Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. FÖRVALTNINGSPROGRAM Del 2 Nulägesbeskrivning

Transkript

1 Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm AB 183 FÖRVALTNINGSPROGRAM Del 2 Nulägesbeskrivning Fastställt april 2007

2 Byggnadsverk och monument: (byggnader markerade med fetstil = SBM upptagna i skyddsföreskrifterna) Bergrum och skyddsvärn, se karta sidan Skeppsholmen Högvakten Uthus Skeppsholmskyrkan Marketenteriet Båtsmanskasernen Ateljéhuset Arresten Exercishuset och museerna Prästgården Amiralitetshuset Hantverkskasernen Vattentornet Sjökarteverket Vattenståndsmätarhus Kompasskontrollhus Intendenturförrådet Kasern III och Konsthögskolan Kasernslöjden Kasernbefälhavarens boställe Sjövärnskåren Sjökrigsskolan Västra boställshuset Östra boställshuset Badanstalten Kallbadhusets paviljong Omformarstation Sophus Uthus Uthus Uthus Svensksundsstenen Vega-stenen Kajsa Rultas pump Styckekranen Råseglarhuset Mindepartementet Torpeddepartementet Torpedförråd Uthus Oljeförråd Tyghuset Kanonverkstaden Norra fundamentet Södra fundamentet Västra varvskansliet Östra varvskansliet Byggnadsdepartementet Sanitetsbyggnad Sprutbod Sjöreservens kasern Beckborg Årboden Förråd Klockstapeln Skeppsholmsbron Kajer Skeppsholmen Pumpstation Kastellholmen Hantverksbostället Underofficersbostället Flaggkonstapelsbostället Kastellet Kolskjulet Kruthus Kruthus Fosforförrådet Kanothuset Skridskopaviljongen Uthus Uthus Uthus Källare Uthus Kastellholmsbron Kajer SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

3 Innehållsförteckning del 2 5. NULÄGE YTTRE MILJÖ TEKNISK FÖRSÖRJNING TILLGÄNGLIGHET MILJÖ BYGGNADER BEFINTLIGA VERKSAMHETER/HYRESGÄSTER UTVECKLING AV VERKSAMHETER EKONOMI FÖRKLARINGAR OCH HÄNVISNINGAR Innehåll del 1 FÖRORD 0. SAMMANFATTNING (hela programmet) 1. VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 2. PROGRAMOMRÅDET 3. SÄRSKILDA VÄRDEN 4. MÅL OCH RIKTLINJER Innehåll del 3 6. HISTORIK Förvaltningsprogrammet är tänkt för dubbelsidig utskrift Omslagsbild: Skeppsholmen, fasad mot söder ur Färgsättningsprogram, Gösta Edberg Arkitektkontor AB 5. Nuläge 5.1 Yttre miljö Stadsbild / landskapsbild Skeppsholmsöarna utgör idag en grön lunga mitt i centrala Stockholm. De tidigare karga holmarna har fått en allt grönare och lummigare karaktär genom vegetationens utveckling och tillväxt under årens lopp. Utifrån sett är flera av de glest placerade byggnaderna idag mer eller mindre dolda bakom stora trädkronor och täta buskage. Kontrasten till Gamla Stans täta och trädlösa innerstads-bebyggelse är slående. Vyerna mot vattnet varierar i och för sig med årstiden. Vintertid framträder flera byggnader och återger öarna något av den tidigare strama militärkaraktären. Kvällstid ger den medvetet återhållna ljussättningen öarna ett vilsamt mörker mitt i stadens brusande ljusflöden. Holmarnas disposition är relativt oförändrad. Landskapets ursprungliga kupering finns kvar, även om sprängningar och utfyllnader gjorts. Berghällar och öar av naturmark finns lite här och var. Skeppsholmens uppdelning i varvsområde respektive örlogsstation kan ännu avläsas. Örlogsstationen karaktäriseras av de stora solitära byggnaderna omgivna av storskaliga parkytor med enbart träd och gräs - enkelt, uppordnat och representativt. Vägar och gångstråk kantas av träd, där många idag uppnått ansenliga dimensioner. I direkt anslutning till vissa byggnader, som Prästgården, Långa Raden och bostadshusen på Kastellholmen, finns fortfarande småskaliga trädgårdar. Den bebyggda ytan har under 1900-talet ökat genom utbyggnaden av Konsthögskolan resp Moderna museet och Arkitekturmuseet, delvis på bekostnad av naturmarksarealen och därmed i viss mån holmarnas djurliv. I och med museernas verksamhet på ön har skulpturer och skulpturgrupper tillkommit i utemiljön. Varvsområdet på östra sidan karaktäriseras fortfarande av maritim verksamhet, med verkstäder, båtbyggande och båtplatser längs kajerna. Det är rotigt, tätt och fullt av aktivitet. Bebyggelsen håller varierad skala. Den vegetation som finns inom varvsområdet är antingen rester av naturmark eller av ruderat karaktär (se ordförklaringar sista sidan). På Kastellholmen saknas publika verksamheter, vilket kanske är en del av förklaringen till att denna holme förändrats mycket lite de senaste årtiondena. Här hittar man de tydligaste spåren av skärgårdslandskapet. Öarnas ursprungliga vägnät är kvar med vissa justeringar och tillägg som strandvägen utmed Skeppsholmens norra strand(1940-talet), vägen utmed Kastellholmens västra strand (slutet av 1800-t) samt Svensksundsvägens förlängning utmed Östra Brobänken till vändplanen vid Kastellholmsbron. Det som tydligast förändrats i den yttre miljön är den ökade biltrafiken och därmed ökningen av kör- och parkeringsytor. Upprustning När upprustningen av utemiljön på Skepps- och Kastellholmen påbörjades 1997, fanns inte något övergripande vårdprogram framtaget. Markprojektens turordning styrdes delvis av akuta behov att åtgärda öarnas tekniska system, som alltmer började krascha och bli underdimensionerade. Upprustningen av ledningsnätet innebar på många håll stora schaktarbeten, vilket gjorde det naturligt att även se över markdisposition, ytskikt, växtlighet och utrustning. Samtidigt med att de första marketapperna startade, påbörjades även arbetet med ett vårdprogram för utemiljön, där bakgrundsmaterial och historik kontinuerligt samlades in. Under de olika delprojektens gång har en kontinuerlig dialog hållits med RAÄ. Hur såg det ut när upprustningen började 1997 Utemiljön på holmarna hade med tiden blivit ganska hårt åtgången. Vägar, trafik- och parkeringsytor hade successivt tagit allt större ytor i anspråk. Ytskikten var slitna och trafikföringen i flera lägen otydlig. Långa sträckor utmed kajerna upptogs av parkeringar, väl synliga från övriga stan. Belysningen var ostrukturerad med olika ljusstyrka och ljusfärg i en salig blandning. Höga trafikledsarmaturer med kallt kvicksilverljus stod tätt inpå värdefulla 1700-talshus. En mycket blandad och brokig utrustning hade under årens lopp vuxit fram, där många fyllde på, men få rensade. Holmarna fick först under slutet av 1990-talet gatuadresser, vilket kanske förklarade den fullständigt vilda skyltning som rådde. Byggda detaljer som murar och trappor var i stort behov av lagning och upprustning. Vegetationen var åldrad. Många träd var i så dålig kondition, p.g.a. ålder eller gamla felaktiga beskärningar, att de måste tas ner av säkerhetsskäl. Vegetationen i trädgårdar och täppor var åldrad och förvuxen. Kajerna utgjorde på vissa sträckor en säkerhetsrisk. Mål / Ambitioner De övergripande mål som fastlades i början av arbetet var att värna det som fanns kvar av skärgårdslandskapet och i möjligaste mån bibehålla skala och karaktär. Skeppsholmen kunde upplevas som en ganska rotig plats, men militärens långa närvaro hade avsatt tydlig ordning och struktur även i många delar av utemiljön. Det blev en balansgång mellan uppordnat och informellt, där enkelhet var en självklar strävan. Delområdenas karaktär skulle förstärkas. Före upprustningen: Södra brobänken med sönderfallande kajer, skyddsräcken, slitna ytskikt och biluppställning mot vattnet Foton Koinbergs landskapsarkitekter En brokig skyltflora hade vuxit fram, delvis betingad av att gatunamn saknats på holmarna SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

4 Planen visar situationen som den var 1989, på Byggnadsstyrelsens tid. Bergrum och skyddsvärn har i stort sett inte förändrats sedan dess. Uppdaterad situationsplan ovan mark, se sidan 2 SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

