Bakom stängda dörrar, Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration med särskild inriktning på mottagandet av ensamkommande barn och unga

Transkript

1 Europeiska flyktingfonden III Bakom stängda dörrar, Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration med särskild inriktning på mottagandet av ensamkommande barn och unga 1. Bakgrund Dagligen äger en mängd möten rum mellan myndighetspersoner och enskilda individer som inte talar svenska. Tolkanvändning är därmed en del av arbetet för många yrkeskategorier; exempelvis socialarbetare, vårdpersonal, jurister, pedagoger. Kontakttolkens uppgift är att förmedla budskap vid dessa möten, som i huvudsak sker bakom stängda dörrar. Denna förmedling kräver inte bara kunskap om språk utan även kunskap om samhället och kulturell kompetens. Tolken arbetar i enlighet med de officiella riktlinjer som finns för tolkar, nämligen tystnadsplikt och neutralitet (God Tolksed 1987). Man kan emellertid inte bortse från att tolken genom sin blotta närvaro påverkar mötets förutsättningar. Tolken är genom sin neutralitet ett passivt vittne till det som sker i mötet mellan myndighetspersonen och den enskilde individen, men blir till viss del en aktiv agent genom sin närvaro och sitt förfarande vid tolkningen. Tolkar har stor kunskap om hur möten mellan myndighetspersoner och individer som inte talar svenska går till. De får erfarenhet av hur människor kommunicerar. De får också erfarenhet av hur makt hanteras, vilka lojalitetskonflikter som kan uppstå samt kunskap om frågor som rör den enskildes rättigheter. Trots det är det ytterst ovanligt att en tolk tillfrågas om sin erfarenhet i den offentliga debatten. Det är också ovanligt att tolkar ingår i utredningar som rör frågor om exempelvis rättssäkerhet, integration eller diskriminering. Det finns idag sparsamt med forskning på området och därmed lite kunskap om den nyckelposition tolken har i integrations- och kulturskapande skeenden. Framförallt handlar tolkens nyckelposition om enskilda människors möjlighet att lägga fram sitt ärende och få sin sak prövad på ett rätt sätt. Det betyder att en icke professionell tolk sätter rättsäkerhet ur spel. För att analysera tolkyrket, tolken som aktiv agent vid tolkade möten och hur fenomen som språkoch kulturell kompetens, makt, lojalitet, förtroende, misstroende hanteras i tolkade möten, beviljades Eva Norström och Kristina Gustafsson, båda etnologer vid Lunds universitet, medel från Riksbankens Jubileumsfond. Arbetet inleddes den 1 januari Finansieringen från Riksbanken omfattade cirka 40 procents tjänst för Eva Norström och KristinaGustafsson vardera under 2,5 år samt tre månaders teknisk support via Azar Mahloujian. Kristina Gustafsson påbörjade sin tjänst först i september Det blev i huvudsak två uppgifter som utfördes under första halvåret Den första var att skriva en ansökan till Etikprövningsnämnden i Lund för att få projektet prövat i enlighet med lagen om etikprövning (2003:460). Projektet godkändes av etikprövningsnämnden under våren 2008 med krav

2 på att de tolkar som kontaktades skulle informeras både muntligt och skriftligt och att en överenskommelse skulle skrivas efter det att informationen givits, dock inte vid samma tillfälle som den muntliga informationen. Intervjuerna får ej påbörjas förrän den skriftliga överenskommelsen anlänt. Den andra uppgift som utfördes var att kontakta tolkar och andra relevanta aktörer på fältet tolkning. Av strategiska skäl valdes Medborgarskolan Syd och Katrinebergs folkhögskola, Tolkcentralen i Göteborg samt en upphandlare från Migrationsverket. Medborgarskolan Syd och Katrinebergs folkhögskola är två av sju anordnare av grundutbildning för tolkar. De står under överinseende av TÖI, tolk och översättarinstitutet vid Stockholms universitet och får bidrag därifrån för verksamheten. Chefen för Göteborgs Tolkcentral är ordförande i Tolkcervicerådet, en organisation med medlemmar från mer än 20 kommunala tolkförmedlingar. En upphandlare från Migrationsverket var viktigt eftersom verket är en av de största tolkanvändarna och det visade sig också mycket intressant att ha med denna representant. Ett möte hölls den 17 mars på Högskolan i Halmstad. Syftet var att presentera projektet och att lyssna på andras erfarenheter. När vi ansökte om medel från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) hade vi främst tolken för ögonen och vi hade avgränsat projektet till att handla om tolkar. Beviljandet från RJ sammanföll med att Migrationsverket skulle utlysa medel till medfinansiering genom den europeiska flyktingfonden III. I diskussionerna med våra kontakter vid Medborgarskolan Syd, Katrinebergs folkhögskola, Tolkcentralen i Göteborg, Tolkservicerådet och TÖI hade fler och fler frågor om tolkens miljö vuxit fram. Vi förstod att kvaliteten på tolkningen är beroende av sådant som hur tolkutbildningen utformas, av kompetensen hos tolkanvändare, tolkförmedlare och upphandlare. Vi beslöt därför att söka medfinansiering från Flyktinfonden och på så vis utöka forskningsfältet och forskningsfrågorna om tolkyrket och fältet. Det fanns från början också en tanke på att särskilt studera en specifik målgrupp bland dem som är beroende av tolk för att kommunicera på svenska. Ensamkommande barn och unga utgör en alldeles särskilt utsatt grupp är i detta sammanhang och deras beroende ställer alla tänkbara krav på tolkningen och den tolkade situationen. Insikten om detta kom från erfarenheter som fanns i projektgruppen, bland annat genom att Eva Norström, parallellt med att ta fram underlag för en ansökan till Riksbankens Jubileumsfond har föreläst på en rad utbildningsdagar som Svensk Flyktinghjälp har anordnat för kommuner som tar emot ensamkommande barn och unga i enlighet med de regler som gäller sedan 1 juli Hon har också hållit särskilda studiedagar som anordnats av sådana kommuner. Dessa möten med ett mycket stort antal kommuners representanter, har givit kunskap om vilka aktuella frågor kommunerna har att hantera, bland dem frågor om barns och ungas utsatthet, särskilt i frågor om rättsäkerhet. Mottagande av ensamkommande barn och unga är en komplex och känslig process som på ett övergripande plan sker i samarbete mellan Migrationsverket, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Ett stort antal barn och unga anländer årligen och antalet har ökat under de senaste tre åren från ca 400 till 816 under 2006, under

