Tillsynsplan Tillsyns- och kontrollplan för Miljösamverkan östra Skaraborg

Transkript

1 Tillsynsplan 2015 Tillsyns- och kontrollplan för Miljösamverkan östra Skaraborg BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON FAX E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 10 december 2014, 62.

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Sammanfattning Beskrivning av tillsyns- och kontrollmiljön Beredskap Miljöbalken Livsmede Animaliska biprodukter Tobak Strålskydd l O. Bilaga l. Detaljerade tillsynsplaner- Hälsoskyddsgruppen Bilaga 2. Detaljerade tillsynsplaner-miljöskyddsgruppen Bilaga 3. Detaljerade tillsynsplaner- Landsbygdsgruppen Bilaga 4. Detaljerade tillsynsplaner- Livsmedelsgruppen Bilaga 5. Definitioner av tillsynsinsatser Inledning Enligt direktionsriktlinjen för planering ska Miljönämnden östra Skaraborg ta fram en tillsyns- och kontrollplan varje år. Denna tillsyns- och kontrollplan gäller för åren och omfattar tillsyn och kontroll enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, lagen om foder och animaliska biprodukter, tobakslagen och strålskyddslagen. Planen är näst sista steget i nämndens planeringsprocess. Såhär ser processen ut: ~ Omvärldsanalys (MN) {2 Behovsutredning (MN) {} Budget och strategisk plan (Di) Verksamhetsmål (MN) ~ Underlag till arbetsplaner (Ko) ~ Arbetsplaner (Ko) ~ ~ ~ Riskbedömning (MN) Tillsyns-ikontrollplaner (MN) Internkontrollplan (MN) 2

3 Nämnden kommer att genomföra planerade tillsyns-/kontrollinsatser enligt arbetsplaner. I arbetsplanerna finns följande: Aktiviteter utifrån miljönämndens mål, sprintar och projekt. Produktkatalog och scheman över egna kontrollprojekt (sprintar) med tillsyns- och kontrollinsatser Aktiviteter som planeras vad gäller riks- och länsprojekt Arbetsplanen kan komma att ändras av förbundschef eller biträdande förbundschef under året utan att nämnden behöver ta nya beslut. 2. Sammanfattning Miljösamverkan östra Skaraborg kommer under 2015 att genomföra totalt ca planerade tillsyns- och kontrollinsatser. Det gäller tillsyns besök, information och granskningar av rapporter. Dessa tillsyns- och kontrollinsatser är fördelade på ca 70 olika sprintar (projekt). Vi kommer att delta i 5 riks- och länsprojekt 3. Beskrivning av tillsyns- och kontrollmiljön Organisation Kommunerna som ingår i miljösamarbetet, Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro, har bildat ett kommunalförbund, Miljösamverkan östra Skaraborg. Kommunalförbundet startade sin verksamhet den l oktober 201 O. Förbundet har en förbundsdirektion som utgörs av kommunstyrelsens ordförande och ett oppositionsråd för respektive medlemskommun. Under kommunalförbundet finns Miljönämnden östra Skaraborg. Nämnden delegerar det praktiska ansvaret för tillsynen till miljökontoret Miljökontoret är den organisation som praktiskt utför tillsyn och kontroll. Vi är samlade på ett arbetsställe i Skövde tätort. Kontoret består av stödjande personal som chefer och administrativ personal samt av miljöinspektörer. Handläggarna är uppdelade i fyra arbetsgrupper: miljöskydds gruppen, hälsoskyddsgruppen, landsbygdsgruppen och livsmedelsgruppen. Förbundschefen leder arbetsgrupperna landsbygd och livsmedel. Biträdande förbundschefen leder arbetsgrupperna miljöskydd och hälsoskydd. Miljöskydds- och landsbygdsgrupperna är indelade i olika team. Miljöskyddsgruppen består av A- och B-teamet som bedriver tillsyn enligt miljöbalken över oftast stora verksamheter som är prövningspliktiga samt C- och U-teamet som bedriver tillsyn över mindre verksamheter som inte är prövningspliktiga enligt miljöbalken. Landbygdsgruppen består av avloppsteamet och lantbruksteamet 3

4 Viss handläggning sker också i kundtjänst som leds av förbundschefen. De handlägger många tillsynsrelaterade uppgifter och även vissa ärenden som anmälan om värmepumpar, utredningar inom området förorenad mark. Registratorn handlägger anmälan om registrering av livsmedelsanläggning. Mål och planer I arbetet med tillsyn och kontroll i Sverige finns nationella, regionala och lokala mål och planer. Miljönämnden östra Skaraborg har beslutat om verksamhetsmål i syfte att bl. a. hjälpa till att uppfylla de nationella och regionala målen/planerna. Miljösamverkans vision och mål Kommunalförbundet har en vision som ligger fast och inte ändras år från år. Däremot ändrar direktionen de övergripande målen, prioriterade mål och utvecklingsområden samt prioriterade tillsynsområden när det behövs. Med stöd av direktionens olika beslut antar miljönämnden mål och uppdrag till förbundschefen. Målen och uppdragen ligger sedan till grund för miljökontorets arbetsplaner och nämndens tillsyns- och kontrollplan. Vision Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg ska i sitt arbete bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Övergripande mål, prioriterade miljömål och utvecklingsområden samt prioriterade tillsynsområden Kommunalfårbundets övergripande mål, prioriterade miljömål och utvecklingsområden samt prioriterade tillsynsområden framgår av Budget och strategisk plan för som antogs av direktionen den 3 juni 2014, Dir 10. Miljönämndens mål och uppdrag till förbundschefen Nämndens mål framgår av Miljönämndens mål år 2015 och framåt samt uppdrag får 2015 som antogs den 27 maj 2014, MN 29. Ansvar och befogenheter Hur beslut och uppgifter delegeras beskrivs i en delegationsordning där delegationen regleras från nämnd till förbundschef. En vidaredelegation reglerar delegationen mellan förbundschef och inspektörer. Miljönämndens juridiska befogenheter att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns i de olika föreskrifterna Som styr nämndens arbete med tillsyn och kontroll. Dessa anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad, ska den vidta åtgärder får att se till att verksamheten avhjälper situationen. Exempel på åtgärder som nämnden har möjlighet att vidta är föreläggande om åtgärder eller förbud. Det finns också möjlighet att kombinera beslut med vite. Detta beskrivs i vår rutin för sanktionsärenden, förelägganden, förbud, miljösanktionsavgifter, åtalsanmälan, vite. 4