5 Vägar, trafik och parkering Trafiktrycket på Skeppsholmen är idag stort och kör- och parkeringsytor upptar betydande områden. Ambitionen har varit att ändå försöka minska intrycket av trafiktekniska anläggningar. Samtidigt har vägarnas hållbarhet förstärkts genom att bärlager har anlagts. Antalet parkeringsplatser har minskats från 500 till 350 platser. Bilplatser som tidigare låg utmed kajerna har flyttats in för att minska intrycket av blänkande karosser och billjus mot övriga delar av stan. Hållplatsen som tidigare låg nedanför tunet framför Exercishuset har flyttats till ett trafiksäkrare läge. Nya busskurer har satts upp vid Prästgården respektive Kastellholmsbron. Vid hållplatsen på Batteriplan finns ingen busskur, då den utseendemässigt skulle störa den öppna platsen. Hastighetsbegränsning till 30 km/t gäller för hela Skeppsholmen. Tyvärr respekteras begränsningen dåligt, varför farthinder kommer att byggas i ett par lägen. Till Kastellholmen är obehörig trafik förbjuden, men inte heller detta efterlevs särskilt väl. Ljussättning En medveten strävan har varit att öarna kvällstid skall upplevas mörka utifrån, för att stärka skärgårdskaraktären. En samordnad ljussättning har eftersträvats med noga val av avskärmad, riktad belysning, dämpad ljusstyrka och varm färgtemperatur. Belysningsstolpar längs stränderna har flyttats till insida väg för att minska ljusreflexer i vattenytan. Höga belysningsstolpar används endast utmed huvudvägarna, Svensksundsvägen och Slupskjulsvägen. Längs gångstråk och mindre körvägar står parkbelysning med en modern armatur som standard. Endast vid Batteriplan finns ett antal historiserande lyktor, lika Skeppsholmsbrons armaturer. Pollararmaturer med olika karaktär finns inom de olika delområdena. Stallyktor har satts upp på vissa husfasader. En svag fasadbelysning har satts på vissa framträdande byggnader. (Typer av armaturer som använts se belysningsprogram) Vegetation Naturmarksytorna underhålls genom gallring och slyröjning. Trädvegetationen, både ursprunglig och senare inplanterad, utgörs genomgående av lövträd. Dominerande trädslag är alm, lönn, lind, björk, ek och kastanj. Många träd är mycket storvuxna. Stor del av trädbeståndet är relativt jämngammalt och sannolikt planterat under 1800-talet. Endast enstaka nyplanteringar har gjorts under 1900-talet. Många träd har tagits bort, då deras dåliga kondition utgjort en fara för omgivningen. Extra värdefulla träd med skador har under flera år hållits under uppsikt och behandlats av arborister, t.ex. den enorma boken vid Picassostatyn, som brandskadades svårt 1980, den stora kastanjen vid Moderna museets huvudentré samt almen vid Arkitekturmuseum. Under upprustningsarbetena har flera trädrader och även enstaka solitära träd blivit ersatta. Vid all nyplantering följs vegetationsinventeringen från 1941 vad gäller trädval. Alm måste däremot ersättas med annat trädslag pga almsjuka. Fortfarande återstår att göra en övergripande trädplan för holmarna med förslag till generell trädföryngring och komplettering. Vid detta arbete måste även ställning tas till om alla trädrader ska återplanteras, t.ex. lindraden utmed strandvägen på Kastellholmen. En plan för att återta en del flukter kommer även att tas fram, där vissa byggnader och fasader åter görs synliga mot stan. Ytskikt Asfalt Vägar har ursprungligen uppstått i bekväma och effektiva lägen mellan målpunkter spontana gångstråk som vuxit fram med tiden. Blöta och känsliga lägen har successivt förstärkts med grus eller stensättning. Allteftersom trafiken ökat har tåligare ytskikt behövts och de mest använda vägarna har asfalterats, tidigare gjordes detta ofta direkt på underliggande grus- eller jordyta. Större vägar och körytor på holmarna hålls idag i asfalt Ambitionen har varit att få till en asfaltyta som till utseendet i möjligaste mån liknar grus. För detta har använts en stenrik asfalt (ABS-16) med ballast av 25% röd porfyr och 75% grå granit. I några entreprenader har tyvärr en annan asfalt använts. Grus På vissa ytor, t.ex. Exercisplan, ställdes kulturhistoriska krav att ytskiktet skulle vara grus, p.g.a. platsens tidigare användning som militärt övningsfält. Då platsen 1997 blev entréområde för Moderna museet och Arkitekturmuseet, uppstod en mycket tuff trafiksituation. Som kompromiss prövades asfaltindränkt grus, men inte heller detta höll för den tunga trafiken med turistbussar. Grus har framförallt använts utmed kajerna. I de tidigaste entreprenaderna användes naturgrus. Med ökat krav på tillgänglighet för funktionshindrade har man senare gått över till krossmaterial i fraktion 0-8mm. Natursten Gångbanehällar i granit har använts för ökad tillgänglighet i vissa entréområden. Gatsten Smågatsten har använts på vissa större ytor som Batteriplan och Slupskjulsplan, medan storgatsten främst finns som friser och ränndalar. Kullersten Äldre kullerstensytor finns inom Konsthögskolans område. Byggda konstruktioner Under de olika markentreprenaderna har ett antal murar och trappor nyanlagts eller renoverats. Murar har byggts både som fristående blockstensmurar, kallmurar, stödmurar resp. glacis. Högvärdiga naturmaterial har genomgående använts. Skyltning och information För att komma till rätta med den ständigt tilltagande vilda skyltningen på Skeppsholmen togs ett övergripande skyltprogram fram 2004, i samband med museernas återöppnande. Syftet var att underlätta orienteringen på holmarna i allmänhet. Museerna föreslogs få egna influensområden där de kunde prägla karaktären, medan skyltningen på övriga delar av öarna skulle anpassas mer till det kulturhistoriska arvet. Skyltarna utformades i mörkgrå plåt för att anknyta till öarnas tidigare verksamhet. Fyra typer av skyltar togs fram: pilskyltar med vägnamn., orienterings- resp. historiktavlor samt affischskåp för de olika verksamheterna på ön. Hänvisningsskyltar för trafik anpassades till programmet, då kulturmiljön här ansågs överordnad trafikmiljön. Moderna museet har tidsbegränsat tillstånd till 6 st ljussatta skyltskåp med pilmarkering. Östasiatiska museet har tidsbegränsat tillstånd för den svarta stenskylten vid Batteriplan. Vid Batteriplan, direkt efter Skeppsholmsbron, har en informationsplats anlagts. Här finns orienteringstavla samt informationsskylt över holmarnas historia. Dessutom har ett antal affischskåp satts upp, där Skeppsholmens offentliga verksamheter kan informera om sina aktiviteter. Informationstavlor finns dessutom placerade på ytterligare 8 strategiska platser. Historiktavlor finns på alla byggnader av särskilt kulturhistoriskt värde. Det är angeläget att allmänheten får tillgång till det stora historiskt intressanta material som finns förborgat i Skeppsholmens miljöer och som förklarar annars kanske svårförstådda byggnader. SFV:s hemsida är den viktigaste källan för information om Skeppsholmen och Kastellholmen (klicka på Våra fastigheter och välj Samtliga fastighetstyper och Stockholm). Service Tre fristående toalettbyggnader med vardera 2 wc för allmänheten finns på holmarna. Toaletten vid Slupskjulsplan/Styckekranen är anpassad för rullstol (se karta ur program för Skeppsholmsdagen 2005, sid 22) För båtplatserna utmed Brobänkarna finns elskåp, vattenuttag, sopkärl och avtappningsställen för tömning av båtarnas septitankar (2 vid östra Skeppsholmen, 1 vid Kastellholmen). De sanitära anordningarna är dock inte dimensionerade för permanent boende på båtarna. Utrustning I upprustningsarbetena har man eftersträvat att få en enhetlig och anpassad karaktär på den utvändiga utrustningen. En stor mängd soffor och bänkar har placerats ut. Bänkar längs kajerna har specialutformats. En del har försetts med lågt sittande ljus för förstärkning av orienterbarheten. Papperskorgar, sopkärl, cykelställ, blomkärl, räcken, staket, handledare, trädstöd, pollare är andra exempel på ny markutrustning. Även nergrävda kanonrör har använts som pollare utmed östra Brobänken. Räddningsstegar och livbojar har placerats ut runt holmarnas stränder. Färgsättning All ny utvändig utrustning i metall är lackerad i mörkgrå kulör (RAL 7016). Nya trästaket och plank har behandlats med järnvitriol. Tillvaratagna marina föremål Stadsmuseet har kontinuerligt följt SFV:s schaktarbeten på Skepps- och Kastellholmen. Första uppdraget gällde utbyggnaden av Konsthögskolan 1993, då slagghögar efter den gamla ankarsmedjan påträffades. I senare arbeten, framförallt med upprustning av stenkajerna, har marinarkeolog från Stockholms Stadsmuseum deltagit. Diverse fynd har gjorts under åren, alltifrån båtvrak till ankare och kanonkulor. Vissa av fynden har placerats ut på holmarna till allmän beskådan. Resultatet av utgrävningarna finns dokumenterat i fyra rapporter hos Stockholms Stadsmuseum, Kulturmiljöavdelningen, Arkeologiska rapporter 2003:5, 2003:10, 2003:11 och 2003:12. Konstverk I och med museernas etablering på Skeppsholmen, har ett antal konstverk tillkommit i utemiljön. För nya konstverk eftersträvas idag en placering relativt nära resp. museum. Skulpturgruppen Paradiset av Niki de Saint Phalle och Jean Tinguely placerades 1971 vid Batteriplan, men flyttades senare till sitt nuvarande läge på krönet av Svensksundsvägen. Alexander Calders monumentalmobil De fyra elementen återuppsattes i nytt läge på tunet framför museerna. Av säkerhetsskäl måste dessa rörliga skulpturer tyvärr omges av stängsel. Picassos skulpturgrupp Frukost i det gröna står i Bloms trädgård bredvid Arkitekturmuseet. Leninmonumentet av Björn Lövin på Exercisplan rustades 1999 på sin ursprungliga plats, men har senare på Moderna museets initiativ flyttats till museets entré. Björn Nörgårds Mannen på taket låg ursprungligen där Moderna museets byggnad står idag, men rekonstruerades på bergklacken mot Slupskjulsplan. Per Kirkebys tegelskulptur Utan titel tillkom för att avskärma pumphuset vid Slupskjulsplan. Tyghusgången mellan Moderna museet och Tyghuset har blivit något av en skulpturpark. Tre stenpallar av Sara Helder har placerats utanför hus 102.Se för övrigt förteckning i bilaga Uteskulpturer och Moderna museets hemsida: MODERNA MUSEET - Utomhusskulptur SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

6 Mark och ledningar i mark, upprustningsetapper Delområdena redovisas för tydlighetens skull på två kartor (i bilagan 1-G1 och 1-G2) SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

