Teknikutveckling. Säkerhet, miljö och produktivitet? Branschprogram för den svenska byggsektorn

Transkript

1 Teknikutveckling. Säkerhet, miljö och produktivitet? Branschprogram för den svenska byggsektorn SLUTRAPPORT Henri Leray 2010

2 AFA Projekt Titel: Branschprogram för den svenska byggsektorn Författare: Henri Leray, CentralGalaxen Bygg AB Redaktionellt arbete: Annika Karlsson, KTH Teknik och hälsa Omslagsfoto: Henri Leray Foto inlaga: Henri Leray 2

3 AFA Projekt Förord Ett stort tack till Tore J Larsson, Annika Karlsson KTH Teknik och hälsa samt Sven Roos på Centralgalaxen för era synpunkter och sakkunnighet på utformning av rapporten. Ett särskilt tack till företaget Byggmästarna i Nyköping och deras personal under de sex månader som jag fick komma och gå på bygget i Nyköping. Henri Leray CentralGalaxen Bygg AB Projektledare AFA Projekt

4 AFA Projekt Innehåll 2. Sammanfattning Sammanfattning Analysen Arbetsmomenten är inte så fysiskt tunga Verktyg och hjälpmedel Handmåtten Åtgärdsförslag Bakgrund Ansökan till AFA Säkerhet, miljö och produktivitet? Samordning mellan tre projekt AFA Projekt , Förlängning av del 1 - Teknikutveckling Gemensamma begreppsdefinitioner för de tre projekten Genomförande Urval av deltagare Analys av arbetsmoment Subjektiv belastning Hjärtfrekvens Knäböj Handmått Praktisk genomförande av mätningar i arbetsmomenten Resultat Byggnadsarbetare i analysen Medelvärden grunddata Antal år i yrket Handmått Skattning före analys Puls före analys Upplevd ansträgning för tre delmoment Pulsen för tre delmoment Skattning efter knäböj Återhämtning efter knäböj Upplevd temperatur Praktisk ergonomianalys fördelat mellan grupperna Verktyg/hjälpmedel Arbetsmoment nr

5 AFA Projekt Arbetsmoment med för hög belastning Verktyg och hjälpmedel Monotona och ensidiga arbetsmoment Åtgärdsförslag Generella åtgärdsförslag Anpassa arbetstyngden efter åldern Arbetsrotation Mikropaus Planering och förutseende Ergonomiutbildning Ergonomiplan Riskanalys Utveckling Är all utveckling bra? Teknikutveckling Resultaten från del Slutsatser kring Teknikutveckling Slutsatser och diskussion Monotont ensidigt Några dåliga exempel som kommit genom förnyelsen Lyssna på byggnadsarbetaren Verktyg kräver flera dimensioner Praktisk ergonomi Projektörer Referenser Litteratur Rapporter Internet Föreskrifter från Arbetsmiljöverket Bilagor Bilaga 1 Översikt av de 100 arbetsmomenten Bilaga 2 Analys av arbetsmoment Bilaga Bilaga 4 - Uppskattning av puls i Bilaga 5 Subjektiv bedömning Bilaga 6 - Handmått Bilaga 7 Djupa knäböj Bilaga 8 Formulär för bedömning av verktyg och hjälpmedel Bilaga 9 Resultat av bedömning av verktyg/hjälpmedel Bilaga 10 Bedömningen av de 100 arbetsmomenten

6 AFA Projekt Sammanfattning 2.1 Sammanfattning AFA Projekt är ett av tre projekt inom projektet Säkerhet, miljö och produktivitet? Branschprogram för den svenska byggsektorn , finansierat av AFA Trygghetsförsäkringar. AFA Projekt har letts av Henri Leray vid CentralGalaxen Bygg AB. Inom ramen för projektet har 100 arbetsmoment och 63 verktyg analyserats. Denna analysomfattar enbart en del av de arbetsmoment och verktyg som finns inom branschen. Syftet med detta projekt är att få en mer tillförlitlig bild över byggnadsarbetares ergonomi och risk för belastning vid arbetsmoment. 2.1 Analysen Analyserna av de 100 arbetsmomenten har genomförts på 51 manliga deltagare från gymnasiet, lärlingar, yrkesverksamma byggnadsarbetare samt Galaxenanställda, på byggen runt om i Sverige, från Piteå till Göteborg. Analyserna har gjorts i fyra delmoment: Subjektiv belastning där Borg-skalan används Hjärtfrekvens Knäböj I analysen har också deltagarnas handmått mätts för att få en uppfattning av byggnadsarbetarens storlek på händerna. Analysen visar att arbetsmomenten inte är fysiskt tungt belastande när man använder rätta hjälpmedel och handverktyg men kan upplevs statiskt belastande och monotona. 2.2 Arbetsmomenten är inte så fysiskt tunga Med hjälp av de fyra delmomenten visar analysen att de 100 arbetsmomenten inte är så fysiskt tunga att utföra. Däremot upplevs flera av arbetsmomenten som monotona och ensidiga med många upprepningar av samma rörelser. 50 av de 51 deltagarna hade högre puls och upplevde större belastning efter 10 djupa knäböjningar än vad de upplevde under arbetsmomentet. Medelpulsen för analysen av arbetsmomenten var 94 medan medelpulsen efter 10 djupa knäböj var Verktyg och hjälpmedel I analysen ingår tio frågor om hur deltagarna använder verktygen och hjälpmedlen, samt hur dessa fungerar vid användandet. När deltagarna använder rätt verktyg och hjälpmedel upplever deltagarna inte en så stor fysisk belastning. Analysen visar att flertalet av verktygen och hjälpmedlem inte är anpassade efter handmåtten vilket är en bidragande orsak till belastning och olycksfalls problem hos byggnadsarbetare. Sammanställningen av svaren från försökspersonerna visar att högsta belastningen är statisk belastning vid användning av verktyg och hjälpmedel. Det är 22 verktyg av 63 verktyg/hjälpmedel som anses ge statiska besvär. 2.4 Handmåtten Handmåtten hos analysens deltagare har varierat från 9,8 cm till 13,5 cm. Handmåttet är en väsentlig del i undersökningen för att få en uppfattning om hur stora eller små verktygen för byggare ska vara. En av slutsatserna från projektet är att detta är ett viktigt moment att arbeta vidare med och att föra diskussioner med tillverkare av handverktyg. 6