3 Boendet för ensamkommande barn och unga tillhandahålls av kommunerna. Många olika parter spelar roll för det enskilde unges mottagande och integration på det lokala planet. Barnet 1 skall erbjudas boende, börja i skola, träffa sjuk- och hälsovård, psykolog, socialarbetare och under tiden skall asylansökan prövas. I denna mångfald av människor och möten har två parter en särskild roll. Barnet är omyndigt och får ett förmyndarskap genom en god man. Denne har i uppdrag att följa barnet och föra dess talan i olika ärenden. Den andra parten är tolken eller tolkarna eftersom det inte är säkert att det är samma tolk vid varje tolkat möte. Vid ovan nämnda kurser med kommunal personal har det ställts många frågor om vad tolken bör och inte bör göra, om problem som till exempel att tolkar ibland tar på sig en förmyndarroll och negligerar kravet på neutralitet. Frågor om vilka krav som kan ställas på tolkens kompetens och om kvalitetskontroll är också vanliga. Det finns i nuläget endast lite dokumenterad kunskap om mottagandet av ensamkommande barn och unga sedan övergången till det nya systemet. Kommuner runt om i landet har tecknat avtal med Migrationsverket, men det saknas fortfarande rutiner och överblick över hur det ska gå till och exakt vem som har ansvar för vad. Vi uppfattar mottagandet av de ensamkommande barnen som ett viktigt forskningsfält med många dimensioner. En väg in i detta fält är genom tolken och tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration. Tolken kallas i de olika kommunerna in i en rad olika sammanhang som berör barnet och kan ses som en nyckelperson som får mycket kunskap om vad olika parter gör och inte gör. I det redan pågående projektet har en rad frågor om makt, lojalitet, etik och rättssäkerhet formulerats. Dessa utgår från tolkens nyckelposition, som ställs på sin spets när det gäller ensamkommande barn och unga. I det ursprungliga projektet fanns emellertid inte stort utrymme för att göra en kvalitativ djupstudie av en särskild målgrupp. Det var därför extra viktigt för oss att få möjlighet till detta genom Flyktingfonden III. Som beskrivits ovan är det, för en fullständig analys av tolken och tolkyrket, viktigt att undersöka det fält på vilket tolken arbetar. Detta är även viktigt för att göra en analys av rättssäkerhet, eftersom denna är beroende av kompetens även hos andra än tolken. Myndighetspersoner, tolkförmedlare och upphandlare har alla ett ansvar när det gäller kvalitet. De frågor som ska besvaras gäller innehållet i tolkens kompetens, om hur barn och ungdomars särskilda behov kommer in i utbildning av tolkar, om hur tolkförmedlare tar hänsyn till om tolken har utbildning för att tolka för barn och unga, samt om hur upphandlare ser på förmedlingarnas kompetens och kontroll av tolkens kompetens. Vi menar att projektet Bakom stängda dörrar tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration är ett särskilt prioriterat område på grund av sin betydelse för mottagande, rättsäkerhet och integration av ensamkommande barn och unga. Det finns behov av att dokumentera kunskap om mottagandet av ensamkommande barn och unga efter 1 juli Lagar och direktiv följs i en praktik som skapar erfarenheter och vardagligt handlande. Detta utgör en dold kunskap av betydelse för att förstå både rättssäkerhetsfrågor och integrationsprocesser. Vi vill att en kritisk, konstruktiv, kulturanalytisk studie kommer till stånd, där det vardagliga handlandet står i centrum. Detta är inte minst viktigt eftersom det vardagliga har stor 1 Det blir otympligt att alltid skriva både barn och unga. Eftersom även unga i detta sammanhang är omyndiga använder vi ibland bara begreppet barn när vi menar barn och unga eller barnet och den unge. 3

4 betydelse för de ensamkommande barnens fortsatta liv. Tolken är ett tyst vittne till de praktiker som utvecklas i tolkade möten och i de sociala skeenden som finns runt dessa möten. Det finns behov av att kulturanalytiskt undersöka tolkprofessionen och fältet tolkning. Det finns behov av att med kulturanalytiska metoder undersöka tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration, särskilt när det gäller ensamkommande barn och unga. En tolk kan inte garantera rättssäkerhet, men en oprofessionell tolk kan undergräva den och försvåra myndighetspersonens arbete avsevärt. Projektet kommer att generera ny kunskap. Vårt mål är att denna kunskap skall vara användbar för framtida planering, utbildning och problemlösning. Exempel på frågor att besvara är hur tolkyrket kan stärkas och hur redskap kan utvecklas som gör att tolken på ett självklart sätt bidrar till rättssäkerhet och till integration. Besvarade frågor om hantering, rutiner och normer vid mottagandet av ensamkommande barn och unga, kan på ett kreativt sätt bidra till att rättssäkerhet garanteras och att integration till det svenska samhället underlättas. En rundringning till några kommuner i norra, mellersta och södra Sverige bekräftade att idén var intressant och vid mötet i Halmstad tillfrågades de närvarande om de var intresserade av att vara partners i ett EU-projekt med ovan beskrivna inriktning. Det visade sig att Medborgarskolan Syd, Katrinebergs folkhögskola och Tolkcentralen i Göteborg gärna ville vara med. Etnologiska institutionen hade redan deklarerat sitt intresse av att utföra denna forskning och också tagit emot anslaget från Riksbankens Jubileumsfond. På grund av de så kallade overheadregler som råder vid Lunds universitet kunde Etnologiska institutionen emellertid inte vara projektägare. Medborgarskolan Syd, som har tidigare erfarenhet av EU-projekt och lång erfarenhet av att arbeta med tolkutbildning och även svenska för invandrare var villiga att åta sig projektledarskapet. En ansökan gjordes till EUs flyktingfond för att utöka det nyligen påbörjade forskningsprojektet och undersöka tolkens betydelse för integration och rättssäkerhet i mottagandet och prövningen av ensamkommande barn och unga. Denna ansökan beviljades. Nuvarande forskningsprojekt består av två delar, dels projektet Tolken en kulturell mellanhand dels Bakom stängda dörrar. Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration med särskilt fokus på ensamkommande barn och unga. Projekten är integrerade och deras övergripande syfte är att analysera tolkars position som kulturella mellanhänder i möten mellan myndighetspersoner och enskilda, som inte kan kommunicera på svenska, med särskild inriktning på ensamkommande barn och unga. En förväntning är att resultat av granskningen av tolkens yrke och fältet ska bidra till utveckling och kvalitetssäkring för både den som inte kan tala svenska och jurister, handläggare och andra myndighetspersoner som i sin yrkesutövning är beroende av professionell tolkning. Ett annat förväntat resultat är belysning av hur mottagandet och prövningen av ensamkommande barn och unga går till i praktiken. Denna kunskap kan leda till att skapa enhetlighet, att tydliggöra problem, att ge tips och stöd avseende praktiker som givit positivt resultat och att identifiera utvecklingsmöjligheter. 4

5 2. Projektmål Mål: - Beskriva och analysera hantering, rutiner och normer vid mottagandet och prövning av ensamkommande barn och unga. - Analysera tolkens och tolkningens betydelse för integration och rättssäkerhet vid tolkade möten och särskilt vid mottagande och prövning av ensamkommande barn och unga. - Beskriva och analysera vad som krävs för att kvalitetssäkra tolkade möten med avseende på rättsäkerhet. - Göra en pilotstudie som jämför mottagandet av asylsökande ensamkommande barn och unga i de nordiska länderna (inklusive hur tolkbehoven tillgodoses). De förväntade resultaten är - Att producera dels en kartläggning och dels en analys av vardagliga praktiker som utvecklats i samband med mottagandet och prövningen av ensamkommande barn och unga. Denna kunskap kan bidra till att skapa enhetlighet, att tydliggöra problem, att ge råd och stöd avseende praktiker som givit positivt resultat, att identifiera utbildningsbehov och utvecklingsmöjligheter i mottagandet av ensamkommande barn och unga. - Att genom kulturanalytiska undersökningsmetoder och teorier formulera kunskap om tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration. Utgångspunkten är både tolkars och tolkanvändares erfarenheter av tolkade möten. Forskningen leder till en kvalitativt utformad analys av det tolkade mötet och dess betydelse för rättssäkerhet och integration. Detta leder i sin tur till att konkreta förslag kan formuleras om åtgärder som kan bidra till att garantera rättssäkerhet och underlätta enskilda människors möjlighet till integration i det svenska samhället. - Att granska tolkens yrke och fältet tolkning och att med utgångspunkt i det resultat som produceras föreslå åtgärder för sådan utveckling och kvalitetssäkring som gynnar både den som inte kan tala svenska och jurister, handläggare vårdpersonal och andra myndighetspersoner som i sin yrkesutövning är beroende av professionell tolkning. - Den jämförande pilotstudien visar om det finns behov av fördjupade jämförande studier i Norden och inom EU. Projektet bygger på kvalitativa metoder (se punkt 6), i detta fall självbiografiska intervjuer, observationer/deltagande observationer och seminarier med referensgruper. Dessa metoder genererar kunskap som skiljer sig från kunskap som kvantitaiva meoder leder fram till. Statistik och exemeplvis större kvantitaiva enkätundersökningar är en viktig utgångspunkt för att få överblick. Kvantitativa data kan säga något om till exempel frekvensen av tolkanvändning, antalet ensamkommande barn och unga och procent tolkar som är auktoriserade. Men kvalitativa metoder krävs för att säga något om tolkars och tolkanvändares erferenheter av tolkning, om hur tolkade möten går till och om vardaglig praktik i mottagandet av ensamkommande barn och unga. Det 5