7 Delområden som rustats upp Exercisplan samt närområdet kring Moderna museet och Arkitekturmuseum Bygget av de nya museerna innebar stora nyanläggningar. Marken närmast husen anslöts till entréer och fasader. Huvudentrén placerades i ett något sidoställt läge mot tidigare, men själva Exercisplan förblev även fortsättningsvis museernas entrétorg. Inför museernas invigning i februari 1998 påbörjades upprustningen av Exercisplan. Här skulle all angöring av både buss-, bil- och gångtrafik till museerna ske. Av kulturhistoriska skäl var kravet från RAÄ att platsens rumslighet och enkla karaktär skulle bestå. Ytskiktet skulle vara grus. Med tanke på trafikbelastningen belades ytan med asfaltindränkt grus som en kompromiss. Utmed Exercishuset lades en gångyta med granithällar. Handikapparkering placerades intill entrén. Ytan närmast Marketenteriet lades om till gräsmatta och i gränsen mellan grus och gräs placerades fristående murblock. Ljussättningen runt planen gjordes dämpad och avskärmad med låga stolparmaturer. Pollararmaturer placerades längs entrégången. Leninmonumentet rustades. Ytan mellan Exercisplan och Svensksundsvägen lades ut som ett magert tun, överhöjt med låga stödmurar i granit. Träd, häckar och marktäckare planterades vid tunets ytterkant. Senare placerades Calders De fyra elementen uppe på tunet. Busshållplatsen nedanför Exercisplan medförde osäkra trafiksituationer, varför den flyttades längre österut på Svensksundsvägen. I samband därmed byggdes en trottoar utmed Svensksundsvägen med låg granitmur framför Prästgården. Längs Kanslihusen lades storgatsten. Mitt emot Varvsporten gjordes gräsarmering för att klara svängradien för stora fordon. Björkar planterades i gräsytan framför husen Nytt trästaket byggdes 1998 runt Prästträdgården, utformat lika det tidigare. Slupskjulsplan Detaljplanen föreskrev att Slupskjulsplan skulle hållas obebyggd. Stor efterfråga fanns också på parkeringsplatser till de publika verksamheterna i området. Den sluttande ytan delades därför upp i en bilfri festivalplats belagd med smågatsten och en parkeringsyta för bussar i asfaltindränkt grus. Utmed Slupskjulsvägen gjordes bilparkeringar i grus. Framför Moderna museet planterades träd enligt husarkitektens önskan. Bågformade granitmurar och granitpollare byggdes som avgränsning av festivalplatsen. Låga stolparmaturer med riktat ljus placerades som ljusförstärkning vid bilparkeringen och utmed kajen sattes låga belysningspollare i trä. De armaturer på låga stolpar, som tidigare kantat Slupskjulsvägen och alla blivit sönderkörda, ersattes med höga stolpar. Den nedre entrén till Moderna museet gjordes i ordning som personalingång, med cykelparkering och handikapparkering. Området utmed kajen norr om Slupskjulsplan bibehölls som ett arbetsområde. Viss avskärmning gjordes mot kajen, bl a med delvis nergrävda kanonrör, för att förhindra vild bilparkering. Beläggningen hölls i grus. Koffertarmaturer av industrikaraktär placerades på vissa byggnader. Batteriplan Platsen, som ligger intill Skeppsholmsbron, var sliten, trafikstörd och belastad med mängder av blandade skyltar, stolpar och annan utrustning. Kanonbatteriet stod mitt i ytan på en förhöjd sockel. Ambitionen var att försöka skapa en visuellt sammanhållen och lugn yta. Hela området rensades. Salutbatteriet flyttades närmare kajen och sänktes till marknivå. Större delen av ytan lades med smågatsten i bågmönster, men Svensksundsvägen asfalterades och avgränsades av låg kantsten. Trottoarerna gjordes i asfaltindränkt grus. Vägen utmed kajen markerades inte, utan lades i gatstensytan, endast markerad med en bänkrad. En triangel med gräs anlades mellan gatorna, liknande det utseende platsen visar i flera historiska illustrationer. Belysning på platsen är sparsam, för att inte störa utsikten mot staden. Historiserande armaturer finns närmast bron, i övrigt parkbelysning och bänkar med lågt sittande, infälld belysning. Enkla sittbänkar specialutformades för platsen. Batteriparken återskapades som grönområde med gräsyta, träddunge och sittplatser. En offentlig toalett placerades framför berget. Belysningsstolparna längs strandpromenaden flyttades till vägens insida. Svensksundsvägen I samband med upprustningen av Exercisplan och Batteriplan förbättrades Svensksundsvägen. SL önskade en vägbredd på 6,5 m, så att bussar kan mötas. Krav ställdes också på att hållplatserna skulle ha höga kantstenar för att underlätta för rörelsehindrade att stiga på, med rundad fasning för att skydda bussarnas däck. Vid Batteriplan gjordes dock ett undantag med sänkt kantsten av utseendeskäl. Svensksundsvägen fick ny asfaltbeläggning med en specialblandning av grå granit och röd porfyr som ballast. Ett par övergångsställen i storgatsten byggdes med syfte att reducera trafikhastigheten. Kastellholmen 2004 Även på Kastellholmen låg merparten av parkeringen tidigare utmed kajen, längs västra stranden. En ny parkeringsplats anlades längs Örlogsvägen så att kajområdet kunde frigöras från bilar. En gångväg anlades mellan den nya parkeringsplatsen och bostadshusen. I samband med att västra kajen renoverades år 2004 togs lindarna som stod på kajen bort, vilket återgav holmen en tydlig skärgårdskaraktär. Östra Brobänken och varvskajen Arbetet omfattade strandzonen mellan Slupskjulsplan och Kastellholmsbron. Karaktären av arbetsområde var viktig att bibehålla. Markytorna bibehölls i grus. Två höga belysningsmaster för temporär förstärkning av arbetsljus sattes upp. Det gamla planket som markerat varvsområdet restaurerades. Porthålet i planket förstorades efter krav från Räddningstjänsten på ökad framkomlighet till festivalplatsen. I trädgården bakom Kallbadhusets paviljong (Biståndscafét) breddades trädgårdsgången från Svensksundsvägen och gjordes körbar för mindre utryckningsfordon (polis och ambulans). Denna åtgärd har tyvärr inverkat menligt på uppfattningen av trädgården och platsens skala, men detta kan motverkas med kompletterad växtlighet. En ramp byggdes upp till kajplanet och uteserveringen vid Kallbadhusets paviljong. Östra sträckningen av Svensksundsvägen fick nu ny beläggning och en ny, något förstorad vändplan vid Kastellholmsbron. I samband med detta arbete sanerades marken. En ny busshållplats med vindskydd, nya parkeringsplatser och en offentlig toalett byggdes. Amiralitetshuset och Hantverkskasern Marken och ytorna kring Amiralitetshuset rustades upp i samband med att ett teknikrum byggdes in i slänten mot väster. (Övriga markarbeten runt byggnaden gjordes senare) Sjökarteverket Tillgängligheten till Sjökarteverket förbättrades men är svår att lösa p.g.a. byggnadens läge i terrängen. Trappan från Flaggmansvägen upp mot entrén breddades och gjordes något flackare. En större entréyta omgärdad av en låg granitmur anlades. Handikapparkering anlades så nära entrén som möjligt. Södra Brobänken Området omfattar sträckan utmed kajen mellan Kastellholmsbron och Batteriplan. Kajområdet har gjorts till ett bilfritt promenadstråk utmed hela sträckan mellan Skeppsholmsbron och Kastellholmsbron. Ytskiktet är grus. Sittbänkar har placerats utmed hela kajsträckan. Utmed kajen i söder ersattes de gamla lönnarna med nya lönnar. En ny, större parkeringsyta i grus och avdelad av häckar anlades söder om Sjökrigsskolan. En större parkering ordnades också längs Kasern III. Parkeringen vid byggnad 41 flyttades in längs Gröna gången (gångvägen söder om Långa raden), vilket dock givit negativa effekter med rundkörning. Konsthögsskolans inlastning förbättrades. Några av parkeringsplatserna längs Intendenturförrådets norrsida flyttades, så att fasaden synliggjordes mer från sjösidan. Parkeringsplatserna har markerats med inramningar av gatsten. Marken är i övrigt belagd med asfalt, grus och gatsten. Ett nytt sophus (138) byggdes på platsen där en tidigare barackbyggnad stått. Trädgården kring Kasernbefälhavarens boställe (hus 29), som tidigare omgärdades av ett högt plank, fick ett lägre staket mot sjösidan, då gångvägen anlades längs stranden. Värnet vid kajen försågs med trädäck. Ytorna kring Hantverkskasernen rustades upp. En uteplats iordningställdes till Vandrarhemmet och senare puben. På baksidan av byggnaden byggdes en ny träramp för inlastning. Nya trappvägar mot gångvägen längs kajen har byggts framför Hantverkskasernen. Tyghusplan, marken kring kyrkan Området förnyades Parkeringsplatser flyttades från den öppna ytan framför Tyghuset till en ny parkeringsyta närmare huset. Ut mot slänten placerades ekbänkar. En ny trappa från Batteriplan byggdes med bänkar på vilplanen och gångvägar anlades, för att förbinda trappan med Östasiatiska museets entré och kyrkan. Även en smal gångväg har byggts längs Tyghuset. I Tyghusgången, mellan Tyghuset och Moderna museet, gjordes en ny dränering längs fasaden. I samband med Östasiatiska museets ombyggnad, togs en ny entré upp på husets östsida. På grund av höjdsituationen fick entrén förses med trappa och ramp. Ytan mellan Tyghuset och Torpedförrådet (104) sänktes så mycket det var möjligt utan att behöva spränga berget. Ett nytt, barnsäkert staket sattes upp mot schaktet intill hus 104. Ytan kring kyrkan stramades upp och fick en rund form, belagd med grus och asfalt. Parkeringsplatserna placerades bakom kyrkan för att inte synas så mycket från staden. Både kyrkan och Marketenteriet har fått rullstolsanpassade entréer. Handikapparkeringar har byggts nära entréerna. Alla körytor har fått parkarmaturer, medan de smala gångvägarna och entréytorna har fått pollarbelysning. Kyrkan och Tyghuset har fått fasadbelysning. Kastellholmen En upprustning av Kastellholmen färdigställs under Upprustningen innebär att kajytorna på holmens västra sida iordningställs. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

