförordning som gäller från år 2011 har EU s senaste avfallsdirektiv implementerats i svensk lagstiftning. Det fanns därför behov av att revidera denna handbok, främst med anledning av ny lagstiftning som kommunerna har att förhålla sig till. I samband med det har även innehållet som helhet uppdaterats med anledning av andra förändringar som har skett samt delvis nya exempel och erfarenheter. Naturvårdsverkets föreskrifter innehåller enbart krav på sådana uppgifter som ska ingå i en avfallsplan och i länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna. Arbetssättet lämnas öppet i föreskrifterna. Den enda vägledning som ges om arbetssättet finns i de tillhörande allmänna råden. I dessa, under rubriken Allmänt om avfallsplaner, sägs att kommunen bör beakta möjligheten att utarbeta avfallsplanen gemensamt med andra kommuner. Det anges också att arbetet med avfallsplanen bör organiseras på ett sätt som underlättar integration med övrig verksamhet i kommunen och att planen bör vara utformad så att dess innehåll kontinuerligt kan uppdateras, följas upp och kommuniceras. De som har varit framgångsrika i sitt avfallsplanearbete har ofta lagt stor vikt vid målarbete, kommunikation och politisk förankring. De samlade erfarenheterna från olika kommuner som villigt ställt upp och delat med sig, utgör tillsammans med intentionerna i lagstiftningen grunden för denna handbok i avfallsplanering. 1.2 Syfte Syftet med föreliggande handbok är i huvudsak att ge vägledning till kommunerna i det lokala planeringsarbetet. Den avser också att ge inspiration och att förmedla erfarenheter från kommuner som på olika sätt har varit framgångsrika i sitt arbete. Handboken kan förhoppningsvis underlätta arbetet samt belysa viktiga frågeställningar och kritiska moment i avfallsplaneringsprocessen. 1.3 Metod Utgångspunkten i arbetet med denna handbok, både med den första versionen och med revideringen, har varit gällande lagstiftning samt intressanta exempel från kommunal avfallsplanering. Erfarenheter från kommuner som på olika sätt har varit framgångsrika i sitt avfallsplanearbete har fångats upp på några olika sätt. Inför arbetet med både den första versionen av handboken och med revideringen, genomfördes intervjuer med representanter från flera olika kommuner. 1

8 Inom projektet med att uppdatera handboken gjordes en nationell kartläggning av kommunala avfallsplaner våren 2010 och resultatet visade bl.a. att: Ett hundratal kommuner har uppdaterade avfallsplaner De flesta uppdaterade avfallsplaner är omarbetade från grunden Avfallsplanerna tas normalt fram i samverkan mellan flera olika förvaltningar Ca 70 procent av kommunerna avfallsplanerar i samverkan med andra kommuner Avfallsplanen fungerar i de flesta kommuner som ett aktivt verktyg Tidshorisonten i avfallsplanerna är ofta längre än i de tidigaste avfallsplanerna, i flera fall uppemot 10 år, med avstämning efter några år Den första versionen av Avfall Sveriges handbok i kommunal avfallsplanering har haft betydelse för många kommuner Urvalet inför intervjuerna gjordes med ledning av en översiktlig enkät på Avfall Sveriges hemsida där ett antal frågor ställdes. I urvalet finns kommuner av olika storlek och befolkningstäthet, sådana som i större eller mindre grad samverkar med andra kommuner i planeringsarbetet samt med en geografisk spridning från norr till söder. Inför arbetet med revideringen av handboken ställdes frågor för att fånga upp synpunkter på handboken och behov av ytterligare vägledning. Arbetet med den första versionen av handboken avslutades med en temadag i syfte att fånga upp ytterligare erfarenheter och synpunkter samt att ge vägledning med anledning av de nya föreskrifterna om avfallsplanering. De diskussioner som fördes i samband med Avfall Sveriges första kurs om avfallsplanering har också bidragit till arbetet med att revidera handboken. En del av arbetet med revideringen av handboken har varit att, ur ett avfallsplaneringsperspektiv, analysera förändringarna i framför allt avfallslagstiftningen, etappmål till miljökvalitetsmålen samt den nationella avfallsplanen och lyfta fram de nya aspekter som kommunerna har att förhålla sig till i sin planering. Genomförd enkät och intervjuer visade på särskilda behov av ytterligare vägledning när det gäller den politiska processen och miljöbedömning. 1.4 Avgränsningar Ambitionen har varit att handboken ska ge vägledning där behovet bedömts vara som störst, till exempel när det gäller organisation, kommunikation, målarbete, uppföljning och statistikhantering. Vägledningen ges som råd och rekommendationer eller i form av diskussioner om till exempel olika lösningar eller synsätt. Avfallshantering är ett komplext område. Handboken är tänkt som ett stöd för kommuner i arbetet med avfallsplanering och kan därmed förhoppningsvis också bidra till utveckling av avfallshanteringen. Handboken lämnar dock inte svar på frågor kring avfallshantering. Beträffande miljöbedömning tas frågor upp som specifikt rör avfallsplaner. I övrigt när det gäller miljöbedömningar hänvisas till Naturvårdsverkets handbok om miljöbedömning av planer och program samt till Boverkets vägledning om miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen. När det gäller länsstyrelsens roll i den kommunala avfallsplaneringen beskrivs i denna handbok hur länsstyrelsen ska delta i och bidra till processen enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen. Handboken omfattar inte vägledning kring den sammanställning som länsstyrelsen ska göra av de kommunala avfallsplanerna i länet. 2

