Årsrapport 2005 Patientnämnden i Stockholms län

Transkript

1 Årsrapport 2005 Patientnämnden i Stockholms län Färre klagomål under sommaren sänkte ärendeantalet med 7 % ärenden inkom 2005, vilket ligger i nivå med budget. Kraftig ökning av efterfrågan på statistik från nämnden. Patientsäkerhetsaspekter finns i många ärenden. Fler ärenden rör de yngsta patienterna. Inom primärvården ökar inte längre problem med tillgänglighet och valfrihet. Största antalet ärenden inom akutsjukvården avser internmedicin och ortopedi. Problem med tillgänglighet ökar. Antalet ärenden inom cancersjukvården ökar. 14 % av ärendena avser psykiatri, vilket är en mindre ökning. Oenighet om lämplig behandling dominerar. Tandvårdsärendena har minskat med 17 % och gäller fortfarande avgifter och garantier. Aldrig tidigare har så många tvångsvårdade patienter inom psykiatrin haft stödperson.

2 ANTALET PATIENTÄRENDEN 2005 Till Patientnämnden kan patienter och anhöriga kostnadsfritt vända sig när det uppstått problem i kontakterna med all offentligt finansierad hälso- och sjukvård såväl landstings-, kommunalt som privat driven samt folktandvården och privata tandhygienister i Stockholms län. Patientnämndens förvaltning har under år 2005 hanterat ärenden, vilket är en minskning med 7 % jämfört med föregående år. Detta beror främst på att vården under sommaren 2005 fungerade osedvanligt väl. Nämnden hade dock planerat för ärenden. Ett ärende avser en patient och innehåller i många fall flera vårdtillfällen. Majoriteten av ärendena avser landstingsfinansierad hälso- och sjukvård, 491 ärenden avser tandvård och 89 kommunal hälsooch sjukvård. Om mängden ärenden ställs i relation till den vård som producerats under 2005, exempelvis cirka vårdtillfällen i sluten akutsjukvård, cirka 2,8 miljoner läkarbesök i primärvården och drygt 1,3 miljoner besök inom folktandvården står det klart att klagomålen till Patientnämnden är förhållandevis få. Antalet ärenden i relation till länets befolkning uppgår till 2,5 per innevånare. Kraftig ökning av efterfrågan på statistik från nämnden Nämndens ärenden registreras sedan 1993 systematiskt i en databas. Denna har därvid tillförts flera tusen ärenden varje år. Med hjälp av detta material skickas årligen en rapport med sammanställning av föregående års samtliga ärenden med kommentarer till berörda sjukhus, Stockholms läns sjukvårdsområde, geografiska beredningar, tandvården, stadsdelsnämnder och övriga kommunala nämnder m fl. Från och med 1999 års verksamhet lämnas dessutom rapport till Socialstyrelsen, landstingsstyrelsen, revisorerna, hälso- och sjukvårdsutskottet m fl. Vid sidan av de många årsvisa rapporter, som skickas ut har den spontana efterfrågan på speciell statistik ökat under 2005 från 30 till 139 framställningar. Det gäller främst primärvård, psykiatri och specialistvård. Detta är ett klart trendbrott och visar på ökat intresse för kvalitetsutveckling från vårdens sida. Det är särskilt glädjande att bl a enheter som tidigare haft många ärenden hos nämnden numera följer statistiken månadsvis. Patientsäkerhetsaspekter finns i många ärenden Patientsäkerhetsaspekter finns med i många av nämndens ärenden avseende alla former av hälso- och sjukvård och på alla nivåer. Dessa ärenden rör inte enbart medicinsk behandling utan även brister i bemötande, information och kommunikation, administration, tillgänglighet och omvårdnad. I de utredningar som genomförs uppmärksammas bakomliggande problem och faktorer och nämnden har många gånger kunnat bidra till att rutiner i vården förbättrats, vilket i sin tur lett till ökad patientsäkerhet. Detta ligger helt i linje med vad som anges i Patientnämndens reglemente, fastställt av landstingsfullmäktige. I reglementet, 9, ges nämnden i uppgift att verka för att sådana förhållanden som kan innefatta risker för felaktig eller otillfredsställande vård eller behandling uppmärksammas av ansvariga nämnder och förvaltningar. Fler ärenden rör de yngsta patienterna Nämndens ärenden avser 63 % kvinnor och 37 % män, vilket är ungefär samma fördelning som föregående år. I den allra yngsta åldersgruppen, 0-9 år, förekommer dock fler pojkar än flickor.

3 Av nämndens samtliga ärenden 2005 har 366 berört barn och ungdomar upp till 19 års ålder, vilket utgör cirka 8 % av samtliga ärenden. Detta innebär en ökning jämfört med föregående år, då nämnden hanterade 339 ärenden rörande denna åldersgrupp. För den allra yngsta gruppen, 0-9 år, ses en ökning i antalet från 116 under 2004 till 146 under För åringar ligger antalet kvar på cirka 220 ärenden. Den största ökningen för åldersgruppen 0-9 år avser primärvården, där ärendena mer än fördubblats mellan åren. Majoriteten av ökningen avser problem med tillgänglighet. Mindre ökningar ses också när det gäller behandling och bemötande. Inom primärvården ökar inte längre problem med tillgänglighet och valfrihet Under de senaste fyra åren har ärenden rörande tillgänglighet och valfrihet ökat i primärvården. Denna trend är nu bruten och problem med såväl tillgänglighet som valfrihet har minskat under år Det tycks vara lättare att komma fram till sin vårdcentral på telefon. En tydlig förbättring har också skett vad gäller lång väntetid för läkarbesök. Enligt nämndens statistik har även patientens rätt att välja husläkare förbättrats. Största antalet ärenden inom akutsjukvården avser internmedicin och ortopedi Under 2005 mottog nämnden ärenden avseende vård vid akutsjukhus, vilket är 58 ärenden färre än under Andelen av nämndens totala ärendemängd som avser akutsjukhusen är dock densamma, 23 %. Behandlingsproblemen är som tidigare mest frekventa och utgör 48 % av samtliga akutsjukvårdsärenden. Därefter följer synpunkter på tillgänglighet med 17, bemötande med 10 och juridik med 8 %. Ekonomi och administration utgör 7 respektive 5 % av ärendena. Jämfört med 2004 innebär detta att problem med tillgängligheten ökat medan ärenden som avser behandling minskat. För övriga problemområden ses inga nämnvärda skillnader. Under 2004 behandlade nämnden 144 ärenden rörande tillgänglighetsproblem vid akutsjukhusen. Dessa ökade under 2005 till 185. Av dessa avser 131 lång väntetid för besök och behandling, 18 inställda operationer och 13 telefontillgänglighet. Tillgänglighetsproblemen är ojämförligt vanligast inom ortopedispecialiteten och utgör där 36 % av ärendena. För övriga specialiteter uppgår dessa ärenden till cirka 15 %. Antalet ärenden inom cancersjukvården har ökat Ärenden som rör patienter med cancersjukdomar har ökat med en tredjedel i förhållande till de närmast föregående åren. Jämfört med den totala ärendemängden har en större andel kontakter med nämnden tagits skriftligen, vilket tyder på att dessa ärenden genomsnittligt är av allvarligare art. Huvuddelen av ärendena, 62 %, avser akutsjukvården. Därtill kommer 21 % som avser primärvården. Därutöver förekommer enstaka ärenden inom flertalet vårdtyper. Det vanligaste problemet, 36 % av ärendena, är relaterat till behandlingen, även om andelen minskat sedan föregående år. Tillgänglighetsärendena har däremot ökat från 8 till 14 %. Här avses främst lång väntetid för besök och behandling. 14 % av ärendena avser psykiatri, vilket är en mindre ökning Psykiatrisk vård innefattar i denna rapport allmänpsykiatri, beroendevård samt barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Det sammanlagda antalet ärenden som rör den psykiatriska vården år 2005 uppgick till 670, vilket är en ökning med 21 ärenden jämfört med Dessa ärendens