6 betyder inte att kvantitativa uppgifter är uteslutna. Befintlig statistik och andra kvantitativa uppgifter som produceras av forskare, utredare och myndigheter kommer att användas. Forskarteamet har lång erfarenhet av att arbeta kvalitativt och vet hur många arbetstimmar en självbigrafisk intervju, ett observerat tolkat möte eller seminarium med referensgrupp (för och efterarbete inräknat) tar. Med utgångspunkt i forskarnas erfarenheter har projektets omfattning planerats (se vidare punkt 3 och 6). 3. Etappmål Inom detta projekt finns inga angivna etappmål eftersom kvalitativa undersökningar bygger på processer som ej kan vare sig föregripas eller förutsägas. Vi har tydligt definierade delmål (se nedan) som skall uppfyllas och sammanställas till en helhet. Såsom angavs i 1. Bakgrund, har det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet tydliggjort att en utvidgning av undersökningen till att omfatta hela fältet tolkning skulle generera värdefull fördjupad kunskap. De delmål vi har satt upp utgår från den undersökta arenan: - Tolkar med olika bakgrund (auktoriserade/ icke auktoriserade, män/kvinnor, erfarna/ nya, stad/land, svenska bakgrund/invandrade, se vidare under punkt 6) - Användare (ensamkommande barn och unga samt anställda hos statliga och kommunala myndigheter, landstinget samt offentliga biträden) - Förmedlare (kommunala och privat) - Utbildare (folkhögskolor, studieförbund och universitet) - Upphandlare (RPS Migrationsverket, kommuner och landsting samt juristbyråer) Delmålen är: 1. Vart och ett av de ovan nämna områdena kartläggs och analyseras. 2. Fältet kontakttolkning skall kartläggas, dvs. relationen och beroendet mellan områdena inom fältet. 3. Resultat av sammanställningen analyseras och frågorna i syftet besvaras: Hur ser det vardagliga mottagandet och prövningen av ensamkommande barn och unga ut och vilka erfarenheter och praktiker kan vara användbara i utvecklingen av området? Vad betyder tolken som kulturell mellanhand? Hur påverkas rättssäkerhet av tolkning? Hur påverkas integrationsprocesser av tolkning? Vad krävs för att tolken skall vara en garant för att kommunikationen i ett tolkat möte fungerar maximalt? I projektet arbetar tre forskare och en auktoriserad tolk parallellt med de olika definierade områdena och med att se till att delmålen säkerställs och sammanställs. Alla delmål pågår under projekttiden eftersom de är beroende av varandra och den process som forskningen genererar. Vi kommer dock att redovisa projektet i etapper: Delmål 1 skall leda till en lägesrapport som färdigställs vid slutet av projektår 1. 6

7 Under år två fortsätter delmål 1, studiet av tolkar och fältet tolkning (särskilt fokus på mottagandet av ensamkommande barn och unga) fördjupas. Ett forskarseminarium hålls. Det fördjupade delmål 1 och delmål 2 redovisas i en lägesrapport. Under år tre kommer delmål 1, 2 och 3 att avslutas genom en fördjupad analys av det material som har samlats in. Eventuella kompletteringar görs, ett forskarseminarium hålls, en slutrapport med resultat och konkreta förslag publiceras. Dessutom kommer en konferens att hållas för alla aktiva på fältet tolkning. Under år tre görs en jämförande studie av mottagandet av ensamkommande barn och unga i de nordiska länderna. Denna studie bygger på skriftlig information och existerande kontakter med forskare som samverkar inom Imerförbundet, Nordiska Imerförbundet och genom the Nordic Research Conference. Studien kommer inte att innebära resor eller längre intervjuer. Fem referensgrupper träffas sammanlagt tio gånger under projekttiden. Sju av dessa möten i grupperna var för sig och tre av dessa möten i gemensamma seminarier. Dessa seminarier hålls i början av projektet, inför avslutningen av delmål 2 och inför avslutningen av delmål Indikatorer Projektet Bakom stängda dörrar tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration bygger som angivet på kvalitativa metoder. Det förväntade resultatet är kunskap om hantering, normer och rutiner vid mottagandet och prövningen av ensamkommande barn och unga, kunskap om tolkars erfarenheter, om tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration samt kunskap om vad som krävs för att kvalitetssäkra tolkade möten. Dylik kunskap är inte kvantitativt mätbar. Därför läggs i undersökningen särskild vikt vid reliabilitet (punkt 6). Måluppfyllelsen i projektet är beroende av vilken kunskap intervjuer, observationer och seminarier med olika referensgrupper genererar. Denna kunskap är relevant för samtliga delmål. Det är nu möjligt att som indikator på måluppfyllelse pricka av varje delmål och kategori som omfattas av projektet genom att skriva lägesrapporter vid slutet av varje arbetsår. Genom att den analys teamet tar fram i intervjuer, observationer, textstudier diskuteras i referensgrupper med experter från fältet samt vid forskarseminarier kan det säkerställas att en professionellt processad, mångfasetterad och tillförlitlig kunskap om fältet tolkning framställas. En indikator är de artiklar och rapporter, som kommer att publiceras. Dessa går att kritiskt granska, inte bara av de experter som ingår i projektet utan av alla som arbetar på fältet. En annan indikator är de förslag som projektet kommer att presentera för att stärka rättssäkerhet och integration. Dessa förslag kommer att på olika sätt spridas och diskuteras. Se mer under avsnitt om erfarenheter och resultatspridning (sid 19-20). 5. Aktivitets- och tidsplan Projektet skall genomföras från 1/ till 31/ Vid varje arbetsårs slut skall en lägesrapport skrivas. Denna skall innehålla en redovisning av det arbete som genomförts i relation till den uppgjorda planen samt en analytisk redovisning av uppnådda resultat i relation till uppsatta mål. Som tidigare angivits utgår arbetet från ett redan påbörjat, mindre projekt. Detta innebär att samarbete och relationer till viktiga nyckelpersoner och kontakter redan finns etablerade dels genom partnerskap dels genom upprättade relationer som ger tillgång till kommuner som tar emot 7

