Handbok i kommunal avfallsplanering. Vägledning för ett framgångsrikt arbete. RVF rapport 2006:13 ISSN

Transkript

1 Handbok i kommunal avfallsplanering Vägledning för ett framgångsrikt arbete RVF rapport 2006:13 ISSN

2 RVF Utveckling 2006:13 ISSN RVF Service AB Tryck: Holmbergs 2006 Upplaga: 1000 ex

3 Förord Naturvårdsverket genomförde under revidering av föreskrifterna om innehåll i kommunal avfallsplanering. I arbetet med att ta fram nya föreskrifter ingick en behovsutredning vilken även visade att vägledning behövdes för ett framgångsrikt arbete med avfallsplanering i kommunerna. I samband med att föreskrifterna beslutades tillsammans med allmänna råd (NFS 2006:6) påbörjades projektet med en handbok som vägledning till kommunerna. Resultatet vägleder det komplexa arbete som förutom planeringen för att utföra det kommunala renhållningsansvaret, även involverar andra delar av kommunens verksamhet och övriga styrande dokument i kommunen för att nå sitt syfte och de lokala målen. Inom projektet har erfarenheter från olika kommuner och organisationer fångats upp genom en enkät och intervjuer med följande kommuner och kommunala samverkansorgan inom ramen för projektet: Berg, Eskilstuna, Gästrike Återvinnare, Göteborg, Helsingborg, Leksand och Dala Avfall, Skellefteå, Motala och Vadstena, Sigtuna, Värmdö, Västerås och Vafab Miljö samt Årjäng. Innehållet har även beretts genom RVFs arbetsgrupp för beställarfrågor och Naturvårdsverket. Projektet har också presenterats vid Temadag för kommunal avfallsplanering den 30 november 2006 för att få fler erfarenheter och frågeställningar. Utredningen har genomförts av Jörgen Leander (projektledare), Marie Rytterstedt, Henrik Säfvestad och Monika Jenssen på Carl Bro AB (Grontmij AB från april 2007) på uppdrag av RVF Svenska Renhållningsverksföreningen med finansiering av RVF Utveckling och delfinansiering av Naturvårdsverket. Malmö december 2006 Håkan Rylander Ordf. RVF:s Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD RVF 1 (53)

4 Läsanvisning I handboken lämnas rekommendationer, bör genomföras, och exempel kan exempelvis utföras på hur olika delar i planeringsprocessen eller i avfallsplanen kan utföras. Dessa baseras på, och utgör en sammansmältning av konkreta erfarenheter och uppgifter från olika kommuner. Krav enligt lagstiftningen utrycks i form av skall-krav, ska innehålla. Hur en enskild kommun sedan i praktiken tillämpar rekommendationerna kommer att avgöras av lokala förhållanden såsom kommunens storlek, organisation och resurser. Handboken utgörs av följande delar: Bakgrund till handboken, dess syfte, hur den har tagits fram samt hur innehållet har avgränsats beskrivs i kapitel 1. Lagstiftning, mål och andra omvärldsförutsättningar som på olika sätt påverkar avfallsplaneringsprocessen och avfallsplanedokumentet presenteras i kapitel 2. Vägledning för avfallsplaneringsprocessen och innehållet i avfallsplanen inklusive miljöbedömning ges i kapitel 3 och 4. För att få ett helhetsgrepp är det viktigt att läsa både kapitel 3 och 4 eftersom både processen och plandokumentet är väsentliga i den kommunala avfallsplaneringen. Viktiga framgångsfaktorer för olika delar av avfallsplaneringsarbetet lyfts fram i textrutor i slutet av respektive kapitel. De faktorer som bedöms vara särskilt avgörande för ett framgångsrikt avfallsplaneringsarbete sammanfattas slutligen i kapitel 5. 2 (53)

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund till denna handbok Syfte Metod Avgränsningar Samhällets krav och mål för kommunal avfallsplanering Lagkrav Mål och strategier Övrig kommunal planering Avfallsplaneringsprocessen Syftet med avfallsplaneringen Allmänt om processen Organisation och planering Allmänhetens deltagande Arbete med mål och åtgärder Kommunikation och förankring Uppföljning och uppdatering Koppling till annan kommunal planering Miljöbedömning Länsstyrelsens roll i den kommunala avfallsplaneringen Antagande av avfallsplan Avfallsplanens innehåll Plandokumentets form, struktur och innehåll Mål och åtgärder Förebyggande arbete Inverkan på miljön Information och kommunikation Uppföljning Beskrivning av nuläget Eventuellt MKB-dokument Innehåll utöver Naturvårdsverkets föreskrifter Sammanfattning av framgångsfaktorer Referenser (53)

6 4 (53)

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund till denna handbok Enligt bestämmelserna i miljöbalkens 15 kapitel ska det finnas en avfallsplan för varje kommun. Naturvårdsverket har 2006 beslutat om nya föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan. I samband med revideringen och antagandet av de nya föreskrifterna har det visat sig finnas behov av vägledning som underlättar kommunal avfallsplanering och bidrar till att arbetet blir framgångsrikt. Naturvårdsverkets föreskrifter innehåller enbart krav på sådana obligatoriska uppgifter som ska ingå i en avfallsplan och i länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna. Arbetssättet lämnas öppet i föreskrifterna, den enda vägledning som ges om arbetssättet finns i de tillhörande Allmänna råden. I dessa, under rubriken Allmänt om avfallsplaner, sägs att kommunen bör beakta möjligheten att utarbeta avfallsplanen gemensamt med andra kommuner. Det anges också att arbetet med avfallsplanen bör organiseras på ett sätt som underlättar integration med övrig verksamhet i kommunen och att planen bör vara utformad så att dess innehåll kontinuerligt kan uppdateras, följas upp och kommuniceras. I det utredningsuppdrag som Carl Bro AB genomförde inför Naturvårdsverkets revidering av föreskrifterna om innehåll i en kommunal avfallsplan framkom bl a att det finns ett stort behov av vägledning i kommunal avfallsplanering. Denna efterfrågan bekräftas också i pågående avfallsplaneringsprojekt i flera kommuner. De som har varit framgångsrika i sitt avfallsplanearbete har ofta lagt stor vikt vid målarbete, kommunikation och politisk förankring. De samlade erfarenheterna från olika kommuner som villigt ställt upp och delat med sig, utgör tillsammans med intentionerna i lagstiftningen grunden för denna handbok i avfallsplanering. 1.2 Syfte Syftet med föreliggande handbok är i huvudsak att ge vägledning till kommunerna i det lokala planeringsarbetet. Den avser också att ge inspiration och att förmedla erfarenheter från kommuner som på olika sätt har varit framgångsrika i sitt arbete. Handboken kan förhoppningsvis underlätta arbetet samt belysa viktiga frågeställningar och kritiska moment i avfallsplaneringsprocessen. 1.3 Metod Erfarenheter från kommuner som på olika sätt har varit framgångsrika i sitt avfallsplaneringsarbete har fångats upp genom intervjuer med företrädare för dessa. Urvalet har gjorts med ledning av en översiktlig enkät på RVF:s hemsida där ett antal nyckelfrågor har ställts. I urvalet finns kommuner av olika storlek och befolkningstäthet, sådana som i större eller mindre grad samverkar med andra kommuner i planeringsarbetet samt med en geografisk spridning från norr till söder. 5 (53)