5 I nämndens verksamhetssystem finns mallar för beslut. Syftet med mallama är att underlätta för miljöinspektörerna att skriva rätt och effektivt. Inspektörerna :far kontinuerligt fortbildning i förvaltningsrätt som är av stor betydelse för att beslut ska kunna fattas effektivt och rättssäkert Nämnden har tillgång till god juridisk kompetens genom att sådan köps in av Göteborgs stad som har erfarna jurister anställda. Vi har dessutom en egen inspektör som är utbildad miljöjurist Myndigheten har rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen för att kunna utöva sin tillsyn. Samordning Samordning mellan berörda myndigheter Myndigheter som har ansvar för tillsyn och kontroll ska aktivt verka för samordning och samverkan vad gäller informationsförsörjning inom sina ansvarsområden. Miljönämnden östra Skaraborg är en miljösamverkan mellan kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. I länet finns ett forum för samverkan, Miljösamverkan Västra Götaland (MVG). Inom ramen för detta samarbete träffas chefer och handläggare. Kommuner, regionen och länsstyrelsen deltar. MVG är ett projektsamarbete som syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet. Samarbetet ska också ge stöd till myndighetemas tillsyn och kontroll. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande och möjlighet att gå på djupet. Samarbetet innefattar arbete med del projekt. Miljönämnden har ett samarbetsavtal med andra kommuner inom Skaraborg. Detta samarbete möjliggör utbyte av tjänster. Inom Skaraborg samlas inspektörer för samordning och kompetensutveckling. Samordning inom berörd myndighet Inom miljönämnden sker samordning på följande sätt: Miljöinspektörerna avsätter ca 1-2 timmar i veckan för samordnings- och samsynsmöten. Varje vecka deltar ansvarig chef. Miljökontoret tar fram och tillämpar tillsyns-/kontrollpunkter, rutiner samt riktlinjer som fastställs av chefer, nämnden eller direktionen. Därigenom inbegriper samordningen alla nivåer: direktion, nämnd, chefer och medarbetare. Inspektörerna genomför gemensamma tillsyns- och kontrollinsatser. Syftet med detta är att åstadkomma samsyn. Ett till två korta avstämningsmöten per vecka hålls mellan miljöinspektörer och chefer. Delegering av uppgifter inom den offentliga tillsynen Miljönämnden östra Skaraborg delegerar inte någon uppgift inom ansvarsområdet tillsyn och kontroll till någon annan utomstående part. 5

6 Tillsyn och kontroll Miljösamverkan har i en chefsriktlinje för tillsyn klargjort vad vi menar med och hur vi arbetar med tillsyn och kontroll. Finansiering Tillsynen finansieras både av avgifter från verksamheter och av anslag från medlemskommunema. Den offentliga tillsynenikontrollen finansieras till största delen av avgifter, enligt taxa fastställd av medlemskommunernas fullmäktige. Övrig tillsyn finansieras mest av medlemskommunema. Undantag är tillsyn enligt tobakslagen som helt finansieras av kommunbidrag. Årlig tillsyns-ikontrollavgift tas ut för att finansiera den operativa planerade tillsynen/kontrollen. Avgiftens storlek baseras på vatje verksamhets typ, riskerna med verksamheten och verksamhetens omfattning m.m. Med stöd av en erfarenhetsmodul i taxorna kan den årliga avgiften sänkas eller höjas. Nämnden tar ut tirnavgift eller en fast avgift per ärende för att finansiera tid som läggs ned på extra tillsynikontroll som bristande efterlevnad av bestämmelser, befogade klagomål, anmälan, ansökan m.m. Kompetenskrav och utbildning I den årliga planeringen av nämndens verksamhet ingår kompetensförsörjning som en central del. Befintlig kompetens jämförs med behovet, framför allt inom följande parametrar: verksamhetstyper aktuelllagstiftning arbetsuppgifter tillsynsområden tillsynsmetoder I samband med det årliga utvecklingssamtalet upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan. Kompetensutveckling sker löpande genom deltagande i kurser anordnande av statliga myndigheter och andra aktörer. Kunskapsutbyte sker i samband med länsmöten i länsstyrelsens regi eller i miljösamverkan inom Västra Götalands län. Extra offentlig tillsynikontroll Extra offentlig tillsynikontroll är oplanerad och är en tillsynikontroll som går utöver den behöriga myndighetens normala planerade tillsynikontroll och som har sin orsak i bristande efterlevnad av lagstiftningen. Detta kan exempelvis behövas efter befogade klagomål eller vid uppföljning efter tidigare tillsynsbesök då bristande efterlevnad konstaterats. 6

7 Uppföljning och utvärdering Nämnden har antagit en nämndriktlinje får internkontroll Syftet med internkontrollen är att kontrollera att den offentliga tillsynenikontrollen är effektiv och att se till att åtgärder vidtas vid behov och att dokumentation hålls uppdaterad. Riktlinjen styr i stort hur uppföljning, utvärdering och internkontroll ska ske. Nämnden kartlägger och analyserar sina risker. Med stöd av riskanalys, mål och planer tar nämnden fram en internkontrollplan får året. Uppföljning sker genom att vissa nyckeltal följs upp enligt internkontrollplanen. Rapportering och öppenhet Resultaten från internkontrollen sammanfattas, analyseras och rapporteras till förbundschefen eller nämnden. Rapporter blir offentliga i och med att de redovisas får nämnden. Miljösamverkan rapporterar resultat från den inhyrda interna revisionen och de externa revisionerna rapporteras till både miljönämnden och fårbundsdirektionen. Därefter offentliggörs dessa. Med inhyrd internrevision menar vi revision som vi själva initierar men utförs av annan extern part. För närvarande reviderar Borås miljöfårvaltning vår verksamhet. Rapportering av delegationsbeslut görs till varje nämndsammanträde genom att miljökontoret sammanställer en lista över de delegationsbeslut som fattats. Ä ven resultatet av sprintarbetet rapporteras till nämnden. Efter vatje nämndsammanträde offentliggörs resultaten både på kommunalfårbundets webbplats och vid en pressträff. I Sverige regleras öppenheten i tillsynenikontrollen framfår allt i tryckfrihetsfårordningen (1949: l 05) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att fåra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis for diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och tillsynsrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, vilket innebär att vem som helst f'ar ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Nämnden har ett register i verksamhetssystemet ECOS över anläggningar som ska ha tillsyn/kontroll. Efter varje tillfålle läggs resultat in i verksamhetssystemet och anteckningar skrivs in i diariet i ECOS. Dessa typer av handlingar är i de allra flesta fall allmänna och offentliga handlingar. stödsystem Arbetsgrupperna for tillsynikontroll har stöd från chefer, arbetsgruppen Intern administration och en grupp jurister for sitt arbete. Totalt behövs 7,9 årsarbeten for verksamhetsstöd. Tillgången motsvarar behoven. 7