9 2 Samhällets krav och mål för kommunal avfallsplanering 2.1 Lagkrav Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner. Det är idag inskrivet i 15 kap. 11 miljöbalken. Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för kommunen. Avfallsplaneringen ska omfatta allt avfall, inte bara det som kommunen själv hanterar. Undantaget är dock använt kärnbränsle och kärnavfall samt radioaktivt avfall. Dessa avfallsslag regleras inte av miljöbalken med följdlagstiftning utan av lagen om kärnteknisk verksamhet (1984:3) respektive strålskyddslagen (1988:220). Av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) om innehåll i en kommunal avfallsplan framgår att en kommunal avfallsplan bland annat ska innehålla: En beskrivning av nuläget, inklusive förhållanden som kan påverka avfallets mängd och sammansättning samt uppgifter om avfallsmängder, -hantering och -anläggningar. För avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar ska översiktliga uppgifter redovisas. Uppgifter om nedlagda deponier. Mål och åtgärder för insamling och behandling samt för hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. En beskrivning av hur uppställda mål kan bidra till att regionala och nationella mål nås. En beskrivning av hur mål och åtgärder har följts upp och kommer att följas upp. En beskrivning av genomfört samråd. En beskrivning av hur miljöbedömning av planen har genomförts. Uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpacknings- och tidningsavfall uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar och tidningar. Till föreskrifterna hör även allmänna råd. Av dessa framgår bland annat att hushållsavfall, avfall som omfattas av producentansvar samt övrigt avfall som kommunen inte ansvarar för bör delas in i särskilda kategorier. I 6 kap. miljöbalken och i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns bestämmelser om miljöbedömning av planer och program. När en avfallsplan upprättas ska en miljöbedömning göras om genomförandet av planen skulle kunna medföra en betydande miljöpåverkan. I 80 avfallsförordningen (2011:927) finns bestämmelse om att uppgifterna i avfallsplanen ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Renhållningsordningens föreskrifter och avfallsplan ska beslutas av kommunfullmäktige. Bestämmelser om samråd, utställning och beslut finns i 15 kap miljöbalken. 3

10 2.2 Mål och strategier Avfall har genom åren omväxlande betraktats som en resurs respektive ett miljöproblem. Idag utvecklas mål, strategier och styrmedel på avfallsområdet både genom nationellt arbete och genom samarbete inom EU. De nationella mål och strategier som berör avfallsområdet utgörs till exempel av några av de 16 nationella miljökvalitetsmålen som Riksdagen har antagit samt den nationella avfallsplanen. Till miljökvalitetsmålen finns etappmål och hittills har Regeringen fattat beslut 1 om 13 etappmål inom fyra prioriterade områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmål för avfall återges i kapitel 4.2, men fler etappmål som berör avfallshanteringen väntas 2. Figur 1. Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Illustration från Sveriges nationella avfallsplan tas fram av Naturvårdsverket. I planen anges mål för avfallshanteringen som kan användas som vägledande mål för kommunerna i deras arbete med avfallsplaner. Dessa mål återges i kapitel 4.2. I den nationella avfallsplanen 3 anges följande prioriterade områden: Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn Hushållsavfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder Naturvårdsverket kommer att arbeta fram ett program för att förebygga avfall. I programmet kommer det troligtvis att finnas ytterligare förslag till mål, indikatorer, åtgärder och kanske även förslag till nya styrmedel, som kan påverka arbetet med kommunala avfallsplaner. I arbetet med en kommunal avfallsplan ska planerare och politker välja hur de ska förhålla sig till olika nationella och regionala mål- och strategidokument. Se vidare i kapitel Regeringen (2012): Preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i Miljömålssystemet, regeringsbeslut M2012/ Naturvårdsverket, Östlund Catarina muntlig referens maj Naturvårdsverket kommer att föreslå mål för återvinning av fosfor. 3 Naturvårdsverket (2012): Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan Rapport

11 2.3 Övrig kommunal planering och tillsyn Avfallsplanen utgör ett strategiskt viktigt dokument från miljö- och resurssynpunkt. Den har också tydlig koppling till andra kommunalt och regionalt reglerade frågor. Exempel på sådana frågor är: ekonomi, fysisk planering, energi, miljötillsyn, infrastruktur och folkhälsa. Till exempel kan avfallsplanen påverka tillsynsplanen och vice versa. Det är därför rimligt att kommunfullmäktige vid beslut om avfallsplanen sätter in denna i ett större sammanhang och att beslutet tas med beaktande av utvärderingar av tidigare antagna planer och beslut. I vissa frågor kan det komma att behövas avvägningar mellan flera olika samhällsintressen. För att underlätta för politikerna bör arbetet med avfallsplanen ske med bred förankring dels inom kommunens olika förvaltningar och dels hos externa parter för att fånga upp olika perspektiv, se kapitel 3.3, 3.4, 3.6 och 3.8. Exempel på planer som kan komma att påverka ställningstagandet när det gäller avfallsplanen är: Miljöplan Översiktsplan/fördjupade översiktsplaner Tillsynsplan Energiplan Klimatplan Budget/ekonomiska planer Trafikplan Tillgänglighetsplan Naturvårdsplan Grus- och materialhushållningsplan Tidigare avfallsplan Andra strategiska planer 5

12 3 Avfallsplaneringsprocessen 3.1 Syftet med avfallsplaneringen Avfallsplanen utgör en bra grund för den enskilda kommunens arbete med att bidra till att de nationella och avfallsrelaterade miljökvalitetsmålen uppnås. Den tydliggör kommunens ambitioner på avfallsområdet och kan även utgöra ett viktigt strategiskt styrinstrument. En av målsättningarna med avfallsplanen kan vara att ge allmänheten och olika verksamhetsutövare information i avfallsfrågor. Figur 2. Avfallsplanen påverkar, och påverkas av, många olika aktörer i samhället och har sin grund i lagstiftning. Illustration från Avfallsplan för Gästrike Återvinnare Kommunens syfte med att upprätta eller revidera en avfallsplan kan till exempel vara: Att bidra till att nationella mål och intentioner inom avfallsområdet uppfylls. Att uppfylla de krav som ställs i lagstiftning och i Naturvårdsverkets föreskrifter. Att ge ansvariga politiker en helhetsbild över avfallshanteringen i kommunen med möjlighet att påverka utvecklingen av hanteringen. Att informera och samråda med allmänhet och företag i kommunen om planerade förändringar i god tid innan de genomförs. Att effektivisera arbetet med att utveckla avfallshanteringen genom att med hjälp av avfallsplaneringsprocessen öka förutsättningarna för att olika delar av kommunens organisation och kommunens olika styrmedel för avfallshantering strävar i samma riktning. Naturvårdsverkets föreskrifter anger vad avfallsplanen ska innehålla, bland annat utifrån att Sverige som nation ska öka möjligheterna att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Avfallsplanen bör även ta tillvara till exempel konsumentperspektivet, vilket understryks av Naturvårdsverkets allmänna råd till föreskrifterna om innehåll i en kommunal avfallsplan. Föreskrifterna anger också vad som ska rapporteras till länsstyrelsernas sammanställning av avfallsplaner. Det är upp till varje kommun att utforma arbetet med avfallsplanen på ett sådant sätt att kommunen har nytta av arbetet. 6

