Tillsynsplan Tillsyns- och kontrollplan för Miljönämnden östra Skaraborg

Transkript

1 Tillsynsplan 2016 Tillsyns- och kontrollplan för Miljönämnden östra Skaraborg BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON FAX E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 2 december 2015, 55.

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Beskrivning av tillsyns- och kontrollmiljön Beredskap Miljöbalken Livsmedel Ani1naliska biprodukter Tobak Strålskydd Sprängämnesprekursorer Bilaga 1. Detaljerade tillsynsplaner - Hälsoskyddsteamet Bilaga 2. Detaljerade tillsynsplaner- Miljöskyddets tillsynsteam Bilaga 3. Detaljerade tillsynsplaner - A vloppsteamet Bilaga 4. Detaljerade tillsynsplaner- Livsmedelsteamet Bilaga 5. Definitioner av tillsynsinsatser

3 1. Sammanfattning Miljönämnden östra Skaraborg kommer under 2016 att genomföra totalt ca planerade tillsyns- och kontrollinsatser. Det gäller tillsynsbesök, information och granskningar av rapporter. Totalt genomför vi 89 sprintar och 9 nationella eller regionala projekt. Tabell I. Antal planerade tillsyns- och kontrollinsatser, sprintar samt nationella och regionala projekt per lagstiftning och team Lagstiftning/team Miljöbalken Miljöskydd tillsyn Miljöskydd utredning Avlopp Hälsoskydd Livsmedel Animaliska biprodukter Miljöskydd tillsyn Livsmedel Tobak Hälsoskydd Livsmedel Strålskydd (solarier vart 3:e år) Sprängämnesprekursorer Planerade tillsyns- och kontrollinsatser Sprintar Nationella och regionala projekt

4 2. Inledning Enligt direktionsriktlinjen för planering ska Miljönämnden östra Skaraborg ta fram en tillsyns- och kontrollplan varje år. Denna tillsyns- och kontrollplan gäller för åren och omfattar tillsyn och kontroll enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, lagen om foder och animaliska biprodukter, tobakslagen, strålskyddslagen och lagen om sprängämnesprekursorer. Planen är det näst sista steget i nämndens planeringsprocess. Figur 1. Miljönämndens planeringsprocess ~ ~ Om\ ärldsanalys: ~~) {} BehoYSutredning. (\r\) {} Budg.e1 och stra1egis;j;:pjan (Di) {[ Ve1ksamhe1smal C\N) c:; '# Underlag. till arbetsplaner (Ko) '# Arbetsplaner (Ko) <t Riskbedömning. (l\in) '# Tillsy1lS-. 'kontrollplantt (MN) '# lntcrnkontrollplim (l\ij\1) Nämnden kommer att genomföra planerade tillsyns-/kontrollinsatser enligt en genomförandeplan. I genomförandeplanen finns följande: Aktiviteter utifrån miljönämndens mål, sprintar och projekt. Produktkatalog och scheman över egna kontrollprojekt (sprintar) med tillsyns- och kontrollinsatser Aktiviteter som planeras vad gäller nationella och regionala projekt Genomförandeplanen kan k01mna att ändras av förbundschef eller biträdande förbundschef under året utan att nämnden behöver ta nya beslut. 3. Beskrivning av tillsyns- och kontrollmiljön Organisation Kommunerna som ingår i miljösamarbetet, Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro, har bildat ett kommunalförbund, Miljösamverkan östra Skaraborg. Kommunalförbundet startade sin verksamhet den 1 oktober Förbundet har en förbundsdirektion som utgörs av kommunstyrelsens ordförande och ett oppositionsråd för respektive medlemskommun. 4

5 Under kommunalförbundet finns Miljönämnden östra Skaraborg. Nämnden delegerar det praktiska ansvaret för tillsynen till miljökontoret. Mil.iökontoret är den organisation som praktiskt utför tillsyn och kontroll. Vi är samlade på ett arbetsställe i Skövde tätort. Kontoret består av stödjande personal som chefer och administrativ personal samt av miljöinspektörer. Handläggarna är uppdelade i fem team. Förbundschefen leder avloppsteamet och livsmedelsteamet. Biträdande förbundschefen leder miljöskyddets tillsynsteam och utredningsteam samt hälsoskyddsteamet. Viss handläggning sker också i kundt.iänstteamet som leds av förbundschefen. Förbundschefen leder teamet verksamhetsstöd. Mål och planer I arbetet med tillsyn och kontroll i Sverige finns nationella, regionala och lokala mål och planer. Miljönämnden östra Skaraborg har beslutat om verksamhetsmål i syfte att bland annat hjälpa till att uppfylla de nationella och regionala målen/planerna. Miljösamverkans vision och mål Kommunalförbundet har en vision som ligger fast och inte ändras år från år. Däremot ändrar direktionen de övergripande målen, prio1iterade mål och utvecklingsområden samt prio1iterade tillsynsområden när det behövs. Med stöd av direktionens olika beslut antar miljönämnden mål och ger uppdrag till förbundschefen. Målen och uppdragen ligger sedan till grund för miljökontorets genomförandeplan och nämndens tillsyns- och kontrollplan. Vision Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg ska i sitt arbete bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. Övergripande mål, prioriterade miljömål och utveck!ingsområden samt prioriterade tillsynsområden Kommunalförbundets övergripande mål, prio1iterade miljömål och utvecklingsområden samt p1ioriterade tillsynsområden framgår av Budget och strategisk plan för som antogs av direktionen den 16 juni 2015, Dir 7. Miljönämndens mål och uppdrag tillförbundschefen Miljönämndens mål för år 2016 och framåt samt uppdrag för 2016 antogs den 27 maj 2015, MN 22. Ansvar och befogenheter Hur beslut och uppgifter delegeras beskrivs i en delegationsordning där delegationen regleras från nämnden till förbundschefen. En vidaredelegation reglerar delegationen mellan förbundschef och biträdande förbundschef samt inspektörer. 5