7 AFA Projekt Åtgärdsförslag Följande åtgärder föreslås för att minska risken för belastningsskador: Inför arbetsrotation. Jobba inte med samma arbetsuppgift under en längre tid. Se till att växla mellan olika arbetsuppgifter. Kroppen mår bäst av arbetsrotation och risken för skador minskar Ta mikropauser på 2 till 10 sekunder ofta och innan trötthet uppstår Genomför en ergonomiutbildning där byggnadsarbetare och konstruktörer samlas för att långsiktigt förändra projektering och arbetsmetoder. Sök utbildning inom företaget och företagshälsovården eller andra som har god erfarenhet Ställ krav på att verktyg ska vara anpassade (vikt och storlek) till byggarnas händer. Gör riskanalys och respektera tillbudsrapportering. Gör en riskanalys enligt systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:01 Byggnadsarbetaren bör upprätta individuella ergonomiplaner. Vilka arbetsmetoder samt verktyg/hjälpmedel är lämpliga? Informera arbetsgivaren om de behov och förutsättningar gällande storlek mm. som föreligger. Det mest optimala är att arbeta med primär preventiva åtgärder för att förhindra att någon skall drabbas av sjukdom eller skada. Primärprevention innebär insatser för tidig upptäckt av ohälsa och/eller riskbeteende. Hit hör till exempel undanröjande av olycksfallsrisker och belastningsskador på arbetsplatsen. Denna analys har också visat att det är viktigt att arbetsmomenten inte blir för monotona eller ensidiga. 7

8 AFA Projekt Bakgrund 3.1 Ansökan till AFA Kunskapen om den belastning som en byggnadsarbetare utsätts för i sitt dagliga arbete har länge varit mycket ofullständig genomförde Bygghälsan 1 en undersökning där se studerade byggnadsarbetares belastning i arbetet. Sedan dess har branschen genomgått stora förändringar och behovet av en ny undersökning har varit stort. Företrädarna för svenska byggföretag, branschorganisationer och fackliga organisationer enades 2006 om att utforma ett gemensamt program för att minska arbetsskador och långtidssjukskrivningar samt förbättra arbetsmiljön i bygg- och anläggningsbranschen. Detta branschprogram för den svenska byggsektorn har fått medel från AFA och innehåller följande prioriterade områden: Arbetsmiljörevision Teknikutveckling Utbildning 3.2 Säkerhet, miljö och produktivitet? Projektet Säkerhet, miljö och produktivitet? Branschprogram för den svenska byggsektorn är finansierat av AFA Trygghetsförsäkringar och syftar till att göra en inventering av arbetsmoment inom byggindustrin. I byggindustrin finns det idag 33 yrken och runt yrkesarbetare. Antalet arbetsmoment är ca och antalet verktyg och hjälpmedel är stycken. Antalet arbetsmoment gör att byggnadsarbetare är särskilt utsatta för belastningar och riskfyllda arbetsmoment. De vanligaste arbetsskaderiskerna i byggprojekt är traumatiska fall och belastningsskador som direkt hänger samman med byggteknik, utrustning och arbetsmetoder. 3.3 Samordning mellan tre projekt Säkerhet, miljö och produktivitet? Branschprogram för den svenska byggsektorn består av tre projekt som har beviljats finansiering under förutsättning att de samverkar. Projekten ska definiera gemensamma beskrivningar av ergonomi och belastningsskaderisken för byggsektorn. De tre projekten är: AFA Projekt Förlängning av del 1 Teknikutveckling Projektledare: Henri Leray, CentralGalaxen Bygg AB Prevention AFA Projekt Kunskapsbaserade arbetsinstruktioner Projektledare: Mats Persson, Lunds Universitet, LTH Byggproduktion AFA Projekt Miljö- och säkerhetsrevision i byggprocessen Projektledare: Tore J Larsson, KTH avdelningen Design, arbetsmiljö, säkerhet och hälsa 3.4 AFA Projekt , Förlängning av del 1 - Teknikutveckling Inom ramen för AFA Projekt ska 100 undersökningar av arbetsmoment och 63 verktyg/hjälpmedel genomföras för att få en mer tillförlitlig bild av hur man arbetar i dagens byggverksamhet. Kunskapen från dessa undersökningar skall användas för att: utveckla projekteringsmetodiken med arbetsmiljö i fokus förbättra logistiken för materialhantering öka användningen av lyfthjälpmedel förbättra teknik och ergonomi i befintliga produktionsmetoder 1 Bygghälsan var den första och största företagshälsovården för byggbranschen. Bygghälsan köptes upp av Previa under 1990-talet. 8

9 AFA Projekt Gemensamma begreppsdefinitioner för de tre projekten De tre projekten använder sig av följande gemensamma diskussioner: Ergonomi - praktisk ergonomi. Ergonomi definieras som läran om bästa fysiska anpassning mellan människan och hennes arbetsförhållanden. Med praktisk ergonomi avses den praktiska tillämpningen av dessa kunskaper. Praktisk ergonomi syftar således till att arbeta med förändring av arbetsinnehållet så att det ska ge färre skador. Vi ska fortsätta att ta bort onödigt tunga lyft men också sträva efter att hitta bättre arbetsmetoder för att minska den statiska belastningen på kroppen. Det gäller både att förändra de verktyg och metoder som används men också att förbättra förhållandena vid arbetets utförande Praktisk ergonomi syftar till att: skapa god ergonomisk utformning genom att använda lämpliga produkter och tillämpa god arbetsteknik, bedriva ett utvecklingsarbete där användarens förutsättningar ska vara den centrala punkten, utnyttja yrkesarbetarnas praktiska erfarenhet eftersom kunskaperna finns i yrkesrollen Biomekanik, handlar om jämvikt och rörelser i människokroppen. Inom biomekaniken studeras inverkan på människokroppen av yttre och inre belastningar och av vila. Upplevd ansträngning (RPE-skalan), är den ansträngning som en människa känner vid dynamiskt muskelarbete kan uttryckas med hjälp av en skattningsskala som går från 6 till 20 och oftast svarar mot en puls från 60 till 200 slag/minut. Belastningsskaderisker har olika karaktär. Enstaka höga belastningar, till exempel ett tungt lyft, kan medföra risk för akut överbelastning. Statiskt muskelarbete innebär att muskler spänns utan att detta medför rörelser i den led musklerna sträcker sig över. Vid bedömning av en arbetssituation används ofta begreppet belastningsdos som mått på den sammanlagda belastningen. Dosen beräknas som en kombination av hur mycket, hur tungt, hur ofta samt hur länge vi arbetat. Arbetsmomentet. Rätt utrustning och rätt arbetsteknik används för att få en god kvalitet och lagom belastningar i arbetsmoment. Mellan de tre projekten sker samarbete via gemensamma träfar för erfarenhetsutbyte och utveckling som bygger på ovanstående definitioner. Resultaten sammanfattas i separata rapporter från projekten, som bygger på en samsyn gällande ergonomi och belastningsskaderisker i arbetsmomentet. 9