4 andel av samtliga anmälningar till Patientnämnden under året uppgick till 14 %. Andelen har legat runt % de senaste åren. I stora drag ter sig den statistiska bilden likartad med föregående år. 188 av totalt 670 ärenden, d v s 28 %, handlar om att man inte tycker sig erhålla den behandling man borde få, eller har rätt till som det ofta sägs. Andra behandlingsärenden rör problem med biverkningar av neuroleptika, inte minst problem med viktökning, samt om att de nonchaleras eller inte följs upp. Vad gäller patienträttsliga ärenden, 23 %, har frågorna rörande tvångsvård ökat. Problem med tillämpningen av valfrihetsregler är en återkommande fråga. I 13 % av ärendena har man blivit illa bemött. Tandvårdsärendena har minskat och rör fortfarande främst avgifter och garantier Totalt 491 klagomål och förfrågningar rör tandvården vilket utgör 10 % av nämndens totala mängd ärenden. I jämförelse med tidigare år är det en minskning med 17 %. Det dominerande problemområdet när det gäller tandvårdsärenden rör ekonomi med 58 %. Behandling, 16 %, och rådgivning/information/hänvisning, 12 %, är de två områden som kommer därnäst i storleksordning. De ekonomiska ärendena har i huvudsak handlat om garantier och avgifter. Behandlingsfrågor rör mestadels ärenden som har anknytning till ekonomiska frågor och/eller till Patientförsäkringen (PSR) och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Ärenden som rör rådgivning/information/hänvisning visar på att det är många som hör av sig till nämnden för allmän information gällande avgifter, rättigheter, subventionerad tandvård m m. Barn och ungdomstandvården utgör 8 % av den totala mängden tandvårdsärenden, vilket är samma nivå som föregående år. Oftast handlar de om avslag på den kostnadsfria tandregleringen. Nämnden har under året upprättat ett fortlöpande avtal med Sveriges Tandhygienistförening. Detta innebär att nämnden fortsättningsvis ska handlägga även ärenden som rör de tandhygienister som arbetar inom den privata tandvården. Aldrig tidigare har så många tvångsvårdade patienter inom psykiatrin haft stödperson Patientnämnden har sedan 1992 enligt lag skyldighet att förordna stödperson till patienter som tvångsvårdas enligt LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) eller LRV, lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Den 1 juli 2004 trädde den nya smittskyddslagen (2004:168) i kraft, vilket innebär att även patienter som isoleras enligt smittskyddslagen har rätt till stödperson. Stödperson är frivillig och utses endast om patienten själv önskar detta. Under stödpersonsverksamhetens första år, 1992, utfärdades 181 förordnanden. Detta har sedan dess varit rekord fram tills 2004 då 206 förordnanden utfärdades. Under 2005 kvarstod den höga nivån och 205 stödpersoner förordnades. Lägger man till löpande förordnanden kan konstateras att så många patienter som nu aldrig tidigare haft stödperson. Orsakerna till ökningen kan vara flera. Vårdtiden för dömda patienter har ökat. Patientnämnden har intensifierat sin information.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT OM ÄRENDEN HOS PATIENTNÄMNDEN... 3 STATISTIK FRÅN OLIKA KLAGOINSTANSER... 4 PROBLEMOMRÅDEN PATIENTNÄMNDEN I STOCKHOLMS LÄN... 5 KÖNS- OCH ÅLDERSFÖRDELNING... 5 PATIENTSÄKERHET... 8 ÄRENDEN PER PROBLEMOMRÅDE ADMINISTRATION BEHANDLING BEMÖTANDE EKONOMI INFORMATION JURIDIK OMVÅRDNAD RÅDGIVNING/INFORMATION/HÄNVISNING SAMVERKAN TILLGÄNGLIGHET ÄRENDEN PER VERKSAMHET AKUTSJUKHUS GERIATRIK KOMMUNAL VÅRD PRIMÄRVÅRD PSYKIATRISK VÅRD HABILITERING SPECIALISTVÅRD UTANFÖR AKUTSJUKHUS TANDVÅRD SÄRSKILDA REDOVISNINGAR AMBULANSSJUKVÅRD BARN OCH UNGDOMAR LÄKEMEDELSÄRENDEN VÅRD VID CANCERSJUKDOMAR PATIENTNÄMNDENS FÖREBYGGANDE ARBETE INFORMATIONSSPRIDNING...49 BETÄNKANDEN OCH MOTIONER PRINCIPÄRENDEN STÖDPERSONSVERKSAMHETEN BAKGRUND TILL PATIENTERS RÄTT TILL STÖDPERSON FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TVÅNGSVÅRD OCH ISOLERING FÖRORDNANDE AV STÖDPERSON AVSLUTANDE AV STÖDPERSON JÄMFÖRELSE MELLAN 2004 OCH STÖDPERSONERNAS BAKGRUND PATIENTNÄMNDENS VERKSAMHET FÖR STÖDPERSONERNA STÖDPERSONSFÖRENINGEN PSYKIATRIPROJEKTET FRAMTIDEN FÖR STÖDPERSONSVERKSAMHETEN... 60

6 2 Bilagor 1. Patientnämnden i Stockholms län och dess uppgifter 2. Problemområden 3. Lag om patientnämndsverksamhet m m 4. Utdrag ur lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård 5. Utdrag ur lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård 6. Utdrag ur smittskyddslagen (2004:168) 7. Frågeformulär planering av vården i allmänpsykiatri 8. Kvalitetsrapport vid avslutade stödpersonsuppdrag Diagram 1. Antal ärenden hos PSR, HSAN, PaN och Lex Maria Antal ärenden per problemområde Antal ärenden per problemområde för kvinnor och män Antal ärenden fördelade på ålder och kön Antal ärenden per problemområde i primärvården Antal ärenden per problemområde vid akutsjukhusen Antal ärenden per problemområde i tandvården Nationell statistik per problemområde i Stockholms län med tabellbilaga