13 För att uppfylla kravet på att avfallsplanen ska omfatta alla olika avfallsslag som uppstår i kommunen, med undantag enligt kapitel 2.1, bör avfallsplanen betraktas som hela kommunens strategiska styrdokument i avfallsfrågor. Därför bör representanter från fler delar av kommunen än avfallssidan engageras i arbetet. Mer om organisation för avfallsplaneringen beskrivs i kapitel Allmänt om processen En väl genomarbetad avfallsplan förutsätter ett aktivt deltagande från olika kommunala funktioner samt en dialog med externa aktörer. Det senare understryks av att kommunen har ansvar för att planera för allt avfall, inte enbart det avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar, se dock kapitel 2.1. För att nå ett aktivt deltagande från olika kommunala funktioner och ett brett perspektiv på avfallsplanen bör kommunen äga processen och inte ett kommunalt bolag eller en entreprenör, även om dessa bör vara engagerade i arbetet med att ta fram och senare även genomföra avfallsplanen, se kapitel 3.3 om organisation. Diskussion om mål, strategier och åtgärder är centralt i processen och bör pågå under hela arbetet med avfallsplanen. Det bör även processen för miljöbedömning göra, vilket diskuteras i kapitel 3.9. Diskussionerna bör föras på ett övergripande och strategiskt plan med målsättningen att avfallsplaneringen ska bidra till resurshushållning i enlighet med samhällets mål och regler. Avfallsplaneringen kan med fördel integreras i kommunens övriga strategiarbete och kopplas till budgetarbetet. Det gäller att förutom att förankra avfallsplanen under processen, även skapa förståelse för dess frågor. Regelbunden uppföljning och uppdatering är avgörande för att avfallsplanen ska kunna utgöra ett levande dokument som leder fram mot uppsatta mål. Enligt 80 avfallsförordningen (2011:927) ska uppgifterna i avfallsplanen ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. 3.3 Organisation och planering Hur avfallsplanearbetet är organiserat kan bli helt avgörande för resultatet. En del kommuner har upplevt svårigheter att finna en fungerande organisation. Bra kommunikation under arbetets gång kan bidra till en fungerande organisation, se mer om kommunikation i kapitel Organisation Det är viktigt att arbetet med avfallsplanen involverar och engagerar fler än enbart representanter från kommunens avfallsorganisation för att resultatet ska ses som kommunens strategidokument och inte enbart avfallsorganisationens ensak. För arbete med avfallsplanen kan exempelvis följande grupper bildas: Ledningsgrupp som till exempel kan utgöras av kommunala politiker och högre tjänstemän. Ledningsgruppens ansvar är främst att förankra och förmedla grundläggande miljöpolitiska principer och att ange ekonomiska och tidsmässiga ramar. Arbetsgrupp som till exempel kan bestå av personer från kommunens organisation för avfallshantering, miljötillsyn och miljöstrategiskt arbete. Gruppen ansvarar för framtagandet av avfallsplanen och förankrar också arbetet inom sina respektive organisationer. Intern referensgrupp med representanter från kommunens olika förvaltningar som kan bidra till avfallsplaneringen genom att tillföra ytterligare perspektiv i specifika frågor. Referensgrupp med politiker för att tidigt förankra arbetet med avfallsplanen och fånga upp politikernas syn på långsiktiga mål och strategier för avfallshanteringen. Referensgrupp med representanter för externa aktörer till exempel kunder, entreprenörer, myndigheter, intresseorganisationer och näringsliv. 7

14 Av tradition äger ofta avfallssidan processen med avfallsplanen. Ett annat sätt är att låta arbetet med avfallsplanen ingå som en del i kommunens övriga miljöstrategiska arbete och peka ut denna del av kommunen som ägare till processen och samordnare av arbetet med avfallsplanen. Detta kan i vissa fall förbättra förutsättningarna för breda perspektiv på avfallsplanearbetet och att kommunens ambitioner inom olika områden beaktas. Oavsett om det bildas en referensgrupp eller om arbetsgruppen tar enskilda kontakter med andra delar av kommunens organisation, bör diskussioner föras med exempelvis representanter med följande perspektiv: Brett kommunaltekniskt perspektiv (till exempel VA, energi, mark, fastigheter) Kommunal stadsplanering Tillgänglighet Omvårdnad Pedagogik och utbildning Arbetsmiljö Som komplement till den interna referensgruppen kan en eller flera externa referensgrupper bildas, se kapitel angående kommunikation med externa aktörer. I små kommuner kan ofta nyckelpersoner ha flera olika roller och ansvarsområden och därmed kan en och samma person representera flera olika funktioner i kommunen. Detta kan underlätta bildandet av en organisation för avfallsplanearbetet, den fortsatta processen och medverka till att olika perspektiv fångas upp på ett effektivt sätt. I vissa kommuner påbörjar tjänstemännen en process för att revidera avfallsplanen utan att det tas ett politiskt beslut först, medan i andra kommuner fattar politikerna beslut om att påbörja revideringen. Det kan underlätta bildandet av en arbetsgrupp där flera olika förvaltningar är representerade om processen föregås av ett politiskt beslut om att detta ska göras. Mer om politiska beslut finns i kapitel 3.7. Ett komplement eller ett alternativ till den ledningsgrupp som nämnts tidigare i detta kapitel är att bilda en referensgrupp med politiker för att tidigt förankra arbetet med avfallsplanen. Genom att tidigt involvera politiker i processen med strategi och mål för avfallsplanen får politikerna en möjlighet att formulera en långsiktig strategi och de blir väl förtrogna med problemställningarna från början. Deltagarna i denna referensgrupp kan förankra processen i sina partier. Därigenom kan beslutsprocessen underlättas när avfallsplanen ska upp till slutligt beslut Planering Av arbetsgruppens arbete är planeringen en av de viktigaste uppgifterna. Planeringen kan göras utifrån en projektplan som tas fram i samråd mellan de berörda kommunala aktörerna och som sedan fastställs av ledningsgruppen. Projektplanen bör innefatta: Projektets mål och förutsättningar Organisation Kommunikation Plan för genomförande med aktiviteter Tidplan Bedömning av resursbehov 8