8 ensamkommande barn och unga och därmed olika viktiga parter i detta mottagande, överförmyndare, socialförvaltning, gruppboendepersonal, tolkar etc. Inom ramen för projektet arbetar tre forskare, en auktoriserad tolk (projektteamet) och en administratör. Administratören tjänstgör vid Medborgarskolan Syd, projektets ägare. Det är ett stort arbete som ska utföras. Samtliga deltagare i forskarteamet är emellertid vana att arbeta systematiskt både enskilt och i grupp. Vi bedömer därför att projektet är realistiskt. I projektteamet tjänstgör var och en 50 procent av hel tjänst. Arbetsfördelningen redovisas i tabellen nedan. Alla i forskarteamet arbetar med samtliga redskap. Den auktoriserade tolken kommer emellertid inte att genomföra intervjuer med tolkar eller vara observatör vid tolkade möten. Detta av etiska skäl. Metoder och arbetssätt preciseras mer under nästa punkt (6) men består i korthet av följande aktiviteter: intervjuer, observationer, möten med referensgrupper, seminarier, konferens, möten med projektets styrgrupp samt studiet av tidigare och pågående forskning och annat skriftligt material, främst skriftliga styrdokument, lagtexter mm. I relation till definierade kategorier kommer följande arbetsuppgifter att utföras: Tolkar: 24 kontakttolkar djupintervjuas i tre omgångar. 10 observationer om vardera två veckor genomförs. Referensgrupp bestående av erfarna tolkar möts. Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur. Användare: - Ensamkommande barn och unga 10 x 3 intervjuer med ensamkommande ungdomar i övre tonåren (efter medgivande av god man och den unge). Deltagande observation regelbunden kontakt med ett grupphem. Referensgruppen bestående av flyktingar, som nu är vuxna och har uppehållstillstånd möts. Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur. - Anställda inom myndigheter, kommuner, landsting och jurister: 40 djupintervjuer varav 10 med personal inom Migrationsverket, 15 med personal i det kommunala mottagandet av ensamkommande unga samt 15 övriga intervjuer, exempelvis med anställda i landstinget, juridiska ombud och gode män. 10 observationer i samband med asylutredning med ensamkommande unga. Referensgruppen bestående av tolkanvändare möts. Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur. Tolkförmedlingar: 4 kommunala och 4 privata förmedlingar intervjuas två gånger vardera. Kontakter upprätthålls med Tolkservicerådet (23 kommunala tolkförmedlingar). 8

9 4 deltagande observationer om vardera en vecka genomförs. Referensgruppen bestående av tolkförmedlare möts. I denna referensgrupp ingår även en upphandlare. Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur. Utbildare: djupintervjuer (ansvariga för utbildning och lärare med olika uppgifter) och 4 observationer genomförs (följa en kurs) Referensgruppen bestående av utbildare möts Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur. Upphandlare: 6 intervjuer genomförs med olika upphandlare Observation två upphandlingar följs från början till slut Analys av materialet som produceras samt annan relevant litteratur. Styrgrupp: Projektets parter bildar en styrgrupp som beräknas träffas sammanlagt tio gånger under projektets gång. Forskningsarbetet i övrigt består av ytterligare textstudier, analysarbete och produktion av skriven text samt att förbereda och hålla en konferens där resultaten av forskningen presenteras och diskuteras. Samverkan kommer även att ske med andra forskare på området, till exempel Linköpings universitet. Se mer under rubriken Arbetssätt (sid 12 13). När tiden skall beräknas för arbetsuppgifterna tas förberedelse, eventuell restid, genomförande och analys med i beräkningen. En djupintervju förbereds genom att kontakt tas, information om projektet ges och informerat samtycke undertecknas. Av denna framgår att: - Det är frivilligt att delta i projektet. - Forskningspersonen kan när som helst avbryta sin medverkan. - Forskningspersonen kan när som helst begära att intervjumaterial inte används. - Om forskningspersonen så medger, kommer intervjumaterialet att arkiveras i Folklivsarkivet, Etnologiska institutionen, Lunds universitet. Informationen hanteras utifrån 7 kap. 24 sekretesslagen (1980:100). Det innebär att när materialet lämnas till Folklivsarkivet respekteras forskningspersonens önskemål om sekretess i 50 år. - Uppgifter om forskningspersonen eller andra enskilda personer kommer inte att användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. 9

10 - Forskarna svarar på alla frågor om projektet närhelst under projekttiden om forskningspersonen vill veta något och forskningspersonens önskemål i deltagandet respekteras. Intervjun genomförs därefter. Forskaren reser till forskningspersonen. Om intervjupersonen medger det, använder forskaren bandspelare. Intervjun transkriberas, vilket i normalfallet tar en dag. Texten skall sedan analyseras och ett forskningsprotokoll skrivas om resultatet. I genomsnitt tar arbetet med en djupintervju 24 timmar. En observation förbereds på liknande sätt. Här ska överenskommelse göras med samtliga parter som befinner sig i rummet, också med god man i fråga om barn. Informerade samtycken skall skrivas under. Observationen genomförs, i detta fall används inte bandspelare, forskaren antecknar. Därefter skall anteckningarna skrivas rent och en analys göras på motsvarande sätt som vid intervjuer. I genomsnitt tar arbetet med en observation på 2-3 timmar 20 timmar i anspråk. I de fall observationen sträcker sig över tid, till exempel en vecka, skriver forskaren ett observationsprotokoll varje dag. Efter observationsperiodens slut sammanställs protokollen och en analys görs. En veckas observation tar i genomsnitt 40 timmar i anspråk. Möten med referensgrupper beräknas ta en dag i anspråk för varje deltagare i respektive grupp. Inför ett möte träffas forskare och den auktoriserade tolken för att arbeta med det dittills framtagna materialet, skapar ett diskussionsunderlag inför mötet för att vid mötet få gensvar på resultat, skapa nya frågor och testa idéer. Teamet diskuterar varje referensgruppsmöte i syfte att göra resultatet till en del av det fortsatta forskningsarbetet. Varje referensgruppsmöte innebär således tre dagars arbete för berörda forskare och för den auktoriserade tolken ytterligare en halv dag för praktiska förberedelser mm. Vi räknar med att hålla sju möten med varje referensgrupp enskilt och tre möten gemensamt med samtliga grupper. Intervjuer och observationer skall vara genomförda den 31 december Resterande tid ägnas åt att skriva, hålla avslutande möten och seminarium med referensgrupper, hålla två forskarseminarier och en slutkonferens. Pilotstudien av mottagningen av ensamkommande barn och unga i övriga nordiska länder kommer, som sagts, att göras det tredje året. Under hela perioden följs utvecklingen på forskningsfältet. Projektets styrgrupp kommer att bestå av representanter för Medborgarskolan Syd, Etnologiska institutionen vid Lunds universitet, Göteborgs tolkcentral och Katrinebergs folkhögskola. För styrgruppen beräknas sammanlagt tio träffar under projekttiden. Det innebär 15 dagars arbete. 10 dagar beräknas även för projektledaren och 3 dagar var för övriga i teamet. Personerna i teamet arbetar enligt följande: Projektledaren, forskare 1. Arbetar 60 procent av hel tjänst under hela projekttiden. Forskare 2 arbetar 50 procent under hösten 2008 för att därefter arbeta 75 procent fram till 31 augusti Forskare 3 arbetar 50 procent från 1 mars 2009 till 31 augusti 2010 för att därefter arbeta 75 procent. Tolken i projektet arbetar 25 procent fram till 31 december 2009 för att därefter arbeta 50 procent. Sammanlagd arbetstid blir timmar. 10