8 Tabell l. Behov av stöd per arbetsgrupp och team Grupp/team Verksamhetsstöd Miljöskydd- A och B 0,71 Miljöskydd- C och U 1,07 Landsbygd- Lantbruk 0,55 Landsbygd- Avlopp 2,74 Hälsoskydd 1,93 Livsmedel 0,91 Summa 7,9 Intern administration Arbetsgruppen Intern administration stöttar övriga arbetsgrupper med dokumentoch ärendehantering, infonnation, kvalitetssäkring, verksamhetsplanering och genom att ta emot inkommande samtal och handlägga enkla ärenden i kundtjänst. Gruppen sköter också fakturering och nämndadministration. Tekniska systemför registerhållning I vår lagstiftning finns krav på att tillsynsmyndigheterna ska upprätthålla aktuella register över verksamheter som är foremål får tillsyn/kontroll. Registerhållning i vårt verksamhetssystem ECOS sker kontinuerligt efter utford tillsynsinsats och när det kommer in handlingar som till exempel anmälningar får registrering, ansökningar får godkännande och annan information från foretagare eller privatpersoner. Därutöver uppdateras registret en gång om året, i samband med verksamhetsplaneringen. Städning av gamla pågående ärenden och bevakningar utfors en gång per år. 4. Beredskap Arbete pågår med en nämndriktlinje for krisledning for Miljönämnden östra Skaraborg. Vi har en rutin får handläggning av matforgiftningar. 5. Miljöbalken Beskrivning av tillsynsmiljön för miljöbalken Organisation Miljöskyddsgruppen arbetar främst med miljöskydd (exklusive lantbruk och enskilda avlopp), med kemiska produkter och med fårorenade områden.. Gruppen är uppdelad i två team. Ett team for de stora objekten eller mer miljöstörande objekten, så kallade A- och B-objekt, och ett team for de mindre inte lika miljöstörande objekten, så kallade C- och U-objekt. Hälsoskyddsgruppen arbetar främst med hälsoskydd, men också med avfall. Landsbygdsgruppen består av de båda teamen avlopp och lantbruk och arbetar främst med miljöskydd. 8

9 Kundtjänst handlägger många tillsynsrelaterade uppgifter och även vissa ärenden som anmälan om värmepumpar och utredningar inom området förorenad mark. Mål och planer Nationella miljömål Vi ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer. Sveriges miljömål är riktmärkena för hela vårt svenska miljöarbete. I miljömålssystemet ingår ett antal myndigheter med ansvar for miljömålsarbetet Naturvårdsverket har det nationella ansvaret för samordning av myndighetemas miljömålsuppföljning. Mer information om de nationella miljömålen finns att läsa på webben ( Regionala miljömål Länsstyrelsen i Västra Götalands län I arbetet med miljömålen har länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter. De ska arbeta tillsammans med andra regionala myndigheter och organ och i dialog med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. Mer information finns på länsstyrelsens webbplats ( Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har en politiskt antagen miljöstrategi med konkreta handlingsplaner som kan sägas vara en del i strävan att uppnå de regionala miljömålen. Mer information finns på regionens webbsida ( Lokala miljömål Medlemskommunerna har egna miljömål och miljöarbete som bidrar till att vi ska klara de nationella miljömålen. Ansvar och befogenheter Tillsynen enligt miljöbalken utövas bland annat av Naturvårdsverket, Generalläkaren, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunema (tillsynsmyndigheter), i enlighet med vad regeringen bestämmer. Ansvariga centrala myndigheter Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen är de centrala myndigheter som ansvarar får miljötillsynen i Sverige, enligt miljöbalken. Naturvårdsverket har ansvar for den centrala tillsynsvägledningen. Ansvarig regional myndighet Länsstyrelsen i Västra Götaland är den regionala myndighet som utövar miljötillsynen. Länsstyrelsen har även till uppgift att kontrollera att Miljönämnden östra Skaraborg utövar tillsyn enligt miljöbalken. Länsstyrelsen ansvarar får tillsynsvägledningen i länet. 9

10 Ansvarig lokal myndighet Inom kommunen utövar den nämnd som kommunen beslutar om, den obligatoriska tillsynen inom miljöområdet (26 kap. 3 miljöbalken). Nämnden ansvar får en stor del av miljötillsynen som annars normalt ligger på länsstyrelsens ansvar. Kommunerna inom Miljösamverkan har gjort ett frivilligt övertagande av tillsynsansvar enligt miljöbalken. En myndighet som har tilldelats operativa tillsynsuppgifter ska får tillsynsarbetet avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens for tillsynsarbetet Enligt följande regler i miljötillsynsförordningen (SFS 2011: 13) är myndigheten skyldig att ta fram en behovsutredning och en tillsynsplan: "Hos en operativ tillsynsmyndighet ska det finnas en utredning om tillsynsbehovet for myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång valje år." (6 ) "En operativ tillsynsmyndighet ska for varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på den behovsutredning som avses i 6 ". (8 ) "Behovsutredningen enligt 6 och tillsynsplanen enligt 8 ska beslutas av den inom myndigheten som beslutar om användningen av myndighetens resurser. I fråga om en kommunal nämnds tillsyn ska dock nämnden besluta om utredningen och planen." (11 ) Nämndens befogenheter Miljönämndens befogenheter inom miljöområdet regleras huvudsakligen i miljöbalken (1998:808), fårordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998: 899), miljötill synsforordningen (20 Il: 13) och i miljöprövningsfårordningen (2013:251). Prövning Nämnden prövar ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. Tillsyn Miljönämnden östra Skaraborg bedriver tillsyn inom områdena miljö- och hälsoskydd enligt miljöbalken. 10

11 Miljönämnden östra Skaraborg ansvarar för tillsynen över följande huvudtyper av verksamheter inom området miljö- och hälsoskydd: Miljöskydd- A- och B-verksamheter- exklusive lantbruk Miljöskydd- C- och U-verksamheter- exklusive lantbruk Miljöskydd- B-verksamheter -lantbruk Miljöskydd- C- och U-verksamheter -lantbruk Miljöskydd- enskilda avlopp Miljöskydd -värmepumpar Förorenade områden Kemiska produkter Miljöövervakning Naturvårdstillsyn Hälsoskydd Avfall Miljöskydd- A- och B-objekt- exklusive lantbruk Miljönämnden har tagit över ansvaret för den operativa offentliga tillsynen från länsstyrelsen för tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Överlåtelsen är beslutad av länsstyrelsen. Hit räknas tillsynsobjekten Skövde flygplats, Miljöstationen (i Skövde), ett antal vindkraftsparker, panncentraler, vissa täkter m. fl. Miljöskydd- C- och U-objekt -exklusive lantbruk Nämnden ansvar för tillsynen över objekt som är anmälningspliktiga (C-objekt) samt objekt som varken är tillstånds- eller anmälningspliktiga (U-objekt). Nonnalt bedriver nämnden inte någon planerad regelbunden återkommande tillsyn över U-objekt om de inte är biverksamheter under en huvudverksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig. De tillsynsobjekt som betalar en fast årlig avgift på mer än l timma per år får tillsynsinsatser. Antalet tillsynsinsatser varierar från l insats vart 4:e år till flera insatser per år, beroende på avgiftens storlek. Miljöskydd- B-objekt-lantbruk Nämnden har tagit över all tillsyn över miljöstörande verksamheter inom lantbruk med djurhållning som nonnalt ligger på länsstyrelsen. 11