8 Inom ramen för arbetet med handboken har en temadag anordnats i syfte att fånga upp ytterligare erfarenheter och synpunkter samt att ge vägledning med anledning av de nya föreskrifterna om avfallsplanering. 1.4 Avgränsningar Ambitionen har varit att handboken ska ge vägledning där behovet bedömts vara som störst, t.ex när det gäller organisation, kommunikation, målarbete, uppföljning och statistikhantering. Vägledningen ges som råd och rekommendationer eller i form av diskussioner om t ex olika lösningar eller synsätt. Avfallshantering är ett komplext område. Det berörs av ett omfattande regelverk och har tydliga kopplingar till annan kommunal verksamhet och berörs av flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Detta förhållande inverkar även på avfallsplaneringsarbetet. Handboken är tänkt som ett stöd för kommuner i arbetet med avfallsplanering och kan därmed förhoppningsvis också bidra till utveckling av avfallshanteringen. Handboken lämnar dock inte svar på alla frågor kring avfallshantering. Beträffande miljöbedömning tas frågor upp som specifikt rör avfallsplaner. I övrigt när det gäller miljöbedömningar hänvisas till Boverkets vägledning om miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen samt Naturvårdsverkets handbok om miljöbedömning av planer och program. När det gäller länsstyrelsens roll i den kommunala avfallsplaneringen beskrivs i denna handbok hur länsstyrelsen ska delta i och bidra till processen enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen. Handboken omfattar inte vägledning kring den sammanställning som länsstyrelsen ska göra av de kommunala avfallsplanerna i länet. 6 (53)

9 2 Samhällets krav och mål för kommunal avfallsplanering 2.1 Lagkrav Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner. Det är idag inskrivet i Miljöbalken. Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för kommunen. Avfallsplaneringen ska omfatta allt avfall, inte bara det som kommunerna själva hanterar. Den tidigare kungörelsen med föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan (SNFS 1991:3) har omarbetats och 2006 ersatts med nya. Av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) om innehåll i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning framgår att en kommunal avfallsplan bl a ska innehålla: En beskrivning av nuläget, inklusive förhållanden som kan påverka avfallets mängd och sammansättning samt uppgifter om avfallsmängder, -hantering och -anläggningar. För avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar ska översiktliga uppgifter redovisas. Uppgifter om nedlagda deponier. Mål och åtgärder för insamling och behandling samt för hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. En beskrivning av hur uppställda mål kan bidra till att regionala och nationella nås. En beskrivning av hur mål och åtgärder har följts upp och kommer att följas upp. En beskrivning av genomfört samråd. En beskrivning av hur miljöbedömning av planen har genomförts. Uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpacknings- och tidningsavfall uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar och tidningar. Till föreskrifterna hör även Allmänna råd. Av dessa framgår bland annat att hushållsavfall, avfall som omfattas av producentansvar samt övrigt avfall som kommunen inte ansvarar för bör delas in i särskilda kategorier. I juli 2004 infördes EU:s direktiv (2001/42) om miljöbedömning av planer och program i svensk rätt. De planer eller program som upprättas av en myndighet eller kommun och krävs i lag eller annan författning samt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas. Avfallsplaner är sådana planer som uppfyller de två förstnämnda kriterierna och vars genomförande skulle kunna medföra en betydande miljöpåverkan. Renhållningsordning, inklusive avfallsplan, ska beslutas av kommunfullmäktige. Bestämmelser om samråd, utställning och beslut finns i 15 kap Miljöbalken samt Avfallsförordningen. 7 (53)

10 2.2 Mål och strategier Avfall har genom åren omväxlande betraktats som en resurs respektive ett miljöproblem. Idag utvecklas mål, strategier och styrmedel på avfallsområdet både genom nationellt arbete och genom samarbete inom EU. Den tematiska strategin om avfall från år 2005 är ett exempel på måldokument som tagits fram inom EU. En av målsättningarna med den tematiska strategin är att minska det avfall som deponeras och öka och förbättra återvinningen av avfall. De nationella mål och strategier som berör avfallsområdet utgörs t ex av flera av de 16 nationella miljökvalitetsmålen som Riksdagen har antagit och den nationella avfallsplanen, Strategi för hållbar avfallshantering, som Naturvårdsverket har lagt fram år I den senare anges fem områden som bör prioriteras. Dessa är: 1. Genomförande av redan beslutade regler och styrmedel. Nya sådana bedöms inte behövas i dagsläget. 2. Flytta fokus till att minska avfallets farlighet och mängd. 3. Öka kunskapen om miljögifter. 4. Det ska vara enkelt för hushållen att sortera avfall. 5. Utveckla svenskt deltagande i EU-arbetet inom avfallsområdet. När en kommun upprättar en avfallsplan måste den välja hur den ska förhålla sig till de olika aktuella mål- och strategidokumenten. Se vidare i kapitel Övrig kommunal planering Avfallsplanen utgör ett strategiskt viktigt dokument från miljö- och resurssynpunkt men har även tydlig koppling till andra kommunalt och regionalt reglerade frågor. Exempel på dessa är: ekonomi, fysisk planering, energi, miljötillsyn, infrastruktur och folkhälsa. Det är därför rimligt att kommunfullmäktige vid beslut om avfallsplanen sätter in denna i ett större sammanhang och att beslutet tas med beaktande av utvärderingar av tidigare antagna planer och beslut. I vissa frågor kan det komma att behövas avvägningar mellan olika samhällsintressen. Se även kapitel 3.8. Exempel på några av dessa övriga planer som kan komma att påverka ställningstagandet när det gäller avfallsplanen är: Strategiska planer Miljöplan Översiktsplan/fördjupade översiktsplaner Tillsynsplan Energiplan Budget/ekonomiska planer Trafikplan Tillgänglighetsplan Naturvårdsplan Grus- och materialhushållningsplan 8 (53)