10 AFA Projekt Genomförande 4.1 Urval av deltagare Utgångspunkten för arbetet med de 100 arbetsmomenten har varit att de deltagande byggnadsarbetare ska ha en så stor spridning som möjligt avseende ålder, yrkeserfarenhet och inte vara geografiskt begränsad till större städer. Urvalet inleddes med att arbetsgivare/platschefer eller rektorer/bygglärare kontaktades och informerades om projektet vid de arbetsplatser och skolor som har ingått i projektet. Manliga byggnadsarbetare, från Piteå i norr till Göteborg i söder, har deltagit i analysen av arbetsmomenten. Deltagarna har varit utbildade byggnadsarbete, lärlingar, gymnasielever samt galaxenanställda 2. För varje sysselsättning har målsättningen varit att studierna skulle utföras på olika platser i landet. För en del arbetsmoment har det endast funnit en analys som underlag. Projektledaren för projektet har utifrån den planering som funnit på byggena och skolorna, i samråd med arbetsledningen, valt ordningen på arbetsmomenten som ingått i analysen. 4.2 Analys av arbetsmoment Alla analyser av arbetsmoment har genomförts på förmiddagarna för att samtliga deltagare ska få liknande yttre förhållanden. Varje analys har pågått i ca 2,5 timmar utöver den individuella informationen som har skett utanför denna tid. För varje analys av arbetsmoment har först grunddata 3 samlats in. Grunddatan har bestått av deltagarens vikt, längd, antal år i yrket, klimat samt vilket arbetsmoment som genomfördes. Analysen av arbetsmoment har delats in i fyra delmoment: uppskattad subjektiv belastning,, hjärtfrekvens och knäböj. Alla deltagare har varit mycket hjälpsamma och därför har de 100 arbetsmomenten utförts med ett mycket likvärdigt genomförande. Detta innebär att jämförelsen mellan de olika grupperna har resulterat att analyserna har genomförts med hög kvalitet. 4.3 Subjektiv belastning Efter varje delmoment har deltagarna fått göra en uppskattning av den subjektiva belastningen: hur ansträngande arbetet upplevdes med avseende på armar, ben, andning och sammantaget för hela kroppen med hjälp av Borg-skalan. Innan delmomentet 1 och efter delmoment 4 görs även en bedömning av upplevd kroppstemperatur 4. Borg skalan (RPE-skalan, Rating of Perceived Exertion) är en skattningsskala för upplevd fysisk ansträngning. Uppskattningen är subjektiv och individuell men är tänkt att korrelera med pulsen. Skalan går från 6-mycket lätt till 20-mycket mycket tungt, där siffrorna mellan 6 och 20 ska göra det lätt att uppskatta ansträngningen. 4.4 är ett intervjuinstrument som bygger på en sjugradig skala. Praktisk Ergonomianalys mäter en persons uppfattning om belastningen genom att 18 frågor, som har utvecklas av IPSO (Institutet för personskador och olycksfall) 5, besvaras med siffrorna 1-7. Där 1 är låg belastning och 7 är extremt hög belastning. 2 Galaxenanställda - byggnadsarbetare med funktionshinder i anpassade arbeten 3 Se bilaga 2 4 Se bilaga 5 5 IPSO Factum 24 10

11 AFA Projekt ens skala bygger på professor E Hohwü Christensens 6 belastningsschema med skalan 1till 5 i Bygghälsans miljöbeskrivning CentralGalaxen prevention har utvecklat skalan med två steg till (6-7), i enighet med AFS 1998:1 Belastningsergonomi och AFS 2000:1 Belastningsergonomi/manuell hantering, med ytterligare två steg på skalan för att den ska bli sjugradig. Genom att göra går det att på ett enkelt sätt hitta de punkter i ett arbetsmoment som är viktiga att åtgärda. besvaras av deltagarna efter genomfört arbetsmoment där deltagaren får bedöma belastningen, handgreppet, egen planering, upplevd olycksfallsrisk mm. 4.5 Hjärtfrekvens Deltagarnas hjärtfrekvens har mätts med pulsklockor under hela analysen av arbetsmoment. Pulsmätningarna har varit ett sätt att jämföra de resultat som framkommit i uppskattningen av den subjektiva belastningen. 4.6 Knäböjning För att bättre kunna jämföra ansträngningen i arbetsmomentet fick deltagarna i varje analys genomföra 10 djupa knäböjningar efter arbetsmomentet. 4.7 Handmått Idag är det vanligt att de verktyg och hjälpmedel som byggnadsarbetare använder inte är anpassade efter deras handmått. Fel storleks dimensioner på verktyg innebär att en byggnadsarbetare tappar upp till procent av sin kraft i underarmen. Detta leder i sin tur till ökade risker för belastningsbesvär och minskad precision i arbetet. Ett korrekt utformat handverktyg har en omkrets som motsvarar längden från långfingertippen till andra handfåran i hanflatan 8. Deltagarnas handmått har i analysen mätts med hjälp av en linjal. I denna analys har endast manliga händer mätts vilket innebär att differensen är ännu större för kvinnor. 4.8 Praktisk genomförande av mätningar i arbetsmomenten När arbetsmomentet ska genomföras sker en sista genomgång av analysen och återigen poängteras att det är helt frivilligt och att deltagaren kan arbeta som vanligt under de 2,5 timmarna 9. Analysen går till på följande sätt: 1. Deltagaren tar på sig pulsmätaren. 2. Pulsmätaren startas och pulsen mäts. Pulsmätaren placeras i en påsen runt halsen. 3. Grunddata samlas in om deltagaren: vikt, längd, hur många år i yrket samt ålder. 4. Ett handmått tas på den bästa handen. 5. Deltagaren får besvara hur han upplever belastning i armar, ben, andning samt hela kroppen med hjälp av Borg-skalan och den uppskattade kroppstemperaturen innan arbetet startar. 6. Arbetsmomentet påbörjas genom att den testade jobbar på som vanligt. 7. Under passet får deltagaren uppskatta belastning enligt Borg-skalan 4 gånger och upplevd temperaturen 2 gånger. 8. Analysen avslutas med att deltagaren genomför 10 djupa knäböjningar för att få en gemensam bedömning av belastning på armar, ben, andning samt hela kroppen. 9. Pulsklockan stängs av efter två minuter för att återhämtningen ska kunnas mätas. 10. Temperaturen uppskattas en sista gång. 11. Deltagaren får svara på frågorna i. 6 E Hohwü Christensens vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Har sin början 1941 när Erik Hohwü- Christensens tillträdde en nyskapad professur i kroppsövningarnas fysiologi och hygien vid Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) 7 Miljöbeskrivningar av sysselsättningar inom byggbranschen Rapport från Bygghälsan, februari Bilaga 4 8 Se bilaga 6 9 Se bilaga 2, 3 11

12 AFA Projekt Resultat 5.1 Byggnadsarbetare i analysen 51 deltagare har deltagit i analysen av de 100 arbetsmomenten. Antal arbetsmoment per person Summa Antal som gjort byggnadsarbetare Antal arbetsmoment arbetsmoment Analyserna har genomförts på olika arbetsplatser: gymnasieskolor, ROT arbeten och nyproduktion. En av analysmiljöerna har varit ett bygge där innevarande projekt följt bygget från grunden till färdigställandet under en tidsperiod på ca 6 månader. Detta har inneburit att ett flertal analyser har kunnats genomföras ett flertal gånger vilket har gett bättre möjligheter att se förändringar mellan de olika arbetsmomenten. 5.2 Medelvärden - grunddata Här presenteras de medelvärden och extremvärden för deltagarnas grunddata. Medelvärde Extremvärden Ålder (år) Vikt (kg) ,9 Längd (cm) Tabell 1. Avseende ålder, vikt och längd 5.3 Antal år i yrket Medelvärde Extremvärden Antal år i yrket Tabell 2. Antal år i yrket 5.4 Handmått I ett riktigt utformat handverktyg har handtaget en omkrets som motsvarar längden från långfingertoppen till andra handfåran i handflatan. Medelvärde Extremvärden Handmått 12,19 9,8-13,4 Tabell 3. Handmått 5.5 Skattning före analys Varje analys av arbetsmoment började med att deltagaren kalibrerades vilket innebar att de fick göra en skattning på Borg-skalan, ange upplevd kroppstemperatur och pulsen mättes med en Polar pulsklocka. Skattning före analys Medelvärde Extremvärden Upplevd ansträngning: Armar 8 6,0-11 Upplevd ansträngning: Ben 8 6,0-13 Upplevd ansträngning: Andning 8 6,0-13 Upplevd ansträngning: Kroppen 8 6,0-12 Tabell 4. Bog - skalan för analysen 12