8 Kajer och bryggor, ombyggnadsetapper SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

9 Broar, kajer mm Kajer och bryggor fick inte mycket underhåll sedan örlogsstationen flyttat och var i dåligt skick när SFV tog över förvaltningen av Skeppsholmen. Färjelägen 1995 byggdes ett nytt färjeläge, mot öster i Långa radens förlängning,och i anslutning därtill en transportkaj för tunga transporter (upp till 60 ton) som ej kan tas över Skeppsholmsbron. Kajen utfördes med bakåtförankrad stålspont. (45º - stag till berg). För att klara spontdimensioneringen var man tvungen att utföra kalkpelare (1800 löpmeter pelare med diameter 800 mm) i sjön utanför sponten. Mot väster byggdes en ny brygga på den gamla Drottningbryggans plats, i Flaggmansvägens förlängning. Den hade redan under flottans tid trafikerats med färja. Det nya färjeläget på Skeppsholmens östra sida gjorde det möjligt för Djurgårdsfärjan att även angöra Skeppsholmen. Den nya linjen invigdes 1995 av dåvarande landstingsrådet Bosse Ringholm, t.h., tillsammans med SFV:s dåvarande fastighetschef Hans Humble Mellan 1995 och 2003 skedde en omfattande renovering/nybyggnad av såväl träkajer och bryggor som stenkajer på öarna. Under har en ny brygga, som ansluter till kajen, anlagts framför byggnad 209 på Kastellholmen. Livräddningsutrustning har monterats på samtliga kajsträckor.: - På ca var 50:e meter aluminiumstegar eller stegjärn av rostfritt stål, som medger att person som fallit i vattnet har möjlighet att ta sig upp. - På c:a var 200:e meter dessutom stege, livboj och stång, som möjliggör för person på kajen att assistera nödställda. Benämningen brobänk, som idag spritts att gälla i stort sett alla kajsträckor på Skeppsholmen, avsåg ursprungligen en träkaj för reparation av fartyg (eg. bråbänk av ett gammalt verb brå = tjärstryka). På kartan på föregående sida finns läget för de ursprungliga bråbänkarna markerade enligt belägg från äldre kartor. Södra bråbänken låg som synes öster om nuvarande Kastellholmsbron. Här fanns också en kölhalningsbro. Norra brobänken och Västra brobänken är namnkonstruktioner från vår tid. Träkajer, träbryggor, stenkistor och dykdalber Merparten av arbetet med träbryggorna utfördes som AMS-projekt. Ofta har arbetet utförts på så sätt att nya träpålar slagits utanför den gamla kajkonstruktionen varpå nytt trädäck utförts. Detta gäller framförallt Östra Brobänken från Styckekranen till Södra fundamentet (120) där den gamla träpålade bakåtförankrade betongkajen ligger kvar under det nya trädäcket. På de delar där den gamla kajen var av träkonstruktion har man lagt ned möda på att täta under kajen för att förhindra att friktionsmaterial eroderar ut i sjön. Horisontallaster tas oftast upp med horisontella dragstag. Konstruktionsritningar finns endast för Kolskjulskajen på Kastellholmen, men saknas för övrigt. Träkajrenoveringen har utförts i följande ungefärliga kronologiska ordning: : Östra Brobänken från Kastellholmsbron till nya färjeläget i Långa Radens förlängning. 1996: Kolskjulskajen på Kastellholmen. Kajplanet är dimensionerat för en överlast av 10 kn/m² : Östra Brobänken från Årboden (137) till nya färjeläget i Långa Radens förlängning samt Norra Brobänken från Råseglarhuset (101) till Varvsmuren i Tyghusets. Dessutom renoverades Brittaniabryggans stenkistor utanför byggnad 201 på Kastellholmen under denna tidsperiod. (Brittaniabryggan, som fått sitt namn efter drottning Elisbeths statsbesök i Stockholm 1956 då den kungliga jakten låg förtöjd vid Kastellholmen, revs före SFV:s tid) : Östra Brobänken från Råseglarhuset (101) till Årboden (137) : 17 dykdalber nyuppfördes på samma ställe som de gamla : Träkaj på Kastellholmen sydost om Kastellholmsbron. 2002: Svanevikbryggan på Norra Brobänken. Stenkajer På kajsträckan från Skeppsholmsbron till af Chapmans landgång (kajdelarna 20-1, 20-2, och 20-3 enl kartan) har endast undergjutning av den bef. kajen utförts utom på en mindre sträcka vid af Chapmans förstäv där kajen står direkt på berg. Den gamla grundläggningen på träpålar är således kvar. Samtliga övriga stenkajsdelar på såväl Skeppsholmen som Kastellholmen är nybyggda. Den nya kajen är en granitbeklädd betongkaj grundlagd på i första hand slagna betongfyllda stålrörspålar typ RR 140. På vissa kajsträckor har dyrare borrade stålkärnepålar använts. Anledningen till detta är antingen brant släntberg, svårigheter att få ned slagna pålar eller framförallt hänsyn till befintliga träd som skall bevaras nära kajen. Samtliga stålkärnepålar är foderrörsborrade ned i berg och volymen mellan stålkärna och foderrör är cementinjekterad. Granitbeklädnaden är fastgjuten i bakomvarande betongkonstruktion och förankrad med rostfria förankringsjärn. Horisontallaster på kajen tas upp med snedpålar, tryckta slagna eller dragna borrade stålkärnepålar. Det förekommer således inga horisontella dragstag i kajplanet för de nybyggda kajdelarna. Alternativet med sneda dragna stålkärnepålar har främst använts för att ej skada träd intill kajen. Vidare kan noteras att även spontning tillgripits för att skydda trädens rotsystem. På samtliga kajsträckor har erosionsskydd lagts ut på botten från kajfot och tre meter ut (mellangraderad skärv 63/300, mäktighet 40 cm). Dimensionerande trafiklast på kajplanet = 10 kn/m² Samtliga schaktarbeten har följts av marinarkelogisk expertis från Stockholms Stadsmuseum. Fynd har redovisats i följande rapporter från Stockholms Stadsmuseum: Kulturmiljöavdelningen, Arkelogisk rapport 2003:5, 2003:11 och 2003:12. Miljödom har sökts och erhållits innan arbetena har startats. All schaktning i vatten har skett innanför i sjön utlagda grumlingsskärmar. Schaktmassor har klassats och hanterats efter konstaterad föroreningsgrad. En mer detaljerad, projektvis, kronologisk beskrivning av arbetena med stenkajerna samt adresslista med medverkande konsulter och entreprenörer finns i bilaga Kajer och bryggor (internt SFV) Efter upprustning. Jmfr bilderna på sid 3 Kajerna är tillgängliga, Södra Brobänken ingår i ett sammanhängande promenadstråk med nya soffor. Bilplatserna har flyttats från vattenfronten En enhetlig skyltning har ersatt den tidigare vildvuxna skyltfloran SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

10 5.2 Teknisk försörjning Skeppsholmen och Kastellholmen är unika som stadsdelar då staten äger och SFV förvaltar inte bara byggnader, mark och vägar, utan även ledningsnätet på öarna. Mellan har ett mycket omfattande renoverings- och utbyggnadsarbete gjorts av den tekniska försörjningen på öarna. Arbetena har utförts etappvis i projekt benämnda Mark- och ledningsarbeten. En sammanställning av genomförda bygg- och markprojekt finns redovisad på kartorna i föregående avsnitt. Va-redovisningen omfattar en samlad historik av äldre tiders system (här inlagd i del 3 Historik, text), systembeskrivning av fjärrvärme respektive värme sekundär, system för tappvatten, brandpostledning, sprinkler, kylmedel och köldbärare samt spillvatten-, dagvatten- och dränvattensystem. Teknisk data redovisas med system, kapacitet, materialval, distributörer samt medverkande i olika projekt. Utbyggnadsetapperna och de olika ledningssystemen redovisas även i planer. El-redovisningen omfattar försörjningssystem i mark för el och tele. Upprustade områden redovisas, liksom återstående områden. Systemens uppbyggnad och funktionsbeskrivning anges, kraftdistribution, serviceavtal med elleverantör, rörkanalisation, styr- och regleranläggning samt uppgifter betr ytterbelysningen. Översiktliga planer för installationer samt ritningsförteckning finns redovisat i bilaga (internt SFV) I samband med markprojekten upprättades en mall Beskrivning av markritningar för Skeppsholmen och Kastellholmen daterad Huvudsyftet med mallen är att redovisa vilka markhandlingar, inklusive ledningar i mark, som ska upprättas och ajourföras samt ritningarnas tillförlitlighet. Även anvisningar för ritningsbeteckningar och -numrering, lager för CAD och annan information som berör markhandlingar finns med. Relationsritningar för rörinstallationer i mark finns som original lagrade som CAD-filer. Ritningsförteckning över rörledningar i mark finns i bilaga (internt SFV). Här nedan följer en sammanfattning av redovisningarna rörande VA och El. VA, VÄRME Mark- och ledningsarbeten Se kartor sid 6 Inom respektive område har de befintliga systemen relinats eller bytts ut. Några system har tillkommit. Totalt har ca 15 km ledning förlagts/relinats med ca 670 brunnar/armaturer i markprojekten (inkl. pågående projekt för Kastellholmen) och nedan angivna byggprojekt. Byggprojekt Totalt ca 765 m ledning och 50 st brunnar /armaturer. Renoverings- och byggprojekt där bara mindre markarbeten ingått redovisas ej här. I nedanstående projekt under perioden var dock markarbetena relativt omfattande: Konsthögskolan, Markförlagda rörinstallationer runt byggnad 26. Följande system installerades: Värmeprimär-och sekundärsystem,tappvattensystem, Spilvattensystem, Dag-och dränvattesystem (med ansl. till Saltsjön). Konventionell förläggning, förläggning i Saltsjön. Totalt ca 800 m ledning och 40 brunnar/armaturer. Moderna museet, Markförlagda rörinstallationer i Slupskjulsplan, Tyghusgången och runt Arkitekturmuseet. Följande system installerades: Värmeprimär-och sekundärsystem,tappvattensystem, Spilvattensystem, Dag-och dränvattesystem(med ansl. till Saltsjön), Köldbärarsystem, Kylmedelsystem (med ansl. till Saltsjön), Brandvattenledningssystem Konventionell förläggning och förläggning i Saltsjön. Totalt ca 1900 m ledning och 100 brunnar/armaturer. Värmekulvertering, Nya och omlagda fjärrvärmekulvertar och sekundärvärmekulvertar. Totalt ca 1600 m ledning och 10 brunnar/armaturer. Markprojekt 1. Exercisplan, Dagvattensystem: Anslutning till spillvattensystemet. Konventionell förläggning. Totalt ca 145 m ledning och 16 brunnar/armaturer. 2. Slupskjulsplan, Tappvattensystemet: Med anslutning av bl.a. brandposter, WC, fartygsuttag. Spillvattensystem: Självfall- och tryckledning med anslutning av bl.a. wc, tömningsbrunnar för fartyg. Dag- och dränvattensystem: Med ansl. till Saltsjön och spillvattensystemet. Konventionell förläggning. Totalt ca 950 m ledning och 60 st brunnar /armaturer. 3. Batteriplan, inkl. Skeppsholmsbron, Svensksundsbacken, Värmeprimärsystem: Från anslutningspunkt på Blaiseholmen till mätkammare vid byggnad 3 Tappvattensystem: Från anslutningspunkt på Blaiseholmen med ansl. av bl.a. brandposter, wc, bergrum. Spillvattensystem: Med ansl. av bl.a. wc och Bergrum (självfallsledning). Dagvattensystem: Med ansl. till spillvattensystemet. Konventionell förläggning och förläggning i bro samt viss relining av spillvattensystem. 4. Östra Brobänken (inkl. område runt B21), Värmeprimärsystem: Förberedande anslutning till Uthusen 41 och 42 samt ansl. mellan boställshusen vid Långa raden (33 och 34). Tappvattensystem : Slopande av huvudledning genom byggnaderna 33 och 34 samt ny matning till Kastellholmen, anslutning av bl.a. brandposter, wc, fartygsuttag. Spillvattensystem: Självfallsledning, tryckledning med anslutning av bl.a. wc,tömnings-brunnar för fartyg samt ny anslutning till pumpstation på Kastellholmen. Renovering av pumpstationen utfördes även. Dagvattensystem: Med anslutning till Saltsjön, LODanläggningar samt till spillvattensystemet. Köldbärarsystem: Anslutning mellan Sjöreservens kasern (134) och Byggnadsdepartementet (131). Konventionell förläggning och relining samt förläggning i bro. Totalt ca 2900 m ledning och 119 st brunnar /armaturer. 5. Norra Kastellholmen, (ombyggnad kaj) Värmeprimärsystem: Förberedande anslutning till Skridskopaviljongen (211) ochkanothuset (209). Tappvattensystem : Ny matning till byggnad 208. Anslutning av bl.a. brandposter, fartygsuttag samt förberedande anslutning av bergrum. Spillvattensystem: Självfallsledning med ny anslutning från byggnad 208 till pumpstation samt anslutning av bl.a. tömningsbrunn för fartyg och förberedande anslutning av bergrum. Dagvattensystem: Med anslutning. till LOD-anläggningar samt anslutning av bergrum till Saltsjön. Konventionell förläggning samt förläggning i kajkonstruktion. Totalt ca 465 m ledning och 32 st brunnar /armaturer. 6. Södra Brobänken, Värmesekundärsystem: Rivning av anslutning till byggnad 30 (riven). Tappvattensystem:Omläggning av ringmatning samt ansl. av bl.a. brandposter. Spillvattensystem:Självfallsledning med anslutning av bl.a. bräddningsmagasin. Dagvattensystem: Med anslutning till Saltsjön via befintligt system i byggnad 26 samt anslutning till spillvattensystemet. Relining och konventionell förläggning. Totalt ca 1450 m ledning och 55 st brunnar /armaturer. 7. Tyghusplan, Värmeprimärsystem: Ny anslutning. för Torpedförrådet (104) från bergrum samt ny anslutning från Tyghuset (114) till Marketenteriet (11) Tappvattensystem:Slopande av ringmatning genom Mindepartementet (102) och Torpedförrådet samt förläggning av ny ringmatning från Tyghuset via Bergrum till Slupskjulsplan. Ny anslutning av Tyghuset och Kyrkan samt anslutning av bl.a. brandposter och café. Spillvattensystem: Självfallsledning med ny ansl. av kyrkan samt café. Dag-och dränvattensystem med ansl. LOD-anläggningar samt till spillvattensystemet. Köldbärarsystem: Ny anslutning för Marketenteriet (11) och Båtsmanskasernen (12) från Tyghuset samt förberedande anslutning av Kyrkan. Sprinklersystem: Ny anslutning till Kyrkan från Tyghuset (torrsprinklersystem). Konventionell förläggning och relining samt förläggning i bergrum. Totalt ca 1880 m ledning och 130 st brunnar /armaturer. 8. Ombyggnad kajer, Tappvattensystem: Nya anslutningar för af Chapman och flytbrygga vid kanothuset på Kastellholmen (209) Spillvattensystem: Nya anslutningar för bräddavlopp och anslutning för af Chapman. Slopande av tidigare spillvattenanslutning till Saltsjön. Dagvattensystem: Nya ansl. för dagvattenledningar till Saltsjön. Övrigt: Omläggning av signalledningar för Vattenståndsmätarhuset (22), SMHI:s mätstation för vattennivån i Saltsjön. Konventionell förläggning och förläggning i kajkonstruktion. Totalt ca 100 m ledning och 6 st brunnar /armaturer. 9. Kylvatteledning,2004 Kylmedelsystem: Förlängning av kylmedelledning från läge utanför Slupskjulsplan till nytt sjövattenintag,söder om Kastellholmen samt anslutning av Wasa museet. Sjövattenförläggning. Totalt ca 1080 m ledning och 1 st intag. 10. Kastellholmen, (ännu ej färdigställt) Förfrågningshandlingar skickades ut i april 2005.Arbetet omfattar: Värmeprimärsystem: Ny värmekulvert för anslutning av kolskjulet (205). Värmesekundärsystem: Ny värmekulvert mellan byggnad Kolskjulet och flaggkonstapelsbostället Tappvattensystem: Ny förläggning och relining av större delen av systemet. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