11 3 Avfallsplaneringsprocessen 3.1 Syftet med avfallsplaneringen Avfallsplanen utgör en bra grund för den enskilda kommunens arbete med att bidra till att de nationella och avfallsrelaterade miljökvalitetsmålen uppnås. Den tydliggör kommunens ambitioner på avfallsområdet och kan även utgöra ett viktigt strategiskt styrinstrument. En av målsättningarna med avfallsplanen kan vara att ge allmänheten och olika verksamhetsutövare information i avfallsfrågor. Kommunens syfte med att upprätta eller revidera en avfallsplan kan t ex vara: Att uppfylla de krav som ställs i Naturvårdsverkets föreskrifter. Att ge ansvariga politiker en helhetsbild över avfallshanteringen i kommunen med möjlighet att påverka utvecklingen av hanteringen. Att informera och samråda med allmänhet och företag i kommunen om planerade förändringar i god tid innan de genomförs. Att effektivisera arbetet med att utveckla avfallshanteringen genom att med hjälp av avfallsplaneringsprocessen öka förutsättningarna för att olika delar av kommunens organisation och kommunens olika styrmedel för avfallshantering strävar i samma riktning. Naturvårdsverkets föreskrifter anger vad avfallsplanen ska innehålla utifrån att Sverige som nation ska öka möjligheterna att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Avfallsplanen bör även ta tillvara t ex konsumentperspektivet, vilket understryks av Naturvårdsverkets allmänna råd till föreskrifterna om innehåll i en kommunal avfallsplan. Föreskrifterna anger också vad som ska rapporteras till länsstyrelsernas sammanställning av avfallsplaner. Det är upp till varje kommun att utforma arbetet med avfallsplanen på ett sådant sätt att kommunen har nytta av arbetet och den skriftliga sammanställningen som krävs. För att arbetet ska upplevas som meningsfullt är det bland annat viktigt att representanter från fler delar av kommunen än renhållningen engageras i arbetet. På detta sätt minskar risken för att avfallsplanen i kommunen betraktas som avfallsorganisationens verksamhetsplan utan istället ses som hela kommunens strategiska styrdokument i avfallsfrågor. Mer om organisation för avfallsplaneringen beskrivs i kapitel Allmänt om processen En väl genomarbetad avfallsplan förutsätter ett aktivt deltagande från olika kommunala funktioner samt en dialog med externa aktörer. Det senare understryks av att kommunen har ansvar för att planera för allt avfall, inte enbart det avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Diskussion om mål, strategier och åtgärder är centralt i processen och bör pågå under hela arbetet med avfallsplanen. Det bör även processen för miljöbedömning göra, vilket diskuteras i kapitel 3.9. Diskussionerna bör föras på ett övergripande och strategiskt plan med målsättningen att avfallsplaneringen ska bidra till en långsiktigt hållbar avfallshantering i 9 (53)

12 enlighet med samhällets mål och regler. Avfallsplaneringen kan med fördel integreras i kommunens övriga strategiarbete och kopplas till budgetarbetet. Kontinuerlig uppföljning och uppdatering är avgörande för att avfallsplanen ska kunna utgöra ett levande dokument som leder fram mot uppsatta mål. Det gäller att förutom att förankra avfallsplanen under processen, även skapa förståelse för dess frågor. 3.3 Organisation och planering Hur avfallsplaneringsarbetet är organiserat kan bli helt avgörande för resultatet. En del kommuner har upplevt svårigheter att finna en fungerande organisation. Bra kommunikation under arbetets gång kan bidra till en fungerande organisation. En modell för sådan kommunikation beskrivs i kapitel Intern organisation För avfallsplaneringsarbetet utses förslagsvis en ledningsgrupp som t ex kan utgöras av kommunala politiker och högre tjänstemän. Ledningsgruppens ansvar är främst att förankra och förmedla grundläggande miljöpolitiska principer och att ange ekonomiska och tidsmässiga budgetramar. Det är viktigt att arbetet med avfallsplanen involverar och engagerar fler än enbart representanter från kommunens avfallsorganisation för att resultatet ska ses som kommunens strategidokument och inte enbart avfallsorganisationens ensak. Det praktiska arbetet kan utföras av en projektgrupp som t ex kan bestå av personer från kommunens organisationer för avfallshantering, miljötillsyn och miljöstrategiskt arbete. Projektgruppen planerar arbetet, tar fram underlagsmaterial, granskar handlingar, deltar i diskussioner och närvarar vid möten. Projektgruppen diskuterar också arbetet inom sina respektive organisationer. I projektgruppen bör finnas en ansvarig person som driver arbetet och skriver merparten av plandokumentet. I mindre kommuner kan en och samma person representera flera olika funktioner i kommunen. Deltagare i projektgruppen kan behöva diskutera sina roller i förhållande till avfallsplaneringen. Alla deltagare bör vara medvetna om att resultatet, avfallsplanen, ska vara hela kommunens dokument och verktyg och inte enbart avfallsorganisationens angelägenhet. Till exempel kan avfallsplanen påverka tillsynsplanen och vice versa. I de kommuner där kommunens strategiska miljöarbete utförs av samma personer som utför tillsyn över miljöfarliga verksamheter kan det vara extra viktigt att tydliggöra båda dessa roller i projektgruppen. Av projektgruppens arbete är planeringen en av de viktigaste uppgifterna. Planeringen kan göras utifrån en projektplan som tas fram i samråd mellan de berörda kommunala aktörerna och som sedan fastställs av ledningsgruppen. Projektplanen bör innefatta: Projektets mål och förutsättningar Organisation Kommunikation Plan för genomförande Tidplan Bedömning av resursbehov 10 (53)