7 3 ALLMÄNT OM ÄRENDEN HOS PATIENTNÄMNDEN Patientnämndens förvaltning har under år 2005 hanterat ärenden från patienter och anhöriga. Ett ärende avser en patient och innehåller i många fall fler än ett vårdtillfälle. Majoriteten av ärendena avser hälso- och sjukvård, 491 ärenden avser tandvård och 89 kommunal vård. Om mängden ärenden ställs i relation till den vård som producerats under 2005, exempelvis cirka vårdtillfällen i sluten akutsjukvård, cirka 2,8 miljoner läkarbesök i primärvården och drygt 1,3 miljoner besök inom folktandvården står det klart att klagomålen till Patientnämnden är förhållandevis få. Den vård som bedrivs har mestadels hög kvalitet och vårdpersonalen gör goda insatser i situationer som många gånger är synnerligen påfrestande. Patientnämnden är den klagoinstans som mottagit flest ärenden även om allt missnöje med vården inte kommer till nämndens kännedom. Missnöje kan även kanaliseras och lösas inom vården eller av andra klagomålsinstanser. I information från landstinget och kommuner/stadsdelar om klagovägar framhålls att den som vill framföra missnöje i första hand skall försöka reda ut problemen direkt med berörd personal eller verksamhetschef. Andra alternativ är att vända sig till chefläkaren eller medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. När man inte lyckats klara ut problemen i direktkontakt med berörd, eller av någon anledning inte vill göra detta, har man möjlighet att vända sig till Patientnämnden. Nämnden utgör en från vården fristående och opartisk instans som patienter och anhöriga kan vända sig till när det uppstått problem i kontakterna med all offentligt finansierad hälso- och sjukvård (privat, kommunal och landstingskommunal) samt folktandvården och även viss privat tandvård. Se även i bilaga 1 om Patientnämndens uppgifter och handläggning av ärenden. Patientnämndens ärenden utgör en viktig kunskapskälla som underlag för kvalitetsförbättringar i vården. Andra sådana kunskapskällor är anmälningar till Patientförsäkringen (PSR), Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) samt anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sara liksom avvikelserapporter, resultat från patientenkäter, kvalitetsregister m m. Se även nästa avsnitt om Statistik från olika klagomålsinstanser. Ärendedatabasen Vårdsynpunkter ger skräddarsydd statistik Patientnämndens ärenden registreras i ärendedatabasen Vårdsynpunkter som varit i bruk sedan I bilaga 2 beskrivs vilka variabler som registreras. Systemet är användarvänligt och flexibelt och kan enkelt anpassas till förändringar i vårdens organisation. Statistiken används bland annat som underlag för årsrapporterna till Socialstyrelsen samt i rapporter till vårdgivare. Det har blivit alltmer vanligt att såväl Beställare Vård som enskilda vårdgivare efterfrågar statistik som kan skräddarsys efter önskemål, till exempel per sjukhus, kommun, stadsdel, enhet m m. Under 2005 har önskemålen om sådan statistik ökat mycket kraftigt. Ärenden och klagomål 89 % av alla ärenden avser synpunkter på och missnöje med vården. 11 % avser rådgivning/information/hänvisning där klagomål på vården inte framkommit. Ett ärende kan ibland innehålla synpunkter på flera vårdgivare eller fler synpunkter på samma vårdgivare. Två olika synpunkter kan vid behov registreras i samma ärende. Det gör att antalet synpunkter blir fler än antalet ärenden. 438 av de ärenden som avser synpunkter på

8 4 vården innehåller två olika klagomål. De utgör 10 % av alla klagomål, vilka allt som allt uppgår till En genomgång av statistiken med och utan de ovan nämnda 438 klagomålen visar minimala skillnader vad gäller fördelning av klagomål på variabler som problemområde, delproblem, vårdtyp och specialitet. Av den anledningen redovisas genomgående i rapporten antalet ärenden, vilket förenklar jämförbarheten med föregående år. I de lokala rapporterna till respektive vårdgivare kommer samtliga klagomål/synpunkter att redovisas. Statistik från olika klagoinstanser År 2003 År 2004 År PSR HSAN PaN Lex Maria Diagram 1 Jämfört med övriga klagoinstanser handlägger Patientnämnden ett stort antal ärenden, vilket framgår av figuren ovan. Den minskning av antalet ärenden som nämnden erfarit under 2005 ses även hos flera av de övriga instanserna. Patientförsäkringens ärenden minskade till 1 799, anmälningarna till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ökade med några ärenden till 860 och anmälningarna enligt Lex Maria minskade med 9 % till 229 ärenden. De som kontaktar Patientnämnden informeras om de olika klagomålsinstansernas uppdrag. Dessa skiljer sig ju åt och det är den enskilde som väljer instans. Det är vanligt att man inte önskar anmäla någon personal till HSAN utan snarare vill ha Patientnämndens hjälp att peka på problemet så att vården kan vidta åtgärder för att förhindra att andra ska drabbas av någon risk eller olägenhet. Nämnden har en funktion som problemlösare för enskilda individer, men också för grupper av patienter genom att problemområden och systemfel identifieras och återförs till vården där de utgör underlag för förbättringar. Nämnden kan även uppmärksamma vården på problem och föreslå förbättringar och därigenom bidra till en positiv kvalitetsutveckling. Ofta framhåller anmälare att en viktig anledning till att man kontaktar nämnden är att man vill förhindra att den negativa upplevelse man själv varit med om ska drabba andra. Då vården genomgår omstruktureringar, omorganisationer och förändringar upplever många människor sig vilsna och söker en instans att vända sig till för att få svar på frågor om bl a regler och rättigheter. Patientnämnden är en av flera instanser som enskilda kan vända sig till för att erhålla korrekt information och få förslag på konstruktiva lösningar av problem som uppstått.