12 Tabell 2. Tillsynsinsatser och tillsynsintervaller för B-anläggningar -lantbruk. Klassnings- Verksamhetsbeskrivning Prövningsnivå Tillsynsinsats kod 1.10 Anläggning för B l inspektionlår djurhållning, stor 1.11 Djurhållning stadigvarande B l inspektionlår > 400 djurenheter (de) Nämnden handlägger normalt inga prövningsärenden från B-verksamheter. Miljöskydd- C- och U-objekt- lantbruk Nämnden har tillsynsansvaret över anmälningspliktiga lantbruksobjekt med djur, och objekt som varken är amnälnings- eller tillståndspliktiga. Tabell 3. Tillsynsinsatser och tillsynsintervaller för U- och C-anläggningarlantbruk. Klassningskod Verksamhetsbeskrivning Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 200 de men högst 400 de. (djurenheter) Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än l 00 de men högst 200 de. Djurhållning de Djurhållning de Djurhållning mindre än l O de Lantbruk utan djur, mer än 50 ha Prövningsnivå c c u u Tillsynsinsats Inspektion vartam1at år Inspektion vart 3:e år Inspektion vart 3:e år Inspektion vart 3:e år Ingen planerad tillsyn Inspektion vart 6:e år Mi?jöskydd- enskilda avlopp Inom nämndens verksamhetsområde finns uppskattningsvis ca enskilda avlopp som nämnden har tillsynsansvar över. Nämnden beräknar att årligen handlägga ca 370 ansökningar om tillstånd till enskilda avlopp. Det stora antalet prövningar kommer att hålla i sig även följande år. Miljöskydd- värmepumpar Nämnden får in ca 300 anmälningar om vännepumpar per år. Vi handlägger dessa anmälningsärenden i form av oplanerad tillsyn, och bedriver ingen planerad tillsyn. Nämnden beräknar att antalet anmälningar kommande åren kommer att vara konstant. 12

13 Förorenade områden Nämnden bedriver planerad tillsyn inom fåljande typer av fårorenade områden: Nedlagda deponier Övriga MlFO-objekt (Metodik for Inventering av Förorenade Områden) PCB-fårekomster Bensinstationer inklusive SPIMF AB (nedlagda bensinstationer som saneras av SPI Miljösaneringsfond AB). Följande typer av ärenden handläggs som oplanerad tillsyn: Asbestärenden Anmälan om efterbehandling av fårorenade områden Underrättelse om markfårorening Kemiska produkter Nämnden planerar att lägga ca 400 timmar på operativ tillsyn inom området kemiska produkter. Dessa timmar fordelas enligt följande: Planerad tillsyn i form av projekt och granskning av köldmedierapportcr Extra tillsyn Anmälningsärenden Ansökningsärenden 280 timmar. 50 timmar 70 timmar O timmar Nämnden beräknar inte ändra tillsynsmängden under de kommande åren. Mi!jöövervakning Nämnden är medlem i Luft i Väst som är ett luftvårdsförbund i Västra Götalands län. Inom ramen for forbundet mäter vi lättflyktiga organiska ämnen (VOC), små partiklar (PM2.s och PM10), kväveoxider (NOx) ozon (0 3 ) m.m. i utomhusluften. Vilka mätningar som sker varierar år från år enligt ett program. År 2015 kommer inga mätningar att genomforas inom vårt område. Naturvårdstillsyn Nämnden har ansvaret for tillsynen över kommunala naturreservat. Ingen planerad tillsyn planeras. Däremot kan vi handlägga klagomål, remisser från länsstyrelsen och ansökningar om undantag från reservatsbestämmelser (oplanerad tillsyn). Hälsoskydd Nämnden har ansvar får att bedriva planerad tillsyn över hälsoskyddsobjekt Hit hör objekt som bland annat förskolor, fritidshem, grundskolor, gymnasieskolor, bassängbad, samt tatuerare m.fl. som använder skärande eller stickande verktyg. Förekomsten av radon.i flerbostadshus, bostadsrätter och skolor kommer att handläggas som planerad tillsyn. 13

14 Övriga verksamheter som inte är anmälningspliktiga enligt miljöbalken kommer normalt inte att få någon planerad tillsynsinsats. När det uppstår lämpliga nationella eller regionala tillsynsprojekt (planerad tillsyn) deltar nämnden i dem. Däremot kommer klagomål (oplanerad tillsyn), förfrågningar, remisser ( tillsynsrelaterad tillsyn) m.m. att handläggas. Anmälningsärenden kommer att handläggas i vanlig ordning (oplanerad tillsyn). Tillsynsbehovet kommer inte att ändras de kommande åren. Avfall Utöver ordinarie tillsyn av miljöskyddsverksamheter kommer ingen planerad tillsyn enligt avfallskapitlet i miljöbalken att bedrivas. Däremot kommer oplanerad tillsyn att bedrivas i form av handläggning av anmälnings- och klagomålsärend en. Vissa typer av ansökningsärenden kommer att handläggas (prövning). Resurser för miljöbalkstillsynen Behov av resurser Nämnden har behov av totalt ca 20 l 00 tillsynstimmar (20, l årsarbeten). A v dessa behövs: ca timmar (8,9 årsarbeten) för planerad offentlig tillsyn, ca timmar (2,4 årsarbeten) för extra offentlig tillsyn, ca l 200 timmar (l,2 årsarbeten) för handläggning av anmälningsärenden, ca l 800 timmar (l,8 årsarbeten) för prövningsärenden, ca timmar (5,8 årsarbeten) för tillsynsrelaterad tid (varav ca l 700 timmar som kundtjänst utför där de handlägger mindre typer ärenden). Nämnden räknar med i genomsnitt l 000 timmar per årsarbete får tillsynshandläggning. Tabell 4. Behov av tillsynstid och årsarbeten exkl. tillsynsrelaterat i kundtjänst Grupp/team Operativ Del- Tillsyns- Summa tillsyn summa relaterat arbete Offentlig tillsyn Planerad Extra tillsyn Anmälan Prövning Kundtjänst o o 320 o Miljöskydd A- och B-teamet o Miljöskydd C- och U-teamet o Landsbygd- Lantbruk Landsbygd -Avlopp Hälsoskydd Tillsynstimmar Årsarbeten 8,93 2,42 1,18 1,76 14,29 5,76 20,1 14