15 Tidplanen bör göras med hänsyn till planerade sammanträden i nämnder, styrelser och fullmäktige. Vid utformning av tidplanen bör särskilt beaktas att tillräckligt mycket tid avsätts för arbetet med kommunikation och miljöbedömning, se kapitel 3.6 och Samverkan med andra kommuner Avfallsplanearbetet kan underlättas påtagligt genom utbyte med andra kommuner. Detta kan ske genom olika former av erfarenhetsutbyte och samordning. Särskilt goda förutsättningar för ett framgångsrikt avfallsplanearbete ges om flera kommuner kan genomföra arbetet tillsammans och ta fram likartade planer för varje kommun eller en gemensam regional avfallsplan, som kan antas av varje kommun. Fördelarna med regionalt samarbete kan många kommuner vittna om som samarbetar genom till exempel regionala bolag, kommunalförbund, gemensamma nämnder, föreningar eller nätverk. I en väl etablerad regional samverkan om avfallsfrågorna i stort är förutsättningarna särskilt goda att arbeta framgångsrikt även med de strategiska frågorna. Förberedelsefasen blir kortare om man planerar att göra ett gemensamt avfallsplanearbete eftersom man känner varandra sedan tidigare. Man får också tillsammans mer resurser till att arbeta med avfallsplaneringen och ett sammantaget stort nätverk med mångas erfarenheter att dra nytta av. Det ger också möjlighet för de samarbetande kommunerna att utbyta erfarenheter, fördela och avsätta resurser samt forma en stark planeringsorganisation. För mindre kommuner är samarbete nästan en förutsättning. Till exempel kan ett samarbete mellan kommunerna i en region göra det lättare att bilda en projektgrupp med bred kompetens där medlemskommunerna kan bidra med tjänstemän med kompetens inom exempelvis juridik, geografiska informationssystem, fysisk planering, kommunaltekniska frågor och avfall. Projektgruppens breda kompetens bidrar därmed till ett helhetsperspektiv i ett tidigt skede i avfallsplaneprocessen. Ett samarbete om avfallsplanerna behöver inte förutsätta ett nära, eller formaliserat, samarbete om avfallshanteringen i övrigt mellan kommunerna. Det finns exempel på att två, eller flera, kommuner har effektiviserat sitt arbete genom att samarbeta på tjänstemannanivå genom att exempelvis hålla gemensamma seminarier, nyttja varandras kompetenser, alternera ansvaret för avfallsplaneprocessen och arbeta fram gemensamt informationsmaterial. Målarbetet kan utmynna i gemensamma övergripande mål som kommunerna sedan kan komplettera med lokala detaljerade mål och åtgärder. Genom exempelvis gemensam logotyp och grafisk profil kan samarbetet mellan kommunerna lyftas fram. Figur 3. Logotyp för samarbetet i nätverket inom Avfallsgrupp Öst i östra Värmland. Den symboliserar visionen Avfallshantering 100 % Kretslopp i dessa avfallsplaner med Människan i centrum. Den röda färgen symboliserar arbetet med att få bort farligt avfall ur kretsloppet. Den gula färgen symboliserar det vi återvinner som material eller energi och grönt symboliserar allt som berör återbruk, förebyggande arbete med mera. Nätverket består av kommunerna Filipstad, Storfors, Kristinehamn, Karlskoga, Degerfors, Gullspång, Maristad. 9

16 3.4 Allmänhetens deltagande En del av planprocessen bör vara att ta reda på vilka frågor som är viktiga från allmänhetens perspektiv och att ta tillvara den enskildes synpunkter och engagemang. Det kan göras på flera sätt. Några exempel på verktyg och kanaler som kan utnyttjas är: Enkätundersökningar Samrådsmöten Annonsering i lokalpress Utställningar Hemsida på internet Sociala medier Tipstelefon Via möten med företrädare för olika nätverk och intresseorganisationer kan man nå ut brett till många människor. Genom att använda mer än en metod möjliggör man för många olika användare av avfallssystemen att delta. Många kommuner kan vittna om att allmänheten ofta är osäker på ansvarsfördelningen inom avfallsområdet. Hushållen kommer ofta med frågor och synpunkter på de delar kommunen inte har ansvar för. Vid kontakter med allmänheten i samband med avfallsplanering framförs ofta synpunkter på, eller ställs frågor kring, producentansvaret. I övrigt rör frågor, funderingar och synpunkter från privatpersoner ofta de delar av avfallshanteringen som är direkt synlig eller märkbar för allmänheten, såsom insamling och taxor. Det är inte alltid lätt att engagera allmänheten i avfallsplaneprocessen och intresset upplevs ofta som ganska svalt och i många fall har kontakterna inte lett till någon stor påverkan på avfallsplanen. Det är ändå angeläget att bjuda in allmänheten att delta eftersom det ger möjlighet till dialog och det kan skapa ett gott förtroende som kommunen senare kan bygga på vid genomförande av förändringar och åtgärder. Se även kapitel om kommunikation. 3.5 Arbete med mål och åtgärder Diskussion och process Arbetet med mål och åtgärder bör präglas av en aktiv diskussion såväl internt som externt kring hur mål och åtgärder på bästa sätt kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen och målen i den nationella avfallsplanen uppfylls samt att avfallet hanteras på ett både ekonomiskt och långsiktigt hållbart sätt. Även andra perspektiv än enbart miljö- och avfallsperspektiv bör tas tillvara. Konsumentperspektivet inklusive brukarnas upplevelse av hanteringen är ett exempel som lyfts fram i Naturvårdsverkets allmänna råd till föreskrifterna om innehåll i en kommunal avfallsplan. En aktiv diskussion och förankringsprocess kan bidra till att många olika perspektiv tas tillvara, ger acceptans för mål och åtgärder och skapar en medvetenhet kring avfallsfrågornas komplexitet. 10