9 5 Problemområden Patientnämnden i Stockholms län Patientnämndens ärenden registreras i tio så kallade problemområden och inom dessa ett antal delproblem. Samtliga framgår av bilaga 2. Problemområdet rådgivning/information/hänvisning används vid allmänna förfrågningar, d v s när inga klagomål framförs. Kvalitetsproblem i vården som föranlett nämnden att föreslå förbättringar beskrivs i avsnittet Principärenden under Patientnämndens förebyggande arbete. Ärenden per problemområde År 2003 År 2004 År Beha Bemö Tillg Omvå Samv Ekon Juri Inf o Adm Rådg Diagram 2 Som framgår av figuren ses, trots att antalet ärenden minskat något från 2004 till 2005, ökningar i antalet anmälningar för tre problemområden. Dessa utgörs av tillgänglighet som ökat från 606 till 667 ärenden, omvårdnad från 75 till 99 och samverkan från 37 till 47 ärenden. Övriga problemområden har minskat med mellan 5 och 20 %. I avsnittet Ärenden per problemområde beskrivs de olika problemområdena mer ingående. Köns- och åldersfördelning Patientnämndens ärenden 2005 avser 63 % kvinnor och 37 % män. Det är ungefär samma förhållande som Ärendenas fördelning på åldersgrupper för 2004 och 2005 framgår av nedanstående tabell. Åldersgrupper Antal ärenden totalt per åldersgrupp Som framgår har antalet ärenden ökat i den yngsta och den äldsta åldersgruppen. Andelarna förhåller sig dock till varandra på ungefär samma sätt som under Majoriteten av anmälningar finns i gruppen år, vilket huvudsakligen beror på den vida gruppindelningen.

10 6 Ärenden rörande kvinnor respektive män per åldersgrupp Som framgår nedan ses inga nämnvärda skillnader rörande åldersfördelningen för kvinnor och män kan mellan åren 2004 och Åldersgrupper Ärenden angående kvinnor fördelade per åldersgrupp, % Ärenden angående män fördelade per åldersgrupp, % I den yngsta åldersgruppen är andelen pojkar något större än andelen flickor. Dessa ärenden anmäls främst av barnens föräldrar. Andelen män är något större än andelen kvinnor i gruppen år, medan det motsatta gäller i den äldsta åldersgruppen. Könsfördelning inom respektive åldersgrupp Som framgår nedan är andelen kvinnor större än andelen män i alla åldersgrupper utom i den yngsta, där andelen pojkar är större, under båda åren. De största förändringarna mellan åren ses i den yngsta och den äldsta gruppen. I såväl den yngsta som den äldsta gruppen har flickornas/kvinnornas andelar ökat något, vilket innebär att pojkarnas/männens andelar minskat. Åldersgrupper Andel kvinnor inom resp åldersgrupp, % Andel män inom resp åldersgrupp, % Problemområden per kvinnor och män Kvinnors och mäns synpunkter fördelar sig tämligen likartat mellan olika problemområden. Behandlingsrelaterade problem är vanligast för båda könen och förekommer i runt 30 % av ärendena. Skillnader ses framför allt beträffande bemötande och tillgänglighet. Kvinnor klagar något mer på bemötande (13 %) än män (10 %), medan män klagar något mer på tillgänglighet (15 %) än kvinnor (13 %). Jämfört med 2004 innebär detta ungefär samma nivåer för bemötandeärendena samt en förskjutning mot en större andel tillgänglighetsärenden som är mest tydlig för männen.

11 7 Problemområden per åldersgrupp Som föregående år utgör problem med behandling den största andelen av klagomålen för samtliga åldersgrupper och ligger i genomsnitt på 30 %. De största andelarna behandlingsärenden ses i de yngsta åldersgrupperna med 43 % i gruppen 0-9 år och 37 % för åringar. I gruppen år har 30 % klagat på behandlingen och för de två äldsta grupperna ligger andelarna runt 25 %. Andelen klagomål på tillgänglighet ligger på 14 % för samtliga åldersgrupper. Den är högst i den yngsta gruppen (21 %) och lägst i gruppen 10 till 19 år (11 %). Därefter ökar andelen med stigande ålder och utgör 18 % av samtliga ärenden i den allra äldsta gruppen. Andelen klagomål på bemötande ligger på 12 % för samtliga åldersgrupper men varierar mellan 9 och 16 %. Andelarna är högst i de yngsta grupperna och lägre för de äldre. Könsfördelning per vårdtyp Som framgår nedan dominerar anmälningar från kvinnor i alla verksamheter under såväl 2005 som De största skillnaderna i könsfördelningen mellan åren avser akutsjukvård samt kommunal och geriatrisk vård där andelarna ökat för män och minskat för kvinnor. Vårdtyp Andel kvinnor, % Andel män, % Primärvård Akutsjukhus Specialistvård utanför akutsjukhus Tandvård Psykiatri Kommunal vård Geriatrik Totalt Åldersfördelning per vårdtyp Åldersfördelningen i ärenden som rör olika vårdtyper är i stora delar densamma som Ärenden rörande 0-9-åringar avser huvudsakligen primärvård och akutsjukvård. De ärenden som avser åringar fördelar sig tämligen jämnt mellan primärvård, akutsjukvård, psykiatri och tandvård. Anmälningar från åringar berör samtliga vårdtyper utom kommunal och geriatrisk vård. De är dock allra vanligast i primärvården och akutsjukvården. Ärenden rörande åringar berör huvudsakligen primär- och akutsjukvård. Här tillkommer dessutom små andelar avseende geriatrik och kommunal vård. Även i den allra äldsta gruppen är anmälningar rörande akutsjukhus och primärvård vanligast. Här har andelarna som avser kommunal vård och geriatrik vuxit och uppgår till 15 respektive 7 %.

12 8 Nedan framgår åldersfördelningen inom olika vårdtyper. Vårdtyp 0-9 år % år % år % år % 80 år och äldre % Primärvård Akutsjukhus Specialistvård utanför akutsjukhus Tandvård Psykiatri Kommunal vård Geriatrik Patientsäkerhet Bakgrund Förekomsten av risker och skador i hälso- och sjukvården har på senare år uppmärksammats alltmer. Vid den andra nationella konferensen om patientsäkerhet som hölls i september 2005 gjordes ett gemensamt uttalande om att alla som vänder sig till vården skall kunna känna tillit till vården och trygghet i att få en säker vård. I visionen om den goda hälso- och sjukvården i Värdegrunden för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting slås fast att Patienternas behov av trygghet och värdighet ska prägla all vård och behandling. Utifrån denna vision har Medicinska programarbetets Programråd för Kvalitetsutveckling i en fokusrapport arbetat fram strategier för patientsäkerhetsarbetet i landstinget. Patienterna har en viktig roll som iakttagare av händelser och risker i vården. Patientnämnden är en av flera instanser som patienter och/eller närstående kan vända sig till när någon har varit med om en händelse som lett till en skada eller har utsatts för en risk i vården. Patientsäkerhetsaspekter finns med i många av nämndens ärenden avseende alla former av hälso- och sjukvård och på alla nivåer. Dessa ärenden rör inte enbart medicinsk behandling utan även brister i bemötande, information och kommunikation, administration, tillgänglighet och omvårdnad. I nämndens utredningar av ärenden uppmärksammas bakomliggande problem och faktorer. Många gånger har nämnden kunnat bidra till att rutiner i vården förbättrats, vilket i sin tur lett till ökad patientsäkerhet. Detta ligger helt i linje med Patientnämndens reglemente, fastställt av landstingsfullmäktige. I reglementet, 9, ges nämnden i uppgift att verka för att sådana förhållanden som kan innefatta risker för felaktig eller otillfredsställande vård eller behandling uppmärksammas av ansvariga nämnder och förvaltningar. Metod Alla skriftliga ärenden med bäring på patientsäkerheten ges en preliminär markering vid registrering i nämndens datasystem. Om det sedan vid utredningen framkommer att man från vårdens sida bedömt att patienten har fått korrekt medicinsk behandling, tas markeringen bort. Nämnden har utgått från definitioner i SOSFS 2005:12, Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Med vårdskada menas lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Utifrån socialstyrelsens definition tas ärenden med där patienten kanske inte direkt utsatts för någon fysisk