13 AFA Projekt Puls före analys Medelvärde Extremvärden Puls: före analys Tabell 5 Puls före analys Ett medelvärde redovisas för de moment som mättes under arbete. Se tabell 6 och Upplevd ansträgning för tre delmoment Skattning sista analysen Medelvärde Extremvärden genom Borg - skalan Upplevd ansträngning: Armar 11 7,0-17 Upplevd ansträngning: Ben 11 7,0-16 Upplevd ansträngning: Andning 11 7,0-16 Upplevd ansträngning: Kroppen 11 7,0-16 Tabell 6. Borg skala för tre moment 5.8 Pulsen för tre delmoment Medelvärde Extremvärden Puls Tabell 7. Puls för tre moment 5.9 Skattning efter knäböj Skattning sista analysen Medelvärde Extremvärden Borg- skalan(10 djupa knäböjningar) Upplevd ansträngning: Armar Upplevd ansträngning: Ben Upplevd ansträngning: Andning Upplevd ansträngning: Kroppen Tabell 8. Alla genomförde efter analys av arbetsmoment 10 djupa knäböjningar för att få en lika stor belastning. Analysen av knäböjen visar att endast en deltagare får högre puls under arbetet än under knäböjen Återhämtning efter knäböj Återhämtning Medelvärde Extremvärden Puls efter (10 djupa knäböjningar) Puls efter 2 min Återhämtning efter 2 min Tabell 9. Återhämtning Medelpuls för återhämtningen var 34 pulsslag 2 minuter efter genomförandet av de 10 djupa knäböjen. Att mäta pulsen efter aktivitet är ett bra sätt att uppskatta konditionen. Värdet 34 anses vara ett värde som motsvarar i underkant nästan godkänt. 13

14 AFA Projekt Upplevd temperatur Medelvärde Extremvärden Upplevd temperatur: Före Upplevd temperatur: Efter + 3, Skillnad + 1, Resultaten för uppgivna 5, 6 eller 7:or i. Tabell 10. Upplevd temperatur före och efter Fråga Arbetsmoment Summa 2 Krav på koordination och balans Sidoböjningar Arbete med armarna ovan axlar Kroppstyngden på ett ben Knästående Gå och bära i detta arbetsmoment Upprepade rörelser med högerarm Upprepade rörelser med vänsterarm Vridning av överkroppen i samband med lyft Har du rätta arbetshandskar? Handgrepp av maskin eller verktyg Tyngd av maskin eller verktyg Vibration från maskin Finns det bra klädsel för arbetsmomentet? Kan du planera/påverka detta arbetsmoment? Olycksfallsrisker Arbetsbelastning (Pulsfrekvens) Medel puls 4 4 Summa Tabell 11. av 100 arbetsmoment Deltagarna upplever inte stora belastningar när de besvarar fråga 1-17 i direkt efter utfört arbete. Beträffande den 19:e frågan är det enbart 144 svar av 1800 som uppger 5, 6 eller 7:or. Den upplevda belastningen i är inte stor Praktisk ergonomianalys fördelat mellan grupperna Deltagarna har varit helt utbildade byggnadsarbete, lärlingar, gymnasielever samt galaxenanställda. Se nedan skillnaderna mellan grupperna. Grupper Antal Antal arbetsmoment Puls medel Summa Utbildade Lärlingar Galaxare Elever Summa Tabell 12. Fördelningen mellan de fyra grupperna

15 AFA Projekt Verktyg/hjälpmedel Resultaten av analysen av de 63 verktygen. Bedömning av verktyg/hjälpmedel i arbetsmomentet Nr Summa 1 Är det ett bra verktyg/hjälpmedel 2 Fungerar den/det i arbetsmomentet Uppfyller den arbetsmiljökrav för buller, vibrationer mm Finns det risker vid användningar Uppfyller den/det biomekaniska krav Har den god balans i rörelsen i handen Friktionen mellan handens yta och verktyget Kan den/det ge besvär i form av statiskt arbete Har den bra informations text (om hur den används) Går det att påverka utvecklingen av utrustningen Fråga nummer åtta har fått övervägande många 5,6, och 7:or. En slutsats som kan dras utifrån detta är att många verktyg är inte anpassade till byggarnas händer. Troligen ökar detta byggarbetes upplevelser att verktygen ger besvär vid statiskt arbete Arbetsmoment nr 94 Arbetsmoment nr är kakelsättning i våtrum. Tittar vi närmre på biomekaniken för detta arbetsmoment så visar det sig att belastningen på murarens axel och nacke blir följande. Varje platta väger 0,230kg. Muraren i analysen väger 94kg, hans arm väger 5% av sin kroppsvikt vilket är 4,75kg. 4,75kg + 0,230kg= 4,98kg x 1273 plattor=6 339,54kg Summa Tabell 13. Visar en sammanställning på de frågor som fick 5 7, vilket ger en indikation på hur många av de 63 verktygen som ansens vara olämpliga enligt byggnadsarbetarna. Belastningen på murrens högra axel- nacke blir 6 339,54kg per dag, statiskt i vänsterarmen och dynamiskt i högerarmen Arbetsmoment med för hög belastning Vid en snabb anblick ser deltagarnas arbete inte så fysiskt tungt ut. Pulsmätningar och Praktisk Ergonomianalyser visar inte så många 5, 6 eller 7:or i bedömningsskalan och de överensstämmer med de uppskattade belastningarna efter Borg-skalan. Endast 36 svar av de 1800 uppgav 6 eller 7:or i vilket kan betraktas som försumbart 11. De arbetsmoment som utifrån en upplevs ha en stor belastning är arbetsmoment: nr 9 Koppla radiatorer mot golv nr 10 Montera undercentral (VVS) nr 11 Montering av radiatorer under fönster 10 Se bilaga Se tabell 11 15