11 Ny matning av Kastellet (204) via stam längs kajen vid byggnad Ny anslutning för Flaggkonstapelsbostället (203) och kolskjulet (205). Ny varmvatten och varmvattencirk.kulvert från byggnad 205 till 203. Komplettering och utbyte av Brandposter. Slopande av västra anslutningen. av Skridskopaviljongen (211). Spillvattensystem: Ny förläggning och relining av större delen av systemet. Ny ansl. av Kolskjulet. Dag-och dränvattensystem: Ny förläggning av dagvatten och dränsystem för kolskjulet med anslutning till Saltsjön. Byte av dagvattenbrunnar med inkoppling till befintlig anslutning till spillvattensystemet och Saltsjön. Relining och konventionell förläggning. Totalt ca 1100 m ledning och 50 st brunnar /armaturer. Projektförutsättningar I samband med projektering av mark-och ledningsprojektet fastställdes bl.a. nedanstående förutsättningar förutom det som enligt bestämmelser gäller för motsvarande arbeten: 1. Arbetet skall utföras som renovering av befintliga system med erforderliga kompletteringar. 2. Befintliga systems lägen, dimension, ledningsfall och anslutningspunkter skall om möjligt bibehållas. 3. Anslutning mot byggnader skall avslutas ca 1m från grundmur om systemets status medger detta. 4. System som har ringmatning skall ses över och om möjligt där behov finns förändra anslutningspunkterna. Blindmatningar skall undvikas så långt som möjligt. 5. Anslutning av dagvattenbrunnar till spillvattensystemet kan ske men bör undvikas där så är rimligt. Med hänvisning till spillvattensystemets ibland dåliga ledningsfall bidrar dag-vattenanslutning periodvis till en urspolning av systemet. 6. Materialval skall följa SFV:s miljöpolicy. 7. Planera anslutningspunkter för kända framtida anslutningsbehov. 8. I samband med projekten skall ledningarnas/ armaturer nya och befintliga lägen koordinat-sättas. 9. Ventiler skall avsättas i systemen för att möjliggöra sektionering. 10. Några bräddningsmagasin för spillvattensystemet mot Saltsjön skall behållas. Detta för att undvika översvämningar i byggnader om avloppspumpstationer fallerar vid kraftiga regn. Byggnaders anslutning till rör-system i mark. Sammanställning över samtliga byggnaders anslutningar till rör-system i mark redovisas i bilaga (internt SFV) på situationsplaner och byggnad för byggnad med angivande av dimensioner och ledningsmaterial Systembeskrivning De markförlagda systemen beskrivs och redovisas mer i detalj på ritningar (bilaga internt SFV). Värmeprimärsystemet VP-(fjärrvärme) förser anslutna undercentraler inom byggnader med värmeenergi från Fortums nät. SFV äger nätet från och med Skeppsholmsbron. Energiförbrukningen mäts dels totalt dels undermätare i respektive undercentral. Värmeprimärsystemet består i huvudsak av ett omklassat hetvattensystem som kompletterats med fjärrvärmeklassade kulvertar. På Skeppsholmen är systemet utbyggt för ringmatning. Genom att det sektionerats kan flödesriktning vid behov vändas. Systemet utgörs av ett 2-rörssystem och förlagda som enkelrör- och dubbelrörskulvert, huvudsakligen i mark men också delvis i bergrum samt i några av byggnaderna. Markförlagda ledningar är försedda med kulvertkammare, en del med avstängnings- och avtappningsventiler. Värmesekundär VS- avser internt värmesystem och förser byggnaden eller närliggande byggnader med värmeenergi från undercentralen. Undercentralerna är i huvudsak 2-stegskopplade. Värmesekundärsystemet består i huvudsak av ett konventionellt värmesystem som kompletterats med kulvertar mellan några byggnader. Systemet i mark utgörs av ett 2-rörssystem och förlagda som enkelrör- och dubbelrörskulvert. Avstängning och avtappning sker inom byggnaderna. Tappvattensystem, KV-: Förser anslutna byggnader(inkl. varmvattenprod.), brandposter och uttagsposter för fartyg på Skepps -och Kastellholmarna med tappvatten från Stockholms Vattens nät. SFV äger ledningarna från och med Skeppsholmsbron. Varm-och varmvattencirkulationssystem VV-, VVC- : I undercentraler produceras varmvatten som distribueras till respektive byggnad samt i förekommande fall närliggande byggnader. I varmvattencirkulationssystemet pumpasvarmvatten från förbrukningsställe till undercentral för varmhållning av varmvattensystemet. Brandpostledningsystem (BRL-): Tappvatten och sjövatten från pumpstation förser sprinklercentraler med vatten för sprinklersystemen (SPR). Kylmedelsystem KM-: Sjövatten används som kylmedel. Intag för sjövatten sker i Saltsjön, syd Kastellholmen. Även Vasamuseet på Djurgården är anslutet till sjövattenledningen. Returledning för Skeppsholmen mynnar strax utanför kajen vid Slupskjulsplan. Köldbärarsystem KB-: Från värmeväxlarna distribuerar köldbärarsystemet kyla till f.n 7 byggnader och till Excercisplan (framtida avsättning i mark). Köldbärarsystemet är uppdelat i flera grupper och i ett kallt system (daggpunktsreglerat) och ett varmt system. Spillvattensystemet S-: Transporterar spillvatten (avlopp) från anslutna byggnader på Skepps -och Kastellholmarna till Stockholms Vattens nät, via sjövattenförlagd ledning till anslutningspunkt på Blaiseholmen. Spillvatten från Skepps -och Kastellholmarna pumpas till anslutningsledningen. Systemet är ett kombinerat system (spill- och dagvatten). Ledningarna är förlagda konventionellt och med relining. I samband med renoverings-och utbyggnadsarbeten har ledningar lagts och utgått ifrån bef. lägen / schakt. Det innebär att lednings-lutning i vissa delar är begränsad. Delar av systemet är förlagt samisolerat med tappvattensystemet. Systemet är försett med rensbrunnar, spolbrunnar och nedstigningsbrunnar. För att undvika översvämning vid kraftiga regn eller vid driftfel på pumpstationerna finns 3 st bräddavloppsanslutningar, brunnar med delvis ställbara skärmar, med utlopp till Saltsjön. Fartyg har även möjlighet att tömma avlopp direkt till spillvattensystemet via 5 st tömningsbrunnar. För anslutning av restaurangköksavlopp till spillvattensystemet finns fettavskiljare, i byggnad 9, 15, 19 och 34. Dagvattensystemet D-: Transporterar dagvatten(regnvatten) från dagvattenbrunnar/stuprör till spillvattensystemet, LOD anläggningar (LOD = Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) och till Saltsjön. Dagvattensystemet utgörs av självfallsförlagda dagvattenledningar med anslutning från dagvattensystem inom byggnader, dagvattenbrunnar/spygatter och stuprör. Ledningarna är förlagda konventionellt. Vissa delar av systemet är kompletterat med markisolering och elvärmekabel. Systemet är försett med rensanordningar i dagvattenbrunnar, rensbrunnar och spolbrunnar. För att undvika mottryck, vid kraftiga regn i den norra dagvattenledningen från Exercishuset och museerna (15) till Saltsjön är 2st bräddningsbrunnar monterade på ledningen. Bräddningsmagasin är installerad på dagvattenledningen från Tyghusplan. I första handrinner dagvattnet via dräneringsrör ut i mark, ökar flödet bräddar dagvattnet över i ansluten spillvattenledning. Dränvattensystem DRV-: Transporterar dräneringsvatten i mark till dagvattensystem och spillvattensystem. Dränvattensystemet utgörs av självfallsförlagda dräneringsledningar vid byggnaders grundmurar med anslutning. till dagvattensystemet. Ledningarna är förlagda konventionellt. Systemet är försett med rensbrunnar och spolbrunnar. Kapacitet Sammanställs i samband med projekt Energiutredning för Skepps-och Kastellholmen under 2006 och redovisas i bilaga internt SFV. Underhåll Mycket arbete krävs för underhåll och kontroll av systemen. Utdrag ur Checklista för SFV (fullständig lista i bilaga VA Rör, internt SFV): Ventiler ska motioneras, genomspolningar göras och prover tas. Tappvatten är klassat som livsmedel! Vissa arbeten måste samordnas med Brandförsvaret och några kräver särskild behörighet. Arbeten med sjövattenledningen kräver dykare och tillstånd. Arbete i kulvertkammare med hetvatten kan vara förenat med livsfara om läckage uppstår och får aldrig utföras av en person ensam. För en del arbeten krävs samordning med fjärrvärmeleverantör. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