13 9 skada, men vållats lidande och obehag. Patientens upplevelse av lidande och obehag är alltid nämndens utgångspunkt. Med tillbud menas en händelse som kunnat medföra vårdskada. Analys Under året har 161 ärenden markerats som patientsäkerhetsärenden. De flesta, 68 ärenden, återfinns inom akutsjukvården. Därefter kommer primärvården med 43 ärenden och specialistvården med 17. Inom kommunal vård har 8 ärenden som rör patientsäkerhet markerats, inom geriatrik 5, psykiatri 5 och tandvård 1. Inom övrig vård, t ex ambulanssjukvård och sjukvårdsrådgivning, har 12 ärenden markerats. Flest patientsäkerhetsärenden, 79, återfinns under problemområdet behandling. Under tillgänglighet har 28 ärenden registrerats och under bemötande ärenden rör brister i administration, 10 vardera rör omvårdnad respektive information och 4 avser brister i samverkan. Behandling Många som vänder sig till Patientnämnden gör det på grund av att de anser att den medicinska behandlingen och diagnosen varit felaktig, fördröjd eller har uteblivit. I sådana fall kan även en anmälan till PSR och/eller HSAN vara aktuell och anmälaren kan hänvisas dit. Ofta uttrycks dock att man inte vill peka ut någon särskild vårdpersonal utan man väljer att vända sig till Patientnämnden för att få en förklaring och för att man vill förhindra att något liknande ska hända någon annan. En treårig pojke hade trillat på dagis och klagade på smärta i armen som hängde. Föräldrarna uppsökte barnsjukhus, men blev hemskickade med uppmaning att vila. Tre dagar senare hade pojken fortfarande en hängande arm och smärta. Vid nytt besök på sjukhuset röntgades armbågen, trots att det var axeln som gjorde ont. Först vid en andra röntgen upptäcktes att överarmen var helt av. I yttrande beklagade läkaren att hon feltolkat pojkens besvär, vilket berodde på att det kan vara svårt att bedöma små barns smärta. Läkaren framhöll att det är viktigt att kommunikationen med föräldrar fungerar och beklagade att så ej var fallet i detta ärende, då hon ej uppfattat att modern ansåg att pojkens smärta kom från överarm och axel. En gravid kvinna sökte gynekolog vid närakut då hon drabbats av svåra buksmärtor och flytningar. Läkaren konstaterade efter undersökning att hon sannolikt skulle få missfall. Kvinnan kontaktade närakuten igen efter några dagar då hon haft blödningar och kraftiga rygg- och axelsmärtor. Läkaren konstaterade att missfall kan ha olika förlopp och hänvisade henne till akutsjukhus. Dagen efter åkte hon till sjukhus där man konstaterade utomkvedshavandeskap. Operation skedde omgående och man fann en brusten äggledare som avlägsnades samt en liter blod i buken. Ansvarig läkare beklagade i yttrande att kvinnan blev felbedömd på närakuten. Chefläkaren har därefter gått igenom ärendet med den personal som ger råd per telefon på närakuten så att de känner till att symptom med smärta mot axlarna kan vara tecken på en inre blödning. Brev har även skickats till medicinskt ansvarig för sjukvårdsupplysningen för att de sjuksköterskor som lämnar upplysningar där skall få samma information. Felaktigheter vid läkemedelsförskrivning och läkemedelshantering utgör en patientsäkerhetsrisk. Patientnämnden har under året haft flera sådana ärenden. En del av dessa beskrivs under avsnittet om läkemedelsärenden.

14 10 Tillgänglighet Bristande tillgänglighet till vård kan även det innebära risker för patienterna. Lång väntetid för behandling, t ex strålbehandling vid cancer, kan förutom den psykiska påfrestning detta medför även vara en fråga om patientsäkerhet. Att planerade operationer skjuts upp med kort varsel är för den enskilde patienten förenat med olägenheter och i vissa fall förlängt lidande. Under året har nämnden behandlat flera sådana ärenden. Bemötande Ett gott bemötande innebär bl a att läkare och annan vårdpersonal är lyhörda och lyssnar på vad patienterna berättar om sina problem och symtom. Ärenden hos Patientnämnden visar att så inte alltid är fallet och att patienter utsätts för onödigt lidande. En kvinna skev till nämnden angående ett besök på sin vårdcentral. Hon visade upp ett födelsemärke i samband med ett annat ärende, då hon tyckt sig se förändringar och upplevt klåda. Läkaren tittade hastigt och sa att det inte var någonting. Senare visade det sig att det var hudcancer. Kvinnan upplevde sig nonchalant bemött. En annan kvinna genomgick en gynekologisk operation. Innan ingreppet fick hon information om hur hon skulle använda en morfinpump för att lindra eventuell smärta. Dagen efter operationen hade kanylen i hennes hand lossnat. En sjuksköterska tog bort den, men lovade att hon skulle få en ny om det behövdes. När hon återigen fick ont fick hon besked av en annan sjuksköterska att hon inte behövde någon pump utan hon fick tabletter i stället. Dessa hade ingen effekt. Hon blev otrevligt bemött när hon klagade. Hon vågade inte be om hjälp mer, trots att hon hade väldigt ont. I yttrande från berörd klinik skrev verksamhetschefen att man tagit till sig av synpunkterna och att det är självklart att det är patientens upplevelse av smärta som gäller. Administration För vårdens administrativa uppgifter måste det finnas säkra och välfungerande rutiner. Remisser som inte blir skrivna eller skickade och provsvar som kommer bort utgör patientsäkerhetsrisker. I SOSFS 2004:11 om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården och tandvården åläggs verksamhetschefen ansvar för att det finns fungerande rutiner vid såväl remitterande som mottagande enhet. Patientnämnden har under året behandlat ärenden där bristande administrativa rutiner fått till följd att en diagnos eller en behandlingsinsats försenats. En kvinna födde i december 2004 en son. Barnläkaren på BB misstänkte höftledsluxation och lovade skicka en remiss till barnortopeden. Då ingen kallelse kom kontaktade kvinnan ortopeden, som då inte hade fått någon remiss. Kvinnan kontaktade då BB som sände remiss. Tre dagar senare fick de en akuttid. Efter två besök hos ortopeden fick de besked att detta skulle ha åtgärdats under barnets två första veckor eftersom höften därefter stabiliseras. Man måste nu vänta tills sonen blir sex månader. Visar det sig då att han har en höftledsluxation kommer han att få en skena. Av yttrande från verksamhetschefen framgick att remissen skrivits men ej blivit skickad. Rutinerna har nu ändrats så att remisser både faxas och skickas med post.