13 Tidplanen bör göras med hänsyn till planerade sammanträden i nämnder, styrelser och fullmäktige. Vid utformning av tidplanen bör särskilt beaktas att tillräckligt mycket tid avsätts för arbetet med kommunikation och miljöbedömning. En intern referensgrupp kan bidra till avfallsplaneringen genom att tillföra ytterligare perspektiv i specifika frågor. För att avfallsplanen ska kunna bli ett aktivt planeringsinstrument är det viktigt att den blir kommunens dokument, inte enbart avfallsorganisationens. Antingen det bildas en referensgrupp eller om projektgruppen tar enskilda kontakter med andra delar av kommunens organisation, bör diskussioner föras med representanter med följande perspektiv: Brett kommunaltekniskt perspektiv (t ex VA, mark, fastigheter) Kommunalt stadsplaneringsperspektiv Tillgänglighetsperspektiv Omvårdnadsperspektiv Den interna referensgruppens uppgift är främst att granska dokument och härvid bidra med synpunkter och erfarenheter, men den kan också bjudas in till särskilda möten där specifika frågor diskuteras. Som komplement till den interna referensgruppen kan en eller flera externa referensgrupper bildas, se kapitel angående kommunikation med externa aktörer. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Ledningsgrupp Projektgrupp Renhållning Miljö & hälsa Miljöstrategiskt arbete Intern referensgrupp VA, mark, fastigheter m.m. Stadsplanering Omvårdnad, tillgänglighet Externa referensgrupper Kunder, entreprenörer, intresseorganisationer, näringsliv, myndigheter Figur 1 Exempel på organisationsschema för avfallsplanering i en medelstor kommun. 11 (53)

14 3.3.2 Regional samverkan Avfallsplaneringsarbetet kan underlättas påtagligt genom utbyte med andra kommuner. Detta kan ske genom olika former av erfarenhetsutbyte och samordning. Särskilt goda förutsättningar för ett framgångsrikt avfallsplanearbete ges om flera kommuner kan genomföra arbetet tillsammans och ta fram likartade planer för varje kommun eller en gemensam regional avfallsplan, som kan antas av varje kommun. Fördelarna med regionalt samarbete kan många kommuner vittna om som samarbetar genom t ex regionala bolag, kommunalförbund, gemensamma nämnder, föreningar eller nätverk. I en väl etablerad regional samverkan om avfallsfrågorna i stort är förutsättningarna särskilt goda att arbeta framgångsrikt även med de strategiska frågorna. Förberedelsefasen blir kortare om man planerar att göra ett gemensamt avfallsplanearbete eftersom man känner varandra sedan tidigare. Man får också tillsammans mer resurser till att arbeta med avfallsplaneringen och ett sammantaget stort nätverk med mångas erfarenheter att dra nytta av. Det ger också möjlighet för de samarbetande kommunerna att utbyta erfarenheter, fördela och avsätta resurser samt forma en stark planeringsorganisation. För mindre kommuner är samarbete nästan en förutsättning. Det är svårt att agera ensam och det är mycket som kräver samordning. 3.4 Allmänhetens deltagande En del av planprocessen bör vara att ta reda på vilka frågor som är viktiga från allmänhetens perspektiv och att ta tillvara den enskildes synpunkter och engagemang. Det kan göras på flera sätt. Några exempel på verktyg och kanaler som kan utnyttjas är: Enkätundersökningar Samrådsmöten Annonsering i lokalpress Utställningar Hemsida på internet Tipstelefon Via möten med företrädare för olika nätverk och intresseorganisationer kan man nå ut brett till många människor. Genom att använda mer än en metod möjliggör man för många olika användare av avfallssystemen att delta. Många kommuner vittnar om att allmänheten ofta är osäker på ansvarsfördelningen inom avfallsområdet. Man kommer ofta med frågor och synpunkter på de delar kommunen inte har ansvar för. Det som ofta framförs vid kontakter med allmänheten vid avfallsplanering är frågor kring producentansvaret. I övrigt rör frågor, funderingar och synpunkter från privatpersoner ofta de delar av avfallshanteringen som är direkt synlig för allmänheten, så som insamling och taxor. Det är inte alltid lätt att engagera allmänheten i avfallsplaneprocessen och intresset upplevs ofta som ganska svalt och i många fall har kontakterna inte lett till någon stor påverkan på avfallsplanen. Det är ändå angeläget att bjuda in allmänheten att delta eftersom det ger möjlighet till dialog och det kan skapa ett gott förtroende som kommunen senare kan bygga på vid genomförande av förändringar och åtgärder. 12 (53)

15 3.5 Arbete med mål och åtgärder Diskussion och process Arbetet med mål och åtgärder bör präglas av en aktiv diskussion såväl internt som externt kring hur mål och åtgärder på bästa sätt kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls och att avfallet hanteras på ett både ekonomiskt och långsiktigt hållbart sätt. Även andra perspektiv än enbart miljö- och renhållningsperspektiv bör tas tillvara. Konsumentperspektivet inklusive brukarnas upplevelse av hanteringen är ett exempel som lyfts fram i Naturvårdsverkets allmänna råd till föreskrifterna om innehåll i en kommunal avfallsplan. En aktiv diskussion och förankringsprocess kan bidra till att många olika perspektiv tas tillvara, ger acceptans för mål och åtgärder och skapar en medvetenhet kring avfallsfrågornas komplexitet. Arbetet med att formulera mål och åtgärder kan omfatta följande steg: Uppföljning av föregående avfallsplan. Inventering av förbättringsområden. Inventering och eventuellt analys av möjliga lösningar. Kommunikation, se även kapitel 3.6. Prioritering och urval. Utse ansvariga för genomförande av åtgärder. Formulering av mål och åtgärder, se även kapitel 4.2. Bedömning av resursbehov för genomförande av åtgärder. Arbetet med att formulera mål och åtgärder bör inledas tidigt i avfallsplaneringsarbetet för att sedan fortsätta under en stor del av projekttiden. Första steget kan vara att titta på vad kommunen har åstadkommit inom avfallshanteringen. Detta kommer som en del av uppföljningen av föregående avfallsplan. Därefter bör arbetsgruppen göra klart för sig vilka förbättringsområden som finns, d v s där det finns behov av åtgärder för att få till stånd en förbättring. Det kan även vara lämpligt att inventera och analysera möjliga lösningar eller åtgärder som kan vara aktuella och lämpliga, t ex olika metoder för insamling och behandling av avfall och jämföra dessa. En sådan inventering och analys av möjliga lösningar utifrån de lokala förutsättningarna kan antingen göras inför formulering av åtgärder eller det kan anges som en åtgärd i planen att en sådan utredning ska göras. En del kommuner gör systemanalyser av olika lösningar för hantering av avfall inför revidering av avfallsplaner, formulering av mål och åtgärder, andra som en del av utvärderingen av mål och åtgärder. Måldiskussioner kan t ex ske i grupper i form av workshops eller liknande med deltagare som representerar olika intressen. Diskussionerna kan genomföras utifrån samma grundfråga/målidé i alla intressegrupper. Grupperna diskuterar och belyser frågorna oberoende av varandra. Idéerna utifrån diskussionerna sammanställs sedan med alla närvarande samlade. Möten med olika intressenter och annan kommunikation bidrar till 13 (53)