16 AFA Projekt nr 43 Kärnborrning i vägg, golv i badrum nr 44 Avjämning vid golvgjutning med glättstål nr 84 Limning av remsor innan spackling nr 94 Kakelsättning i våtrum Dessa sju är monotomt tunga där arbetsväxling nästan inte går att genomföra utan kräver andra åtgärder som begränsad arbetstid eller fler som avbryter. Arbetsmomenten 9, 10, 11 samt 43 omfattar arbete där knästående är en stor del av utförandet vilket innebär både statisk och dynamisk belastning. Dessutom är momenten obekväma och slitsamma. För armar och nacke är detta ett uppåtarbete. Arbetsmomentet belastar även knäna hårt. Vid knästående arbete måste även huvudet hållas bakåtböjt under en längre tid. Detta innebär statisk belastning av nacke och skuldror. Knästående arbete är därför ett slags uppåtarbete och är tyngre för nacken och stödarmen än vid stående. Arbetsmoment 44, 84 och 94 betraktas ha en hög statisk belastning som håller musklerna spända. Cirkulationen försämras därför att muskeltrycket försvårar blodcirkulationen så länge sammandragningen kvarstår. Resultatet blir att det successivt samlas allt mer nedbrytningsprodukter i muskeln. På sikt är detta mycket skadligt Verktyg och hjälpmedel Resultaten för de 63 verktyg som utvärderades visade att deltagarna upplever statiska besvär från felaktig utformning av verktyget. För en byggnadsarbetare är handens funktion central och därmed avgörande för det arbete som ska utföras. Olämplig utformning av verktyg är sannolikt 12 en vanlig orsak till olycksfall och belastningsskador i hela hand- och armsystemet. Det är därför viktigt att alltid ställa frågan vilken storlek och form ett verktyg ska ha. För att undvika skadlig belastning bör byggnadsarbetare tänka på följande: Funktionsanpassning är viktigt i arbetsmomentet Rörelsekontroll. Vi har små ögon i handen som hela tiden ger oss information till hjärnan om vad vi håller i. Hjärnan korrigerar verktygets riktning Ge alltid handen ett riktigt utformat verktyg! Rätt verktyg ger bra rörelsekontroll; du undviker skador och dåligt utförda arbeten. Ett optimalt utformat verktyg ger en skön känsla och arbetet blir behagligt Fel verktygsstorlek innebär att man får arbeta med alldeles för stort eller för litet grepp. Det ger ett dåligt utnyttjande av muskulaturen och kan vara orsak till olycksfall och besvär i hela hand/armsystemet Flertalet arbetsmoment för en byggnadsarbetare innehåller både statisk belastning och dynamiskt arbete. De senaste 50 åren har fler och fler handhållna maskiner införts i byggindustrin. Detta innebär att yrkesarbetaren har blivit som ett stativ till maskinen som utför själva arbetet vilket också ökar den statiska belastningen avsevärt Monotona och ensidiga arbetsmoment Analysen av de genomgånga arbetsmomenten visar att dessa moment inte är så fysiskt belastande utifrån de genomförda mätningarna med parametrarna: pulsmätning, Borg-skalan, och knäböj. Däremot är flertalet av arbetsmomenten monotona och ensidiga. Arbetsmiljöverket 13 har definierat monotont och ensidigt arbete som: Ensidigt, upprepat och monotont arbete ger små möjligheter till utmaningar och till personlig och yrkesmässig utveckling. Detta leder till understimulering som kan bidra till ohälsa. Ett sätt att göra arbetet mindre monotont är att utifrån inventering av de arbetsuppgifter som finns utvidga arbetsinnehållet. Det kan samtidigt vara ett tillfälle till lärande och kompetensutveckling. Att ha för litet att göra och att inte vara efterfrågad i arbetet är en annan form av understimulering som kan vara psykiskt påfrestande. 12 Enligt BIX (Branschindex) Händelseförlopp för allvarliga skador TFA (trygghetsförsäkring vid arbetsskada) 13 Arbetsmiljöverket 16

17 AFA Projekt Ensidigt upprepat arbete är att utföra en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta har man ett högt tempo eller en kort arbetscykel. Sådant arbete kan förorsaka skador i muskler, senor och vävnad. Man kan minska risken för att skador ska uppstå genom att begränsa den typen av arbete. Ofta måste man göra förändringar inom flera områden dvs genomföra både tekniska och organisatoriska åtgärder. Dessutom spelar det sociala samspelet på arbetsplatsen en roll. Exempel på organisatoriska åtgärder kan vara en paus för att skapa återhämtning, variation för att skapa en förändring av belastning över tid, arbetsväxling, som att byta mellan olika arbetsuppgifter med liknande innehåll, eller arbetsutvidgning, d v s att föra samman flera olika arbetsuppgifter. Analysens slutsatser stämmer överens med Arbetsmiljöverkets definitioner av monotont och ensidigt upprepat arbete. 17

18 AFA Projekt Åtgärdsförslag 6.1 Generella åtgärdsförslag Att jobba stenhårt med ett monotont jobb kan ge en bra kortsiktig förtjänst som att byggnadsarbetaren blir klar i tid. Sett ur ett långsiktigt perspektiv är risken stor att byggnadsarbetare löper hög risk för överlastningsbesvär som på sikt ger bestående skador. Några generella tips är: Tänk igenom hur arbetsmomentet ska göras innan du startar Växla mellan arbetsuppgifter Se upp med var du sätter fötterna Ge aldrig avkall på skyddsutrustningen Lyssna på kroppens signaler, vila när det börjar kännas tungt i musklerna Jobba smart. Det är inte alltid den som är svettigast som får mest gjort! 6.2 Anpassa arbetstyngden efter åldern Arbetstyngden ska anpassas efter ålder. En ung och frisk person är i regel starkare och kan utföra betydligt tyngre arbete i unga år än senare i livet. Kroppens naturliga åldrande gör att det inte går att utföra lika tungt arbete i 40-årsåldern som vid 20-årsåldern. Efter ytterligare tio år måste byggnadsarbetare tänka ytterligare på att anpassa arbetstyngden efter åldern. För att kroppen ska hålla hela arbetslivet är det viktigt att byggnadsarbetare redan i unga år får kunskapen hur de ska arbeta korrekt. De byggnadsarbetare som klarat sig utan skador har hela tiden tänkt först innan de påbörjat ett arbetsmoment. 6.3 Arbetsrotation Att jobba med samma arbetsmoment under en längre tid ger ensidiga påfrestningar för kroppen. Därför är det viktigt att växla mellan olika arbetsuppgifter. Kroppen mår bäst av detta och riskerna för skador minskar. 6.4 Mikropaus Det är viktigt att göra små korta pauser på 2 till 10 sekunder ofta och före trötthet och smärta uppstår. Mikropauserna fungerar som återhämtning. Vid jobb ovanför huvudet kan det räcka med att ta ner händerna då, då, som en mikropaus eftersom statiskt arbete då omsätts till en dynamisk rörelse. 6.5 Planering och förutseende Målet för planeringen ska vara nolltillbud. Detta kräver att det finns en riskmedvetenhet och att byggnadsarbetarna använder sin kunskap som yrkesman. Detta kan få andra positiva effekter på sikt som att det skapar en yrkesstolthet och kan visa att man är en kvalificerad byggare. För att lyckats med detta är det bra att få till ett bra flyt i arbetet. Genom att ställa följande frågor kan planeringen och förutseendet i arbetet förbättras: Är det här det bästa/lättaste sättet att göra arbetet eller finns det ett smartare sätt? Har jag med mig allt som behövs? Vilket arbetsmoment ska jag börja med, vad görs först och därefter osv. Är utrustningen riktig, oskadad och på plats? I vilka moment bör man hjälpas åt, vem hjälper mig? Vilka risker finns med detta arbete, hur kan de minskas? 18