15 11 Omvårdnad Brister i omvårdnad och tillsyn av framför allt äldre personer medför inte sällan vårdskador som t ex fallskador, trycksår, undernäring eller vätskebrist. Flest klagomål gällande brister i omvårdnad kommer från den kommunala vården. Att larmanordningar fungerar som de ska och att personalen hörsammar när en vårdtagare kallar på hjälp utgör grunden för ett tryggt och säkert omhändertagande. En 88-årig kvinna klagade på att personalen vid servicehuset där hon bor inte svarat på hennes larm. Hon var tillsagd att larma vid smärtgenombrott för att snabbt kunna få extra medicin. Personalen kom inte när hon larmade och hon fick vänta flera timmar på hjälp. Patientnämnden kontaktade omgående verksamhetschefen för servicehuset som omedelbart gick igenom det inträffade med personalen. Även vid akutsjukhus far äldre patienter illa. Ett exempel på omhändertagande på akutmottagning ges längre fram i avsnittet om principärenden. Information En god och tydlig information och kommunikation mellan vårdpersonal och patient/närstående är av största vikt. Patientnämnden har haft några ärenden där knapphändig information om läkemedelsbehandling har äventyrat patientsäkerheten genom att missförstånd uppstått. Se även avsnittet om läkemedelsärenden. Samverkan En välfungerade informationsöverföring och överrapportering mellan olika vårdgivare är nödvändig. Den som ska överta vårdansvaret behöver få god och fyllig information för att kunna genomföra fortsatta insatser. Brister i detta avseende kan medföra att nödvändiga åtgärder uteblir. Problemen blir särskilt tydliga då det gäller personer som inte själva kan vara informationsbärare, t ex äldre förvirrade eller psykiskt funktionshindrade personer. När flera vårdgivare samtidigt är involverade i en patients vård och omsorg måste samverkan mellan dessa fungera för att säkerställa att insatserna ges vid rätt tid och i rätt ordning. En kvinna fick hjälp med medicinering från hemsjukvården. Hon hade även hemtjänst flera gånger om dagen. Enligt sonen fungerade inte samordningen mellan hemsjukvård och hemtjänst. Modern fick ofta hjälpen i fel ordning. Hon behövde hjälp med inhalation av andningsmediciner på morgonen innan uppstigning, men oftast kom hemtjänsten och tog upp modern innan hon fått sin behandling. Vid flera tillfällen hade modern dessutom blivit utan sin medicin. Sonen ville att hemtjänstens undersköterskor skulle sköta alla moment. Med anledning av anmälan till Patientnämnden ordnades ett vårdplaneringsmöte i syfte att samordna insatserna tidsmässigt. Vid mötet deltog kvinnan, anhöriga, enhetschef och undersköterska från hemtjänsten samt läkare, distriktssköterska och verksamhetschef från hemsjukvården. Vid mötet gjordes en skriftlig överenskommelse om samordningen för de olika insatserna från hemtjänst och hemsjukvård.

16 12 ÄRENDEN PER PROBLEMOMRÅDE I detta avsnitt redovisas 2005 års ärenden per problemområden. Det finns 10 sådana områden och inom dessa ett antal delproblemområden. Samtliga framgår av bilaga 2. Administration Administrativa problem avser brister i hantering av remisser, provsvar, intyg, kallelser samt övriga administrativa problem. Anmälningar angående läkarens medicinska bedömning och beslut om att skriva remiss och intyg eller att ta prover redovisas i avsnittet Behandling. Totalt förekommer 190 administrativa ärenden, vilket utgör 4 % av totalt antal ärenden Detta är en minskning med 49 ärenden, eller 21 %, i förhållande till år Delproblem inom problemområdet administration Delproblem: Brister i hantering av Antal ärenden Andel, % Antal ärenden Andel, % remisser intyg provsvar kallelser Övrig administration Den främsta anledningen till missnöje med en enskild administrativ fråga är remisser som, ibland även efter lång tid, inte har kommit till avsedd specialistklinik. Dessa ärenden har dock minskat med 24 % och utgör nu 31 % av de administrativa ärendena. Benämningen övrig administration har också minskat, med 8 %, och utgör nu 37 %. Problem med intyg, provsvar och kallelser som dröjer har i stort sett alla minskat något under 2004 och Väntan är en återkommande beskrivning i de flesta klagomål angående remisser, provsvar, intyg och kallelser. Patienten undrar varför det dröjer med besked och försöker utröna vad som hänt. Man vänder sig till Patientnämnden antingen för att få en förklaring till varför t ex remissen inte skickats eller för att få hjälp att reda ut vad det beror på. Den som drabbas känner sig nonchalant bemött och spekulerar ibland i om det beror på glömska, slarv, hög arbetsbelastning, stress eller dåliga rutiner. Förklaringen från vårdgivaren kan vara att remissen av någon anledning inte blivit skriven av läkaren, inte sänts iväg eller att sekreteraren har hög arbetsbelastning. Läkaren som skulle skriva remissen kan ha gått på tjänstledighet eller slutat sin anställning. Ibland är det en enskild läkare eller annan personal som av olika anledningar inte tillämpat befintliga rutiner, ibland är det rutinerna som behöver ses över. En väl fungerande bevakning av remisser och provsvar är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Att tiden går medför ofta att patienten oroar sig för sin hälsa och det kan även innebära en risk för patienten om t ex en nödvändig uppföljning eller behandling försenas. Nämnden har i dylika fall tagit upp ärendet som ett principiellt ärende för att få till stånd en översyn av rutiner.