15 Nämnden räknar med att de tillgängliga resurserna eller behoven inte kommer att forändras under de kommande åren. Tillgängliga resurser Tillgången på årsarbeten for tillsyn motsvarar behoven. Rapportering Nämnden rapporterar årligen statusen vad gäller f-gaser (fluorerade växthusgaser) till Naturvårdsverket. Kemikalieinspektionen (KEMI) får årligen 4 rapporter. Det gäller användning av växtskyddsmedel, marknadskontroll, flyktiga organiska medel och Reach (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier). Se vidare KEMI:s webbplats Vi ska varje år rapportera arbetet med åtgärdsprogrammen till vattenmyndighetema. Rapporteringens syfte är att säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppnås for vattenforekomster inom myndighetemas och kommunernas verksamhetsområde. Se vidare vattenmyndigheternas webbplats Varje år rapporterar vi mätdata från luftmätningar till Svenska Miljöinstitutet, IVL. Se vidare IVL:s webbplats Tillsynsplan för miljöbalken Produktkatalog och schema över egna tillsynsprojekt (sprintar) Nämnden planerar att genomfora totalt 43 sprintar under året. Ytterligare infom1ation finns i arbetsplanerna med produktkatalogerna och scheman över sprintar inom olika områden. Tabell 5. Antal sprintar fördelade per område. Område Miljöskydd A- och B-verksamheter C- och U-verksamheter Lantbruk Avlopp Hälsoskydd Kemiska produkter Avfall Förorenade områden Summa Antal o o 43 15

16 Tillsynsinsatser Sprintama kan bestå av olika typer av tillsynsinsatser. Det totala antalet planerade tillsynsinsatser enligt miljöbalken uppgår till2 075 st. Av dessa planerar nämnden att utföra l 328 årliga återkommande planerade tillsynsinsatser på verksamheter som betalar fast årlig avgift och 747 tillsynsinsatser som projekt m.m. (inklusive enskilda avlopp) på verksamheter som inte betalar årlig tillsynsavgift. Se vidare tabell 6 och 7 samt bilaga 1-3. Tabell 6. Årligen återkommande planerade tillsynsinsatser för verksamheter som betalar fast arlig avgift. Område Antal Miljöskydd A- och B-verksamheter 198 C- och U-verksamheter 506 Hälsoskydd Anmälningspliktiga 344 Lantbruk B-verksamheter 39 C- och U-verksamheter 224 Övriga verksamheter 8 Avlopp pe 9 Alla 1328 Tabell 7. Planerade tillsynsinsatser som projekt m. m. för verksamheter som inte betalar fast årlig avgift (finansieras med timavgift). Område Miljöskydd U-verksamheter Kemiska produkter Förorenade områden Antal 65 o o Hälsoskydd Icke anmälningspliktiga Radon Lantbruk U-verksamheter med djur,< 10 de 30 Lantbruk växtodling 30 Mottagare av biogödsel 27 Avlopp Enskilda avlopp 230 Alla

17 Riks- och länsprojekt Nämnden planerar att medverka i totalt 3 riks- och länsprojekt Tabell 8. Antal riks- och länsprojekt per område. Område Miljöskydd A- och B-verksamheter C- och U-verksamheter I"antbruk Avlopp Övergripande Hälsoskydd Kemiska produkter Avfall Förorenade områden Miljöövervakning Summa Antal o l l o o l o o o o 3 Följande riks- och länsprojekt planerar vi att genomfora under 2015: Miljösamverkan västra Götaland: Minireningsverk (Pär återkommer) Folkhälsomyndigheten: Nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan Jordbruksverket och kemikalieinspektionen: Medverka i tillsynsprojekt kring kemikalieanvändning i jordbruket Miljösamverkan västra Götaland: Kemikalietillsyn REACH 17

18 6. Livsmedel Beskrivning av tillsynsmiljön Organisation Arbetsgruppen livsmedel som består av inspektörer är en av fyra arbetsgrupper som bedriver tillsyn och kontroll. Arbetsgruppen utfor den praktiska tillsynen och kontrollen enligt livsrnedelslagstiftningen. Registrator handlägger ärenden om amnälan om registrering. Mål och planer Varje medlemsstat inom Europeiska Unionen ska utforma en nationell plan for kontroll av efterlevnaden av livsrnedellagstiftningen. Miljösamverkan utgår från denna nationella plan. Den nationella kontrollplanen har tagits fram gemensamt av myndigheterna i livsmedelskedjan, det vill säga Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SV A), länsstyrelserna, kommunerna (Sveriges kommuner och landsting, SKL) och Generalläkaren. Planen innehåller inga detaljer om antalet kontroller eller specifika regionala eller lokala mål. Den planeringen görs hos respektive kontrollmyndighet. I den nationella planen finns gemensamma övergripande mål. De gemensamma målen for livsmedelskedjan kompletteras av vision och övergripande mål för varje kontrollområde. Dessa har utarbetats av de centrala myndigheterna. Målen for kontrollområdet bryts ner och anges i strategiska mål, specifika mål och indikatorer eller nyckeltal. Ansvar och befogenheter Ansvaret och befogenheter for den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 i livsmedelsförordningen (2006:814). I 11 livsmedelslagen (2006:804) anges att livsmedelskontrollen i Sverige utfors dels av Livsmedelsverket och dels av de lokala kommunala kontrollmyndigheterna. Länsstyrelserna har ansvar for livsmedelskontrollen i primärproduktionen. Inom kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro ansvarar Miljönämnden östra skaraborg för den lokala livsmedelskontrollen. Tillsyn och kontroll För genomförandet av den planerade kontrollen använder sig nämnden av tre typer av kontrollmetoder: inspektion, revision och provtagning. Vissa verksamheter kornmer att få kontroll av märkning och redlighet i samband med kontrollmetoden inspektion. Revision kornmer att användas som kontrollmetod för verksamheter med kontrolltidstillägg. 18