17 Figur 4 Många mål i avfallsplaner syftar till att hanteringen av avfallet lyfts uppåt i EU:s avfallshierarki. Illustration från SÖRAB:s avfallsplan Arbetet med att formulera mål och åtgärder kan omfatta följande steg: Uppföljning av föregående avfallsplan. Inventering av förbättringsområden och översiktlig nulägesanalys. Inventering och eventuell analys av möjliga lösningar. Kommunikation och förankring, se även kapitel 3.6. Prioritering och urval. Utse ansvariga för genomförande av åtgärder. Formulering av mål och åtgärder, se även kapitel 4.2. Bedömning av resursbehov för genomförande av åtgärder. Arbetet med att formulera mål och åtgärder bör inledas tidigt i avfallsplanearbetet för att sedan fortsätta under en stor del av projekttiden. Första steget kan vara att titta på vad kommunen har åstadkommit inom avfallshanteringen. Detta kommer som en del av uppföljningen av föregående avfallsplan. Därefter bör arbetsgruppen göra klart för sig vilka förbättringsområden som finns, d v s där det finns behov av åtgärder för att få till stånd en förbättring. Det kan även vara lämpligt att inventera och analysera möjliga lösningar eller åtgärder som kan vara aktuella och lämpliga, till exempel olika metoder för insamling och behandling av avfall och jämföra dessa. En sådan inventering och analys av möjliga lösningar utifrån de lokala förutsättningarna kan antingen göras inför formulering av åtgärder eller det kan anges som en åtgärd i planen att en sådan utredning ska göras. En del kommuner gör systemanalyser av olika lösningar för hantering av avfall inför revidering av avfallsplaner, formulering av mål och åtgärder, andra som en del av utvärderingen av mål och åtgärder. Måldiskussioner kan till exempel ske i grupper i form av workshops eller liknande med deltagare som representerar olika intressen. Det är av stor betydelse att politiker får en möjlighet att delta i diskussioner om mål och strategier. Politiker kan antingen delta i en referensgrupp där detta diskuteras eller bjudas in till seminarium eller workshop om dessa frågor. Möten med olika intressenter och annan kommunikation bidrar till framtagande och förankring av relevanta mål. Mer om kommunikation diskuteras i kapitel 3.6. Presentation av mål och åtgärder diskuteras i kapitel och exempel på mål ges i kapitel och

18 3.5.2 Rådighet Vilka områden och vilket avfall som kommunen kan/bör sätta mål för är en viktig diskussionspunkt. Grundläggande är att kommunen har ansvar för att planera för allt avfall, alltså inte enbart det avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehåll i en avfallsplan, ska planen för avfall som kommunen ansvarar för, innehålla mål för insamling och behandling av avfallet. Den ska också ange mål för hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. Grundfilosofin vid framtagande av mål för avfallshanteringen bör vara: Kommunen ska ha rådighet över målen. Med rådighet avses här möjlighet att påverka måluppfyllelsen genom att målen avser avfall som kommunen ansvarar för och/eller att det finns åtgärder som kommunen kan vidta för att bidra till att målen nås. Målen bör vara en del av kommunens strategiska miljöarbete. Kommunen saknar generellt rådighet över många avfallsslag genom att dessa inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar, se dock nedan angående rådighet över eget verksamhetsavfall. Avfallsslag som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar är till exempel olika typer av industriavfall och avfall som omfattas av producentansvar. Genom dialog med olika aktörer har kommunen ändå möjlighet att påverka mängd och hantering av dessa avfallsslag. Åtgärder som kan bli aktuella avseende avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar kan till exempel röra tillsyn, stadsplanering, hantering av bygglov, rådgivning och stöd till företag i deras miljöarbete i avfallsrelaterade frågor. Inom områden som kommunen inte har ansvar för är det viktigt att ge uttryck för kommunens ambition. Målen kan ange olika sätt för kommunen att arbeta med dessa frågor. Det kan till exempel vara att utforma policys för hantering av specifika frågor, så som producentansvar. Kommunen saknar också i praktiken rådighet över uppkomsten av avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar och som uppkommer i hushåll och andra verksamheter utanför kommunens egen organisation. Även här kan de styrmedel som kommunen har till sitt förfogande användas för att påverka utvecklingen i önskad riktning. Taxor och information är exempel på viktiga styrmedel. Kommunen har full rådighet över avfall från sina egna verksamheter, exempelvis eget bygg- och rivningsavfall och slam från avloppsreningsverk. Inom dessa områden kan kommunen verka för att föregå med gott exempel och arbeta bland annat med att förebygga uppkomsten av avfall, se även kapitel 4.3. Genom att föregå med gott exempel inom avfallshanteringen i sina egna verksamheter kan kommunen inspirera både hushåll och andra verksamheter utanför kommunens egen organisation att till exempel källsortera eller arbeta med avfallsminimering. Vid upphandling har kommunen exempelvis möjlighet att ställa krav på bland annat resurseffektivitet i syfte att det avfall som sedan uppstår ska minska. I kapitel och visas några exempel på formuleringar av mål som omfattar allt avfall, även avfall som kommunen inte ansvarar för. 12