6 Miljönämndens juridiska befogenheter att vidta åtgärder när föreskrifter inte följs finns i de olika föreskrifterna som styr nämndens arbete med tillsyn och kontroll. Dessa anger att om den behöriga myndigheten konstaterar brister, ska myndigheten vidta åtgärder för att se till att verksamheten avhjälper situationen. Exempel på åtgärder som nämnden har möjlighet att vidta är föreläggande om åtgärder eller förbud. Det finns också möjlighet att kombinera beslut med vite. Detta beskrivs i vår rntin för sanktionsärenden, förelägganden, förbud, miljösanktionsavgifter, åtalsanmälan, vite. I nämndens verksamhetssystem finns mallar för beslut. Syftet med mallarna är att underlätta för miljöinspektörerna att skriva rätt och effektivt. Inspektörerna får kontinuerligt fortbildning i förvaltningsrätt som är av stor betydelse för att beslut ska kunna fattas effektivt och rättssäkert. Nämnden har tillgång till god juridisk kompetens genom att sådan köps in av Göteborgs stad som har erfarna jurister anställda. Vi har dessutom en egen inspektör som är utbildad miljöjurist. Myndigheten har rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen för att kunna utöva sin tillsyn. Samordning Samordning mellan berörda myndigheter Myndigheter som har ansvar för tillsyn och kontroll ska aktivt verka för samordning och samverkan vad gäller informationsförsörjning inom sina ansvarsområden. Miljönämnden östra Skaraborg är en miljösamverkan mellan kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. I länet finns ett forum för samverkan, Miljösamverkan Västra Götaland (MVG). Inom ramen för detta samarbete träffas chefer och handläggare. Kommuner, regionen och länsstyrelsen deltar. MVG är ett projektsamarbete som syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet. Samarbetet ska också ge stöd till myndigheternas tillsyn och kontroll. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande och möjlighet att gå på djupet. Samarbetet innefattar arbete med delprojekt. Miljönämnden har ett samarbetsavtal med andra kommuner inom Skaraborg. Detta samarbete möjliggör utbyte av tjänster. Inom Skaraborg samlas inspektörer för samordning och kompetensutveckling. 6

7 Samordning inom berörd myndighet Inom miljönämnden sker samordning på följande sätt: Miljöinspektörerna avsätter tid för samordnings- och samsynsmöten. Vid behov deltar ansvarig chef. Miljökontoret tar fram och tillämpar tillsyns-/kontrollpunkter, rutiner samt riktlinjer som fastställs av chefer, nämnden eller direktionen. Därigenom inbegriper samordningen alla nivåer: direktion, nämnd, chefer och medarbetare. Inspektörerna genomför gemensamma tillsyns- och kontrollinsatser. Syftet med detta är att åstadkomma samsyn. Ett till två korta avstämningsmöten per vecka hålls mellan miljöinspektörer och chefer under sprintars genomförande. Förbättringsforum där chefer och medarbetare möts för att skapa ständig förbättring och samsyn. Delegering av uppgifter inom den offentliga tillsynen Miljönämnden östra Skaraborg delegerar inte någon uppgift inom ansvarsområdet tillsyn och kontroll till någon utomstående part. Tillsyn och kontroll Miljösamverkan har i en chefsriktlinje för tillsyn klargjort vad vi menar med och hur vi arbetar med tillsyn och kontroll. Finansiering Tillsynen finansieras både av avgifter från verksamheter och av anslag från medlemskommunema. Den offentliga tillsynen/kontrollen finansieras till största delen av avgifter, enligt taxor fastställda av medlemskommunemas fullmäktige. Övrig tillsyn finansieras mest av medlemskommunema. Ett undantag är tillsynen enligt tobakslagen som helt finansieras av kommunbidrag. Årlig tillsyns-/kontrollavgift tas ut för att finansiera den operativa planerade tillsynen/kontrollen. Avgiftens storlek baseras på varje verksamhets typ, riskerna med verksamheten och verksamhetens omfattning m.m. Med stöd av en erfarenhetsmodul i taxorna kan den årliga avgiften sänkas eller höjas. Nämnden tar ut timavgift eller en fast avgift per ärende för att finansiera den tid som läggs ned på extra tillsyn/kontroll som när bestämmelser inte följs, befogade klagomål, anmälan, ansökan m.m. Kompetenskrav och utbildning I den årliga planeringen av nämndens verksamhet ingår kompetensförsörjning som en central del. Befintlig kompetens jämförs med behovet, framför allt inom följande parametrar: verksamhetstyper aktuell lagstiftning arbetsuppgifter tillsynsområden tillsynsmetoder mjuka värden som bemötande och kommunikation 7

8 I samband med det årliga utvecklingssamtalet kommer chefen och medarbetaren överens om det individuella kompetensbehovet. Kompetensutveckling sker löpande genom deltagande i kurser anordnande av statliga myndigheter och andra aktörer. Kunskapsutbyte sker i samband med länsmöten i länsstyrelsens regi eller i miljösamverkan inom Västra Götalands län. Vi har också interna utvecklingsmöjligheter genom praktik och "skuggning". Extra offentlig tillsy11/ko11troll Extra offentlig tillsyn/kontroll är oplanerad och går utöver den behöriga myndighetens normala planerade tillsyn/kontroll. Extra tillsyn/kontroll har sin orsak i att föreskrifter inte följs. Detta kan exempelvis behövas efter befogade klagomål eller vid uppföljning efter tidigare tillsyns besök då brister konstaterats. Uppföljning och utvärdering Nämnden har antagit en nämndriktlinje för internkontroll. Syftet med internkontrollen är att kontrollera att den offentliga tillsynen/kontrollen är effektiv, att se till att åtgärder vidtas vid behov och att dokumentation hålls uppdaterad. Riktlinjen styr i stort hur uppföljning, utvärdering och internkontroll ska ske. Nämnden kartlägger och analyserar sina risker. Med stöd av riskanalys, mål och planer tar nämnden fram en internkontrollplan för året. Uppföljning sker genom att vissa nyckeltal följs upp enligt intemkontrollplanen. Rapportering och öppenhet Resultaten från internkontrollen sammanfattas, analyseras och rapporteras till förbundschefen och nämnden. Rapporter blir offentliga i och med att de redovisas för förbundschefen och nämnden. Miljösamverkan rapporterar resultat från den inhyrda interna revisionen och de externa revisionerna rapporteras till både miljönämnden och förbundsdirektionen. Därefter offentliggörs dessa. Med inhyrd internrevision menar vi revision som vi själva initierar men som utförs av en extern part. För närvarande reviderar Borås miljöförvaltning vår verksamhet. Delegationsbeslut rapporteras till vaijc nämndsammanträde genom att miljökontoret sammanställer en lista över de delegationsbeslut som fattats. Även resultatet av sp1intarbetet rapporteras till nämnden. Efter vaije nämndsamrnanträde offentliggörs resultaten både på kommunalförbundets webbplats och vid en pressträff. I Sverige regleras öppenheten i tillsynen/kontrollen framför allt i tryckfrihetsförordningen (1949: 105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och tillsynsrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. 8