12 Ledningar i mark. Områden som ej renoverats (Ritn. 2-G i bilagan) Ej renoverade områden Ledningssystem som ej har renoverats eller bytts ut redovisas i detalj i bilaga VA Rör, internt SFV. Tappvatten,spillvatten- och dagvattensystem inom dessa områden är förlagda tidigare än De äldsta värmesystemen är från 1975 och anges ej här. Även inom renoverade område kan betongbrunnar och röranslutningar till byggnader förlagda tidigare än 1966 förekomma. Dessa har ansetts vara i sånt skick att utbyte ej ansetts nödvändigt (tidigare reparationer) eller praktiska svårigheter har funnits med utbyte i samband med pågående projekt, som byggnadstekniska svårigheter, trafikförhållanden och avstängningsmöjligheter. Återstående åtgärder Redovisas i bilaga VA Rör, internt SFV 13 områden är markerade på kartan Av dessa kan område 2, 4,5, 7, 8, 10, 11, 12 och13 anses vara av större vikt att åtgärda och då särskilt system inom 4,10,12 och 13 som bör åtgärdas inom en 5års- åtgärda och då särskilt system inom 4,10 period. I samband med renovering av byggnader skall röranslutning. genom grundmur ses över. Anslutningsledning spillvatten till Blaiseholmen bör filmas. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

13 EL OCH TELE Allmänt En genomgripande inventering av installationer i mark genomfördes år 2000 på uppdrag av SFV. Syftet var att sammanställa och utvärdera all den information som fanns tillgänglig i olika dokument, ca 400 st allt från handskrivna A4-skisser till äldre ritningar, samt även muntlig information från drifttekniker och entreprenörer. Även nya installationer som utförts i samband med markentreprenader under senare år har förts in. All ovanstående information har sammanställts till ett femtontal ritningar i skala 1:1000 som visar övergripligt omfattning och läge för installationer som idag är i drift, undantaget är det äldre 01-nätet som till stora delar är ur drift. Handlingarna är tänkt att tjäna som hjälp för den dagliga driften samt som underlag för framtida planering. Nedanstående är ett utdrag, se f.ö bilaga El och Tele. För övrig information beträffande markhandlingar hänvisas till markbeskrivning. Områden där upprustning utförts, återstående områden Se kartor sid 6 respektive sid 12 Systembeskrivning: Kraftdistribution SFV är högspännings-abonnent inom Skepps- och Kastellholmen, 11kV mottagningsstationen är placerad i Ateljéhuset (13) på Skeppsholmen. Sex transformatorer för distribution av lågspänning finns i: Moderna museet (2 st), transformatorkiosker vid Östra Brobänken, på Kastellholmen och vid Tyghusplan samt i byggnad 13 mottagningsstation. Lågspänningsställverk är placerade i byggnad 13 och Moderna museet (15), vilka Fortum ansvarar för, och övriga i Konsthögskolan (26) och Norra fundamentet (119). Merparten av befintliga anläggningar är utförda med 4- ledarsystem, undantag är bl a Moderna Museet, Tyghuset och Sjökarteverket som är uppbyggt som 5- ledarsystem (TN-S). Vid nya anläggningar förbereds för 5-ledarsystem. Kablaget för lågspänningsnätet är delvis förlagd i rörkanalisation i mark med dragbrunnar utplacerade i området. Vid avbrott på matningar kan alternativa inkopplingar ske. Båtplatserna vid kaj har uttagsstolpar med eluttag och jordfelsbrytare för personskydd, separata energimätare för uttagen är placerade i kabelmätarskåp plint 1-19 vid kaj. Befintliga energimätare har ersatts med nya för att fjärravläsning skall kunna ske till SFV:s system. Ytterbelysning på Skeppsholmen matas från belysningscentral i resp. byggnad 13, 103 och 119. Kastellholmen från trafo-kiosk T4, denna anläggning styrs med ljusrelä för respektive central. Beträffande serviceavtal med elleverantören Fortum Energy Solutions är eldriftledare för högspänningsställverk, transformatorer och lågspänningsställverk i stationerna. Tillsyn ingår i form av besök där protokoll upprättas, samt förebyggande underhåll där så krävs. Jourtjänst (dygnet runt) ingår även i Fortum Energi. För följande stationerna har Fortum ansvar: kv mottagningsstation omfattande 11 kv ställverk, distributionstransformator T5 och 0,4 kv lågspänningsställverk inom byggnad Transformatorstation inom Moderna museet byggnad 015, omfattande distributionstransformatorer T1 och T2 samt tillhörande 0,4 kv låg-spänningsställverk. 3. Transformatorstation (kiosk) placerad vid östra Brobänken omfattande distrubutionstransformator T3 samt tillhörande 0,4 kv lågspännings-fördelning. 4. Transformatstation (kiosk) placerad på Kastellholmen omfattande distributionstransformator T4 samt tillhörande 0,4 kv lågspännings-fördelning. 5. Transformatstation (kiosk) placerad på Tyghusplan omfattande distributionstransformator T6 samt tillhörande 0,4 kv lågspännings-fördelning. Rörkanalisation Rörkanalisation i mark är utfört som kabelskyddssystem med rör av olika typer och dimensioner. Till systemet hörande dragbrunnar är till största delen av cementrör med gjutna brunnslock. Rörkanalisationen är till omfattning och sträckning utförd enligt ritning E60:01-0-G där även dragbrunnarna med resp. nummer finns redovisade. Dragbrunnarna med antal rör och rördimensioner är redovisade på separata ritningar under flik 4 i bilagan. Tele, 01-nätet Befintliga 01-nätet på Skepps- och Kastellholmen är av äldre standard då vissa delar i kabelnätet ej är funktionsdugliga. Anläggningen är bara delvis i funktion för närvarande. Vissa larmfunktioner, DUC.-slingor inklusive styrningar för och mellan apparatskåp nyttjar 01-nätet delvis i dagsläget. Styr- och regleranläggningar På Skeppsholmen finns flera styr- och regleranläggningar med egna apparatskåp: INU HONYWELL, LARMIA-SYSTEM, TAC-SYSTEM, Fjärravläsning SFV har på Skeppsholmen- och Kastellholmen installerat ett fjärravläsningssystem för automatisk insamling från energimätare för el, vatten och fjärrvärme. En leveranspunkt finns för respektive media. Varje byggnad har en enskild mediamätning, de flesta har även delmätning. Varje mätare är ansluten till en så kallad mätterminal varifrån kommunikation sker via lågspänningsnätet fram till fyra stycken s.k. koncentratorer. Från respektive koncentrator via modem är signalkabel förlagd i rörkanalisation fram till en terminalserver digi etherlite på SFV:s lokalkontor i byggnad 35. Terminalservern är ansluten till fastighetsverkets datanät. (Wan). Elnätet på Skepps- och Kastellholmen är SFV:s eget, så kommunikation kan göras över det, LPT-22C nätkommunikation, C-band. Insamlingssystemet på Skeppsholmen och Kastellholmen kommunicerar på SFV:s intranet. Ytterbelysningsanläggning Ytterbelysningsanläggning för Skepps-/Kastellholmen består av parkstoplar, pollare, väggarmaturer, strålkastare för ljussättning av fasader mm. Bedömd reservkapacitet Högspänningsställverk i mottagningsstationen: I högspänningsställverket finns i dag 1 st fack kallat H 10 i reserv för framtida utgående matning till ny transformatorstation. Kvarvarande befintlig outnyttjad transformatoreffekt: Transformatorstation T1 & T2 ca 20 % av det maximala effektuttaget Transformatorstation T3 ca 70% av det maximala effektuttaget Transformatorstation T4 ca 50% av det maximala effektuttaget Transformatorstation T5 ca 20% av det maximala effektuttaget Transformatorstation T6 ca 30% av det maximala effektuttaget Lågspänningsställverk: Reservgrupper finns i samtliga lågspänningsställverk, dock är antalet begränsat till mellan 2-4 stycken. Kanalisation: Genom ett generöst och omfattande kanalisationssystem på Skeppholmen och Kastellholmen, bestående av markrör i olika dimensioner samt dragbrunnar, skapas möjlighet att på ett enkelt sätt förlägga ledningar i framtiden mellan olika byggnader utan kostsamma schaktningsarbeten. Återstående åtgärder Redovisas i bilaga internt SFV. Det gäller även tekniska data, ritningar och andra dokument. Flertalet byggnader har frekvensstyrning av pumpar och fläktar. Ny styrkabel är installerad i rörkanalisation inom området. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

14 Trafikförsörjning och parkering 2005 Ritning T från Tyréns, reviderad av SFV SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

15 5.3 Tillgänglighet När vi i historisk tid talar om tillgänglighet till Skeppsholmen avses möjligheterna för civila att få tillträde till holmarna. Sedan 1969 finns inte längre några avspärrade områden. Tillgänglighet i vår tid är därför en fråga om kommunikationer och hur enkelt det är att ta sig till och runt på området för alla kategorier av brukare, även de med funktionsnedsättning. Trafik, kommunikationer De allmänna kommunikationerna till Skeppsholmen är idag buss 65 från Centralen och färja. Närmaste tunnelbanestation är Kungsträdgården. Höst, vinter och vår angörs Skeppsholmen av Waxholmsbolagets färja på linjen Slussen Allmänna gränd på Djurgården (se utdrag från Waxholmsbolagets hemsida nedan. Vid behov av aktualiserade tider se tidtabell för hamntrafiken på ) Sommartid angörs Skeppsholmen också av Strömma kanalbolagets färja på linjen Nybroplan Allmänna gränd. ( SL:s periodkort gäller för resa med på färjan men ej rabattkuponger. Tillgänglighet för funktionshindrade SFV antog 2004 en policy angående tillgänglighet för funktionshindrade. I policyn står att SFV som förvaltare och byggherre ska: - tillgodose kravet på tillgänglighet och samtidigt tillvarata kulturvärdena - utföra tillgänglighetsåtgärder med hög arkitektonisk kvalitet - verka för att personer med funktionshinder i ökad utsträckning ska kunna vistas inom våra besöksmål: byggnader och anläggningar, parker och trädgårdar, jord- och skogsegendomar - verka för utrymningssäkerhet för personer med funktionshinder - samverka med brukarna och handikapporganisationerna Förutsättningen för att göra Skeppsholmen och Kastellholmen tillgängliga för besökare med rörelsehinder är en utmaning. Det kuperade landskapet där bebyggelsen underordnat sig naturen, gör att grundförutsättningar för att åstadkomma full tillgänglighet är dåliga. Ambitionen blir därför att så långt det är möjligt göra lokala förbättringar. Dessa är ofta till fördel för alla människor. Under arbetet med de olika markprojekten skärptes kraven på tillgänglighetsanpassning betydligt. Flertalet entréer till offentliga verksamheter är numera rullstolsanpassade (museerna, kyrkan m.fl.) och även entréerna till flera arbetsplatser på Skeppsholmen (t ex vid Långa raden). Flera entréer har kompletterats med handledare. Handikapparkeringar finns i anslutning till verksamheterna. Vissa markytor som i de tidiga markentreprenaderna av kulturhistoriska skäl belagts med gatsten resp grus, måste successivt justeras för att fungera bättre för rullstolar. Idag används ett finkornigt krossgrus (0-8) som packas väl. Strandvägen runt Skeppsholmen liksom Kastellholmens västra strand förbättras successivt genom utjämning av marknivåer, skyddsräcken i utsatta lägen och parkbänkar/soffor med jämna mellanrum. En enstaka ramp till kajplanet vid Östra Brobänken har byggts upp vid Svensksundsvägen. Av säkerhetsskäl har man i övrigt undvikit ramper till träkajerna, som ofta är belamrade av lösa föremål, trossar mm. Busshållplatsen vid Kastellholmsbron är utformad enligt kommunens tillgänglighetskrav. En helt plan gångbro planeras till Kastellholmen, vilket kommer att göra det möjligt att nå Kastellholmens yttersta spets med rullstol. Av de tre publika toaletterna är den vid Slupskjulsplan anpassad för rullstol. Stockholms stads tillgänglighetsprojekt Entré Stockholm har kartlagt 20 lokaler på Skeppsholmen. Kulturinstitutionerna är också med i Kulturförvaltningens Tillgänglighetsguide. Tillgänglighetsprojektet Entré Stockholm Kulturförvaltningens Tillgänglighetsguide Terrängförhållandena gör det svårt att få alla entréer tillgängliga med rullstol, vilket vore önskvärt även med tanke på barnvagnar. En bekvämare trappa och handledare, som här vid Sjökarteverket, underlättar dock för många, inte bara besökare med funktionshinder. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