19 3.5.3 Vision och strategier Vid arbete med mål i en avfallsplan bör den långsiktiga inriktningen på avfalls- och miljöarbetet i samhället vara ledstjärnan. Med avseende på samhällets strävan finns det ett antal aspekter att ta hänsyn till och att ta ställning till. Det gäller till exempel i vilken utsträckning den egna kommunen berörs, samt i vilken mån kommunen kan och bör bidra till att exempelvis uppfylla nationella mål. Vid framtagande av mål och åtgärder i den nya avfallsplanen bör bl.a. följande beaktas: Svensk och EU-lagstiftning, till exempel Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en avfallsplan, avfallsförordningen och Miljöbalken samt EU:s ramdirektiv för avfall Strategier och mål angivna i den nationella avfallsplanen Nationella miljökvalitetsmål, inkl etappmål för avfall Regionala miljömål, enligt länsstyrelsens dokument Kommunala/lokala miljömål som berör avfallshanteringen Föregående avfallsplan Behov och förbättringsområden lokalt Nationella mål och strategier att ta hänsyn till återges i kapitel och Att också utvärdera och beakta mål och strategier i den tidigare avfallsplanen ger god kontinuitet i avfallsplanearbetet Prioritering av mål och åtgärder Prioritering av mål och åtgärder kan göras med utgångspunkt från de kriterier som bedöms vara av störst betydelse. Dessa kan vara: Miljönytta Nationella/regionala prioriteringar Ekonomi Pedagogiskt värde (inklusive kunskapsspridning) Genomförbarhet Prioriteringar kan till exempel göras med hjälp av signifikansbedömning, vilket är en vanlig metodik i miljöledningssammanhang vid värdering av miljöaspekter. Signifikansbedömning kan med fördel genomföras i grupp där flera personer deltar. Gruppen kan exempelvis utgöras av projektgruppen för avfallsplanearbetet, eventuellt förstärkt med ytterligare personer för att ge ett bredare perspektiv på frågeställningarna. I Tabell 1 presenteras ett exempel på hur resultatet av en signifikansbedömning kan se ut. I exemplet har åtgärder som syftar till att minska avfallsmängder värderats på en tregradig skala. Med ledning av avgivna poäng kan sedan åtgärderna ges olika prioritet. 13

20 Tabell 1 Exempel på signifikansbedömning av åtgärder i en kommunal avfallsplan. Mål Kommunen ska i sina informationsinsatser om avfall belysa konsumtionens betydelse för avfallsproduktionen och möjligheterna till avfallsminimering och återanvändning Informera om avfallsminimering och konsumtion i kommunens avfallsalmanacka På ÅVC informera om möjlighet att lämna begagnat till återanvändning till andra organisationer Samråda med olika aktörer som arbetar med återanvändning Sammanställa erfarenheter av återanvändning och avfallsminimering i andra kommuner Miljönytta Nationellt och/eller regionalt prioriterat Ekonomi Pedagogiskt värde Genomförande Summa Målens koppling till andra mål samt lagstiftning Kopplingen till miljö- och avfallslagstiftningen, de nationella miljökvalitetsmålen med etappmål, mål i nationella avfallsplanen samt andra mål på olika nivåer i samhället är viktig i målarbetet. Även den tidigare avfallsplanen i kommunen bör granskas utifrån att mål och åtgärder i den fortfarande kan vara relevanta. Avfallsplanens mål och åtgärder kan vara av stor betydelse för hur nationella och regionala miljömål kan nås. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en avfallsplan ska planen innehålla en beskrivning av hur de lokala målen kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen respektive de regionala målen nås. Andra kommunala mål som kan påverka avfallsplanen, eller vice versa, kan exempelvis vara mål eller åtgärder i översiktsplanen, energiplanen när det gäller avfall som bränsle vid el- och värmeproduktion m.fl. Se även kapitel Bedömning av resursbehov Någon form av bedömning av resursbehovet bör göras och ansvaret för respektive mål och åtgärd bör presenteras. I vilken takt olika åtgärder kan genomföras beror på vilka resurser som kan avsättas. Resursbehovet kan beräknas grovt och uttryckas i kronor eller så kan storleksordningen uppskattas och uttryckas som låg, måttlig eller hög kostnad. Exempel på låga kostnader kan vara sådana som kan inrymmas inom ordinarie budgetnivå. Exempel på höga kostnader kan vara sådana som innebär behov av personalförstärkningar eller större investeringar. Inom ramen för den årliga budgetprocessen bör kostnaderna för planerade åtgärder beräknas mer noggrant. Status för mål och åtgärder bör stämmas av årligen på ett strukturerat sätt. Diskussioner om resursbehov är en viktig del av målarbetet och kan ligga till grund för politiska beslut om mål, åtgärder och erforderliga resurser för genomförande av åtgärderna. 14