16 framtagande och förankring av relevanta mål, mer om kommunikation diskuteras i kapitel 3.6. Presentation av mål och åtgärder diskuteras i kapitel Rådighet Vilka områden och vilket avfall som kommunen kan/bör sätta mål för är en viktig diskussionspunkt. Grundläggande är att kommunen har ansvar för att planera för allt avfall, alltså inte enbart det avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehåll i en avfallsplan, ska planen för avfall som kommunen ansvarar för, innehålla mål för insamling och behandling av avfallet. Den ska också ange mål för hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. Grundfilosofin vid framtagande av mål för avfallshanteringen bör vara: Kommunen ska ha rådighet över målen. Med rådighet avses här möjlighet att påverka måluppfyllelsen genom att målen avser avfall som kommunen ansvarar för och/eller att det finns åtgärder som kommunen kan vidta för att bidra till att målen nås. Målen bör vara en del av kommunens strategiska miljöarbete. Kommunen saknar generellt rådighet över många avfallsslag genom att dessa inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Sådana avfallsslag är t ex olika typer av industriavfall och avfall som omfattas av producentansvar. Genom dialog med olika aktörer har kommunen ändå möjlighet att påverka mängd och hantering av dessa avfallsslag. Åtgärder som kan bli aktuella avseende avfall som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar kan t ex röra förbättrad tillsyn, utökad rådgivning och stöd till företag i deras miljöarbete i avfallsrelaterade frågor. Inom områden som kommunen inte har ansvar för är det viktigt att ge uttryck för kommunens ambition. Målen kan ange olika sätt för kommunen att arbeta med dessa frågor. Det kan till exempel vara att utforma policys för hantering av specifika frågor, så som producentansvar. Kommunen saknar också i praktiken rådighet över uppkomsten av avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar och som uppkommer i hushåll och andra verksamheter utanför kommunens egen organisation. Även här kan de styrmedel som kommunen har till sitt förfogande användas för att påverka utvecklingen i önskad riktning. Taxor och information är exempel på viktiga styrmedel. Kommunen har full rådighet över avfall från sina egna verksamheter och inom dessa områden kan kommunen verka för att föregå med gott exempel och arbeta bland annat med att förebygga uppkomsten av avfall, se även kapitel 4.3. I kapitel och visas några exempel på formuleringar av mål som omfattar allt avfall, även avfall som kommunen inte ansvarar för Vision och strategier Vid arbete med mål i en avfallsplan bör den långsiktiga inriktningen på avfalls- och miljöarbetet i samhället vara ledstjärna. Med avseende på samhällets strävan finns det ett antal aspekter att ta hänsyn till och att ta ställning till. Det gäller t ex i vilken utsträckning den egna 14 (53)

17 kommunen berörs, samt i vilken mån kommunen kan och bör bidra till att exempelvis uppfylla nationella mål. Nedan anges ett antal aspekter att ta hänsyn till: Nationella miljökvalitetsmål. Strategier angivna i den nationella avfallsplanen, se kapitel 2.2. Regionala miljömål, enligt länsstyrelsens dokument. Kommunala/lokala miljömål som berör avfallshanteringen, se kapitel 2.3. Nationella mål och strategier att ta hänsyn till återges i kapitel och Att också utvärdera och beakta mål och strategier i den tidigare avfallsplanen ger god kontinuitet i avfallsplanearbetet Prioritering av mål och åtgärder Prioritering av mål och åtgärder kan göras med utgångspunkt från de kriterier som bedöms vara av störst betydelse. Dessa kan vara: Miljönytta Nationella/regionala prioriteringar Ekonomi Pedagogiskt värde (inklusive kunskapsspridning) Genomförbarhet Prioriteringar kan t ex göras med hjälp av signifikansbedömning, vilket är en vanlig metodik i miljöledningssammanhang vid värdering av miljöaspekter. Signifikansbedömning kan med fördel genomföras i grupp där flera personer deltar. Gruppen kan exempelvis utgöras av projektgruppen för avfallsplanearbetet, eventuellt förstärkt med ytterligare personer för att ge ett bredare perspektiv på frågeställningarna. I Tabell 1 presenteras ett exempel på hur resultatet av en signifikansbedömning kan se ut. I exemplet har åtgärder som syftar till att minska avfallsmängder värderats på en tregradig skala. Med ledning av avgivna poäng kan sedan åtgärderna ges olika prioritet. 15 (53)

18 Tabell 1 Exempel på signifikansbedömning av åtgärder i en kommunal avfallsplan. Mål Kommunen ska i sina informationsinsatser om avfall belysa konsumtionens betydelse för avfallsproduktionen och möjligheterna till avfallsminimering och återanvändning Miljönytta Nationellt och/eller regionalt prioriterat Ekonomi Pedagogiskt värde Genomförande Summa Informera om avfallsminimering och konsumtion i kommunens avfallsalmanacka På ÅVC informera om möjlighet att lämna begagnat till återanvändning till andra organisationer Samråda med olika aktörer som arbetar med återanvändning Sammanställa erfarenheter av återanvändning och avfallsminimering i andra kommuner Målens koppling till andra mål samt lagstiftning Kopplingen till de nationella miljökvalitetsmålen, miljö- och avfallslagstiftningen samt andra mål på olika nivåer i samhället är viktig i målarbetet, t ex kopplingen mellan den kommunala energiplanen och avfallsplanen när det gäller avfall som bränsle vid el- och värmeproduktion. I Figur 2 visas exempel på planer, mål och lagstiftning med koppling till arbetet med formulering av mål och åtgärder. Beroende på hur lång tid som har gått sedan den tidigare avfallsplanen togs fram så kan även mål och åtgärder i denna fortfarande vara relevanta. Avfallsplanens mål och åtgärder kan vara av stor betydelse för hur nationella och regionala miljömål kan nås. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en avfallsplan ska planen innehålla en beskrivning av hur de lokala målen kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen respektive de regionala målen nås. Enligt det allmänna rådet till Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en avfallsplan bör planen även innehålla en beskrivning av hur tillsyn enligt kommunens tillsynsplan kommer att bedrivas i syfte att bidra till att de beskrivna målen nås. Tillsynsplan VA-plan Agenda 21 Tidigare avfallsplan Miljöplan Energiplan Naturvårdsplan Avfallsplanens mål Översiktsplan Renhållningsansvar Producentansvar Krav på insamling och behandling Regionala miljömål Tillgänglighetsplan Krav på innehåll i avfallsplan Krav på MKB, samråd, utställning Nationella miljökvalitetsmål Nationell avfallsplan Figur 2 Exempel på planer, mål och lagstiftning med koppling till avfallsplanen. 16 (53)