19 AFA Projekt Ergonomiutbildning Arbetsplatser bör genomföra ergonomiutbildning där konstruktörer, projektledare och byggarbetare samlas för att långsiktigt förändra projektering och arbetsmetoder. Många arbetsplatser kan erbjuda ergonomiutbildningar internt men aktörer som exempelvis företagshälsovården kan också erbjuda dessa tjänster. Galaxen byggbranschens prevention och rehabiliterings företag kan erbjuda Praktisk ergonomi utbildning för alla byggnadsarbetare. 6.7 Ergonomiplan Sätt upp en individuell ergonomiplan som besvarar frågorna vilka arbetsmetoder och verktyg/hjälpmedel är lämpliga för mig. Informera arbetsgivaren om de behov som existerar. 6.8 Riskanalys Gör en riskanalys genom att söka risker från förgående byggen som är likvärdiga med det aktuella. Upprätta en riskanalys enligt systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001: Utveckling Det finns många goda råd som framlagts genom åren för att underlätta för byggnadsarbete från högskolor till egna idéer från byggnadsarbetare. Ta del av dessa slutsatser och erfarenheter och tillämpa dessa på den egna verksamheten Är all utveckling bra? En förändring kan i början oftast tas emot som något bra, men med tiden upptäcks nackdelar. Nya metoder förändrar förhållandena. Därför gäller det att se till att den fysiska belastningen inte bara flyttar till en annan kroppsdel. En arbetare som tidigare använde ett arbetssätt som var tungt för ryggen och istället väljer ett arbetssätt som är tungt för armar och axlar, vinner antagligen inget på denna förändring. Ett exempel på detta är när man gick ifrån målning av tak från bock, till målning med förlängningsskaft. Många målare upplevde att arbetsbelastningen blev bättre vilket den inte har blivit eftersom arbetsmomentet idag är mer enformigt. Nya metoder och verktyg bör därför utvecklas tillsammans med byggnadsarbetare för att förbättra ergonomin. Det skiljer 50 år mellan kompressorn till vänster och tryckluftsmaskinen till höger. 19

20 AFA Projekt Teknikutveckling 7.1 Resultaten från del 1 De kunskaper och slutsatser som redovisades i projektets första del 2007 resulterade i ett idéseminarium med följande frågeställningar: A. Vad finns inom området tryckluft vakuum, som kan användas inom byggindustrin? Bultpistoler Vakuumdrivna lyftanordningar för glas och skivor B. Vad behövs? Mindre och lättare spikpistoler Vakuumdrivna anordningar för att lyfta C. Vilka krav ska man ställa på verktyg/hjälpmedel? Verktygen ska vara lättare än de vi har i dag Verktygen ska inte ha några besvärande vibrationer D. Vilka arbetsmoment kan tänkas ge mindre belastning eller minska olycksfallsriskerna genom att man inför tryckluft/vakuum? Vid uppåtarbete. Lättare verktyg ger mindre risk för belastningsskador speciellt vid uppåtarbete. Vid spackling av tak och väggar Ovan vissas tryckluftkompresor med de moderna slang mycket enkelt att arbeta med. Kompressorn har en mycket enkel avfuktning som görs varje dag. Nedan visas ett verktyg till stålspik för spikning i stålreglar och betong. Ergonomiskt bra verktyg, vikt 2 kg. 20

21 AFA Projekt Vakuum lift som är enkel att använda och minskar risken för belastningsskador vid lyft av fönster. Grovslang med kraftigt munstycke Högtrycksprutning Att spruta spackel har förändrats med olika vikter på munstyckena och slangen. 6.2 Slutsatser kring Teknikutveckling Avslutningsvis går det att konstatera att inom byggsektorn finns det ett motstånd från byggnadsarbetarna att föra teknikutvecklingen framåt men delvis också för att tillverkare lyssnar för lite på dem. Rapporten Om betydelsen av en öppen och interaktiv arena för innovation och forskning. Innovationer för hälsa och säkerhet inom byggnadsindustrin. 14 handlar om hur idéer kan samlas upp och förverkligas för att föra teknikutvecklingen framåt. Rapporten ger handfasta tips på hur bra idéer kan få bli granskade av kunnigt folk inom området och hur dessa sedan kan komma ut på marknaden. 14 Roland, E. Anderson mfl.,

22 AFA Projekt Slutsatser och diskussion 8.1 Monotont ensidigt Många monotona moment har försvunnit men vinsten för byggnadsarbetaren har inte blivit så stor som den hade kunnat bli. Det är förvånande att belastningen och slitaget hos byggnadsarbetare fortfarande är så stort. Idag finns det en stor plikttrogenhet bland byggnadsarbetare som oftare sjukskriver sig efter färdigställandet av ett arbete än under. Sjukskrivningar kan vara ett resultat av monotont arbete skrev Bengt Larsson rapporten Adoption av ny produktionsteknik på byggarbetsplatsen där han diskuterar följande: Byggbranschen står inför krav på förnyelse. Vid sidan av krav på ökad produktivitet ställs allt större krav på att arbetsmiljön för branschens anställda skall vara så god som möjligt. [ ] I byggföretaget måste man vara duktig på att snabbt ta till sig och lära sig använda ny produktionsteknik och nya byggmaterial. I huvudsak har man då kontakt med leverantörer av dessa nya tekniker. Nu nästan 18 år efter Larssons rapport har byggindustrin tyvärr inte har tagit till sig av de slutsatser som gjordes i rapporten. Generellt sett behöver byggindustrin bli bättre på att ta till sig erfarenheter och mer ifrågasätta dagens arbetsmoment. 8.2 Några dåliga exempel som kommit genom förnyelsen I Måleriyrket har utvecklingen gått mot alltmer ensidiga arbetsmoment. Där produktindustrin har tagit fram material som kräver nya maskiner som slipmaskinen Giraffen. Målare upplever Giraffen som en bra nyhet och en förbättring. Ur en ergonomisk synvinkel är detta verktyg och tillhörande arbetsmoment inte en lika god nyhet. Tidigare kunde arbetare spackla förhand så att slipning inte behövdes. Idag finns det personer utan en målarutbildning som enbart arbetar med Giraffen i flera år vilket inte är ergonomiskt bra. Fönsterpartier blir större och tyngre där det idag inte är ovanligt med tre eller fyra glas 15. Idag saknas det rekommendationer om hur de ska lyftas in vid placering. Här kan konstruktörer bidra med instruktion för hur fönstret ska placeras med hjälp av de många bra vakuumliftar som finns på marknaden för att förbättra arbetsmomentet. Det är anmärkningsvärt att bilning eller håltagning 16 behövs vid nyproduktion idag. Däremot kan det finnas ett behov för detta i vissa ROT-jobb. Vid nyproduktion ska inte missar i skisser och planering drabba enskilda byggnadsarbetare genom att de får stå och borra nya hål på ett nybygge. Oftast är det samma byggnadsarbetare som får köra bildningen som löper en stor risk för belastningsskador. Det ska vara arbetsgivarens skyldighet att ta dit en kvalificerad håltagare som åtgärdar planeringsmissen, och inte överlåter detta på en byggnadsarbetare. Det finns ett pressverktyg för VVS arbeten där s.k. heta arbeten som lödning av skarvar tas bort med hjälp av verktyget som både är tungt och otympligt. Här finns det samma tendenser som i exemplet med Giraffen ovan. Rörmontörerna tycker att verktyget är bra men blir lurade på så vis att verktyget är för tungt och ger belastningsbesvär i axlar och nacke. Det finns fler orsaker bakom monotona och ensidiga arbetsmoment inom alla yrkesgrupper men genom relevanta riskanalyser och ergonomiska analyser kan det undvikas. När dessa analyser görs är det viktigt att byggnadsarbetaren får delta i utformandet av analysen eftersom det är denne som har den praktiska kunskapen om arbetsmoments utförande. 15 Se arbetsmoment 81. Se bilaga Arbetsmoment nr 27, 29 och 32 illustrerar denna typ av arbete. Se bilaga 10 22