16 5.4 Miljö Skeppsholmen och Kastellholmen ingår i Stockholms nationalstadspark, som även kallas Ekoparken. Begreppet står för att man med ett ekologiskt synsätt ska bidra till en uthållig utveckling i Stockholm och samtidigt bevara en grön lunga med en unik blandning av natur och kultur. Nationalstadsparken sträcker sig från Skeppsholmen i väster, till Fjäderholmarna i öster och vidare upp till Sörentorp i norr. De kungliga parkerna Djurgården, Haga och Ulriksdal förenas kring Brunnsviken. Skeppsholmen utgör Nationalstadsparkens mest stadsnära del. Även om djurlivet, förutom fåglar, numera inte är särskilt rikt är området en väsentlig länk till innerstadens grönområden. Mer om Nationalstadsparken och Ekoparken finns på och på SFV:s målsättning är att vara en föregångare inom miljöområdet. För att få en trovärdighet i vår strävan certifierade vi oss enligt ISO och registrerade oss enligt EMAS år Det innebär att miljöarbetet följs upp och förbättras fortlöpande. Källsortering är införd på öarna men behöver kvalitetssäkras. Det finns sopstationer för hyresgästerna i 14 byggnader, den senaste i byggnad 38 uppfördes En sophämtning enligt Riddarholmsmodellen, dvs att en liten elbil hämtar soporna till centralt uppsamlingsställe, utreds f.n. På Kastellholmen finns en kompost för växtavfall från holmarna. En förstudie rörande solceller på tak med särskild hänsyn till den kulturhistoriska miljön pågår. Den största enskilda miljöpåverkan är energianvändningen till museerna. Här görs insatser för att följa upp och kvalitetssäkra tekniken. Trafiken är ett miljöproblem framförallt trafiksäkerhetsmässigt. Området har en hastighetsbegränsning till 30 km/tim som dock inte efterlevs av alla. Miljökontroll i samband med kaj- och markarbeten. Inför de omfattande arbeten som genomförts med att renovera och delvis bygga om kajer och mark, har miljötekniska undersökningar av omkringliggande mark och sediment utförts. Undersökningarna visade att fyllning och sediment i området innehöll hälso- och miljöskadliga ämnen i förhöjda halter, främst metaller (bly och kvicksilver) och tjärämnen (PAH). Samma föroreningar påträffades längs Skeppsholmens södra strand i samband med schaktarbeten för VA och en ny bussvändplan. Enligt miljöbalken ska schaktarbeten i förorenad mark anmälas till berörd tillsynsmyndighet. För schaktarbeten i vattenområden krävs miljödom. Därför har arbetena anmälts etappvis till Miljöförvaltningen i Stockholms stad och flera vattendomar har erhållits. I samband med schaktarbetena har beställaren haft en kontinuerlig miljökontroll på platsen. Syftet med kontrollen har i huvudsak varit att klassificera samtliga uppschaktade massor efter föroreningsgrad men även att kontrollera att entreprenören har utför sina arbeten i enlighet med anmälan och villkoren i vattendomarna. Prover på uppschaktade massor har tagits systematiskt, analyserats och klassificerats efter föroreningsgrad. Massor som uppfyllt geotekniska och miljömässiga krav har återanvänts i området. Mer förorenade massor har transporterats till av myndigheterna godkända mottagningsstationer. För att reducera spridning av föroreningar till omkringliggande vatten har schaktarbeten i sediment utförts innanför länsar av geotextil. För att kontrollera att länsarna fungerar har grumligheten i vattnet innanför och utanför länsarna kontrollerats under arbetet. Efter varje etapp har masshantering och övrig kontroll sammanställts i rapporter som delgivits berörda myndigheter. 5.5 Byggnader I samband med att SFV 1993 övertog förvaltningen av Skeppsholmen utökades det statliga byggnadsminnet. Marken och ett tjugotal byggnader fick skyddsföreskrifter utfärdade av regeringen. För Konsthögskolan uppfördes den under Byggnadsstyrelsens tid planerade stora nybyggnaden i anslutning till kasern III (26), på platsen för det gamla kokhuset som revs. Förslaget hade utarbetats av arkitekt Gösta Edberg. Samtidigt genomfördes en ombyggnad av Kasern II Båtsmanskasernen (12) för att leva upp till Konsthögskolans grafikskolas arbetsmiljökrav. Även nya Moderna museet var ett projekt som påbörjats av Byggnadsstyrelsen. Efter regeringsbeslut 1994 hölls en internationell arkitekttävling som vanns av den spanske arkitekten Raphael Moneo. Han förlade sin byggnad i backen nedanför Tyghuset som en tillbyggnad till Exercishuset (15) års tillbyggnad revs medan Exercishuset byggdes om för Arkitekturmuseum med en ny tillbyggnad mot söder. Museerna invigdes 1998, men ett par år senare bedömdes brister i innemiljön vara så allvarliga att de stängdes för renovering. Efter två års ombyggnad kunde lokalerna åter öppnas Fler byggnader har sedan 1993 rustats upp för ny användning och för förbättrad tillgänglighet. Sjöreservens kasern (136) och Badanstalten (35) har rustats upp för SFV:s fastighetsområdes- och lokalkontor. Intendenturförrådet (24) har försetts med bättre hiss, men är fortfarande ett kallförråd för kulturinstitutionerna och andra hyresgäster på ön. Amiralitetshuset (18) har fått en modern kontorsinredning med hiss. Sjökarteverket (21) har rustats för Konsthögskolans arkitekturskola och för föreningen Svensk Form. Skeppsholmskyrkan (10) har renoverats utvändigt. Kyrkan avsakraliserades 2002 och därefter har en invändig upprustning påbörjats På Skepps- och Kastellholmen, SFV:s förvaltningsenhet AB 183, finns totalt 63 byggnader, med totalt ca kvm LOA (dvs uthyrbar lokal- resp bostadsarea) och kvm BTA (bruttoarea). I tabellerna på följande sidor är byggnaderna ordnade enligt de objektsnummer som SFV övertagit från föregående förvaltare, Byggnadsstyrelsen och Fortifikationsverket, och som även återfinns på kartan på sid 2 och i historiken i del 3 av detta program. Av de tre sista siffrorna kan man utläsa om byggnaderna ligger på örlogsstationens område, nr 1-99, på örlogsvarvets område, nr eller på Kastellholmen, nr Av byggnaderna är 23 st byggnadsminnesmärkta, men betydligt fler blå -märkta. dvs med högsta bevarandevärde enligt kommunens bedömning. För mer information om enskilda byggnader hänvisas till SFV:s hemsida Våra fastigheter välj Samtliga fastighetstyper, Stockholm, Skeppsholmen Busliv och klotter är hela tiden latent och måste motverkas preventivt. Skicket på båtarna längs kajerna har stor betydelse för upplevelsen, men är även viktigt ur miljösynpunkt eftersom läckande olja och liknande snabbt kan förstöra miljön. Fartygsföreningen och båtklubben bedriver ett eget miljöarbete som samordnas med fastighetsförvaltningens (exempelvis omhändertagande av svartvatten från båttankar). Efter Flottans avflyttning har i vissa byggnader hållits en låg nivå på underhåll, dels p.g.a. osäkerhet om framtida nyttjande, dels på önskemål från hyresgästerna som därigenom haft låg hyra. Detta är dock inte långsiktigt hållbart. Byggnader som nu står inför en oundviklig upprustning är Boställshusen i Långa raden (33, 34) inkl det östra uthuset (42) samt Min- och Torpeddepartementen (102, 103). Renovering av Skridskopaviljongen (211) pågår. Förutom vandrarhemmet af Chapman är de sanitära anordningarna är inte dimensionerade för boende på båtarna. Ökad tillgänglighet kan innebära nackdelar för miljön t.ex. klotter som måste hållas efter kontinuerligt SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