19 3.5.6 Bedömning av resursbehov Någon form av bedömning av resursbehovet bör göras och ansvaret för respektive mål och åtgärd bör presenteras. I vilken takt olika åtgärder kan genomföras beror på vilka resurser som kan avsättas. Resursbehovet kan beräknas grovt och uttryckas i kronor eller så kan storleksordningen uppskattas och uttryckas som låg, måttlig eller hög kostnad. Inom ramen för den årliga budgetprocessen bör kostnaderna för planerade åtgärder beräknas mer noggrant. Status för mål och åtgärder bör stämmas av årligen på ett strukturerat sätt. Diskussioner om resursbehov är en viktig del av målarbetet och kan ligga till grund för politiska beslut om mål, åtgärder och erforderliga resurser för genomförande av åtgärderna. 3.6 Kommunikation och förankring Behov av kommunikation En mycket viktig del i avfallsplaneringsarbetet är att samråda med berörda aktörer om mål och åtgärder för att fånga upp önskemål och erfarenheter utifrån olika perspektiv. Detta kan ske genom interna diskussioner och politisk förankring i kommunen, samt genom möten med externa aktörer. En aktiv förankringsprocess ger goda förutsättningar för acceptans för mål och handlingsplaner och att en medvetenhet kring avfallsfrågornas komplexitet skapas. Kommunikationen under arbetet med avfallsplanen kan med fördel ske enligt en särskild kommunikationsplan. Perspektiv som bör fångas upp i arbetet med kommunikation och förankring är: Politiskt perspektiv: Representanter för politiska partier och nämnder. Kommunalt förvaltningsperspektiv: Kommunala funktioner inom bl a VA, fastighetsförvaltning, samhällsbyggnad och inköp. Myndighetsperspektiv: I första hand kommunens miljötillsynsorganisation och räddningstjänst samt länsstyrelsen Entreprenörsperspektiv: Aktörer inom avfallshanteringen såsom insamlingsentreprenörer. Fastighetsägare/boendeperspektiv: Villaägare, ägare av flerfamiljshus samt Hyresgästföreningen. Verksamhetsutövare/näringslivsperspektiv: Näringslivssekreterare, lokala näringslivs- och handelsorganisationer/företagsnätverk Övrig omvärld: Intresseorganisationer såsom miljöorganisationer, pensionärsorganisationer, handikapporganisationer och konsumentföreningar. 17 (53)

20 Myndigheter Politiker Renhållningsorganisationen Miljöorganisationer Industrier Kommunikation Villahushåll Lägenhetshushåll Verksamheter Fastighetsägare Allmänhet Olika språkgrupper Fastighetspersonal Figur 3 Exempel på kommunikation. Enligt Miljöbalken ska samråd ske med fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Utställning av avfallsplanen ska också ske. Inkomna synpunkter ska beaktas och samråd och utställning dokumenteras. Mer om detta anges i kapitel 4.5. Såväl arbetsmaterial som den färdiga planen kan med fördel göras webbaserade, vilket underlättar uppdatering och dialog med berörda aktörer och bidrar därmed till att göra avfallsplanen till ett aktivt planeringsinstrument Internt inom avfallsorganisationen Den interna kommunikationen syftar främst till att stämma av arbetet och härvid fånga in olika erfarenheter och perspektiv på viktiga frågeställningar som uppkommit. Kommunikation inom den projektgrupp som arbetar med avfallsplanen kan ske vid projektgruppsmöten och däremellan via t ex telefon och e-post. Vid t ex personalmöten kan kommunikation ske även mellan projektgruppen och personal inom administration, insamling, återvinningscentraler och behandlingsanläggningar Internt inom kommunen Inom kommunen finns ett antal olika aktörer och funktioner som på olika sätt kan komma att beröras av avfallsplanen och som kan bidra med värdefulla erfarenheter och perspektiv. Några av dessa aktörer och funktioner är vanligen representerade i den projektgrupp som arbetar med avfallsplanen. Utöver de diskussioner som förs inom projektgruppen bör ett bredare samråd ske under processen. Detta kan ske genom att berörda aktörer inbjuds att delta i diskussioner och ges möjlighet att lämna synpunkter på dokument som tas fram under processen. Ledningsgruppen för de kommunala förvaltningarna kan också vara en kommunikationsaktör Kommunikation med politiska företrädare Kommunikationen med politiska företrädare från såväl den politiska majoriteten som oppositionen kan med fördel ske på olika sätt beroende på politisk nivå. Diskussionen bör 18 (53)