11 6. Metod och arbetssätt Projektet har förberetts genom att en rad kontakter och inledande samtal hållits med etablerade tolkar, tolkanvändare och tolkutbildare. Ett gemensamt möte har hållits med representanter för Medborgarskolan Syd, Tolkcentralen Göteborg, Katrinebergs folkhögskola samt teamet från Etnologiska institutionen. Upprättade kontakter finns också med TÖI, Tolkservicerådet, kommuner och tolkar. Genom att kombinera de fyra kvalitativa metoder som anges nedan, samt genom de erfarenheter som forskargruppen har, får teamet fram ett rikligt material om en målgrupp som har tystnadsplikt, oftast arbetar ensam i en osynlig yrkesroll och därmed är svår att komma åt av etiska skäl. Intervjuer Kvalitativa intervjuer med kontakttolkar. Dessa genomförs i tre etapper under projektets gång. Inom samhällsvetenskap brukar man definiera intervjuer som semistrukturerade eller helstrukturerade. Inom humaniora och framförallt etnologi arbetar man ofta med livshistoriska intervjuer. En sådan har en öppen karaktär där forskningspersonen fritt berättar om och reflektera över sin erfarenhet av olika teman som forskaren initierar. Formmässigt liknar denna intervjuteknik ett samtal. Intervjuerna spelas in (med forskningspersonens medgivande) och skrivs sedan ut ordagrant med pauser och avbrott markerade enligt ett särskilt system. 24 tolkar intervjuas tre gånger. Den inledande intervjun kommer att vara självbiografisk där frågor om kontakttolkens bakgrund och relation till språk, utbildning och yrket som tolk tas upp. Syftet är att få fram material om vad som leder fram till detta yrkesval och vad man har med sig i bagaget som är av betydelse för tolkarbetet. Anledningen till att man arbetar som tolk varierar stort och har betydelse för hur man ser på sitt arbete. Den följande intervjun handlar om yrket. Exempel på frågor: När är det viktigt att kalla in en auktoriserad tolk? I vilka olika sammanhang tolkar man? Vilka problem kan uppstå vid en tolkning? Hur ser tolken på sin position och på de andras inbördes relationer? Vad har tolkar för erfarenheter av hur det sociala samspelet och samtalet kan se ut vid olika tolkade möten? Hur hanterar tolken maktförhållanden (makt/underordning) mellan myndighetsperson och den enskilde som inte talar svenska? Hur hanterar tolken sin egen makt (samhällskunskap, språklig kompetens, kulturella koder, överföring och motöverföring)? Vilka krav ställer neutralitet och opartiskhet på professionen? Hur agerar tolkar i situationer när tolkens neutralitet ifrågasätts/hotas? Hur agerar tolkar i situationer när den enskildes rättssäkerhet är i fara? Den tredje intervjuomgången planeras efter resultatet av de två första omgångarna och den analys som gjorts. Det kan handla om nya frågor som uppkommit, kontroll av slutsatser som dragits, fördjupning och breddning. Intervjuer med myndighetspersoner handlar också om de tolkade mötena och vilka problem som kan uppstå i relation till tolken och tolkens arbete. Exempel på frågor: Hur uppfattas tolken i relation till sin roll och på vilka sätt påverkas situationen av tolkens närvaro i rummet. Vad betyder språklig kompetens, kulturell komptens, tolkteknisk och tolketisk komptens? Hur kan makt och lojalitetsfrågor formuleras? Vad händer när tolken faller ur rollen och i vilka situationer kan en tolkning försvåra myndighetens arbete och den enskildes rättssäkerhet? Frågor kommer också att 11

12 ställas om vad man som tolkanvändare behöver för kunskap om tolkteknik, tolketik och tolkens yrkesroll, vilka krav man kan ställa och hur kvalitet kan kontrolleras. Tolkförmedlingar, utbildare och upphandlare intervjuas i relation till sina respektive uppdrag och om sina erfarenheter av fältet tolkning. Dessa frågor diskuteras även i referensgrupperna. Resultatet av intervjuer och diskussioner tar fortlöpande projektet vidare i en ständig fördjupningsprocess. Med de ensamkommande barn och unga som forskarna träffar kommer samtal att hållas helt på deras villkor och endast med god mans medgivande. Ungdomarna får fritt berätta om sina erfarenheter av mötet med Sverige och hur deras vardag ser ut. Forskarna följer integrationsprocessen och också ett antal asylutredningstillfällen. Se mer om detta nedan. Observationer Obervationer ger möjlighet att vara närvarande i det inre livet hos en grupp. Forskarnas strävan är att tillägna sig en kunskap om verkligheten så som olika aktörer på fältet tolkning uppfattar den. Detta sker genom att iaktta och genom att lyssna till hur aktörerna formulerar sina tankar, vad de ser som bekymmer och på vilket sätt de är nöjda och/eller frustrerade. Metoderna tyst observation och deltagande observation är ett bra komplement till intervjuer för att komma bakom reducerade förklaringsmodeller till de problem som kan identifieras. Observationer är viktiga därför att erfarenheter av makt, neutralitet, rättssäkerhet och jämlikhet inte bara kan studeras genom intervjuer. Observationer av miljöer, strukturer och enskilda sociala situationer, är komplement som gör det möjligt att formulera frågor som kan tas vidare till nya intervjuer och utgöra underlag för möten med referensgrupperna. Alla observationer kommer att föregås av informerat samtycke med samtliga närvarande parter. När det gäller barn och unga krävs god mans medgivande. Observation av tolkade möten kan göras med medgivande från samtliga deltagare i det aktuella mötet samt i enlighet med forksarnas kontrakt om att deras material sekretessbeläggs och inte är tillgängligt för andra än dem själva. Om det krävs skriver forskaren under ett åtagande om tystnadsplikt vid det enskilda mötet. Observationerna av tolkar går till så att forskaren följer med tolken till de möten som denna faktiskt har inbokade. Det kan också vara så att obervationer sker av enstaka möten för att komplettera materialet som samlats in. Observationer kommer att ske av tre olika sorters tolkade möten: tolken är fysiskt närvarande i rummet, telefontolkning och videotolkning. Vid tolkade möten kommer forskaren att vara en tyst observatör. Kontakterna med ensamkommande barn och unga vid deras gruppboenden är an annan slags observation, nämligen en deltagande observation, där forskaren deltar i aktiviteter och för samtal med berörda personer. Under den deltagande observationen är forskaren aktiv och deltar i såväl den observerade aktiviteten som i samtal med de personer som observeras. Projektet är emellertid inte att betrakta som aktionsforskning i traditionell bemärkelse. Arbetssätt Forskarna kommer att kombinera metod och analytiska perspektiv i den etnologiska tradition som de tillhör. Det innebär att de utgår från den sammantagna textmassa, som skapat av intervjumaterialet, observationsanteckningar och protokoll från referensgruppernas möten. Textmassan kodas och 12