19 Provtagning genomfors rutinmässigt inom vissa sprintar och görs i samband med inspektioner. Miljönämnden anlitar alltid foretag som är ackrediterade for analys av prover som tas vid offentlig kontroll. Om nämnden låter utilira annan analys än de som upphandlats forsäkrar sig nämnden om att laboratoriet har ackreditering fur aktuell analys. Kontrollmetoden provtagning används främst i tre syften: Verifiering av verksamhetemas rutiner i egenkontrollen och den egna provtagningen. Riktad kontroll. Utredning av rnatforgiftningar. Kontrollfrekvensen hos verksamheterna varierar mellan vart annat år och fyra gånger per år. För att kontrollen ska vara effektiv och ändarnålsenlig fastställs i tabell 9 och l O hur kontrollfrekvensen ska disponeras. Tabell 9. Planering av kontrol!frekvensför inspektion/provtagning/revision. Antal kontrolltimmar per år >12 8-<12 4-<8 2-<4 l KontroBfrekvens 4 eller fler 3 2 l 1/2 (Vart annat år) Tabell l O. Planering av kontrollfrekvensför kontrolltidstillägget (faktorer kopplade till iriformation, märkning och spårbarhet). Antal kontrolltimmar per år Kontrollfrekvens revision (Vart annat år) 1/3 (Vart tredje år) Inspektioner genomfors normalt oanmälda. Revisioner är alltid anmälda i forväg eftersom det är viktigt att rätt ansvarig person finns på plats. I den planerade kontrollen ingår nonnalt att kontrollera de 15 kontrollområden som beskrivs i Livsmedelsverkets vägledning om offentlig kontroll. A v dessa 15 områden väljs ett antal områden ut infor varje sprint beroende på risk och erfarenhet från de olika branscherna. Alla kontrollområden ska ha gåtts igenom inom en femårsperiod. Registrering av anläggning Nämnden registrerar en livsmedelsanläggning efter det att en verksamhet har lämnat in en anmälan om registrering. Efter registreringen granskas anläggningen vid den forsta offentliga kontrollen på plats efter det att verksamheten har startat. Kontrollmetoden är oftast revision. 19

20 Syftet med registreringen är att låta kontrollmyndigheten få kännedom om vilken typ av verksamhet en livsmedelsföretagare bedriver i sin anläggning och var anläggningen är belägen, så att myndigheten kan utföra kontroll. En rutin för hur vi hanterar anmälan om registrering, klassificering och avgiftsbeslut har tagits fram. Kontrollobjekt Miljönämnden är skyldig att föra register över livsmedels- och dricksvattenanläggningar. Grundläggande risk- och erfarenhetsklassificering av anläggningar görs utifrån Livsmedelsverkets modell får risk- och erfarenhetsklassning. Verksamheter får ett kontrolltidstillägg beroende på om och hur de märker och förpackar sina produkter. Den slutliga kontrolltiden kan anpassas efter behov. På så sätt tilldelas olika typer av anläggningar olika mycket kontrolltid. Dricksvattenanläggningar Med dricksvattenanläggningar menas allmänna grund- och ytvattenverk samt distributionsanläggningar. I dricksvattenföreskrifterna delas vattenverken in efter dricksvattenproduktion i kubikmeter per dygn. Alla grund- och ytvattenverk och allmfuma distributionsanläggningar kommer att vara riskklassade och få offentlig kontroll. Till övriga anläggningar räknas sådana som inte omfattas av lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) men som ändå omfattas av dricksvattenföreskrifterna på grund av sin storlek eller att verksamheten är kommersiell eller offentlig. storleksgränsen är 50 konsumenter eller 10 kubikmeter per dygn (årsmedelvärden). Exempel på offentlig eller kommersiell verksamhet kan vara livsmedelsanläggningar eller stugbyar for uthyrning med eget dricksvatten. Resurser för tillsyn och kontroll Behov av resurser Nämnden har behov av totalt ca tillsyns- och kontrolltimmar (6,6 årsarbeten). Av dessa behövs: timmar ( 4,26 årsarbeten) för planerad offentlig kontroll, 500 timmar (0,50 årsarbeten) for extra offentlig kontroll, 192 timmar for anmälan om registrering (0,19 årsarbeten) och l 400 timmar för tillsynsrelaterat arbete (1,40 årsarbeten). Utöver detta hjälper kundtjänst hjälper till med ca 216 timmar (0,2 årsarbeten) tillsynsrelaterad tid. Se även tabell 11. Nämnden räknar med i genomsnitt 800 kontrolltimmar per årsarbete får planerad offentlig kontroll och l 000 kontrolltimmar per årsarbete for extra offentlig kontroll, registrering och prövning. 20

21 Tabell il. Behov av kontrolltimmar som resurs. Anläggnings-typ Operativ Tillsyns- Summa kontroll relaterat Anmälan Prövning Del- summa Offentlig kontroll Planerad Extra Livsmedelshantering o Livsmedelstillverkning o Dricksvatten o Summa o Nämnden räknar med att de tillgängliga resurserna och behoven inte kommer att forändras de kommande åren. Tillgängliga resurser Tillgången på årsarbeten för kontroll och tillsyn motsvarar behoven. Rapportering Livsmedelsverket kräver att nämnden som kontrollmyndighet rapporterar resultat och statistik enligt "Anvisningar till rapportering av livsmedelskontrollen". Detta sker en gång om året. Kontrollplan för livsmedel Produktkatalog och schema över egna kontrollprojekt ('lprintar) Nämnden planerar att genomföra 17 sprintar for anläggningstyperna livsmedelshantering och -tillverkning samt l sprint for anläggningstypen dricksvatten. Ytterligare information finns i arbetsplanerna med produktkatalogerna och scheman över sprintar inom olika områden. Totalt kommer Miljösamverkan att genomfora l 611 planerade kontrollinsatser under året. Se vidare bilaga 4. Riks- och länsprojekt Nämnden planerar att medverka i totalt l länsprojekt: MVG-projekt: Märkning av livsmedel enligt informationsförordningen 21

22 7. Animaliska biprodukter Organisation Livsmedelsgruppen och lantbruksteamet i landsbygdsgruppen är de som arbetar främst med kontroll enligt föreskrifter om animaliska biprodukter. Beskrivning av tillsynsmiljön Mål och planer Nationell plan Miljösamverkan utgår från den nationella planen för kontroll i livsmedelskedjan. Den gäller i tre år men uppdateras en gång per år. Den nationella kontrollplanen har tagits fram gemensamt av myndigheterna i livsmedelskedjan, det vill säga Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinännedicinska anstalt (SVA), länsstyrelsema, kommunerna (Sveriges kommuner och landsting, SKL) och Generalläkaren. Planen innehåller inga detaljer om antalet kontroller eller specifika regionala eller lokala mål. Den planeringen görs hos respektive kontrollmyndighet. Figur 2. Beskrivning av var i kontrollprocessen kontrollplanerna finns. L!llgstiftning Dlreklhl eller uwdra~g!lrån lagstil!ntn!jem Natlooo~ ~ootrollp!anen: -mål och pnomerln{ll<r Kontrollplanetj Kontrollen ska vara regelbunden och ske så ofta som är lämpligt for att uppnå målen. Den ska genomforas utan förvarning. Kontrollmyndigheten ska ta hänsyn till kartlagda risker for foder- eller livsmedelssäkerheten. Gemensamma övergipande mål De gemensamma strategiska målen for den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan finns i Sveriges nationella kontrollplan och i EG-förordningarna nr 178/2002, 882/2004. Det specifika målet i den nationella kontrollplanen är att animaliska biprodukter ska hanteras på ett godtagbart sätt. 22