23 AFA Projekt Lyssna på byggnadsarbetaren Alla byggnadsarbetare är sin egen expert. Det är enbart de som känner sin kropps signaler och kan förvarna om risk för belastningsskador och smärta i samband med arbete i ett tidigt skede. Konstruktörer är bra på att söka information och använda den men byggnadsarbetare måste också ges möjligheter att bidra med sin kunskap och erfarenhet. Byggnadsarbetarens kunskap måste också användas vid utformningen av nya verktyg som är anpassade till individen på arbetsplatserna. När maskiner och verktyg ska införskaffas är det viktigt att satsa på kvalitet och de är ergonomiskt bra utformade. Se därför till att ta hjälp av en expert byggnadsarbetaren! 8.4 Verktyg kräver flera dimensioner Alla verktyg ska passa byggnadsarbetares händer vilket de inte gör idag vilket utgör ett stort problem. Skillnaden för män i denna analys är från 9,8 cm till 13,4 cm och med ett medelvärde på 12,19 cm 17. Hammaren är kanske det mest använda verktyget inom byggbranschen och det är viktigt att den har rätt vikt och ett bra grepp utan att trötta ut handen och armen vid arbete. Idag finns det endast ett fåtal tillverkare i världen som producerar hammare där det finns olika dimensioner på handtaget. 8.5 Praktisk ergonomi Praktisk ergonomi syftar till att arbeta fram förändringar av arbetsinnehållet så att det ska ge färre skador. Onödigt tunga lyft måste fortsättas ta bort samtidigt som bättre arbetsmetoder bör utvecklas för att minska den statiska belastningen. Det gäller både att förändra de verktyg och metoder som används men också att förbättra förhållandena vid arbetets utförande. Praktisk ergonomi avser också delaktighet, att byggnadsarbetare är delaktig i utformningen av arbetsmomentet något som de också är duktiga på. Praktisk ergonomi är användbart för att genomföra förändring på arbetsplatsen. Förändringen kan vara av den fysiska utformningen, materialhantering, produktionsflödet eller hela arbetsmomentet. Två olika målsättningar med använda metoder kan identifieras: att använda Praktisk ergonomianalys för att genomföra ergonomiska förändringar. att använda Bedömning av verktyg/ hjälpmedel samt öka delaktigheten i utveckling av arbetsmomentet. 8.6 Projektörer Forma arbetsmiljön - en idébok för projektörer skevs 1997 med stöd från arbetslivsfonden och AMF Trygghetsförsäkring genom Arbetarskyddsnämnden. Boken innehåller flera bra råd för projektörer särskilt då det gäller hanterbarhet. De råd som ges i boken kan inte sägas ha anammas av byggsektorn. Idag uppstår många problem som skulle kunnat lösas med relevant utbildning av projektörerna. Byggnadsarbetare får många gånger ta på sig skulden av felaktigt handlande som leder till individuella besvär. Det som krävs är att projektörerna måste ta ett större ansvar och tänka hela vägen ut till byggnadsarbetaren som ska utföra arbetsmomentet och ta fram rätta hjälpmedel/verktyg tillsammans med produkten som ska användas. ByggAi - Arbetsinstruktioner på nätet är ett verktyg som alla kan komma åt och användas i utbildning. Genom ett närmare samarbete med gemensamma utbildningar kommer många problem rent kvalitetsmässigt samt ergonomiskt att eliminera onödiga kostnader för alla parter. 17 Se bilaga 6 23

24 AFA Projekt Referenser 9.1 Litteratur Bohgard, M., m.fl. (2008) Arbete och teknik på människans villkor, ISBN Leray, H., Stenlund, B., Öqvist. R. (2005) Prevention och praktisk ergonomi, ISBN Lundgren, N., Luthman, G., Elgstrand, K. (1987) Människan i arbete, A&W, Stockholm ISBN Odenrick, P., Eklundh, M., Gerdle, B., Elert, J., Eriksson, S., Gard, G., Hedén, K., Hoppe, M. Johansson, O., Mortiz, U. (1999) Människan i arbetslivet. Teori och praktik, Studentlitteratur ISBN Rapporter Andersson, R. E., Hallgren, L-E. Jansson, B., Lundblad, J. (2009) Om betydelsen av en öppen och interaktiv arena för innovation och forskning. Innovationer för hälsa och säkerhet inom byggindustrin. Birgersson B, Wåhlin P. och Elgerud J. (1997)Forma arbetsmiljön. Idébok för projektörer. Arbetarskyddssnämnden, Stockholm, ISBN Bygghälsan (1977) Miljöbskrivning av sysselsättningar inom byggbranschen, Danielsson, U., Leray, H., Berg, U. (2002) Fysisk belastning och prestation. Effekter av ålder och erfarenheter inom räddningstjänsten. FOI, FOI-R-0467 SE ISSN Larsson, B. (1992) Adaption av ny produktionsteknik på byggarbetsplatserna, Chalmers tekniska högskola, Institutet för byggnadsekonomi, ISSN X Larsson, T. J., Leray. H., Form, H. (1995) Säkerhet på entreprenad? Arbetarskydd och produktivitet i byggbranschen, IPSO Institutet för olycksfalls forskning, Factum 24 Larsson, T. J., Leray, H., Michaelsson, G. (1990) Om belastningsskador besvär hos en grupp kvinnor i Eskilstuna och Västerås IPSO Institutet för olycksfalls forskning, Factum 24, Karolinska Institutet, ISSN Leray, H., Larsson, T. J, Danielsson, U. (2002) Brandmannens arbetsmiljö, belastning och risker, AFA projekt Södertörns Brandförsvarsförbund, FOI-R 0467 SE, ISSN Rwamamara, R. A. (2005) Den hälsosamma byggarbetsplatsen september, rorw@ltu.se 9.2 Internet Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro, 2009, ByggAi - Utvecklade arbetsinstruktioner på nätet 24