9 Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som films hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, vilket innebär att vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Nämnden har ett register i verksamhetssystemet ECOS över anläggningar som ska ha tillsyn/kontroll. Efter varje tillfälle läggs resultat in i verksamhetssystemet och anteckningar skrivs in i diariet i ECOS. Dessa typer av handlingar är i de allra flesta fall allmänna och offentliga handlingar. Stödsystem Teamen för tillsyn/kontroll har stöd från chefer, teamen verksamhetsstöd och kundtjänst samt en grupp jurister för sitt arbete. Totalt behövs 7,7 årsarbeten för verksamhetsstöd och kundtjänst. Tillgången motsvarar behoven. Tabell 2. Behov av stöd per team Team Miljöskydd - tillsynsteam Verksamhetsstöd och kundtjänst A och B 0,86 C och U 1,29 Miljöskydd - utredningsteam 1,46 Avloppsteam 1,17 Hälsoskyddsteam 1,23 Livsmedelsteam l, 72 Summa 7,7 Teamen verksamhetsstöd och kundtjänst Teamen verksamhetsstöd och kundtjänst stöttar övriga team med dokument- och ärendehantering, infonnation, kvalitetssäkring, verksamhctsplanering och genom att ta emot inkommande samtal och handlägga enkla ärenden i kundtjänst. Teamet sköter också fakturering och nämndadministration. Tekniska systemf'ör registerhållning I vår lagstiftning finns krav på att tillsynsmyndigheterna ska upprätthålla aktuella register över verksamheter som är föremål för tillsyn/kontroll. Registerhållning i vårt verksamhetssystem ECOS sker kontinuerligt efter utförd tillsynsinsats och när det kommer in handlingar som till exempel anmälningar för registrering, ansökningar för godkännande och annan infonnation från företagare eller privatpersoner. Därutöver uppdateras registret en gång om året, i samband med verksamhetsplaneringen. Städning av gamla pågående ärenden och bevakningar utförs en gång per år. 4. Beredskap Miljönänmden östra Skaraborg har antagit en nämndriktlinje för krisledning. Vi har en rutin för handläggning av matförgiftningar. 9

10 5. Miljöbalken Beskrivning av tillsynsmiljön för miljöbalken Organisation Miljöskydd - tillsynsteamet arbetar främst med planerad operativ miljöskyddstillsyn i fält hos vcrksamhetsutövare. Miljöskydd - utredningsteamet handlägger olika ärenden som är oplanerade och händelsestyrda. Hit hör ärenden som anmälan, ansökan, klagomål, rapporter, remisser, miljöövervakning, förorenade områden och andra ärenden som inte klassas som planerad operativ tillsyn. Hälsoskyddsteamet arbetar främst med hälsoskyddstillsyn, men också med avfallsärenden. Avloppsteamet handlägger ärenden om små avlopp. Kundtjänstteamet handlägger många tillsynsrelaterade uppgifter, vissa ärenden som anmälan om värmepumpar, köldmedierapporter och utredningar inom området förorenad mark. Mål oclt planer Nationella mi{jömål Vi ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer. Sveriges miljömål är riktmärkena för hela vårt svenska miljöarbete. De nationella miljömålen är generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. I miljömålssystemet ingår ett antal myndigheter med ansvar för miljömålsarbetet. Naturvårdsverket har det nationella ansvaret för samordning av myndigheternas miljömålsuppföljning. Mer infonnation om de nationella miljömålen finns att läsa på webben, Regionala miljömål Länsstyrelsen i Västra Götalands län I arbetet med miljömålen har länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter. De ska arbeta tillsammans med andra regionala myndigheter och organ och i dialog med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. De regionala miljömålen består både av tidigare beslutade nationella miljömål med preciseringar och etappmål, samt regionala tilläggsmål. Regionala tilläggsmål lyfter fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. De regionala tilläggsmålen har tagits fram av Länsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Mer infonnation finns på länsstyrelsens webbplats, 10

11 Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har en politiskt antagen miljöstrategi med konkreta handlingsplaner som kan sägas vara en del i strävan att uppnå de regionala miljömålen. Mer information finns på regionens webbplats, Västra Götalandsregionen har medverkat till att ta fram de regionala tilläggsmålen. Lokala miljömål Medlemskommunema har egna miljömål och eget miljöarbete som bidrar till att vi ska klara de nationella miljömålen. Ansvar och befogenheta T11lsynen enligt miljöbalken utövas bland annat av Naturvårdsverket, Generalläkaren, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyndigheter), i enlighet med vad regeringen bestämmer. Ansvariga centrala myndigheter Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen är de centrala myndigheter som ansvarar för miljötillsynen i Sverige, enligt miljöbalken. Naturvårdsverket har ansvar för den centrala tillsynsvägledningen. Ansvarig regional myndighet Länsstyrelsen i Västra Götaland är den regionala myndighet som utövar miljötillsynen. Länsstyrelsen har även till uppgift att kontrollera att Miljönämnden östra Skaraborg utövar tillsyn enligt miljöbalken. Länsstyrelsen ansvarar för tillsynsvägledningen i länet. Ansvarig lokal myndighet Inom kommunen utövar den nämnd som kommunen beslutar om, den obligatoriska tillsynen inom miljöområdet (26 kap. 3 miljöbalken). Nämnden ansvar för en stor del av miljötillsynen som annars nonnalt ligger på länsstyrelsens ansvar. Kommunerna inom Miljösamverkan har gjort ett frivilligt öve1iagande av tillsynsansvar enligt miljöbalken. En myndighet som har tilldelats operativa tillsynsuppgifter ska för tillsynsarbetct avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. Enligt följande regler i miljötillsynsförordningen (SFS 2011: 13) är myndigheten skyldig att ta fram en behovsutredning och en tillsynsplan: "Hos en operativ tillsynsmyndighet ska det finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningcn ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år." (6 ) "En operativ tillsynsmyndighet ska för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på den behovsutredning som avses i 6 ". (8 ) 11