13 analyseras i enlighet med kulturanalytisk metod. Texten bryts ner genom tematisering, kontrastering och perspektivering. Projektet vilar på material i form av intervjuer och observationer samt dokumentation från möten med referensgrupperna och seminarierna. De två första kategorierna är av känslig art och kommer att behandlas i enlighet med de rutiner som finns inom etnologisk forskning och arkivverksamhet. Intervjuerna spelas in efter medgivande av forskningspersonen och skrivs ut ordagrant. Intervjuutskrifterna kodas inte. De hanteras endast av forskarna i projektet och förvaras inlåsta. Observationerna nedtecknas i en privat fältdagbok i enlighet med antropologiskt/etnologiskt fältarbetsetik och ingen annan än de i projektet ingående forskarna har tillgång till denna. Allt material som används i publika sammanhang (artiklar och konferenspapper etc.) anonymiseras och avidentifieras. Efter projekttiden överlämnas intervjuutskrifter och observationsprotokoll till Folklivsarkivet vid Lunds Universitet, okodade med sekretesskydd enligt 7 kap. 24 Sekretesslagen (1980:100) om inte annan överenskommelse görs med forskningspersonen. Studiet av tidigare och pågående forskning och annat skriftligt material såsom artiklar, styrdokument, och lagtexter är viktiga komponenter vid sidan av det insamlade materialet. Det är också viktigt att upprätta kontakter med andra forskare. Kontakt fanns sedan tidigare med Olga Kesleman och Ann- Christine Cederborg vid institutionen för Tema Kommunikation, Linköpings universitet som har pågående forskning om tolkning med asylsökande barn. Vidare pågår en diskussion med professor Bengt Sandin vid Tema Barn vid Linköpings universitet. Detta har resulterat i planer på framtida samarbete. Även vid Göteborgs universitet fortgår ett forskningsprojekt om flyktingbarn och hälsa under ledning av professor Ulla Björnberg, som vi har varit i kontakt med. Utöver detta har vi genom Imerförbundets verksamhet möjlighet att skapa nätverk såväl i Sverige som i Norden med forskare inom fältet barn, flyktingskap och migration. Ytterligare två projekt med relevans för vår forskning är kopplade till TÖI och finansierades av Flyktingfonden III. Forskarna står inför några metodologiska utmaningar. En sådan är att det handlar om kunskap som är svår att komma åt eftersom tolkar står under tystnadsplikt och därmed sällan har tillfälle att formulera sina erfarenheter. Dessutom handlar det om erfarenheter som är svåra att sätta ord på (Frykman 1990). Hur formulerar man, till exempel en berättelse om motöverföring i en tolkad situation? Teamet kommer att använda sig av intervjuer kombinerat med observationer och gruppsamtal för att lösa båda dessa problem. Lång erfarenhet inom etnologi och antropologisk forskning har visat att genom intervjuer sätts processer igång där forskningspersoner ges tillfälle att reflektera och sätta ord på sina erfarenheter. Individuella intervjuer med kontakttolkar i en trestegsprocess kommer att genomföras. Det ger forskarna möjlighet att följa upp processen. Referensgrupper Parallellt med intervjuer och observationer samordnar teamet fem referensgrupper där experter från fältet tolkning träffas och samtalar utifrån de frågeställningar som intervjuer, observationer och utvecklingen på fältet ger upphov till. På så sätt startas och upprätthålls en process där forskningsfrågorna analyseras och vidareutvecklas. Tillsammans med varje referensgrupp och teamet görs en arbetsordning. Intensiteten i kontakterna sker efter behov och kan variera över tid och mellan grupperna. Vi har beräknat att tio möten hålls under forskningsperioden, sju av dessa med varje grupp för sig och tre möten med samtliga 13

14 referensgrupper tillsammans. Meningen är att forskarna ska lyfta den kunskap som materialet ger till en generell nivå. De kan inte ange något som kränker individers integritet eller på annat sätt är oetiskt. Det gäller då att formulera de frågeställningar och problemområden som kommit fram i observationer och intervjuer så att de kan anses vara allmänna. Referensgruppens samlade erfarenhet och kunskap är viktig eftersom forskarna där kan pröva och diskutera olika möjliga situationer som tolkar berättar om eller som observerats. Inför mötena skapas fallstudier och därmed kan data behandlas under mer generaliserade former där varken namn eller identitet har betydelse. Det är främst genom referensgrupperna som samverkan med projektpartners genomförs eftersom representanter från dessa organisationer finns med i grupperna. Seminarier Seminarier kommer att hållas med alla referensgrupper tillsammans. Vid dessa seminarier kommer idéer, erfarenheter och slutsatser att diskuteras allteftersom arbetet fortskrider för att skapa en läroprocess och fördjupa undersökningen. Vi avser att hålla tre seminarier, ett i början, ett under tiden och ett i slutet av undersökningen. Under slutet av år två och inför avslutningen av projektet kommer forskarseminarier att hållas vid Etnologiska institutionen i Lund. Vi kommer även att hålla en slutkonferens för ett större antal intresserade. Utvecklingsaspekter Det är unikt att på detta sätt föra samman flera dimensioner avseende fältet tolkning och att visa hur de olika funktionerna bildar en helhet. Detta projekt ger en ny möjlighet för utveckling av tolkfunktionen, något som inte bara är av största vikt för den som inte talar svenska utan också för alla som i sin profession är beroende av tolk. Kontakttolken är ansvarig för att en myndighetsperson och en enskild individ med mer eller mindre olika bakgrund och uppfattning om verkligheten, och som dessutom befinner sig i en ojämlik maktsituation, kan kommunicera (Shackman 1984). För att kunna säga något om tolken som kulturell mellanhand krävs tillgång till tolkars erfarenheter av sitt yrke. Genom projektet får tolkar tillfälle att själva formulera hur de ser på sin roll som neutral yrkesmänniska eller hur de, i fall de misslyckas och brister i sin professionalitet, förvandlas till språkrör, hjälpare, bundsförvant eller fiende. Användning av auktoriserade tolkar är en fråga om rättighet och rättssäkerhet, men också om jämlikhet och integration. Ändå har denna problematik inte utgjort föremål för forskning. Kanske har frågan marginaliserats på grund av att den uppfattas som en invandrarfråga. I själva verket är det en fråga om demokrati och gäller alla (SOU 2006:79). Studien har relevans på flera plan. Särskilt diskuteras idag inom IMER-forskningen frågor om integration och diskriminering och denna studie blir ett viktigt empiriskt bidrag till detta område. Därmed kommer studien också att vara relevant inom en rad utbildningar på högskolor och universitet, till exempel socialt arbete, hälsa och undervisning. Ur ett vetenskapligt perspektiv bidrar studien till att utveckla kulturteoretiska perspektiv på begreppet kulturell mellanhand. Det handlar om en problematik som inte varit föremål för någon omfattande forskning, men som berör centrala processer inom kulturmöten och integration. Studien 14

15 kommer också att vara metodologiskt innovativ eftersom vi aktivt provar att kombinera olika metoder för att ge forskningspersonerna möjlighet att reflektera över och sätta ord på sina erfarenheter. Studiens samhällsrelevans handlar om att undersöka tolkens mångtydiga roll i en rad situationer och även att bedöma vilken typ av kompetens och utbildning som ter sig relevant. Detta har både samhällsekonomisk och integrationspolitisk betydelse. Genom tolkens yrke finns en ingång till att också undersöka den invandrades situation och flyktingmottagande och integration i stort. I detta projekt har vi emellertid valt att särskilt fokusera på en utsatt grupp, nämligen ensamkommande barn och unga. Detta kan anses viktigt ur flera aspekter; barn och unga är per definition utsatta i en ny och för dem främmande miljö och den nya ordning, som infördes 1 juli 2006 där kommunerna övertog ansvaret för boendet har inte dokumenterats. Att samla erfarenheterna för analys och konkreta förslag är ett viktigt led i samordning och utveckling av mottagandet av barn och unga, och för det enskilda barnets rättssäkerhet. 7. Målgrupp och projektdeltagare Primär målgrupp Det finns två primära målgrupper i projektet. Den ena gruppen är tolkar. Det långsiktiga syftet är att få en klar och tydlig kunskap om tolkyrket, om hur tolkens professionalitet påverkar tolkade möten, vad som kan göras för att stärka yrket och fältet tolkning. Resultatet av projektet påverkar också andra aktörer på fältet, såsom tolkförmedlare, tolkutbildare, upphandlare och tolkanvändare. En klar och tydlig yrkesdefinition med konkreta förslag som bygger på forskningsresultaten, bidrar inte bara till rättssäkerhet och integration för asylsökande, flyktingar och andra invandrare. Den förbättrar möjligheten för kommunala och statliga myndigheternas anställda, hälso- och sjukvård, skola och domstolar att genomföra sitt arbete på ett bra sätt. Den andra primära målgruppen är ensamkommande barn och unga. Sedan 1 juli 2006 har kommuner runt om i landet ansvar för dessa barns boende. Det finns inte någon dokumentation av hur detta arbete utvecklats. En sammanställning av hur lagar och direktiv översatts till vardagliga praktiker skulle vara till hjälp för planering, enhetlighet, idéskapande på ett sätt som kan vara till nytta både för barn, unga och alla de vuxna som arbetar med och för dessa unga i kommuner, inom hälso- och sjukvård, hos Migrationsverket och Socialstyrelsen. Tolken har mycket stor betydelse för dessa barn och unga, särskilt i början av vistelsen i Sverige och under asylutredningen. Detta binder samman de två primära målgrupperna. Studiet av tolkar ger dessutom en ingång till de vardagliga praktikerna som annars skulle vara svår att få. Tolken är ett tyst vittne till utvecklingen av dessa praktiker. Deltagare i projektet är först och främst parterna. För att genomföra det är forskarna emellertid beroende av att få göra intervjuer och observationer. Vi menar därför att forskningspersonerna också är deltagare i projektet. Den första gruppen forskningspersoner utgörs av de 24 tolkar som kommer att intervjuas i tre omgångar. Denna grupp kommer att bestå av både auktoriserade och icke auktoriserade kontakttolkar. Dessa kontaktas genom parterna i projektet. Genom dessa kontakter får forskarna 15

