»Storstad Linköping. Djurgårdens centrum Kommentarer på gestaltningsförslag. Robin Andersson Storstad Linköping
|
|
- Monica Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 »Storstad Linköping Djurgårdens centrum Kommentarer på gestaltningsförslag Robin Andersson Storstad Linköping
2 Innehåll Bakgrund... 2 Konceptet Djurgården... 3 Djurgårdens centrum... 4 Förslag... 5 Thorbjörnsson + Edgren arkitekter... 6 Lund & Valentin arkitekter... 7 White arkitekter... 8 Sammanfattning... 9 Bakgrund Det har nu kommit upp förslag på hur centrumområdet på Djurgården kan komma att se ut. Tre arkitektkontor har i höstas, genom s.k. parallella uppdrag, blivit inbjudna för att skissa på den del av Djurgården där områdescentrumet ska vara. Dessa kontor är White, Lund & Valentin och Thorbjörnsson + Edgren. Området innehåller långt ifrån bara butiker. Massor av bostäder, skola, sporthall och vårdcentral är också exempel på saker som ska finnas i området. Samtliga förslag finns att hitta på Alla förslag har enligt mig sina framstående kvaliteter. Jag tänkte gå igenom samtliga förslag och lämna lite egna kommentarer kring dessa. Som sagt så berör förslagen både ett köpcentrum och en hur omkringliggande bebyggelse ska se ut. Kapitel: Bakgrund 2
3 Konceptet Djurgården Djurgården är ett område i södra Linköping som bl.a. tidigare har använts som militärt övningsområde. Tanken med området är att man ska bygga en stadsdel som är hållbart ur ett ekonomiskt-, socialt- och ekologiskt perspektiv. Det innebär i korta drag att man ska bygga en stadsdel som ska vara attraktiv i decennier framöver, ha en blandning av boende från olika kulturer och samhällsgrupper, samt bygga med en optimal lösning för miljöns skull. En ambition som jag personligen tog för givet att man applicerar i alla stadsbyggnadsprojekt. Denna vision är egentligen ingen nyhet, utan är en idé som all samtida samhällsplanering baseras på. Det intressanta är dock att nu applicera detta i praktiken. Man vill skapa en ny standard för framtidens samhällsbyggande, både nationellt och internationellt. Men har man tänkt på vilka typer av byggda miljöer som man vill bygga, eller hur dessa olika miljöer ska fungera tillsammans? Som jag ser det så bör man ju först ha klart för sig vilka områden som ska ha vilken typ av densitet. Det naturliga vore ju att delområdet med centrumet, dvs. B, byggdes som ett föredöme för en tät stad i Europa. Hur ser en sådan ut? Vilka krav och behov finns där? Hur bygger man en rationell men samtidigt varierande och spännande bebyggelse med dessa krav? Kan man applicera de kunskaper man ur detta projekt får fram, även i andra delar av Världen? Kapitel: Konceptet Djurgården 3
4 Djurgårdens centrum Om man ska fullfölja de ambitioner som kommunen har med Djurgården så gör man ett stort misstag redan från början. Att bygga ett externhandelscentra i området innebär att man frångår den viktigaste biten i ambitionen om den ekologiskt hållbara stadsdelen. Externhandel i sig baseras i huvudsak på att man genom biltrafik kan locka fler kunder från längre sträckor då det lokala underlaget inte är tillräckligt. Alltså att handelsplatsen är primär och att kundunderlaget anskaffas sekundärt genom att bygga farleder. En ekologisk stadsdel bör istället vara uppbyggd genom att man primärt bygger en blandstad, där bostäder, arbetsplatser, service och nöjen finns nära tillhands. Där avstånden mellan olika punkter i människans vardag är så pass kort att man kan gå och cykla till de mest alldagliga sysslorna. I ett sådant planeringssätt är, tvärt om mot dagens planer, utbudet av butiker något som baseras på vilken underlag som man har skapat. Butiker och verksamheter Ska i huvudsak klara sig med det kundunderlag som stadsdelen själv rymmer. Det betyder att ett mindre område med villor kan ha en kiosk, medan ett större område med högre befolkningsdensitet kan ha tillräckligt underlag för ett levande torg med flertalet butiker. Genom att man kopplar samma dessa olika typer av områden med cykelvägar och bra kollektivtrafik så kan man få en fungerande cellstad med flera centrumområden. Detta är också något som kommunen har visat ambitioner för, framförallt med idéerna om magneter av olika storlekar, men som man tyvärr undergräver i och med byggandet av ett så pass omfattande externhandelscentrum. Istället blir upptagningsområdet hela södra Linköping, vilket genererar långa resor. Det som dels gör Djurgårdens centrum till ett externhandelscentrum är karaktären av handelskomplexet, som förmedlar en känsla av rationell handelsstruktur. Man vill ha levande torg och gränder i sitt kvarter, inte stora parkeringsytor och shoppinglador. Människor vill bo i en innerstad, inte vid ett externhandelscentrum. Att man sedan bygger ett handelsområde som kräver flera hundra procent större underlag än