12 "Behovsutredningen enligt 6 och tillsynsplanen enligt 8 ska beslutas av den inom myndigheten som beslutar om användningen av myndighetens resurser. I fråga om en kommunal nämnds tillsyn ska dock nämnden besluta om utredningen och planen." (11 ) Nämndens befogenheter Miljönämndens befogenheter inom miljöområdet regleras huvudsakligen i miljöbalken (1998:808), förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ( 1998 :899), miljötillsyns förordningen (2011: 13) och i miljöprövningsförordningen (2013:251). Prövning Nämnden prövar ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. Tillsyn Miljönämnden östra Skaraborg bedriver tillsyn inom områdena miljö- och hälsoskydd enligt miljöbalken. Miljönämnden östra Skaraborg ansvarar fur tillsynen över följande huvudtyper av verksamheter inom området miljö- och hälsoskydd: Miljöskydd - A- och B-verksamheter- exklusive lantbruk Miljöskydd- C- och U-verksamheter- exklusive lantbruk Miljöskydd- lantbruk Miljöskydd - små avlopp Miljöskydd värmepumpar Förorenade områden Kemiska produkter Miljöövervakning Naturvårdstillsyn Hälsoskydd Avfall Miljöskydd - A- och B-objekt - exklusive lantbruk Miljönämnden har tagit över ansvaret för den operativa offentliga tillsynen från länsstyrelsen för de flesta verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Överlåtelsen är beslutad av länsstyrelsen. Hit räknas tillsynsobjekt som avloppsreningsverk, större verkstadsindustrier t.ex. Volvo Personvagnar, större flygplatser t.ex. Skövde flygplats, återvim1ing av farligt avfall t.ex. Miljöstationen (i Skövde), ett antal vindkraftsparker, panncentraler, alla täkter m.fl. Miljöskydd - C- och U-objekt - exklusive lantbruk Nämnden ansvar för tillsynen över objekt som är amnälningspliktiga (C-objckt) och över objekt som varken är tillstånds- eller anmälningspliktiga (U-objekt). För det mesta bedriver nämnden inte någon planerad regelbunden återkommande tillsyn över U-objekt om de inte är bi verksamheter under en huvudverksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig. Undantaget är vissa U-verksamheter 12

13 som nämnden speciellt, ur miljöskyddssynpunkt, anser behöva regelbunden tillsyn. Vid behov kommer nämnden att genomföra planerad tillsyn, som projekt, över U-verksamheter som inte betalar fast årlig avgift. De tillsynsobjekt som betalar en fast årlig avgift på mer än en timma (två eller mer) per år får tillsynsinsatser. Antalet tillsynsinsatser varierar från en insats vart fjärde år till flera insatser per år, beroende på avgiftens storlek. Miljöskydd - lantbruk Nämnden har tagit över all tillsyn över miljöstörande verksamheter inom lantbruk med djurhållning som normalt ligger på länsstyrelsen. Tabell 3. Tillsynsinsatser och tillsynsintervallerfor B-anläggningar - lantbruk. Klassnings- Verksamhetsbeskrivning Prö vningsni vå Tillsynsinsats kod 1.10 Anläggning för B 1 inspektion/år djurhållning, stor 1.11 Djurhållning stadigvarande B 1 inspektion/år > 400 djurenheter (de) Nämnden handlägger inte prövningsärenden från B-verksamheter. Nämnden har tillsynsansvaret över amnälningspliktiga lantbruksobjekt med djur, och objekt som varken är anmälnings- eller tillståndspliktiga. Tabell 4. Tillsynsinsatser och tillsyns intervaller for U- och C-anläggningar - lantbruk. Klassnmgskod Verksamhets beskrivning Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 200 de (djurenheter) men högst 400 de Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 de men högst 200 de Djurhållning de Djurhållning de Djurhållning mindre än 1 0 de Lantbruk utan djur, mer än 50 ha Prövnmgsnivå C C U U U U Tillsynsinsats Inspektion vartannat år Inspektion vaii 3:e år Inspektion vart 3:e år Inspektion vart 3:e år Ingen planerad tillsyn Inspektion vart 6:e år Från och med 2016 kommer nämnden att ha en mer regelbunden planerad tillsyn över vissa verksamheter som odlar mark. Tabell 5. Tillsynsinsatser och tillsynsintervaller for växtodlingsgårdar 13

14 Klassningskod Verksamhetsbeskri vning Odling av jordbruksmark som är större än 100 hektar Prövning 0 smva u Tillsyns insats Inspektion vart 3:e år Miljöskydd - små avlopp Inom nämndens verksamhetsområde finns uppskattningsvis ca små avlopp som nämnden har tillsynsansvar över. Nämnden beräknar att årligen handlägga ca 370 ansökningar om tillstånd till små avlopp. Det stora antalet prövningar kommer att hålla i sig även följande år. Miljöskydd - värmepumpar Nämnden får in ca 300 anmälningar om värmepumpar per år. Vi handlägger dessa arnnälningsärenden i form av oplanerad tillsyn, och bedriver ingen planerad tillsyn. Nämnden beräknar att antalet anmälningar under de kommande åren kommer att vara konstant. Förorenade områden Nämnden bedriver planerad tillsyn inom följande typer av förorenade områden: Nedlagda deponier Övriga MIFO-objekt (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) PCB-förekomster Bensinstationer inklusive SPIMF AB (nedlagda bensinstationer som saneras av SPI Miljösaneringsfond AB). Följande typer av ärenden handläggs som oplanerad tillsyn: Asbestärenden Anmälan om efterbehandling av förorenade områden Underrättelse om markförorening Kemiska produkter Nämnden planerar att lägga ca 320 timmar på operativ tillsyn inom området kemiska produkter. Dessa timmar fördelas enligt följande: Planerad tillsyn i form av projekt och granskning av köldmedierapporter Extra tillsyn Anmälningsärenden Ansökningsärenden 250 timmar 70 timmar 10 timmar 1 0 timmar Nämnden beräknar inte att ändra tillsynsmängden under de konm1ande åren. 14

15 Miljöövervakning Nämnden är medlem i Luft i Väst som är ett luftvårdsförbund i Västra Götalands län. Inom ramen för förbundet mäter vi lättflyktiga organiska ämnen (VOC), små partiklar (PM2 s och PM10), kväveoxider (NOx) ozon (03) m.m. i utomhusluften. Vilka mätningar som genomförs varierar år från år enligt ett särskilt program. Under 2016 kommer vi att mäta PM2.s och PM10 i Falköping. Naturvårds tillsyn Nämnden har ansvaret för tillsynen över kommunala naturreservat. Ingen planerad tillsyn planeras. Däremot kan vi handlägga klagomål, remisser från länsstyrelsen och ansökningar om undantag från reservatsbestämmelser (oplanerad tillsyn). Hälsoskydd Nämnden har ansvar för att bedriva planerad tillsyn över hälsoskyddsverksamheter. Hit hör anmälningspliktiga verksamheter som bland annat förskolor, fritidshem, grundskolor, gymnasieskolor, bassängbad samt tatuerare m.fl. som använder skärande eller stickande verktyg. Dessa verksamheter kommer att få regelbunden planerad tillsyn. Övriga verksamheter som inte är anmälningspliktiga enligt miljöbalken kommer normalt inte att få någon regelbunden planerad tillsynsinsats. Undantaget är Migrationsverkets tillfälliga boenden som får regelbunden planerad tillsyn. När det uppstår lämpliga nationella eller regionala tillsynsprojekt deltar nämnden i dem som icke regelbunden planerad tillsyn. Förekomsten av radon i flerbostadshus, bostadsrätter och skolor kommer att handläggas som icke regelbunden planerad tillsyn. Utöver planerad tillsyn kommer klagomål (oplanerad tillsyn), anmälan, förfrågningar, remisser (tillsynsrelaterad tillsyn) m.m. att handläggas. Tillsynsbchovet kommer inte att ändras de kommande åren. Avfall Utöver ordinarie tillsyn av miljöskyddsverksamheter kommer ingen planerad tillsyn enligt avfallskapitlet i miljöbalken att bedrivas. Däremot kommer oplanerad tillsyn att bedrivas i fon11 av handläggning av anmälnings- och klagomålsärenden. Vissa typer av ansökningsärenden kommer att handläggas (prövning). Resurser för miljöbalkstillsynen Behov av resurser Nämnden har behov av totalt ca tillsynstimmar (20,0 årsarbeten). Av dessa behövs: ca timmar (8,0 årsarbeten) för planerad offentlig tillsyn ca timmar (2,6 årsarbeten) för extra offentlig tillsyn 15