21 föras med utgångspunkt framförallt i mål och strategier och med koppling till övrigt målarbete inom kommunen. En mera långtgående miljöpolitisk förankringsprocess kan behöva bedrivas genom t ex särskilda möten med kommunala politiker där strategiska frågor och miljöpolitiska principer diskuteras. I samband med politiska diskussioner om mål och strategier bör även behovet av resurser för att genomföra åtgärderna diskuteras så att nödvändiga politiska beslut beträffande resurser kan fattas. Härutöver kan information och kommunikation ske enligt följande: Avfallsansvarig nämnd Löpande information kan förslagsvis ske vid nämndsammanträden. Inför utställningen av avfallsplanen bör en särskild diskussion tas vid ett nämndsammanträde. Ledningsgruppen Projektgruppen bör föra en löpande dialog med ledningsgruppen för avfallsplanearbetet. Kommunfullmäktige Arbetet med planen bör avrapporteras minst en gång till kommunfullmäktige innan planen är klar för utställning. Avfallsansvarig nämnd ansvarar för löpande information till kommunstyrelsen. Inför beslutet om ny avfallsplan kan kommunens avfallsorganisation med fördel arrangera ett speciellt diskussionsforum Extern kommunikation Externa aktörer som kan komma att beröras av avfallsplanens åtgärder är bl a kunder, entreprenörer, myndigheter, intresseorganisationer och näringsliv. Särskilda möten med berörda intressenter kan behöva arrangeras med utgångspunkt från nuläget, omvärldsförutsättningar och de måldiskussioner som förs inom projektgruppen. Syftet med mötena kan vara att t ex informera om situationen i kommunen, presentera erfarenheter från andra kommuner, fånga upp synpunkter och idéer samt diskutera olika lösningar för avfallshanteringen i kommunen. Möten med externa intressenter kan t ex genomföras med en inledande information följd av grupparbete i någon form kring specifika frågeställningar, mål och åtgärder. Mötena kan hållas antingen gemensamt för flera målgrupper eller för olika målgrupper vid skilda tillfällen. En annan del av den externa kommunikationen kan vara erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Erfarenhetsutbytet kan exempelvis bestå i informella kontakter med andra kommuner, granskning av andra kommuners avfallsplaner eller att grannkommuner är remissinstans vid samråd eller utställning av avfallsplanen. Genom att kontinuerligt genomföra kundenkäter kan även allmänhetens synpunkter och idéer beaktas i planeringsprocessen. Kommunikation med allmänheten i planeringsprocessen kan även ske via t ex hemsidor eller genom att avfallsorganisationen deltar på mässor och andra publika arrangemang. 19 (53)

22 3.7 Uppföljning och uppdatering Ett sätt att göra avfallsplanen till ett aktivt verktyg för kommunen i arbetet med att anpassa avfallshanteringen i riktning mot ekologisk hållbarhet och till nya lagar och regler kan vara att arbeta med uppföljning och - vid behov - uppdatering av avfallsplanen inklusive mål och åtgärder på ett liknande sätt som i ett miljöledningssystem. I arbetet med uppföljning av avfallsplanen bör även andra styrdokument beaktas. I uppföljningsarbetet, liksom i det övriga avfallsplanearbetet, bör såväl representanter från olika delar av kommunen som olika intressentgrupper vara delaktiga. Avfallsplanen kan därmed bli ett levande dokument och avfallsplanearbetet blir en kontinuerlig process med regelbunden uppföljning och - vid behov - revidering av mål och åtgärder inför den årliga budgetprocessen. Avfallsplanearbetet avslutas således inte när avfallsplanen antagits av kommunfullmäktige. Arbetet med uppföljning av avfallsplanen kan underlättas om avfallsplanen utformas på ett sätt som förenklar uppdatering och att den finns tillgänglig i en form som underlättar allmänhetens deltagande i processen. Ett sätt att underlätta uppföljning och uppdatering och samtidigt göra avfallsplanen lätt tillgänglig för alla kan vara att göra en webbaserad version. Figur 4 Modell för kontinuerlig process, exempel från miljöledningssystem. Avfallsplanens beskrivande delar bör i stor utsträckning kunna hållas kontinuerligt uppdaterade istället för, som ofta är fallet, uppdateras t ex vart tredje eller fjärde år. Exempel på beskrivande delar kan vara nulägesbeskrivning, beskrivning av nedlagda deponier, statistiksammanställningar samt beskrivning av samhällets mål och krav. I kapitel ge exempel på hur uppgifterna i avfallsplanen kan hållas uppdaterade. Den tjänstemannagrupp med representanter från olika förvaltningar som har bildats för avfallsplanearbetet kan förslagsvis även svara för utvärdering och årlig redovisning till kommunfullmäktige samt vid behov även uppdatering. Allmänheten och olika aktörsgrupper kan som en del i uppföljning och revidering ges möjlighet att påverka mål, strategier och åtgärder genom kommunikation via t ex internet och vid olika former av samrådsmöten. När lagstiftningen kräver det, fastställs avfallsplanen 20 (53)

23 med uppdaterade mål, strategier och åtgärder av kommunfullmäktige. Fattade beslut utgör sedan underlag för budgetarbete i berörda kommunala förvaltningar och förändringar av lokala föreskrifter, renhållningstaxa m m. Avfallsplanens åtgärdsprogram kan kopplas direkt till verksamhetens budget, vilket ger möjlighet till uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder vid ordinarie budgetuppföljning. Om uppföljningen, inklusive kommunikationen med allmänheten och olika aktörer, inte föranleder ändringar i avfallsplanen behöver denna inte beslutas på nytt i kommunfullmäktige. Istället kan kommunen fortsätta att arbeta efter den beslutade avfallsplanen med ledning av resultatet av genomförd uppföljning, tills det blir aktuellt att revidera avfallsplanen. Om uppföljningen leder till att mindre ändringar behöver göras i planen får dessa enligt bestämmelserna i lagstiftningen beslutas av nämnden medan större ändringar ska beslutas av kommunfullmäktige. Att koppla avfallsplanen till kommunens miljöledningssystem ger möjlighet att följa schemat för miljöledningssystemet och genom detta få en regelbunden uppföljning som också underlättar uppdatering av avfallsplanen. 3.8 Koppling till annan kommunal planering Avfallsplanen berör och berörs av annan kommunal strategisk planering. Exempel på detta är fysisk planering, tillsynsplanering, miljöledningsarbete och arbetet med Agenda 21. Beröringspunkter är t ex målstruktur, mål och åtgärder samt beskrivning av nuläge. För att säkerställa att olika perspektiv på avfallshanteringen fångas upp bör organisationen för avfallsplanearbetet, liksom kommunikationen utformas mot denna bakgrund. En modell som förekommer är att en central ledningsgrupp för miljöstrategiskt arbete eller strategisk planering även utgör ledningsgrupp för avfallsplanearbetet. En sådan organisation lyfter också fram avfallsplanen som kommunens strategiska dokument och inte enbart avfallsorganisationens. Detta synsätt kan bidra till att avfallsplanen blir ett effektivt verktyg i arbetet med att implementera och genomföra nationella och regionala miljömål. Eftersom avfallsplanen främst berör renhållningsorganisationen blir den ibland i stor utsträckning renhållningens angelägenhet. Detta betyder dock inte att avfallsplanen inte får beröra andra kommunala verksamheter inom områden såsom miljötillsyn, vatten- och avlopp, fastigheter samt energi. Beträffande kommunens tekniska verksamheter, finns direkta beröringspunkter mellan avfallshanteringen och de övriga tekniska systemen. Sådana beröringspunkter kan t ex vara: Avfallsflöden från vatten- och avloppsverk Fastighetsskötsel Energiutvinning Avsättning för nyttigheter från avfallshanteringssystemet Omhändertagande av lakvatten Genom åtgärder för att förbättra hanteringen av avfall från kommunens egna verksamheter kan kommunen på ett konkret sätt bidra till att avfallsplanens mål uppfylls och samtidigt vara 21 (53)