det lokala för att överhuvudtaget överleva, medför ju att stora infrastrukturinvesteringar måste göras för att locka dit folk. Kunder som egentligen kanske skulle ha handlat vid sitt lokala torg. Visst finns det ett grundläggande behov för viss externhandel i Linköping. Exempelvis så behöver sällanköpsvaror ett mycket större underlag jämfört med en livsmedelsbutik. Men det man egentligen gör här är att skapa ytterligare behov av fler mil på fossila bränslen i staden. Så om man nu menar att Djurgården behöver ett centrum med en viss bredd på service och handel, vilket kräver ett större kundunderlag än vad som finns lokalt, så bör ju det rimligtvis vara det lokala kundunderlaget som ökas. Med andra ord bör befolkningsdensiteten i område göras flera gånger större, så att underlaget för butikerna täcks av de boende som kan gå, cykla eller på kort tid färdas kollektivt till centrumet. Kontentan blir alltså att man bör bygga Djurgårdens centrum för de boende i Djurgården, inte för övriga stadsdelar. Ju kortare avstånd till det tillräckliga kundunderlaget, desto färre resor på fossila bränslen. Kapitel: Djurgårdens centrum 4
5 Förslag Djurgårdens centrum är det första och nog också det viktigaste området i Djurgårdsprojektet. Med de ambitioner som kommunen har med stadsdelen, så borde man kunna förvänta sig lite mer nytänkande i förslagen. De innehåller knappt några innovationer alls. Har arkitekterna förstått vad Djurgårdsprojektet går ut på? Det mesta som ska ge sken av en ekoligiskt hållbar stadsdel är egentligen artificiellt. Klängväxter på fasaderna eller gräsmatta på taken må se miljövänligt ut, men ger knappast någon effekt alls på klimatet i stort. Det kompenserar nog inte en promille av de utsläpp som detta externhandelskoncept genererar. Dock fanns en idé om hur man kunde bygga in radhus i flerfamiljshus, för att ge en finansiell fördel. Något som kanske kunde vara en fördel ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Men det är knappast något som kommer vara trendbrytande i Linköping. Generellt kan man se att samtliga förslagen saknar en riktig stadskänsla. Jag tänkte ändå gå igenom varje förslag för sig. Det finns bra idéer i varje förslag. Om man nu ska bygga en externhandelsplats så finns det ju bättre och sämre sätt att bygga det på. Utvecklingsskiss av White arkitekter. Det är också detta som man har utgått ifrån i det parallella uppdraget. Kapitel: Förslag 5
6 Thorbjörnsson + Edgren arkitekter Jag tror att man i det här förslaget har missat lite i efterfrågan på boendet. Man menar att man skapar det goda livet i boendet genom att erbjuda kvaliteterna som finns både i staden och på landet. Detta genom att kombinera innerstadsbebyggelse med gröna vildvuxna ängar. Tvärtom så tror jag att Linköpingsbon antingen vill bo i en innerstadsatmosfär eller i en mer lantlig miljö. Därför känns också denna kombination lite förvirrande. Med utgångspunkten att ett köpcentrum är det enda alternativet, så står jag tudelad till deras utformning av komplexet. Den södra delen tilltalar mig ordentligt. Den organiska arkitekturen i denna del är intressant och ger ett spännande uttryck. Det känns verkligen optimerat för just denna plats. Däremot så tycker jag att den norra delen är tråkig. Framförallt det stora parkeringsdäcket. Jag tycker däremot att storleken på kvarteren är bra. Som sagt så är det förvirrande med alldeles för mycket park runt och emellan huskropparna. Kombinationen stora hus med mycket park runt är ett väldigt åldrat sätt att bygga områden på, då det glesar upp området och skapar mörka öppna ytor på k vällarna. Dessutom förstör det den sammanhållna känslan som är grunden för stadens kompakthet och puls. Förvisso har man omslutit lokalgatorna mellan kvarteren och på det sättet förstärkt innerstadskänslan ända in till gårdarna. En riktigt vacker detalj man har är att man låter kontorshusen i nordväst få en vattenspegel mot Lambohovsleden. Detta bör man verkligen använda så mycket man kan. + Den organiska designen på handelskomplexet + Tät bebyggelse längs gatorna ger en bra innerstadskänsla + Utnyttjar vattendraget för att ge området en vacker fasad mot Lambohovsleden + De omslutna lokalgatorna ger bra innerstadskänsla - Alldeles för mycket gröna plättar mellan bebyggelsen som ger en gles och utbreddstad - Den stora mängden öppna parkeringsytor ger ett oönskat förortsuttryck - Förvirrande känsla av både stad och landsort Kapitel: Thorbjörnsson + Edgren arkitekter 6