16 tillgång till ett nationellt upptagningsområde. Urvalet går till så att forskarna informerar muntligt och skriftligt om forskningsprojektet. Denna information kommer att ske i samarbete med Katrinebergs folkhögskola, Medborgarskolan i Malmö och den kommunala tolkförmedlingen i Göteborg. Vid preliminära kontakter har det visat sig att intresset för att delta i projektet är stort och följande kriterier gäller vid det slutliga urvalet: Tolken måste vara väl införstådd med projektet och ge informerat samtycke i skrift. Tolken skall också vara medveten om rätten att dra sig ur. Bland de 24 tolkarna skall det finnas representanter från stad och land. Arbetsvillkoren skiljer sig nämligen markant mellan storstäder med stort tolkutbud och mindre samhällen där en tolk får uppdrag inom många områden såsom socialomsorg, rättsväsende, utbildning och vård. Bland de 24 tolkarna skall det också finnas en blandning av auktoriserade tolkar och icke auktoriserade tolkar. Detta eftersom det är en realitet att det inte finns auktoriserade tolkar på alla språk och också eftersom många tolkar av olika skäl väljer att inte gå vidare till auktorisation. Bland de 24 tolkarna skall det finnas en blandning av stora och små språk. I språk där det finns många tolkar är det lättare att specialisera sig och också lättare för myndigheter och andra att få fysiskt närvarande tolk. I små språk sker oftare telefontolkning eftersom en eller ett par tolkar inte kan resa i hela Sverige för att tolka. Strävan är att hälften av tolkarna skall vara kvinnor och hälften män, att tolkar med både lång och kort erfarenhet ingår och att den geografiska spridningen skall vara stor. Vi har varit i kontakt med ett flertal kommuner, som tar emot ensmkommande barn och unga och som vill delta i projektet. Detta samarbete utvecklas närmare om projektet kommer till sånd. Referensgrupperna består av experter inom områdena tolkanvändning, tolkförmedling, tolkutbildare och tolkupphandlare. Dessa grupper bildas i samarbete med parterna och med de kommuner projektet har kontakt med. Etnologens forskarseminarium fyller en viktig funktion som kvalitetsgarant. 8. Organisation Styrgrupp: med funktion att övervaka att projektet följer den uppgjorda arbetsplanen, att kontrollera kvalitet och att ge stöd till forskarteamet: - Sune Holgerson, regionchef för Medborgarskolan Syd - Magnus Wikdahl, prefekt vid Etnologiska institutionen, Lunds universitet - Dan-Eve Johansson, chef för Tolkcentralen i Göteborg och ordförande i Tolkservicerådet (23 kommunala tolkförmedlingar) - Anders Malm, ansvarig för kontakttolktolkutbildning vid Katrinebergs folkhögskola och en av TÖI:s två samordnare av grundutbildningen till kontakttolk. Administration: 16

17 - Marianne Palmgren, Medborgarskolan Syd har lång erfarenhet av att redovisa av EU finansierade projekt. Forskningsteamet blir anställda av Medborgarskolan Syd och har sin arbetsplats på Etnologiska institutionen. Partners: Etnologiska institutionen vid Lunds universitet, Tolkcentralen i Göteborg och Katrinebergs Folkhögskola. Samtliga är medfinansiärer i projektet. Forskarteam: Samtliga fyra i forskarteamet har lång erfarenhet av att arbeta med kvalitativa metoder inom forskning, i utrednings- och utvärderingsarbete, i skönlitterära och museala sammanhang. (, Gustafsson 2004 och Mahloujian 2006). Fil dr Eva Norström är forskningsansvarig. Hon har 30 års erfarenhet av att arbeta med olika tolkfrågor som att utbilda och testa tolkar samt att ge handledning och stöd åt såväl tolkar som personal. Under sitt avhandlingsprojekt gjorde hon en kulturanalys av beslutsfattandet i asylärenden (I väntan på asyl, Boréa 2004). Där spelade tolkar en viktig roll. Under dessa år har ett flertal frågor av etisk karaktär definierats, dessa kommer att undersökas i projektet. Fil dr Kristina Gustafsson har 13 års erfarenhet av arbete med integrationsfrågor, kulturell mångfald och strukturell diskriminering genom forskning och undervisning. Avhandling: Muslimsk skola, svenska villkor. Konflikt, identitet och förhandling, Boréa Azar Mahloujian är författare, auktoriserad kontakttolk sedan 1987 och bibliotekarie. Hon har i sitt författarskap intresserat sig för exil, utanförskap och integration. I sin bok Älskar du någon annan? (Atlas 2002, 2004) har hon skrivit om och problematiserat olika aspekter av tolkyrkets utsatthet, lojalitet och etiska frågor. Hennes böcker är skönlitterära men bygger på forskning, intervjuer och analyser. Ingrid Fioretos är i slutskedet av sitt avhandlingsarbete och hon disputerar i början av Fioretos avhandling handlar om välfärdssamhället, globalisering och vad som händer inom vården (Välviljans medicin. Marginalisering och mångfald på en vårdcentral i Malmö). Hon har genomfört ett antal mycket känsliga observationer och har god erfarenhet av intervjumetodik. Hon har medverkat i flera projekt inom fältet för internationell migration och etniska relationer och är van vid de ovan angiva arbetsmetoderna. Kompetenser: För att genomföra projektet behövs kompetenser av flera olika slag: forskningskompetens, kunskap om sakfrågor, kunskap om lagar och regler. Vidare behövs kompetens för att leda ett team, för kvalitetssäkring och för att hantera redovisningen av projektets innehåll och ekonomi. Dessa behov tillgodoses genom att det är tre disputerade, erfarna etnologer som utför forskningen tillsammans med en mycket kunnig auktoriserad tolk, som inte bara har tolkat i alla upptänkliga situationer utan också varit aktiv i utvecklingen av yrket och som i prosa gestaltat allvarliga dilemman som tolkar kan möta. Kunskap om sakfrågorna finns i forskarteamet och framförallt i referensgrupper och i styrgruppen. 17