23 Med utgångspunkt från de nationella målen for livsmedelskedjan bör vmje myndighet formulera egna mål inom ramen för sitt kontrollansvar. Ansvar och befogenheter Kommurremas befogenheter och uppgifter i livsmedelskedjan regleras av olika speciallagar som exempelvis livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter. Specificering av kommurremas befogenheter och skyldigheter regleras i de forordningar och föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar. Ansvariga myndigheter för kontrollen Jordbruksverket bar det övergripande ansvaret for kontrollen av animaliska biprodukter. Ansvaret for kontrollen av animaliska biprodukter, till exempel döda djur eller köttavfall från slakterier eller butiker, delas mellan Livsmedelsverket, kommunerna, länsstyrelserna och Jordbruksverket Jordbruksverket samordnar kontrollen och ger stöd och råd till övriga kontrollmyndigheter. Inom kommunema Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro ansvarar Miljönämnden östra Skaraborg for kontrollen. Ansvarsområden inom Miljönämnden östra Skaraborg Miljösamverkan ansvarar for tillsyn och kontroll inom följande områden: Nedgrävning av animaliska biprodukter Utlämnade och transport av matavfall Kontroll av livsmedelsanläggningar Kompostering av matavfall när detta inte görs i en av Jordbruksverket godkänd komposteringsanläggning Förvaring av animaliska biprodukter i primärproduktionen Förbränningsanläggningar som forbränner animaliska biprodukter i primärproduktionen Användning av organiska gödningsmedel Naturgödsel i primärproduktionen Kommunema ansvarar fcir att utarbeta ändamålsenliga och effektiva kontrollmetoder inom sitt ansvarsområde. Nedgrävning av animaliska biprodukter Nedgrävning av animaliska biprodukter får utföras endast i enlighet med 2 kap i Jordbruksverkets föreskrifter, SJVFS 2006:84, eller efter beslut av Jordbruksverket om lagstiftningen medger detta. Jordbruksverket har tagit fram en separat vägledning när det gäller nedgrävning. Utlämnande och transport av matavfall Definitionen av matavfall är alla typer av matavfall inklusive använd matolja, från restauranger, storkök och kök, inbegripet centralkök och hushållskök Sådant matavfall som enbart består av vegetabilier omfattas inte. Matavfall i kategori 3 uppkommer i alla olika typer av kök och samlas normalt in som hushållsavfall. Det är viktigt att se till att insamling och transport sker på ett säkert sätt så att inte materialet på ett otillåtet sätt hamnar i foderkedjan. 23

24 Kontroll av livsmedelsanläggningar Livsmedelsverket eller den kommunala nämnd som ansvarar for offentlig kontroll av en anläggning med stöd av livsmedelslagen eller med stöd av ett beslut om överflyttning av kontroll enligt livsmedelslagen är även behörig myndighet att utöva offentlig kontroll över animaliska biprodukter på anläggningen (13 ). Jordbruksverket har tagit fram en separat vägledning med råd och stöd när det gäller kontroll av hantering av animaliska biprodukter vid livsmedelanläggning. De animaliska biprodukter som uppstår i livsmedelsanläggningar (andra än kök) måste sändas till godkända anläggningar. Undantag är utlämnande av mjölkprodukter och vissa fore detta livsmedel (t. ex. bröd). För utlämnande till forbräm1ingsanläggning krävs inget godkännande från Jordbruksverket, men anläggningen måste ha tillstånd enligt miljölagstiftningen att ta emot den specifika typen av material. Kompostering av matavfall Kommunen har kontrollansvar över kompostering av matavfall när sådan kompostering genomfors på något annat sätt än genom kompostering i en komposteringsanläggning som är godkänd av Jordbruksverket Kontroll ska bedrivas där kommunen ansvarar for offentlig kontroll med stöd av livsmedelslagen. För kompostering av matavfall i privathushåll får kommunen själv ställa upp krav. Förvaring av animaliska biprodukter i primärproduktionen Kommunen har kontrollansvar över hur djurkadaver, slaktbiprodukter från husbehovsslakt samt andra animaliska biprodukter fårvaras i primärproduktionen i väntan på borttransport till godkänd anläggning. Kadaver och delar av djur i primärproduktionen och hos andra djurhållare i väntan på borttransport ska rorvaras så att de inte utgör en smittorisk, bland annat genom att djur hindras från att komma åt materialet. Materialet ska också fårvaras åtskilt från djurhållarens levande djur så att transportören inte behöver komma i kontakt med dessa djur. Förbränningsanläggningar somförbränner animaliska biprodukter iprimä1produktionen Förbräm1ingsanläggningar får fårbränning av animaliska biprodukter ska vara godkända av Jordbruksverket Användning av organiska gödningsmedel Användning av andra organiska gödningsmedel än naturgödsel regleras av fårordning (EG) nr 1774/2002. Som andra organiska gödningsmedel räknas bland annat kött-, ben- och fiskmjöl, rötrest och kompost. 24

25 Naturgödsel i primärproduktionen Obearbetad naturgödsel får användas for spridning på mark under forutsättning att gården inte spärrats på grund av smitta eller misstanke om smitta. Om gödseln ska spridas på mark finns det inte krav på att handelsdokument åtföljer gödseln inom Sverige. Om gödseln ska gå till annan användning, exempelvis biogas- eller komposteringsanläggning, ska handelsdokument åtfölja materialet och mottagande anläggning måste vara godkänd av Jordbruksverket Nämndens befogenheter Miljönämndens befogenheter regleras huvudsakligen i lagen om foder och animaliska biprodukter (2006:805) och i fårordningen om foder och animaliska biprodukter (2006:814). Tillsyn och kontroll Registrering av anläggning För att bedriva en verksamhet eller dtiva en anläggning som hanterar, tillverkar eller transporterar animaliska biprodukter ska driftansvarig vara registrerad eller godkänd av Jordbruksverket Jordbruksverket har överlåtit tilllänsstyrelsen att i vissa områden fatta beslut i enskilda ärenden. Miljönämnden handlägger inga egna ärenden om registrering av anläggningar inom kontrollområdet. Rutiner och kontrollpunkter för utförande av kontroll Vi har rutiner for: Förvaring av animaliska biprodukter samt användning av organiska gödslingsmedel i primärproduktionen. Förbränning av animaliska biprodukter i primärproduktionen. Nedgrävning av hästdjur. Riskanalys Operativ kontroll ska grundas på en dokumenterad och fastställd riskanalys. Den som ansvarar for den operativa kontrollen bör se till att en riskanalys genomfors. Riskanalysen bör baseras på risk och erfarenhet. Varje väsentlig risk bör identifieras och bedömas utifrån sannolikhet och konsekvens. Följande faktorer bör ingå i en riskanalys: regelverket (komplexitet, nytt/gammalt), kontrollobjekten (typ av företag, resultat vid tidigare kontroll, egna åtgärder for att säkerställa korrekthet, personalens kompetens etc.), konsekvenser av eventuella felaktigheter (t.ex. smittsptidning och saneringskostnader), varor/produkter (egenskaper etc. hos vara/produkt som påverkar risken for felaktigheter) övrigt som anses väsentligt får en riskanalys inom kontrollområdet. Särskilt fokus bör läggas på sådant material som är, eller riskerar att vara, smittforande och som därigenom skulle kunna sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor. 25