25 AFA Projekt Ergonomi för ett gott arbete, 2007, Prevent Ergonomi Påbyggnadsutbildning, Sveriges byggindustrier Förebyggande BI Aktivbyggare, Sveriges byggindustrier Vibrerande verktyg och maskiner, Sveriges byggindustrier Föreskrifter från Arbetsmiljöverket AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 2009:05 Maskiner AFS 2008:3 Maskiner AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning AFS 2005:15 Vibration AFS 2005:16 Buller AFS 2004:03 Stegar och bockar AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2000:01 Manuel hantering AFS 1999:03 Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1998:01 Belastningsergonomi. Se bedömningsmallen AFS 1990:12 Ställningar AFS 1984:2 Bultpistol AFS 1984:3 Spikpistoler ADI 447 Belastningsskador Nej tack! ADI 344 Buller och hörselskydd ADI 619 Ensidigt upprepat arbete ska minska ADI 616 Ergonomi i byggbranschen ADI 438 Regler för maskiner ADI 539 Säkrare bygg- och anläggningsarbete H 351 Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress H 375 Undersökning och riskbedömning 25

26 AFA Projekt Bilagor 10.1 Bilaga 1 Översikt av de 100 arbetsmomenten Nr Arbetsmoment Nr på verktyg Verktyg 1 Slipning av betong vid golvbrunn 1 Betongslip 2 Flyttning av material gips 40 Gipskärra 3 Slipning med giraffen samt efterspackling 5 Slipmaskin 4 Regling av yttervägg 9 Tryckluftpistol 5 Montering av MA rör (Avlopp) samt kapning 41 Vinkelslip 6 Bilning 42 Mejselhammare med spadmejsel 7 Armering av väggform 43 Najtång 8 Transport av betong i bask 9 Koppla radiatorer mot golv 44 Polygrip 10 Montering av undercentral (VVS) 45, 46 Gängmaskin, vinkelslip 11 Montering av radiatorer under fönster 39 Borrhammare 12 Tapetsering med tapetmaskin 7 Tapetmaskin 13 Sprutning av sandspackel med högtryck 47 Högtryckspruta 14 Målning av vägg (Gymnasielev) 13 Pensel 15 Tapetsering (Gymnasielev) Rulle, tapetbord 16 Spackling med box 6 Spackelbox 17 Inredning av släpkärra för (Galaxare) 18 Ljudisolering av Radiorum (Galaxare) 12 Borrmaskin 19 Avjämning vid golvgjutning med glättstål (Galaxare) 48 Glättstål 20 Armering vid armeringsstation (Galaxare) 11, 49 Najomat och armeringsstation 21 Murning av avlastningsbåge (Gymnasielev) 8 Murslev 22 Armering (Gymnasielev) 14 Najtång 23 Resa vägg (Gymnasielev) 15 Cirkelsåg 24 Vibration av betong (Gymnasielev) 50 Stavvibratostav 25 Spikning av bock (Gymnasielever) 26 Byte av fönster 27 Sågning av betonggolv med diamantsåg 17 Betongsåg 28 Losstagning av sågade cementblock 51 Egen förändrad konstruktion av säckkärra 29 Borrning genom vägg i golvnivå 16 xx Diamantborr 30 Formning platta 10 Skruvdragare 31 Isolering av grund med frigolitblock 3 Sticksåg 32 Hålltagning - borrning av stor dimension 18 Diamantborr 33 Krankörning 34 Armering av platta 52 Najtång 35 Klippning av armeringsmatta 53 Armeringsklipp med förlängningshandtag 36 Montering av stämp 37 Gjutning med slangen från pumpbil 38 Reglera höjden på valvet med laser 54 Laserinstrument 39 Jämna ut innan frigolit läggs ut Asfaltskrapa 40 Lossning av filigran från bil till valv 41 Lägga ut filigran 42 Tillverka kantbalkar på bock 43 Kärnborrning i vägg, golv i badrum 16 xx (xx samma maskin som arbetsmoment 29) 44 Avjämning vid golvgjutning med glättstål 19 Glättstål 45 Jämning av betong vid gjutning med kratta 46 Körde vibratorstav vid gjutning av vägg 20 Väggstav 47 Lasergjutning 2 Avläsningsintrument 48 Utsättning (Arbetsledare) 26

27 AFA Projekt Armering av valv 50 Lägga ut filigran 51 Lägga ut balkonggolv 52 Gjutning från betongpump 53 Justera stämp 54 Förbereda byggande av takstolar på plats 21 Stationära maskiner - Kap- geringssåg 55 Avstängare vid val före gjutning 55 Plåtsax 56 Uppsättning av takstolar 56 Vattenpass 57 Lyft av gjutform med kran 58 Tillverkning taksto 59 Formnings av valv hörn 4 Borrmaskin 60 Infästning takstolar 57, 37 Bultpistol, slagborr 61 Spikning av läckt för taktegel 58 Tryckluftpistol 62 Spikning av läckt för taktegel 63 Damsugning av betong efter slipning 59 Dammsugare 64 Kapning av fackverksdelar 60 Klyv-, kap- och geringssåg 65 Montera fackväggar 27 Spikpistol tryckluft 66 Utlägg av takpannor 67 Vindtäta utfackningsväggar 68 Lyft av material i balja 69 Spika råspont på tak 70 Montering av yttervägg 23 Tryckluftpistol 71 Bilning i duschrum nytt avlopp 24 Mejselhammare 72 Bilning av yttervägg 38 Mejselhammare 73 Isolering av yttertak 74 Gipsning från bock över fönster 29 Borrmaskin 75 Gipsning stora väg 25 Gipsskruvdragare med skruvmagasin 76 Montering av plåtreglar för gips 26 Trycklyftspikpistol 77 Kapning av plåtreglar 61 Plåtregelkap 78 Montera plyffa på ytterväg 28 Cirkelsåg. Lyfttryckhammare 79 Montering luftspalt 62 Tryckluftpistol 80 Utlägg av takpapp 22 Tryckluftpistol pappspik 81 Montera fönster 30 Fönsterlyft 3DAcc 82 Utsättning för gipsväggar 83 Montering av fönstersmygar 31 Tryckluftpistol 84 Limning av remsor innan spackling 85 Spackling 86 Spikning av panel utvändigt 87 Gipsning av trumma 88 Täckning av golv 89 Bära dörrar i byggställning 90 Montering av skjutdörrar 91 Montering av gasaggregat för värme 92 Putsning av fasad i tält 93 Svetsning av skarvar i badrum 33, 34 Golvsvets och Golvfräs 94 Kakelsättning i våtrum 35 Vinkelslip 95 Mattläggning i lägenhet 96 Fogning av kakel i våtutrymme 97 Montering av skåp 98 Foder runt dörrar samt sockellist 21, 63 Kap- och geringssåg. Tryckluftmaskin patron 99 Montering av handikapp till WC stöd 29, 36 Skruvdragare. Silikonsprut 100 Montering av vindsförråd (galer) 32 Slagborrmaskin 27