16 ca 900 timmar (0,9 årsarbeten) för handläggning av anmälningsärenden ca timmar (2,0 årsarbeten) för prövningsärendcn ca timmar ( 5, 1 års arbeten) för icke operativ tillsyn ca timmar som kundtjänstteamet utför där de handlägger mindre typer av ärenden. Nämnden räknar med i genomsnitt timmar per årsarbete för tillsynshandläggning. 16

17 Tabell 6. Behov av ti!lsynstid och drsarbeten exkl. tillsynsrelaterat i kundtjänst Operativ Del- kke tillsyn!.umma operativ tillsyn Summa Typ av verksamhet Miljöskydd -tillsynsteam Offentlig tillsyn Planerad Extra tillsyn tillsyn Anmälan Prövning Aoch B CochU Miljöskydd utredningsteam Miljöskydd!- kundtjänst ~t utredningsteamet Avlopp Hälsoskydd Livsmedel - avfall (1 10 Summa Nämnden räknar med att varken de tillgängliga resurserna eller behoven kommer att förändras under de kommande åren. Tillgängliga resurser Tillgången på årsarbeten för tillsyn motsvarar behoven. Rapportering Nämnden rapporterar årligen statusen vad gäller f-gaser (fluorerade växthusgaser) till Naturvårdsverket. Kemikalieinspektionen (KEMI) får årligen 4 rapporter. Det gäller användning av växtskyddsmedel, marknadskontroll, flyktiga organiska medel och Reach (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier). Se vidare KEMI:s webbplats, Vi ska varje år rapportera arbetet med åtgärdsprogrammen till vattenmyndigheterna. Rapp01ieringens syfte är att säkerställa att miljökvalitetsnonnerna uppnås för vattenförekomster inom myndigheternas och kommunernas verksamhetsområde. Se vidare vattenmyndigheternas webbplats, www. vattenmyndigheterna. se. Varje år rapporterar vi mätdata från luftmätningar till Svenska Miljöinstitutet, IVL. Se vidare IVL:s webbplats, 17

18 Tillsynsplan för miljöbalken Produktkatalog och schema över egna tillsynsprojekt (sprintar) Nämnden planerar att genomföra totalt 61 sprintar under året. Ytterligare information finns i en genomförandeplan med produktkataloger och scheman över sprintar inom olika områden. Tabell 7. Antal sprintar/uppdrag fördelade per team Team Antal Miljöskydd - tillsynsteam 23 Miljöskydd - utredningsteam 34 Avloppsteam 8 Hälsoskyddsteam 8 Summa 73 Tillsynsinsatser Sprintarna kan bestå av olika typer av tillsynsinsatser. Det totala antalet planerade tillsynsinsatser på verksamheter som betalar fast årlig avgift enligt miljöbalken uppgår till 807 st. Se vidare tabell 8 samt bilagorna 1-3. Utöver dessa insatser kommer nämnden att utföra planerade tillsynsinsatser hos verksamheter som inte betalar fast årlig avgift. Detta sker i projektfonn. Det gäller framför allt förekomst av radon i bostäder, små avloppsanläggningar och mindre miljöstörande verksamheter. Tabell 8. Regelbundet aterkommande planerade tillsynsinsatser for verksamheter som betalar.fast årlig avgift. Område Antal Miljöskydd A- och B-verksamheter 176 C- och U-verksamheter 189 Lantbruk 207 Hälsoskydd Anmälningspliktiga 226 Avlopp pe 9 Alla 807 Nationella och regionala projekt Nämnden planerar att medverka i totalt 4 nationella och regionala projekt. Tabell 9. Antal nationella eller regionala projekt per område. Område Miljöskydd - tillsynsteam Hälsoskydd Summa Antal

19 Följande nationella eller regionala projekt planerar vi att genomföra: Reach2 (kemikalier) (regionalt) Bilskrotar (regionalt) Utsläpp till vatten från mindre verksamheter( regionalt) Tillsyn över äldreboenden ur hälsosynpunkt (regionalt) 6. Livsmedel Beskrivning av tillsynsmiljön Organisation Livsmedelsteamet som består av inspektörer är ett av fem team som bedriver tillsyn och kontroll. Teamet utför den praktiska tillsynen och kontrollen enligt livsmedelslagstiftningen. Registrator som ingår i kundtjänstteamet handlägger ärenden om anmälan om registrering. Mål och planer Varje medlemsstat inom Europeiska unionen ska utforma en nationell plan för kontroll av hur livsmedelslagstiftningen följs. Miljönämnden utgår från denna nationella plan. Den nationella kontrollplanen har tagits fram gemensamt av myndigheterna i livsmedelskedjan, det vill säga Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SV A), länsstyrelserna, kommunerna (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) och Generalläkaren. Planen innehåller inga detaljer om antalet kontroller eller specifika regionala eller lokala mål. Den planeringen görs hos respektive kontrollmyndighet. I den nationella planen fim1s gemensamma övergripande mål. De gemensamma målen för livsmedelskedjan kompletteras av vision och övergripande mål för varje kontrollområde. Dessa har utarbetats av de centrala myndigheterna. Målen för kontrollområdet bryts ner och anges i strategiska mål, specifika mål och indikatorer eller nyckeltal. Ansvar och befogenheter Ansvaret och befogenheterna för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 i livsmedelsförordningen (2006:814). I 11 livsmedelslagen (2006:804) anges att livsmedelskontrollen i Sverige utförs dels av Livsmedelsverket och dels av de lokala kommunala kontrollmyndigheterna. Länsstyrelserna har ansvar för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. Inom kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro ansvarar Miljönämnden östra Skaraborg för den lokala livsmedelskontrollen. 19