26 Miljönämnden anser att denna kontrollplan med val av kontrollobjekt, tydliggörande av ansvar, val av kontroller samt forekorosten av kontrollpunkter och rutiner uppfyller kraven på en riskanalys. Rapportering Externt rapporterar vi till Jordbruksverket Det gäller framfor allt rapportering när forbränningsanläggningar inte är registrerade och när en anläggning inte lever upp till kraven i lagstiftningen. En gång om året rapporteras kontrollresultat till Jordbruksverket i form av svar på en enkät. Kontrollobjekt Miljönämnden är skyldig att fora register över anläggningar inom området foder och animaliska biprodukter. Miljönämnden ansvarar för den operativa offentliga kontrollen vid ca 910 livsmedelsanläggningar ca l 400 lantbruk som fårvarar animaliska biprodukter 6 förbränningsanläggningar Hästägare som vill ha anvisningar vid nedgrävning, totalt ca 32 per år. Resurser för tillsyn Behov av resurser Kontrolltimmar och årsarbeten Nämnden har totalt behov av 0,26 årsarbeten for all kontroll och tillsyn enligt lagen om foder och animaliska biprodukter. För den operativa tillsynen behövs 0,21 årsarbeten och for tillsynsrelaterat arbete behövs 0,05 årsarbeten. Av dessa utfår kundtjänst 0,01 årsarbeten som tillsynsrelaterad tid. Nämnden behöver genomfora 143 planerade kontrolltimmar och 67 timmar extra offentlig kontroll. Nämnden räknar med att de tillgängliga resurserna och behoven inte kommer att forändras de kommande åren. Tillgängliga resurser Tillgången på årsarbeten for kontroll och tillsyn motsvarar behoven. 26

27 Kontrollplan för foder och animaliska biprodukter Produktkatalog och schema över egna kontrollprojekt (sprintar) Nämnden planerar att genomföra l sprint där vi kontrollerar hanteringen av animaliska biprodukter vid livsmedelsanläggningar (butiker) och totalt 6 sprintar där vi kontrollerar lantbrukens hantering. Kontroll av rorbränningsanläggningar ingår i en av dessa sprintar. Kontrollen samkörs med den ordinarie kontrollen av livsmedelsanläggningar enligt livsmedelslagstiftningen och lantbruk enligt miljöbalken. Ytterligare infonnation firms i arbetsplanerna med produktkataloger och scheman över sprintar enligt livsmedelslagstiftningen och miljöbalken. Följande planerade kontrollinsatser kommer att genomföras: 71 livsmedelsbutiker kommer att få information. 25 livsmedelsbutiker kommer att få kontroll. 131 lantbruk kommer att få kontroll. 6 förbränningsanläggningar kommer att få kontroll. Totalt kommer nämnden att utföra följande tid för planerade kontroller: 40 timmar- livsmedelsanläggningar (utlämnande och transport av matavfall). 66 timmar - lantbruk som förvarar animaliska biprodukter. 5 timmar- forbränningsanläggningar i primärproduktionen. 16 timmar -lantbruk som använder av andra organiska gödningsmedel och jordforbättringsmedel än naturgödsel 16 timmar- naturgödsel i primärproduktionen. Tillsynen samordnas med ordinarie tillsyn/kontroll enligt livsmedelslagstiftningen och miljöbalken. Riks- och länsprojekt Nämnden planerar att medverka i totalt l länsprojekt MVG-projekt: Animaliska biprodukter Miljösamverkan Västra Götaland: Målet med projektet är att fortydliga reglerna, underlätta miljökontorens arbete så att hantering av animaliska biprodukter i länet foljer de regler som gäller i högre grad än vad som sannolikt sker nu. 27

28 8. Tobak Beskrivning av tillsynsmiljön Organisation Inom Miljösamverkan delar grupperna livsmedel och hälsoskydd på genomforandet av tillsynen enligt tobakslagen. Livsmedelsgrupperna utfor tillsyn över livsmedelsverksamheter som restauranger, kafeer och hälsoskyddsgruppen över lokaler for barnomsorg, skolverksamhet, skolgårdar, forskolor och fritidshem m.m. Mål och planer Nationella mål Regeringen har i sin folkhälsoproposition fastställt elva målområden. Målområde 11 handlar bland annat om ett minskat bruk av tobak. Til1 det har fyra tobaksförebyggande delmål formulerats av Folkhälsokommitten och Folkhälsoinstitutet (nyare delmål finns inte ännu): en tobaksfri livsstart från år 2014 en halvering till år 2014 av antalet ungdomar som börjar röka eller snusa en halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest ingen ska ofrivilligt utsättas for rök i sin omgivning (Sveriges regering, 2002) Regeringen har även tagit fram en samlad strategi for alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Se vidare Folkhälsomyndighetens webbplats ( Regionala mål Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar for att samordna och utveckla det forebyggande arbetet mot bland annat tobak i länet. Detta gör de främst genom olika samordnande insatser på regional nivå, genom utbildning och stöd till kommuner och genom tillsyn av kommunernas kontroll av bland annat rökforbud i offentliga miljöer. Länsstyrelsens tillsynsroll ilmebär att de bland annat granskar hur kommunerna följer tobakslagen. Ansvar och befogenheter Folkhälsomyndigheten har ansvar for den centrala tillsynen och länsstyrelsen har ansvaret for den regionala tillsynen enligt tobakslagen. Den omedelbara tillsynen över att tobakslagen och anslutande foreskrifter foljs utövas av Miljösamverkan när det gäller de miljöer och lokaler for vilka Folkhälsomyndigheten har den centrala tillsynen. 28