21 3.6 Kommunikation och förankring Behov av kommunikation En mycket viktig del i avfallsplanearbetet är att samråda med berörda aktörer om mål och åtgärder för att fånga upp önskemål och erfarenheter utifrån olika perspektiv. Detta kan ske genom interna diskussioner och politisk förankring i kommunen, samt genom möten med externa aktörer. En aktiv förankringsprocess ger goda förutsättningar för acceptans för mål och handlingsplaner och att en medvetenhet kring avfallsfrågornas komplexitet skapas. Kommunikationen under arbetet med avfallsplanen kan med fördel ske enligt en särskild kommunikationsplan. Perspektiv som bör fångas upp i arbetet med kommunikation och förankring är: Politiskt perspektiv: Representanter för politiska partier och nämnder. Kommunalt förvaltningsperspektiv: Kommunala funktioner inom bland annat VA, fastighetsförvaltning, samhällsbyggnad och inköp. Myndighetsperspektiv: I första hand kommunens miljötillsynsorganisation, räddningstjänst samt länsstyrelsen Avfallssidans perspektiv: Beställarfunktion, kundtjänst, utredare, insamlingspersonal och personal vid återvinningscentraler och behandlingsanläggningar Entreprenörsperspektiv: Aktörer inom avfallshanteringen såsom insamlingsentreprenörer. Fastighetsägare/boendeperspektiv: Villaägare, ägare av flerfamiljshus samt Hyresgästföreningen. Verksamhetsutövare/näringslivsperspektiv: Näringslivssekreterare, lokala näringslivs- och handelsorganisationer/företagsnätverk, större företag med flera. Intresseorganisationer: Miljöorganisationer, pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, konsumentföreningar och eventuellt andra organisationer. Ett exempel på hur en aktiv förankringsprocess med berörda aktörer kan inledas är genom ett gemensamt startmöte där avfallsplaneringsprocessen och syftet med den beskrivs och viktiga frågor och förutsättningar diskuteras. Ett sådant möte kan beröra en bred målgrupp med exempelvis kommunala politiker, avfallsplanerare, miljöstrateger och personal på återvinningscentraler. Startmötet kan hållas i ett avfallsplanearbete på både lokal och regional nivå. Enligt kap. miljöbalken ska samråd ske med fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Utställning av avfallsplanen ska ske innan förslaget till avfallsplan antas enligt samma lagrum. Inkomna synpunkter ska beaktas och samråd och utställning dokumenteras. Mer om detta anges i kapitel 4.5. Såväl arbetsmaterial som den färdiga planen kan med fördel göras webbaserade, vilket underlättar uppdatering och dialog med berörda aktörer och bidrar därmed till att göra avfallsplanen till ett aktivt planeringsinstrument Internt inom avfallsorganisationen Den interna kommunikationen syftar främst till att stämma av arbetet och härvid fånga in olika erfarenheter och perspektiv på viktiga frågeställningar som uppkommit. Kommunikation inom den projektgrupp som arbetar med avfallsplanen kan ske vid projektgruppsmöten och däremellan via till exempel telefon och e-post. Vid till exempel personalmöten kan kommunikation ske även mellan projektgruppen och personal inom administration, insamling, återvinningscentraler och behandlingsanläggningar. 15

22 3.6.3 Internt inom kommunen Inom kommunen finns ett antal olika aktörer och funktioner som på olika sätt kan komma att beröras av avfallsplanen och som kan bidra med värdefulla erfarenheter och perspektiv. Några av dessa aktörer och funktioner är vanligen representerade i den projektgrupp som arbetar med avfallsplanen. Utöver de diskussioner som förs inom projektgruppen bör ett bredare samråd ske under processen. Detta kan ske genom att berörda aktörer inbjuds att delta i diskussioner och ges möjlighet att lämna synpunkter på dokument som tas fram under processen. Ledningsgruppen för de kommunala förvaltningarna kan också vara en kommunikationsaktör Kommunikation med politiska företrädare Kommunikationen med politiska företrädare från såväl den politiska majoriteten som oppositionen kan med fördel ske på flera olika sätt. Exempelvis kan en referensgrupp bildas med representanter från de olika partier som är representerade i fullmäktige, se även kapitel om organisation. Diskussionen bör föras med utgångspunkt framförallt i mål och strategier och med koppling till övrigt målarbete inom kommunen. En mera långtgående miljöpolitisk förankringsprocess kan behöva bedrivas genom till exempel särskilda möten med kommunala politiker där strategiska frågor och miljöpolitiska principer diskuteras, exempelvis i form av workshop eller seminarium. I samband med politiska diskussioner om mål och strategier bör även behovet av resurser för att genomföra åtgärderna diskuteras så att nödvändiga politiska beslut beträffande resurser kan fattas. Härutöver kan information och kommunikation ske enligt följande: Avfallsansvarig nämnd Löpande information kan förslagsvis ske vid nämndsammanträden. Inför utställningen av avfallsplanen bör en särskild diskussion tas vid ett nämndsammanträde. Ledningsgruppen Projektgruppen bör föra en löpande dialog med ledningsgruppen för avfallsplanearbetet. Kommunfullmäktige Arbetet med planen bör avrapporteras minst en gång till kommunfullmäktige innan planen är klar för utställning. Avfallsansvarig nämnd ansvarar för löpande information till kommunstyrelsen. Inför beslutet om ny avfallsplan kan kommunens avfallsorganisation med fördel arrangera ett speciellt diskussionsforum Extern kommunikation Externa aktörer som kan komma att beröras av avfallsplanens åtgärder är bland annat kunder, entreprenörer, myndigheter, intresseorganisationer och näringsliv. Särskilda möten med berörda intressenter kan behöva arrangeras med utgångspunkt från nuläget, omvärldsförutsättningar och de måldiskussioner som förs inom projektgruppen. Syftet med mötena kan vara att till exempel informera om situationen i kommunen, presentera erfarenheter från andra kommuner, fånga upp synpunkter och idéer samt diskutera olika lösningar för avfallshanteringen i kommunen. Möten med externa intressenter kan till exempel genomföras med en inledande information följd av grupparbete i någon form kring specifika frågeställningar, mål och åtgärder. Mötena kan hållas antingen gemensamt för flera målgrupper eller för olika målgrupper vid skilda tillfällen. 16