20 Tillsyn och kontroll För genomförandet av den planerade kontrollen använder sig nämnden av tre typer av kontrollmetoder: inspektion, revision och provtagning. Vissa verksamheter kommer att få kontroll av märkning och redlighet i samband med kontrollmetoden inspektion. Revision kommer att användas som kontrollmetod för verksamheter med 2 timmar eller mer kontrolltidstillägg. Provtagningar genomförs rutinmässigt inom vissa sprintar och görs i samband med inspektioner. Miljönämnden anlitar alltid företag som är ackrediterade för analys av de prover som tas vid offentliga kontroller. Om nämnden låter utföra andra analyser än de som upphandlats försäkrar sig nämnden om att laboratoriet har ackreditering för den aktuella analysen. Kontrollmetoden provtagning används främst i tre syften: Verifiering av verksamheternas rutiner i egenkontrollen och den egna provtagningen. Riktad kontroll. Utredning av matförgiftningar. Kontrollfrekvensen hos verksamheterna varierar mellan vart tredje år och fyra gånger per år. För att kontrollen ska vara effektiv och ändamålsenlig fastställs i tabell 10 hur kontrollfrekvensen ska disponeras. Tabell I 0. Planering av kontrollfrekvens för inspektion/provtagning/revision. Antal kontrolltimmar per år 14 eller fler 9-<14 >4-<9 3-4 >1-<3 I Kontrollfrekvens 4 nonnala inspektioner (mer omfattande eller revisioner vid behov) 3 nonnala inspektioner (mer omfattande vid behov) 2 normala inspektioner (mer omfattande vid behov) 1 nonnala inspektioner 112 (vart annat år) nom1ala inspektioner 1J3 (vaii tredje år) normala inspektioner Inspektioner genomförs normalt oanmälda. Revisioner är alltid amnälda i förväg eftersom det är viktigt att rätt ansvarig person finns på plats. I den planerade kontroll en ingår nonnalt att kontrollera de 15 kontrollområden som beskrivs i Livsmedelsverkets vägledning om offentlig kontroll. Av dessa 15 områden väljs ett antal områden ut inför varje sprint beroende på risk och erfarenhet från de olika branscherna. Alla kontrollområden ska ha gåtts igenom inom en femårsperiod. Registrering av anläggning Nämnden registrerar en livsmedelsanläggning efter det att en verksamhet har lämnat in en anmälan om registrering. Efter registreringen granskas anläggningen vid den första offentliga kontrollen på plats efter det att verksamheten har startat. Kontrollmetoden är oftast revision. 20

21 Syftet med registreringen är att låta kontrollmyndigheten få kännedom om vilken typ av verksamhet en livsmedelsföretagare bedriver i sin anläggning och var anläggningen är belägen, så att myndigheten kan utföra kontroll. En rutin för hur vi hanterar anmälan om registrering, klassificering och avgiftsbeslut har tagits fram. Kontrollobjekt Miljönämnden är skyldig att föra register över livsmedels- och dricksvattenanläggningar. Grundläggande riskklassificering av anläggningar görs utifrån Livsmedelsverkets modell för risk klassning. Verksamheter får ett kontrolltidstillägg beroende på om och hur de märker och förpackar sina produkter. Erfarenhetsklassning är en egen modell och sker enligt gällande livsmedelstaxa. Den slutliga kontrolltiden kan anpassas efter behov. På så sätt tilldelas olika typer av anläggningar olika mycket kontrolltid. Dricksvattenanläggningar Med dricksvattenanläggningar menas allmänna grund- och ytvattenverk samt distributionsanläggningar. I dricksvattenföreskriftema delas vattenverken in efter dricksvattenproduktion i kubikmeter per dygn. Alla grund- och ytvattenverk och allmänna distributionsanläggningar kommer att vara riskklassade och få offentlig kontroll. Till övriga anläggningar räknas sådana som inte omfattas av lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) men som ändå omfattas av dricksvattenföreskriftema på grund av sin storlek eller att verksamheten är kommersiell eller offentlig. Storleksgränsen är 50 konsumenter eller 10 kubikmeter per dygn (årsmedelvärden). Exempel på offentlig eller kommersiell verksamhet kan vara livsmedelsanläggningar eller stugbyar för uthyrning med eget dricksvatten. Resurser.för tillsyn och kontroll Enligt artikel 4 i förordningen (EG) nr 882/2004 ska den myndighet som utför offentlig kontroll ha tillgång till tillräckligt stor personalstyrka. Behov av resurser Nämnden har behov av totalt ca tillsyns- och kontrolltimmar (6,2 årsarbeten). Av dessa behöver livsmedelsteamet timmar enligt följande: timmar ( 4,01 årsarbeten) för planerad offentlig kontroll 300 timmar (0,30 årsarbeten) för extra offentlig kontroll 220 timmar för anmälan om registrering (0,22 årsarbeten) timmar för tillsynsrelaterat arbete (1,43 årsarbeten). Utöver detta hjälper kundtjänst hjälper till med ca 216 timmar (0,2 årsarbeten) tillsynsrelaterad tid. Se även tabell

22 Nämnden räknar med i genomsnitt 800 kontrolltimmar per årsarbete för planerad offentlig kontroll och kontrolltimmar per årsarbete för extra offentlig kontroll, registrering och prövning. Tabell I I. Behov av kontrolltimmar som resurs. Typ av verksamhet Operativ Del- Icke Summa tillsyn/ summa operativ kontroll tillsyn/ kontroll Offentlig Anmälan Prövning tillsyn Planerad Extra tillsyn tillsyn Livsmedelshantering Dricksvatten summa Nämnden räknar med att de tillgängliga resurserna och behoven inte kommer att förändras de kommande åren. Tillgängliga resurser Tillgången på årsarbeten för kontroll och tillsyn motsvarar behoven. Rapportering Livsmedelsverket kräver att nämnden som kontrollmyndighet rapporterar resultat och statistik enligt "Anvisningar till rapportering av livsmedelskontrollen". Detta sker en gång om året. Kontrollplan för livsmedel Produktkatalog och schema över egna kontrollprojekt (sprintar) Nämnden planerar att genomföra 9 sprintar. Anläggningar som hanterar livsmedel ingår i alla 9 sprintarna och dricksvattenanläggningar ingår i 2 av dem. Ytterligare infonnation finns i genomförandeplanen med produktkataloger och scheman över sprintar inom olika områden. Totalt kommer miljönämnden att genomföra planerade kontrollinsatser under året av dessa sker hos livsmedelsanläggningar och 18 hos dricksvattenanläggningar. Se vidare bilaga 4. 22