18 Samtliga deltagare i styrgruppen har stor erfarenhet av att leda arbete och arbetstagare. Vana att leda ett team har även Eva Norström, som är forskningsansvarig. Hon var i många år ordförande i Svenska Flyktingrådet och var där ansvarig för både projekt och för arbetsteam. Kvalitet säkras genom styrgruppen och genom att Magnus Wikdahl fungerar som samtalspartner till forskargruppen när det gäller forskningsfrågor och dilemman. Två forskarseminarier kommer att granska den forskningsmässiga kvaliteten av teamets arbete. Den ekonomiska redovisningen kommer att handhas av en mycket erfaren administratör. Ekonomin kommer även att granskas av styrgruppen. 9. Riskanalys Risker i projektet: Det finns olika slags risker i projektet. Att någon i teamet slutar eller blir sjuk. Att tidsplanen inte håller, till exempel på att intervjuer avbokas eller att analyser tar längre tid än beräknat. Att något område är mer komplicerat än beräknat. Ett sätt att motverka denna typ av risker är att göra som vi valt i projektet, nämligen att anställa fyra personer som arbetar 50 procent. Projektet står och faller därmed inte på en person utan kan fortsätta under tiden som den som slutat eller blivit sjuk ersätts. Det gör också att vi lättare kan omdisponera uppgifter så att den som stöter på svårare hinder får hjälp av andra i teamet. Styrgruppen kommer att nära följa projektet för att kunna åtgärda eventuella problem i sin linda. Det finns också en annan form av risk som har att göra med att det i all forskning som utgår från människor och deras personliga erfarenheter finns en risk för att man kan uppleva obehag och intrång. Risken måste i så fall vägas mot nyttan av den som tar risken. Intervjun är en social relation, den kan ge både en skön känsla och det kan komma ångest efter. Det gäller även i vårt projekt. De olika forskningspersoerna kommer att reagera och agera på olika sätt beroende på vilken position de innehar. Det är därför viktigt att forskningspersonen har rätt att dra gränser för sitt deltagande och att avbryta deltagandet. Det ställs extra stora etiska krav på forskning som involverar barn och unga. I allt som direkt berör enskilda barn och unga i projektet kommer mycket nära kontakt att hållas med god man och övriga ansvariga. Ingenting kommer att göras mot barnets eller den unges vilja eller mot den gode mannens uppfattning. För tolkarna handlar det om att man kan uppleva en konflikt med gällande regler för tolketik och det är viktigt att respektera detta så att tolken inte känner sig svika reglerna eller känner annan oro. Inom den egna språkgruppen är man som tolk ofta välkänd, särskilt i mindre språkgrupper. Det är viktigt att inte bli igenkänd och att inte leva med en känsla av att man svikit tolketiken. Tolken måste alltså alltid få dra gränser för vad som är möjligt för honom/henne att tala om. Tolkar som arbetar med flyktingar måste hantera att lyssna till mycket svåra upplevelser, upplevelser som ibland väcker egna minnen till liv. Intervjuerna kan på liknande sätt väcka svåra minnen till liv och det är då viktigt att inte lämna personen innan denne är stabil igen. Tolkarnas erfarenheter kan i projektet komma fram på ett etiskt försvarbart sätt. De får tillfälle att uttrycka sig, eftersom deras yrkesgrupp är dold samtidigt som den är avgörande för många människors välbefinnande och möjlighet att verka på ett bra sätt. Tolkar är sällan en del av samhällsdebatten och deras yrke utgör inte på djupet en del av 18

19 allmänhetens kunskap. Inte heller kommer de till forskningsvärldens kännedom. Deras berättelser är dolda. Projektet kan stärka auktoriserade tolkar och tolkar med specialkomptetens, till exempel sjukvårdstolkar och utbildade icke auktoriserade tolkar. Projektet kan öka respekten i samhället för språkkunskaper och för värdet av flerspråkighet. Vad betyder det att kunna ett språk i detaljer? Vad betyder det att kunna ett språk i specifika situationer? Vad betyder språket i utsatta situationer? Tolkarnas tjänster flyttas från att vara en invandrarfråga till att handla om demokrati och rättvisa, om mångfald och rättssäkerhet. Att studera tolken ger en möjlighet till att få syn på eventuell strukturell diskriminering. Genom sekretessbeläggning av material och genom tystnadsplikt och avidentifiering kan man komma till rätta med dessa risker. Nyttan för tolkarna att få sitt yrke belyst är stor och det bekräftas av alla parter vi varit i kontakt med. Det finns dessutom ytterligare en nyttoaspekt och det är att ökad kunskap om tolkars yrke och villkor kan ge viktig kunskap också om hinder och möjligheter i samband med introduktion till det svenska samhället för ensamkommande barn och unga samt för dessas möjlighet till vettiga integrationsval. 10. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering sker på följande sätt: Möten med och avrapportering till referensgrupper och styrgruppen löper kontinuerligt. Teamet har nära kontakt med Magnus Wikdahl om forskningsfrågor. Två forskarseminarier hålls vid etnologiska institutionen för att granska kvalitet och utvärdering av det vetenskapliga arbetet. Uppföljning kommer att ske främst genom publicering och spridande av resultat. Forskningsprojektet kommer att resultatutvärderas av en oberoende utvärderare. För detta har medel avsatts i budgeten. 11. Erfarenheter och resultatspridning En artikel per definierad forskningsgrupp kommer att skrivas: Tolkyrket och dess villkor Erfarenheter från mottagandet av ensamkommande barn och unga Att arbeta via tolk Tolkförmedling Utbildning av tolkar Upphandling av tolkar Dessutom kommer artiklar att skrivas om följande teman, som alla berör ansvars- och kontrollfrågor: 1. En artikel om fältet kontakttolkning (Vem har ansvar för vad inom de områden som omnämns ovan? och Hur skapas helhet, synergi och sammantaget ansvar?) 2. En artikel om rättssäkerhet och integration (vem garanterar rättssäkerhet och hur?) 3. En artikel om mottagandet av ensamkommande barn och unga efter det att den nya lagen (2006) infördes (hur tas barnens rätt tillvara och vad betyder tolken för att denna rätt uppfylls?) 19

20 På sikt planerar teamet att skriva en monografi som för samman alla dessa artiklar till en samlad skrift. I övrigt sprids resultaten genom gängse kanaler inom akademin exempelvis vid konferenser och utöver det till berörda kategorier genom utbildningsdagar, seminarier och föreläsningar. Spridning av projektets resultat sker dessutom via artiklar och rapporter. Av erfarenhet vet vi att publicering i sin tur leder till möjlighet att föreläsa och sprida resultat även via andra kanaler. Spridning kommer även att ske genom en rad andra aktiviteter såsom att resultaten av vår forskning förmedlas direkt in i tolkförmedling, upphandling och utbildning genom representanterna i våra referensgrupper. Forskningsprojektet i sig rymmer ett omfattande och brett kontaktnät genom samarbetet med olika kommuner och verksamma i mottagandet av ensamkommande barn och unga. Genom att dessa kontakter är kontinuerliga och bygger på en pågående diskussion finns det möjlighet för oss att hela tiden följa upp huruvida vår forskning får i relevans praktiken. Inom etnologiämnet ökar kunskapen på ett viktigt område som har med integration och demokrati att göra. Denna kunskap tas in i utbildningar och fortbildningar på området. Under projektets gång kommer vi att arbeta kontinuerligt med en projekthemsida. Det innebär att man får träffar på oss vid en sökning på exempelvis tolk, tolkning, tolkforskning, ensamkommande barn och unga. Medfinansieringen av EU synliggörs genom att alla rapporter och föreläsningar inleds med information om att denna medfinansiering tillhandahållits. På allt skriftligt material och på hemsidan syns EU:s logo. Vid all information till forskningspersoner ges information om medfinansieringen. Vid möten med referensgrupper och styrgruppen kommer EU:s flagga att stå väl synlig. En mapp kommer att tillverkas i vilken forskarna förvarar sina papper och pennor. På denna står projektets namn, att projektet är medfinansierat från EU samt EU:s logo. Hos alla parter i projektet sätts information upp på väl synlig anslagstavla om projektet och att det är medfinansierat av EU. 20