23 En annan del av den externa kommunikationen kan vara erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Erfarenhetsutbytet kan exempelvis bestå i informella kontakter med andra kommuner, granskning av andra kommuners avfallsplaner eller att grannkommuner är remissinstans vid samråd eller utställning av avfallsplanen. Genom att regelbundet genomföra kundenkäter kan även allmänhetens synpunkter och idéer beaktas i planeringsprocessen. Kommunikation med allmänheten i planeringsprocessen kan även ske via till exempel hemsidor eller genom att avfallsorganisationen deltar på mässor och andra publika arrangemang. Enligt 15 kap. 9 miljöbalken får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om kommunernas skyldighet att informera om hantering av avfall och om innehållet i avfallsplanen. Enligt ramdirektivet om avfall (art. 31) ska relevanta berörda parter och myndigheter samt allmänheten beredas tillfälle att delta i utarbetandet av avfallsplaner. De ska dessutom få tillgång till sådana planer och program när de har utarbetats genom att de läggs ut på en officiell webbplats. Av denna anledning har regeringens bemyndigande kompletterats så att det framgår att informationsskyldighet kan avse innehållet i avfallsplanerna det vill säga alla uppgifter som finns i avfallsplanerna och inte enbart de uppgifter som rör avfallshantering. Kommunen kan således komma att bli skyldiga att informera relevanta berörda parter och allmänheten om avfallsplanens innehåll. De flesta kommuner uppfyller ett sådant kommande krav redan genom att publicera avfallsplanen på sin hemsida. En sådan eventuell skyldighet kan medföra vissa möjligheter när det gäller förebyggande av avfall, se kapitel 4.3. Exempel på extern kommunikation när avfallsplanen har antagits ges i kapitel om att kommunicera mål och i kapitel 4.5 om bland annat möjligheten att använda kortversion eller populärversion av avfallsplanen för att underlätta kommunikationen. 3.7 Uppföljning och uppdatering Lagstiftningens krav Enligt 80 avfallsförordningen (2011:927) ska uppgifterna i avfallsplanen ses över minst vart fjärde år. Observera att detta inte innebär ett krav på att en ny avfallsplan ska antas av kommunfullmäktige vart fjärde år. Om det vid en uppföljning av avfallsplanen fyra år efter antagandet bedöms att avfallsplanens mål och åtgärder behöver revideras kan en process för revidering av planen då startas och avfallsplanen antas när processen slutförts. Beträffande de politiska besluten kan konstateras att: Ett färdigt förslag till avfallsplan ska antas i kommunfullmäktige, se även kapitel Enligt 80 avfallsförordningen (2011:927) finns inget krav på beslut om planens aktualitet. Det finns flera olika sätt för kommunerna att hantera lagstiftningens krav på översyn av avfallsplanen, se kapitel och nedan Översyn vart fjärde år Lagstiftningens krav bedöms kunna uppfyllas genom att exempelvis göra en uppföljning av angivna mål och åtgärder samt en bedömning om målens och planens aktualitet. Detta bedöms kunna dokumenteras av tjänstemännen enbart, men i denna handbok rekommenderas att översynen redovisas för politikerna och att det fattas ett politiskt beslut om avfallsplanens aktualitet minst vart fjärde år. Ett resonemang om vilken politisk instans som bör fatta beslutet finns i kapitel

24 Om däremot mål och åtgärder bedöms behöva revideras bör ett förslag läggas fram om att avfallsplanen behöver revideras med förslag till organisation och en process kan inledas för att arbeta fram nya mål och åtgärder Årlig uppföljning En årlig uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder är ett sätt att arbeta kontinuerligt med avfallsplanen. Den organisation som bildats för att upprätta en avfallsplan kan bestå även efter att avfallsplanen antagits och arbetsgruppen kan fortsätta att träffas minst en gång per år för att arbeta med uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder. I arbetsgruppens ansvar kan även ingå att se över förutsättningar som kan ha ändrats under året, såsom lagstiftning, lokala mål och andra lokala strategidokument. I samband med uppföljningen kan kommuninvånarna ges möjlighet att påverka genom kontakt via internet och via samrådsmöten. Uppföljningen kan exempelvis resultera i en uppföljningsrapport som utgör komplement till avfallsplanen i det fortsatta arbetet. Resultatet av uppföljningen av planens mål och åtgärder bör redovisas för politikerna. I informationen till politikerna bör ingå en utvärdering om avfallsplanens aktualitet med förslag till beslut om avfallsplanens mål och åtgärder behöver revideras eller om planen kan fortsätta gälla tills vidare. Uppföljningen och beslutet om planens aktualitet bör göras tillgänglig för allmänheten tillsammans med avfallsplanen. Ett annat sätt att arbeta med uppföljning av avfallsplanens åtgärder är att koppla det till kommunens ordinarie verksamhetsredovisning. En antagen avfallsplan utgör underlag för budgetarbete i berörda kommunala förvaltningar och bolag, förändringar av avfallstaxa med mera. Avfallsplanens åtgärdsprogram kan kopplas direkt till verksamhetens budget, vilket ger möjlighet till uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder vid ordinarie budgetuppföljning. Med hjälp av en årlig uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder kan avfallsplanen bli ett aktivt verktyg för kommunen i arbetet med att anpassa avfallshanteringen i riktning mot ekologisk hållbarhet och till nya nationella miljömål, lagar och regler. Avfallsplanearbetet blir en kontinuerlig process. Arbetet med uppföljning av avfallsplanen kan underlättas om avfallsplanen utformas på ett sätt som förenklar uppdatering och att den finns tillgänglig i en form som underlättar allmänhetens deltagande i processen. Ett sätt att underlätta uppföljning och uppdatering och samtidigt göra avfallsplanen lätt tillgänglig för alla kan vara att göra en webbaserad version. I kapitel ges exempel på hur avfallsplanedokumentet kan uppdateras i beskrivande delar utan att det bör betraktas som en ny plan och utan att det bör behövas ett nytt beslut i kommunfullmäktige under förutsättning att inget mål och ingen åtgärd ändras Politiskt beslut om planens aktualitet I denna handbok rekommenderas att det fattas ett politiskt beslut om avfallsplanens aktualitet. Det kan vara ett lämpligt sätt att visa hur den översyn, som lagen kräver, har hanterats i kommunen. Det kan också vara lämpligt att startskottet för arbetet med att revidera avfallsplanen sker genom ett politiskt beslut om att det ska göras. Det kan hanteras olika i olika kommuner om det exempelvis handlar om ett beslut i ansvarig nämnd eller i kommunfullmäktige. Beslutet bör fattas på den politiska nivå som bäst motsvarar den bredd som arbetsgruppen representerar och i den mån det behövs för att ge stöd för tjänstemännen i olika förvaltningar att engagera sig i arbetet med avfallsplanen. 18