23 Nationella och regionala projekt Nämnden planerar att medverka i totalt 5 nationella projekt: Kontroll av dricksvatten - beredning, CCP, larm Kontroll av vitaminer i kosttillskott Kontroll av Listeria monocytogenes i kallrökt/gravad fisk och skivade charkprodukter Kontroll av dricksvatten - undersökningsprogram Kontroll av FCM 7. Animaliska biprodukter Organisation Det är främst livsmedelsteamet och miljöskyddets tillsynsteam som arbetar med kontroll enligt föreskrifter om animaliska biprodukter. Beskrivning av tillsynsmiljön Mål och planer Nationell plan Miljönämnden utgår från den nationella planen för kontroll i livsmedelskedjan. Den gäller i fyra år men uppdateras en gång per år. Den nationella kontrollplanen har tagits fram gemensamt av myndigheterna i livsmedelskedjan, det vill säga Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinännedicinska anstalt (SV A), länsstyrelserna, kommunerna (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) och Generalläkaren. Livsmedelsverket samordnar arbetet. Planen innehåller inga detaljer om antalet kontroller eller specifika regionala eller lokala mål. Den planeringen görs hos respektive kontrollmyndighet. Figur 2. Beskrivning av var i kontrollprocessen kontrollplanerna finns. Lagstillning Föreskri1ter etc. Direktiv eller uppdrag från lagstiftningen, Nationella i kontrollplanen: I - mål och I prioriteringar I - beskrivning av kontroll systemet ' Vägledande dokumen.t / i j Myndighetsintema I styrande dokument l Kontrollp l ane~ / / Kontrollmyndlhetemas egna kontrollsystem Beredskapsplaner Mål och prioriteringar 23

24 Kontrollen ska vara regelbunden och ske så ofta som är lämpligt för att uppnå målen. Den ska genomföras utan förvarning. Kontrollmyndigheten ska ta hänsyn till kartlagda risker för foder- eller livsmedelssäkerheten. Gemensamma övergripande mål De gemensamma strategiska målen för den offentliga kontrollen inom livsmcdelskedjan finns i Sveriges nationella kontrollplan och i EG-förordningarna nr 178/2002 och 882/2004. Det specifika målet i den nationella kontrollplanen är att animaliska biprodukter ska hanteras på ett godtagbart sätt. Med utgångspunkt från de nationella målen för livsmedelskedjan bör varje myndighet formulera egna mål inom ramen för sitt kontrollansvar. Ansvar och befogenheter Kommunernas befogenheter och uppgifter i livsmedelskedjan regleras av olika speciallagar som exempelvis livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter. Specificering av kommunernas befogenheter och skyldigheter regleras i de förordningar och föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar. Ansvariga myndigheter för kontrollen Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för kontrollen av animaliska biprodukter. Ansvaret för kontrollen av animaliska biprodukter, till exempel döda djur eller köttavfall från slakterier eller butiker, delas mellan Livsmedelsverket, kommunerna, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Jordbruksverkct samordnar kontrollen och ger stöd och råd till övriga kontrollmyndigheter. Inom kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro ansvarar Miljönämnden östra Skaraborg för kontrollen. Ansvarsområden inom Mi(jö11ämnde11 östra Skaraborg Miljönämnden ansvarar för tillsyn och kontroll inom följande områden: Nedgrävning av animaliska biprodukter Utlämnande och transport av matavfall Kontroll av livsmedelsanläggningar Kompostering av matavfall när detta inte görs i en av Jordbruksverket godkänd komposteringsanläggning Förvaring av animaliska biprodukter i primärproduktionen Förbränningsanläggningar som förbränner animaliska biprodukter i primärproduktionen Användning av organiska gödningsmedel Naturgödsel i primärproduktionen Kommunerna ansvarar för att utarbeta ändamålsenliga och effektiva kontrollmetoder inom sitt ansvarsområde. 24

25 Nedgrävning av animaliska biprodukter Nedgrävning av animaliska biprodukter får utföras endast i enlighet med 2 kap i Jordbruksverkets föreskrifter, SJVFS 2006:84, eller efter beslut av Jordbruksverket om lagstiftningen medger detta. Jordbruksverket har tagit fram en separat vägledning när det gäller nedgrävning. Utlämnande och transport av matavfall Definitionen av matavfall (kategori 3) är alla typer av matavfall inklusive använd matolja från restauranger, storkök och kök, inbegripet centralkök och hushållskök. Sådant matavfall som enbart består av vegetabilier omfattas inte. Detta matavfall uppkommer i alla olika typer av kök och samlas normalt in som hushållsavfall. Det är viktigt att se till att insamling och transport sker på ett säkert sätt så att inte materialet på ett otillåtet sätt hamnar i foderkedjan. Kontroll av livsmedelsanläggningar Livsmedelsverket eller den kommunala nämnd som ansvarar för offentlig kontroll av en anläggning med stöd av livsmedelslagen eller med stöd av ett beslut om överflyttning av kontroll enligt livsmedelslagen är även behörig myndighet att utöva offentlig kontroll över animaliska biprodukter på anläggningen (13 ). Jordbruksverket har tagit fram en separat vägledning med råd och stöd när det gäller kontroll av hantering av animaliska biprodukter vid livsmedelanläggning. De animaliska biprodukter som uppstår i livsmedelsanläggningar (andra än kök) måste sändas till godkända anläggningar. Undantag är utlämnande av mjölkprodukter och vissa före detta livsmedel (t.ex. bröd). För utlämnande till förbränningsanläggning krävs inget godkännande från Jordbruksverket, men anläggningen måste ha tillstånd enligt miljölagstiftningen för att ta emot den specifika typen av material. Kompostering av matai:fall Kommunen har kontrollansvaret över kompostering av matavfall när sådan komposteiing genomförs på något annat sätt än i en komposteringsanläggning som är godkänd av Jordbruks verket. Kontroll ska bed1ivas där kommunen ansvarar för offentlig kontroll med stöd av livsmedelslagen. För kompostering av matavfall i p1ivathushål1 får kommunen själv ställa upp krav. Förvaring av animaliska biprodukter i primä1produktionen Kommunen har kontrollansvaret över hur djurkadaver, slaktbiprodukter från hushehovsslakt samt andra animaliska biprodukter förvaras i primärproduktionen i väntan på borttranspo1t till en godkänd anläggning. Kadaver och delar av djur i primärproduktionen och hos andra djurhållare i väntan på borttransport ska förvaras så att de inte utgör en smittorisk, bland annat genom att djur hindras från att komma åt materialet. Materialet ska också förvaras åtskilt från djurhållarens levande djur så att transportören inte behöver komma i kontakt med dessa djur. 25