17 13 Klagomålen på övrig administration är varierande Under denna rubrik redovisas olika typer av klagomål av administrativ och organisatorisk karaktär, som var för sig inte är så omfattande. Sammantaget förekommer 70 sådana ärenden, vilket är en minskning jämfört med Här återfinns fall av borttappade eller förkomna föremål som nycklar, körkort, pengar och legitimation. Ärenden handlar även om att man nekats inbetalningskort på vårdcentraler när kontanter saknades, att man inte fått besked och svar på frågor av olika slag som utlovats, till exempel om ny husläkare eller om att husläkaren har slutat. Här finns även ärenden som gäller misstag kring tidsbokning som inte noterats och liknande. Några ärenden handlar om förväxling av personer i kallelser och journaler eller på kvitton. Nedan följer ytterligare exempel på problem av administrativ karaktär: - Ingen kassaservice vid röntgen. - Vill återlämna rollator, var? - Automatisk telefonsvarare går för fort. - Fel telefonmeddelande på vårdcentral. - Problem med knappval vid telefonkontakt. - Försenad förhandsprövning i tandvården. Primärvårdens administrativa ärenden har minskat Det är främst primärvården som, liksom de närmast föregående åren, ådrar sig synpunkter på administrationen, med totalt 55 ärenden. Det är dock en minskning jämfört med 2004 med 33 ärenden. Psykiatriärendena har ökat med 6, ortopedi och internmedicin har cirka 15 anmälningar vardera, vilket är ungefär samma nivå som året dessförinnan. Ärenden gällande kirurgi har minskat med 10 ärenden och övriga anmälda verksamheter har endast få ärenden angående administrativa brister. Behandling Här redogörs för synpunkter som rör medicinska beslut och åtgärder från sjukvården. Det kan i detta sammanhang påpekas att nämnden har en opartisk roll i ärendehandläggningen och inte förväntas granska eller bedöma vårdens medicinska behandling av en patient. Nämnden bistår patienter som behöver stöd och hjälper till att ställa frågor om det som inträffat. Problem med den medicinska behandlingen utgör den vanligaste anledningen till kontakt med Patientnämnden. Ärendena uppgår till och utgör 30 % av det totala antal ärenden Detta är en minskning med 100 ärenden, 7 %, jämfört med Antalet behandlingsärenden minskar därmed för tredje året i rad. Av tabellen på omstående sida framgår hur ärendena fördelar sig på respektive delproblem.

18 14 Delproblem Antal ärenden Andel, % Antal ärenden Andel, % Behandling: nekad/ofullständig/felaktig Komplikationer efter behandling Diagnos: ingen/ofullständig/fel/försenad Medicinering: ingen/fel/feldosering/biverkan Remiss: nekad/ofullständig/felaktig Intyg: nekad/ofullständigt/felaktigt Prover: inga, för få eller fel togs Teknisk utrustning/hjälpmedel Synpunkterna handlar främst om nekad/ofullständig/felaktig behandling. 801 sådana ärenden registrerades, vilket är en minskning med 66 ärenden jämfört med Därefter följer komplikationer efter behandling med 168 ärenden, en ökning med 10 ärenden från föregående år. Synpunkter på diagnos och medicinering har ökat med ett litet antal. Den största förändringen gäller nekad/ofullständig/felaktig remiss som minskat med 40 ärenden jämfört med år Ärenden gällande intyg har minskat till 84 ärenden från ärenden avser inga/för få/fel prover, vilket är samma antal som En liten ökning med fem ärenden ses då det gäller teknisk utrustning. Vanligast förekommande specialiteter inom problemområdet behandling Specialitet Antal ärenden Andel, % Antal ärenden Andel, % Allmänmedicin Psykiatri Ortopedi Internmedicin Tandvård Kirurgi Gynekologi och förlossningsvård Dessa sju vanligast förekommande specialiteter inom problemområdet behandling utgör 79 % av ärendena 2005, vilket är en liten ökning från 76 % år Ärenden rörande allmänmedicin, psykiatri och internmedicin har ökat, medan minskningar ses i ärenden avseende ortopedi, tandvård, kirurgi och gynekologi.

19 15 Variationer mellan behandlingsärendena Variationen i ärendena beror bland annat på skillnader i olika verksamheter. Akutsjukvården och privata specialister har en större andel synpunkter på behandling och komplikationer. Primärvården har ett större antal synpunkter på medicinering, remisser och intyg. Detta redovisas ytterligare i avsnitten om respektive verksamhet. Skillnaderna är stora i behandlingsärenden gällande allvarliga medicinska konsekvenser och mindre allvarliga frågeställningar. Från ett patientperspektiv kan även ärenden gällande brist på information och kommunikation ge upphov till stor oro. Efter ett ärendes handläggning kan det som upplevdes som alarmerande få sin förklaring i ett yttrande från vårdgivaren, och patienten lugnas. Det är olika hur nöjd en anmälare blir efter att ärendet handlagts hos nämnden. Att få en godtagbar förklaring, möta empati och då det är befogat även få en ursäkt leder ofta till att anmälaren godtar förklaringen från vården. I vissa fall har vården brustit, i andra fall kan det vara patienten som har orealistiska krav och förväntningar på vården och blir missnöjd av den anledningen. Bemötande I Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting anges som vision att patienternas behov av trygghet och värdighet skall prägla all vård och behandling. Patienternas rätt till integritet och självbestämmande skall alltid respekteras. Därför är det glädjande att ärenden som rör bemötande fortsätter att minska uppgick dessa ärenden till 650 och 2005 till 575. Bemötandefrågorna motsvarar 12 % av alla ärenden. Anmälningar per delproblem Delproblem Antal 2005 Andel 2005, % Ovänligt/nonchalant bemötande eller brist på empati Ej lyssnad till ej trodd Blivit slussad runt i vården/ ingen tar ansvar för patienten 52 9 Många anmälare tycker att de blivit ovänligt och nonchalant bemötta då de sökt vård och detta gäller vårdpersonal av alla kategorier. En del upplever att de inte blir trodda då de beskriver sin situation och andra tycker att de hänger i luften mellan olika vårdinstanser och själva får hålla ordning på remisser och läkarbesök.

20 16 Vanligast förekommande vårdtyper inom problemområdet bemötande Vårdtyp Antal ärenden Andel, % Antal ärenden Andel, % Primärvård Akutsjukhus Psykiatrisk vård Specialistvård Tandvård Antalet ärenden för primärvården ligger på ungefär samma nivå som föregående år, övriga vårdtyper något lägre. Ekonomi De ekonomiska ärendena rör frågor kring avgifter, ersättningskrav, bristande resurser och garantikrav (framför allt inom tandvården) m m. Dessa ärenden har ofta en koppling till bristande eller utebliven information om taxor inom vården. 585 av nämndens ärenden 2005 gällde ekonomiska frågor. Detta är en liten minskning jämfört med De ekonomiska frågorna utgör 12 % av totalt antal ärenden. Avgiftsfrågor Dessa ärenden utgör 54 % av de ekonomiska spörsmålen och avser främst tolkning av regler för patientavgifter, högkostnadsskydd och uteblivandeavgift. Nämnden har under året haft många ärenden där anmälaren undrat om sjukvården debiterat rätt patientavgift, hur man får högkostnadskort samt reglerna kring högkostnadsskyddet. Frågor om uteblivandeavgift har ökat under året. Nämnden har i de flesta fall kunnat förklara gällande avgiftsregler och ibland även kunnat hjälpa patienter att få avgifter återbetalda då man blivit feldebiterad. Nämnden har även i ett principiellt ärende uppmärksammat problemet med personer som inte får vård på grund av att man inte kunnat betala vid besökstillfället. Krav på ersättning Dessa utgör 46 % av de ekonomiska ärendena och förekommer till exempel när man av olika skäl inte fått den vård eller rehabilitering man önskat, eller inte fått den tillräckligt snabbt, på landstingets bekostnad. De ekonomiska ärendena är vanligast inom tandvården 49 % av ärendena rör tandvården och handlar i huvudsak om garantier, t ex hur och när garantin för en behandling faller ut. Dessa ärenden har ökat under året. Ofta önskar patienten sina pengar åter för en behandling som ej blev till belåtenhet. Detta beskrivs närmare i avsnittet om tandvård. Primärvården kommer härnäst när det gäller ekonomiska frågor med 14 %. Specialistvård utanför akutsjukhus utgör 13 % och akutsjukhusen 12 %. Övriga verksamhetstyper har mycket få ekonomiska ärenden hos Patientnämnden 2005.