24 ett föredöme för t ex industrier och andra icke-kommunala verksamheter i deras arbete för en bättre avfallshantering. Avfallsplanens inverkan på miljötillsynen bör uppmärksammas särskilt i diskussionen under avfallsplanearbetet. Tillsynsverksamheten styrs ytterst av tillsynsplanen. Mål och åtgärder i avfallsplanen bör därför inte utformas på ett sådant sätt att tillsynsverksamheten detaljstyrs. Däremot bör möjligheterna tillvaratas att utnyttja tillsynen till att påverka och kontrollera sådana avfallsströmmar som inte omfattas av kommunalt renhållningsansvar men som ändå innefattas i kommunens avfallsplaneringsansvar. Konkret beskrivna och tidsatta åtgärder som formulerats i samverkan mellan renhållnings- och miljötillsynsorganisationen är att föredra. Ett annat sätt att formulera mål och åtgärder för tillsyn i avfallsplanen kan vara att lyfta fram de områden som är miljötillsynsorganisationens ansvar utan att slå fast i detalj vad som ska göras och när. Åtgärder kan då formuleras enligt följande princip: I kommunens tillsynsplan särskilt beakta behovet av Avfallsplanens hänvisning till tillsynsplanen kan i detta exempel ge tillsynsplanen större tyngd och kan därmed vid behov bidra till beslut om ökade resurser för tillsyn på avfallsområdet. Samtidigt blir det dock mindre tydligt i avfallsplanen vad den föreslagna åtgärden konkret innebär. 3.9 Miljöbedömning De kommunala avfallsplanerna berörs av reglerna om miljöbedömning av planer och program 1. I detta avsnitt tas de frågor kring miljöbedömning upp som specifikt rör avfallsplaner. I övrigt när det gäller miljöbedömning hänvisas till Naturvårdsverkets handbok om miljöbedömning av planer och program enligt miljöbalken Behovsbedömning I de allra flesta fall krävs en miljöbedömning. Det finns dock inte något generellt lagkrav på miljöbedömning av alla avfallsplaner. Det är de planer vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan som ska miljöbedömas. För att veta om en avfallsplan behöver miljöbedömas och för att förvissa sig om att lagkraven uppfylls behövs en analys. Denna görs av den som ska utarbeta planen. Analysen som avgör om en miljöbedömning krävs eller inte kallas nedan för behovsbedömning. I 4 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar anges när genomförandet av en plan kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Genomförandet av avfallsplaner ska alltid antas medföra betydande miljöpåverkan om de anger förutsättningar för kommande tillstånd 3 för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i bilaga 1 eller 3 till förordningen. 1 6 kap miljöbalken. 2 Naturvårdsverkets handbok om miljöbedömning av planer och program håller på att tas fram (december 2006). I avvaktan på denna handbok kan Boverkets Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen en vägledning (2006), ISBN vara ett stöd. 3 Av prop. 2003/04:116 s. 37 framgår att begränsningarna inte behöver vara bindande utan även stark vägledning kan sägas ange förutsättningar för kommande tillstånd. 22 (53)

25 I en kommun där en eller flera tillståndspliktiga avfallsanläggningar drivs, eller där sådana kan antas komma att byggas 4 för att kunna genomföra planen, ska en miljöbedömning av avfallsplanen göras. Om planen däremot inte bedöms ange förutsättningar för kommande tillstånd för verksamheter i bilaga 1 eller 3 ska bedömning av betydande miljöpåverkan göras med stöd av kriterierna i bilaga 4 till förordningen. Miljöbedömning behöver inte genomföras om kommunen endast gör mindre ändringar i avfallsplanen 5 om genomförandet av planen inte kan anses ge upphov till betydande miljöpåverkan med beaktande av bedömningskriterierna i bilaga 4 till förordningen. Behovsbedömningen ska inte godkännas av länsstyrelsen, men bland annat länsstyrelsen ska ges möjlighet att yttra sig över bedömningen i de fall där den har gjorts med stöd av bilaga 4 6. Det innebär att kommunen tar ställning till om behov av miljöbedömning finns och stämmer av ställningstagandet med länsstyrelsen och övriga berörda myndigheter och kommuner. Möjligheter till samordning med senare samråd i miljöbedömningsprocessen finns, se kapitel Skälen till varför avfallsplanen bedömts eller inte bedömts medföra betydande miljöpåverkan ska anges i den särskilda sammanställning som enligt 6 kap 16 miljöbalken ska upprättas i samband med antagandet av avfallsplanen, se kapitel Bedömningen om det är eller inte är betydande miljöpåverkan ska också redovisas i avfallsplanen och bedömningen ska göras tillgänglig för allmänheten Genomförande av miljöbedömning I 12 i Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan, anges att kommunen ska redovisa hur miljöbedömningen av avfallsplanen har genomförts. Hur denna process ska gå till regleras i 6 kap Miljöbalken. Där framgår också vad dokumentet som tas fram i processen, miljökonsekvensbeskrivningen (förkortas MKB), ska innehålla. De olika steg som följer efter behovsbedömningen, och som krävs för att genomföra hela miljöbedömningsprocessen är: 1. Samråd om omfattning och avgränsning av MKB. 2. Upprättande av MKB. 3. Samråd om förslag till MKB. 4. Upprättande av särskild sammanställning samt beslut. 5. Uppföljning av den faktiska miljöpåverkan som genomförandet av planen har medfört. Miljöbedömningsprocessen bör starta tidigt i planeringsarbetet och löpa parallellt med avfallsplaneringsprocessen för att syftet med miljöbedömningen ska kunna uppnås. Det vill 4 Det kan även gälla anläggningar som inte kräver tillstånd enligt miljöbalken, se listan över verksamheter i bilaga 1 och 3 till Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. 5 Planer som avser användning av små områden på lokal nivå kan också utgöra undantag. Se 6 kap 4 2 st miljöbalken st förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 7 6 2st förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Anm. När bedömningen redovisas i planen kan kravet på tillgängliggörande för allmänheten sägas vara uppfyllt i och med att förslaget till avfallsplan ställs ut. 23 (53)