26 Anläggningar som förbränner animaliska biprodukter i primärproduktionen Förbränningsanläggningar för förbränning av animaliska biprodukter ska vara godkända av Jordbruksverket. Användning av organiska gödningsmedel Användning av andra organiska gödningsmedel än naturgödsel regleras av förordning (EG) nr 1774/2002. Som andra organiska gödningsmedel räknas bland annat kött-, ben- och fiskmjöl, rötrest och kompost. Naturgödsel i primärproduktionen Obearbetad naturgödsel får användas för spridning på mark under förutsättning att gården inte spärrats på grund av smitta eller misstanke om smitta. Om gödseln ska spridas på mark finns det inte krav på att handelsdokument åtföljer gödseln inom Sverige. Om gödseln ska gå till annan användning, exempelvis biogas- eller komposteringsanläggning, ska handelsdokument åtfölja materialet och den mottagande anläggningen måste vara godkänd av J ordbruksverket. Nämndens befogenheter Miljönämndens befogenheter regleras huvudsakligen i lagen om foder och animaliska biprodukter (2006:805) och i förordningen om foder och animaliska biprodukter (2006:814). Tillsyn och kontroll Registrering av anläggning För att bedriva en verksamhet eller driva en anläggning som hanterar, tillverkar eller transporterar animaliska biprodukter ska driftansvarig vara registrerad eller godkänd av Jordbruksverket. Jordbruksverket har överlåtit till länsstyrelsen att i vissa områden fatta beslut i enskilda ärenden. Miljönämnden handlägger inga egna ärenden om registrering av anläggningar inom kontrollområdet. Rutiner och kontrollpunkter för u({örande av kontroll Vi har rutiner för: Förvaring av animaliska biprodukter samt användning av organiska gödslingsmedel i primärproduktionen Förbränning av animaliska biprodukter i primärproduktionen Nedgrävning av hästdjur Riskanalys Operativ kontroll ska grundas på en dokumenterad och fastställd riskanalys. Den som ansvarar för den operativa kontrollen bör se till att en riskanalys genomförs. Riskanalysen bör baseras på risk och erfarenhet. Varje väsentlig risk bör identifieras och bedömas utifrån sannolikhet och konsekvens. 26

27 Följande faktorer bör ingå i en riskanalys: Regelverket (komplexitet, nytt/gammalt) Kontrollobjekten (typ av företag, resultat vid tidigare kontroll, egna åtgärder för att säkerställa korrekthet, personalens kompetens etc.) Konsekvenser av eventuella felaktigheter (t.ex. smittspridning och saneringskostnader) Varor/produkter (egenskaper etc. hos vara/produkt som påverkar risken för felaktigheter) Övrigt som anses väsentligt för en riskanalys inom kontrollområdet. Särskilt fokus bör läggas på sådant material som är, eller riskerar att vara, smittförande och som därigenom skulle kunna sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor. Miljönämnden anser att denna kontrollplan med val av kontrollobjekt, tydliggörande av ansvar, val av kontroller samt förekomsten av kontrollpunkter och rutiner uppfyller kraven på en riskanalys. Rapportering Externt rapporterar vi till Jordbruksverket. Det gäller framför allt rapportering när förbräm1ingsanläggningar inte är registrerade och när en anläggning inte lever upp till kraven i lagstiftningen. En gång om året rapporteras kontrollresultat till Jordbruksverket i form av svar på en enkät. Kontrollobjekt Miljönämnden är skyldig att föra register över anläggningar inom området foder och animaliska biprodukter. Miljönämnden ansvarar för den operativa offentliga kontrollen vid ca 920 livsmedelsanläggningar ca lantbruk som förvarar animaliska biprodukter 5 förbränningsanläggningar (Jordbruksverket har ansvar för ytterligare en) Hästägare som vill ha anvisningar vid nedgrävning, totalt ca 30 per år. Resurser för tillsyn Behov av resurser Kontrolltimmar och årsarbeten Nämnden har totalt behov av 0,23 årsarbeten för all kontroll och tillsyn enligt lagen om foder och animaliska biprodukter. För den operativa tillsynen behövs 0,17 årsarbeten och för tillsynsrelaterat arbete behövs 0,06 årsarbeten. Av dessa utför kundtjänst 0,01 årsarbeten som tillsynsrelaterad tid. Nämnden behöver genomföra 153 planerade kontrolltimmar och 16 timmar extra offentlig kontroll. Siffran för kontrolltimmar är ett genomsnitt över flera år. 27

28 Nämnden räknar med att de tillgängliga resurserna och behoven inte kommer att förändras de kommande åren. Tillgängliga resurser Tillgången på årsarbeten för kontroll och tillsyn motsvarar behoven. Kontrollplan för foder och animaliska biprodukter Produktkatalog och schema över egna kontrollprojekt (sprintar) Nämnden planerar att genomföra 2 kontrollspintar. 1 sprint där vi kontrollerar hanteringen av animaliska biprodukter vid livsmedelsanläggningar (butiker) och 1 sprint där vi kontrollerar förbränningsanläggningar. Kontrollen av livsmedelsanläggningar samkörs med den ordinarie kontrollen enligt livsmedelslagstiftningen. Ytterligare information finns i en genomförandeplan med produktkataloger och scheman över sprintar enligt livsmedelslagstiftningen och miljöbalken. Följande planerade kontrollinsatser kommer att genomföras: 25 livsmedelsbutiker kommer att få kontroll. 0 lantbruk kommer att få kontroll. 5 förbränningsanläggningar kommer att få kontroll. Totalt kommer nämnden att använda följande tid för planerade kontroller: 50 timmar - livsmedelsanläggningar (utlämnande och transport av matavfall). 66 timmar- lantbruk som förvarar animaliska biprodukter. 5 timmar förbränningsanläggningar i primärproduktionen. 16 timmar - lantbruk som använder andra organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel än naturgödsel. 16 timmar - naturgödsel i primärproduktionen. Tillsynen samordnas med ordinarie tillsyn/kontroll enligt livsmedelslagstiftningen och miljöbalken. Nationella och regionala projekt Nämnden planerar inte att medverka i något nationellt eller regionalt projekt. 8. Tobak Beskrivning av tillsynsmiljön Organisation Inom Miljösamverkan delar teamen livsmedel och hälsoskydd på genomförandet av tillsynen enligt tobakslagen. Livsmedelsteamet utför tillsyn över livsmedelsverksamheter som restauranger, kafäer och hälsoskyddsteamet över lokaler för barnomsorg, skolverksamhet, skolgårdar, förskolor och fri tidshem m.m. 28