21 17 Information Under 2005 har nämnden hanterat 124 anmälningar angående bristande information, vilket innebär 3 % av samtliga ärenden. Detta är en minskning i antal jämfört med 2004 då 153 anmälningar inkom till Patientnämnden. Anmälningarna handlar om att: - man inte fått information. - fått information för sent. - fått fel information. - fått otillräcklig information. Det bör framhållas att problem med brister i informationen egentligen är fler då det inte är ovanligt att anmälningar om den medicinska behandlingen efter utredning visar sig innehålla brister i information och kommunikation. Relativt många klagomål rör bristande information i samband med olika undersökningar och behandlingar. I andra fall har man fått svävande information om väntetider för bland annat operationer. Ibland har man som patient ej blivit informerad om att läkaren slutat sin anställning. Ett flertal klagomål rör brister i information i samband med äldre personers vård och dödsfall. Här är det anhöriga som inte fått den information de önskat. Vanligaste vårdtyper inom problemområdet information Vårdtyp Antal ärenden Andel, % Antal ärenden Andel, % Akutsjukhus Primärvård Psykiatri Tandvård Specialistvård Ovanstående vårdtyper svarar tillsammans för 90 % av ärendena om brister i information och har i sin helhet minskat med 16 % från föregående år. Som mest förekommer ärenden i akutsjukvården, vilket hänger samman med att patienterna anser sig ha fått veta för litet om omständigheterna kring sin sjukdom, diagnos och behandling. När det gäller tandvården rör det sig mest om bristande information om kostnader. Juridik I de juridiska ärendena ingår de fem delproblemområdena sekretess, journalfrågor, lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård, valfrihet samt övriga juridiska frågor. Antal juridiska ärenden under 2005 uppgår till totalt 542, d v s 11 % av nämndens totala antal ärenden. Detta är en minskning med 84 ärenden, eller 13 %, jämfört med 2004 då det var 626 ärenden. Minskningar har skett på alla de juridiska delproblemområdena, förutom tvångsvårdsärendena som ökat med 17 ärenden. År 2003 hanterade nämnden 488 juridiska ärenden.

22 18 Journalfrågor Den största gruppen av de juridiska ärendena rör, liksom tidigare år, frågor om och synpunkter på journaler. 39 % av samtliga juridiska ärenden rör journalfrågor av olika slag. Det är 213 ärenden, vilket är 23 mindre än 2004 då de uppgick till 236. Ärendena handlar i de allra flesta fall om att man skulle vilja se vad som står i den egna eller en nära anhörigs journal eller att man önskar få en uppgift i journalen raderad eller ändrad. Handläggningen från Patientnämndens sida består ofta i att informera patienten om hur denna kan gå tillväga för att få kopia av sin egen journal. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att ta kontakt med sjukvårdspersonal för att informera om de regler som gäller. D v s att som regel har man som patient rätt att läsa eller skriva av sin journal. Patienten har också rätt att få en avskrift eller en kopia av den. I undantagsfall kan dock journaluppgifter undanhållas för patienten. Patientnämnden får även klagomål på att det tar för lång tid att få ta del av sin journal. Nämnden upplyser då om att en begäran om att få ta del av sin journal skall behandlas så snart det är möjligt. Beträffande önskemål att få rättat i journaler hänvisas till den som fört journalen. Vid önskemål om att journalen till viss del eller i sin helhet skall förstöras hänvisas till att ansökan skall göras hos Socialstyrelsen. Andra frågor kan gälla svårigheter att få ut journalkopia från en avvecklad verksamhet eller att man har fått någon annans journaluppgifter i sin journal. Patientnämnden har med anledning av att nämnden under lång tid fått många frågor kring journaler tagit fram en informationsbroschyr med namnet Patientens rätt att ta del av sin journal. Denna sprids i första hand till patienter och anhöriga, men även till vårdpersonal. Det är således glädjande att denna grupp av ärenden, som ökat de senaste tre åren, gått ner något i antal under Valfrihet Ärenden som rör valfrihet, det vill säga rätten att välja vem som ska ge vården, är liksom föregående år den näst största anmälningsorsaken och utgör 23 % var valfrihetsärendena 126 till antalet, vilket är en minskning med 47 ärenden jämfört med 2004 då de uppgick till 173. År 2003 hanterade nämnden 135 sådana ärenden. Även inom detta delproblemområde informerar Patientnämnden om gällande rätt. D v s att landstinget enligt 5 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall organisera primärvården så att alla som är bosatta inom landstinget får tillgång till och kan välja en fast läkarkontakt. Landstinget får inte begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom landstinget. Även inom stora delar av den övriga hälso- och sjukvården har landstinget beslutat att det skall råda valfrihet. Patientens valmöjligheter finns bland annat reglerat i Landstingsförbundets rekommendation om valmöjligheter inom hälso- och sjukvården (A 00:56). I januari 2004 kom även domar från Regeringsrätten som gav patienter rätt till retroaktiv ersättning för sjukvård i andra EU/EES-länder. Nämnden får i stort sett endast frågor om valfriheten inom landstinget. Endast ett fåtal frågor avser vård utanför landstinget eller i andra länder. De som vänder sig till Patientnämnden har oftast svårt att i praktiken kunna välja läkare inom primärvården då det som regel är fullt på mottagningarna. Även de som flyttar har svårt att få gå kvar där de har listat sig, trots att de vid flytt har rätt att få gå kvar på mottagningen. Inom psykiatrin önskar man nämndens hjälp när det har blivit problem att byta psykiatrisk sektor. Nämnden får även ibland frågor vad gäller val av sjukhus och då t ex att man inte får välja var man vill göra sitt planerade kejsarsnitt.