17 AB183: Benämning Annan funktion/benämning genom tiderna Byggn.år Om- /tillbyggnad Arkitekt/ konstruktör Statligt byggnadsminne med skyddsföreskrifter Vårdprogram Klass enl SSm Nuv. användning Hyresgäster 2005 LOA m 2 BRA m 2 BTA m 2 3 Högvakten högvaktsbyggnaden , 1958, C Apelquist, SBM Vpr fastst blå Kontor mm. Skärgårdsstiftelsen V Ringheim, Uthus t Amiralitetshuset (restaurang Krogkonst) 1878, 1957, 1995 grön Restaurang Frantzens hotell & rest Skeppsholmskyrkan Karl Johans kyrka 1842 F Blom SBM exteriör och Vpr, blå Samlingslokal Disp ej fastst. 11 Marketenteriet markan , 1995 gul Kontor Bokförl.Max Ström/Leo Båtsmanskasernen kasern II, Konsthögskolan (KKH) , F Blom, V Ringheim, SBM exteriör och Vpr, blå Undervisning, ateljéer KKH, sedan , 1988 P Hedqvist, ej fastst. 13 Ateljéhuset marinlottahuset, skolpaviljongen , 1922, 1958, SBM Vpr, blå/grön Utställningar KKH, sedan , 1987, 2004 (Galleri Mejan) ej fastst. 14 Arresten , 1921 blå MM del Exercishuset Arkitekturmuseet , 1881, 1883, F Blom, V Ringheim, SBM Vpr fastst. blå Museum, sedan 1957 AM ingår 1913, 1917, 1957, PO Olsson, (2004) nedan 1975, 1998 R Moneo 15 del Arkitekturmuseet se ovan grå AM ingår nedan 15 del Moderna Museet se ovan grå MM och AM/NaM/SFV Prästgården stenkrogen, sjöreserven, skolhuset , 1865, , 2001 XX, F Blom, V Ringheim, SBM exteriör och Form/MM VPr ofullst blå Kontor MM kontor Kasern nedbrunnen 1991 nedbrunnen (546) 18 Amiralitetshuset kasern I, matroskasernen , 1758,1794, XX, Tessin, Cronstedt, SBM Vpr blå Kontor STF AB huvudkontor , 1953,1997 F Blom ej fastst. 19 Hantverkskasernen (vandrarhemmet) , 1945, 1958, F Blom, GA Blom, blå Vandrarhem STF/Frantzens Vattentorn? blå Sjökarteverket (tidigare byggnader:holmskepparens , 1938, 1964, V Ringheim, SBM exteriör och blå Undervisning KKH sedan , 2002 boställe, värdshuset Tuppen) /Svensk Form Utställning mm 22 Vattenståndsmätarhus 1680 blå SMHI Kompasskontrollhus instrumentkontrollbyggnad, 1854 grön Kontor Stiftelsen Norden instrumentverkstad 24 Intendenturförrådet arméns intendenturförråd , 1958 J E Carlberg, SBM exteriör och Vpr, blå Kallförråd ett flertal hyresgäster ej fastst. 25 Kokhus 1883 rivet del Kasern III ,1995 C F Adelcrantz, Vpr, blå Undervisning, ateljéer KKH ingår V Ringheim, nedan ej fastst. 26 del Konsthögskolan 1995 G Edberg grå Undervisning, ateljéer KKH Annex t Kasern III 1943 rivet Kasernslöjden? 2005 grön KKH Kasernbefälhavarens boställe husmorsbostaden, kökspersonalbyggnaden, personalbyggnad ?, 196? blå Bostäder 2 lgh Rustkammaren 1943 riven 2003 (84) 31 Sjövärnskåren 1943 grå Kontor. SFV Utbildningslokal 32 Sjökrigsskolan kanslihus , 1947, 1983 A F Nyström, SBM exteriör och blå Undervisning mm Nordregio Långa raden barackerna, drabanthusen, Tessin dy, P Westrell SBM exteriör och Vpr pågår blå Kontor Statens Kulturråd (Västra boställshuset) amiralshusen, generalshusen (klart 2005) 34 Långa raden barackerna, drabanthusen, ,1721,1755, Tessin dy, P Westrell SBM exteriör och Vpr pågår blå Bostäder/ 5 lgh/ (Östra boställshuset) amiralshusen, generalshusen (klart 2005) Sjöoff.sällsk.sedan 1849 Sjöofficersmässen 35 Badanstalten grovsmedja, kokhus, kok- och badhuset , 1871, 1922, J E Carlberg, F Blom, V blå Bostäder/ 2 lgh/ , 2001 Ringheim, SFV Förvaltn omr Skeppsh Kontor 36 Kallbadhusets paviljong boställshuset , 1938, 2001 F Blom, SBM grön Sommarcafé Skeppsholmsgården SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

18 AB183: Benämning Annan funktion/benämning Byggn.år Om-/tillbyggn Arkitekt/ konstruktör Statligt byggnadsminne med skyddsföreskrifter Vårdprogram Klass enl SSm Nuv. användning Hyresgäster 2005 LOA m 2 BRA m 2 BTA m 2 37 Omformarstation grön Sophus uppfört på pl f äldre hus, se nr G Edberg Ark.kontor grå 40 Uthus till Kasern III 1919 gul Kanotkl.Strömstararna Uthus V. boställshuset (äldre uthus har funnits på platsen) V Ringheim grön Musikstudio Benny Andersson Prod.AB Uthus Ö. boställshuset (äldre uthus har funnits på platsen) 1875 grön Garage/förråd 5 pl Svensksund-stenen 52 Vega-stenen upprustad Kajsa Rultas Pump upprustad Styckekranen Nedbrunnen SBM inkl konstr blå 1978, återuppförd /82, Råseglarhuset urspr 2 hus: (torke)badstugan, tackelbod, nagelbod 102 Mindepartementet fastagekällare, drevbod 1735 ca , 1697, 1738, 1748, 1854, 1884, , 1851, 1874, 1917, 1928, , 1900, 1930, 1944 SBM blå Holm P/Dykarkl/Ahlström E XX, F Blom m fl blå/gul Ateljéer Kulturförv Sth Torpeddepartementet torpedöversynsverkstad. (Murar t fd V Ringheim- AF Medberg blå Teater/hantv/(UC) Moderna Danst./Pille Repm/SFV FD2 artillerigården fr 1730) 104 Torpedförråd grön Museum, Östasiatiska SMVK Uthus Lusknäppen (museet) Sophus Radioskolan 1919 riven 111 Oljeförråd Förråd/sophus Tyghuset repslagarbanan, drabantstallet, "Lejonkulan" f. Fredrik I:s lejon, tacklagebod, Östasiatiska museet 1663 brand 1676, 1704, 1728, 1737, 1740, 1744, 1829, 1858, 1917, 1963 Tessin dy, GA Blom, PO Olsson SBM blå Museum, Östasiatiska sedan 1963 SMVK Kanonverkstaden , 1994, 2006 gul KKH/MM Norra fundamentet norra fundamentshuset, , 1901, 1916 Hårleman, SBM exteriör och blå Undervisning/ Skeppsholmsgården/SFV V Ringheim galärinventariekamrarna (soprum) FD2 120 Södra fundamentet södra fundamentshuset, , 1877, 1890, Hårleman, F Blom, SBM exteriör och blå Undervisning Skeppsholmsgården V Ringheim galärinventariekamrarna 128 Annex t rivet Västra varvskansliet mönstersal , trähus , , 1864 C Apelquist, SBM exteriör och VPr fastst. blå Arkitekturmuseet V Ringheim, befälhavande amiralens ämbetshus 130 Östra varvskansliet blockmakarverkstad , 1864 C Apelquist, SBM exteriör och Vpr ofullst blå Ateljéer KKH V Ringheim, wakthuset, varvschefens kansli 131 Byggnadsdepartementet , 1958, 1973, V Ringheim blå Kontor/Ateljéer SFV FD2/KKH Sanitetsbyggnad 2003 grön Kontor SFV, FD Sprutbod 1926 grön Sjöreservens kasern , 1974, 1998 grön Kontor SFV, FD Beckborg grön Årboden 1865 grön Förråd gul Klockstapeln Skeppsholmsbron tidigare broar: 1645, , 1917, 1923, 1951, 1983, 1997 G de Geer, O E Carlsund 182 Högvaktens skyddsrum 183 Sjöreservens skyddsrum ingår i 183:15, Arkiv NaM Splitterskyddsrum 185 Pumpstation SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

19 Kastellholmen AB183: Benämning Annan funktion/benämning Byggn.år Om-/tillbyggn Arkitekt/ konstruktör Statligt byggnadsminne med skyddsföreskrifter Vårdprogram Klass enl SSm Nuv. användning Hyresgäster 2005 LOA m 2 BRA m 2 BTA m Hantverksbostället sjukhuset, skeppsgossekasernen, bostället Underofficersbostället fd karantänsbyggnad flyttad från Djurhamn, Nya kasern- och sjukhusbyggnaden, bostället , 1789, 1878, 1999 XX, V Ringheim blå Bostäder 13 lgh , 2000 grön Bostäder 9 lgh Flaggkonstapelbostället I slutet av 1800-t värdshuset "Blåsut" , 2006 C Apelquist, grön Bostäder 2 lgh V Ringheim med lusthus/kajutor. bostället Kastellet Södra rundelen och Corps de gardet F Blom,C Meijer SBM blå Föreningslokaler Försvarsmakten Tidigare kastell fr Kolskjulet Kolboden F Blom SBM exteriör och Vpr, blå Förråd SFV FD ej fastst. 206 Kruthus 1913 grön 207 Kruthus Fosforförråd 1849 grön Fosforförrådet Ammunitionsförråd, Sjövillan grön Kontor Hot management AB Kanothuset 1942 gul Föreningslokaler Birka Båtklubb Skyddsrum 211 Skridskopaviljongen Musikpaviljongen A E Melander SBM exteriör och Vpr, blå ej fastst. 212 Uthus Hantverksbostället 1916 Bostadskomplement Uthus 1840 grön Bostadskomplement Hantverksbostället 214 Uthus o tvättstuga t underoff.bost grön Bostadskomplement Källare Hantverksbost. riven 2000 Bostadskomplement 216 Uthus till underoff.bost. Och Flaggkonst.bost grön Bostadskomplement Kastellholmsbron äldre broar 1650, 1674, 1818, Kajer Totalt: Skeppsholmskyrkan eller Karl Johans kyrka (10) invigdes Den ritades av Fredrik Blom i nyantik anda inspirerad av Pantheon i Rom, men också av Trefaldighetskyrkan i Karlskrona. Kyrkan är kanske det bästa bevarade exemplet på Fredrik Bloms innovativa byggnadsteknik. Den avsakraliserades Intendenturförrådet (24), byggt ca 1730 som magasin för statens spannmålsräntor, arrenden och andra avgifter som erlades in natura, är den enda byggnad i sitt slag i Stockholm som har bevarats nästan intakt sedan byggnadstiden. Det är också den enda bevarade monumentalbyggnaden av J. E Carlberg ( ), stadsarkitekt i Stockholm. Kastellet på Kastellholmen (204) byggdes sedan dess föregångare flugit i luften i juni 1845 efter ett misslyckat experiment med ammunition. Det ritades av C Meijer, ingenjörsöverste, och Fredrik Blom, arkitekt och överste i Flottans mekaniska kår. Örlogsflaggan har vajat här sedan 1600-talet, numera hissas den av värnpliktiga från Livgardesdragonerna vid Lidingövägen Kallbadhusets paviljong (36) hör till de mer oansenliga SBM-märkta byggnaderna. Den uppfördes 1846 som en del av flottans bad- och siminrättning (av F. Blom) byggdes den om helt och blev bostad. Paviljongen, det enda som är kvar av badhuset, som revs sedan bad förbjudits på holmarna 1923, nyttjas nu som café sommartid. SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)

20 Befintlig lokalanvändning 2005 SFV. Skeppsholmen och Kastellholmen, Stockholm. Förvaltningsprogram. April (24)