7 Lund & Valentin arkitekter I det här förslaget inleder man egentligen med det jag också påpekade att underlaget blir för litet för att man ska kunna få både ett köpcentrum och ett levande stadsliv i gränder och på torg. Men att man då väljer att prioritera själva köpcentrumet är för mig en gåta. Det gör att man endast kan ha butiker i byggnaderna kring torgytorna. Samtidigt blir potentiella handelsgränder ett minne blott. Däremot så har man, till skillnad mot de andra förslagen, en bra lösning med de små torgen och den upplevda innerstadskänslans som dessa innebär. Tyvärr uppkommer den känslan egentligen bara då man befinner sig på dessa torg. Går man en bit längre in i kvarteren så visar sig de gröna områdena direkt. Faktum är att om man tittar rakt söderut från köpcentrumets entré så kommer man att se gröna kullar. Även här har man mycket öppna parkeringsytor men har samtidigt, på ett bättre sätt än T+E, lyckats dela upp dem så att de inte känns så massiva. Man har också gett dem ett mer organiskt uttryck. Man har också, på ett intressant sätt, försökt bygga bort köpcentrumets baksidor genom att låta bygga ihop det med bostadshus. Något som på sätt och vis ger baksidorna en urban karaktär. Detta förslags riktiga styrka ligger i områdets densitet och närhet. Man har en situationsplan som ger intrycket av ett bostadsområde i kvartersstruktur. Potentialen hos förslaget är stort. + Bra disponering av marken + Kombinationen med bostäder som täcker köpcentrumets fasad + Närheten mellan olika funktioner + Organisk design - För lite stadskänsla utanför torgen Kapitel: Lund & Valentin arkitekter 7
8 White arkitekter Det mest intressanta med Whites förslag är att man vill bygga flera högre hus. Observera att dessa inte har likadan design, vilket hade gett en känsla av miljonprogrammets rationella byggande. Istället står varje höghus för sig självt, både estetiskt och geografiskt, men samtidigt väl inbyggt i kvartersstrukturen. Dock tycker jag inte att man bör bygga hus mellan nio och nitton våningar. Detta för att dessa hus i regel inte ger den starka karaktär som ett höghus ska tillföra området. Det är också svårt att verkligen skapa en intressant design på ett så pass lågt höghus. Ett annat intressant inslag är alla stadsradhus som man placerar ut. Tyvärr blir de alldeles för många, vilket förstör möjligheterna till en riktigt tät magnet. Denna typ av bebyggelse skulle jag hellre se i områdena som gränsar i söder och väster. Ett riktigt modernt sätt att bygga större bostäder i närheten av en stadskärna. Designen på köpcentrumet är inte något att hänga i julgranen. Visst ser det modernt ut med de stora glasade fasaderna, men samtidigt är det samma look som alla nybyggda eller renoverade externhandelscentrum i Sverige har. Något som också förstärker känslan av att Djurgårdens centrum är primärt är ett externhandelscentrum. Torget är alldels för stort och glest. Det känns som att det kommer bli blåsigt och att det lätt kan kännas tomt. Att man sedan ser radhus och lekparker från torget gör att den så viktiga urbana känslan försvinner. Torget skulle må bättre av att förminskas, alternativt delas upp i flera mindre och omslutas med tät en bebyggelse. Jag tycker dock att White har lyckats allra bäst med parkeringsfrågan. Likt Skäggetorps centrum har man byggt köpcentrumet över parkeringen, vilket döljer de stora kalla parkeringsytorna på ett bra sätt. Kan man bara bygga in parkeringsgaraget på ett bra sätt så att omgivande tomter också kan bebyggas med hus, så har kan man trots avsaknaden av butiker runt omkring i staden lyckats skapa en innerstads täthet. + Ett bra förslag på parkeringslösning vid köpcentrumet + Höga hus ger området både en identitet och en högre densitet - Torget är alldels för stort och glest - Köpcentrumet saknar en spännande design - Förutom höghusen är området alldeles för glest planerat Kapitel: White arkitekter 8
9 Sammanfattning Jag hade hellre sett att man, istället för att bygga innerstad i en stor park, vänt på det och byggt en vacker stadspark i en innerstad. Man skulle ha byggt ut en större sammanhängande kvarterstad i området, där samtliga butiker och verksamheter byggdes in i kvartersstrukturen. Gränder skulle stensättas och vissa möjligtvis övertäckas med glastak för att ge en högre standard på shoppingstråken. En stor grön stadspark i mitten av området skulle ge alla boende ett högkvalitativt rekreationsområde, i kontrast till de stora vildvuxna grönområdena runt om i eklandskapet. Om man ser till själva projektet Djurgården så är det är ju också troligare att ett sådant koncept skulle kunna appliceras i en annan Europeisk stadsdel som saknar omslutande grön natur. Om jag ska plocka ihop de bra bitarna ur varje förslag och på något sätt bygga ett fjärde alternativ, så kommer det nog att baseras på Lund & Valentins förslag. Jag tycker att de har skapat den mest intressanta kvartersstrukturen. Kvarteren är lagom stora och ligger tätt emot gatorna. Torgen är också något som jag gärna tar med från detta förslag. De är något mindre, vilket ger en känsla av mer liv per besökare. Att servicefunktioner som skola, vård och äldreboende ligger så pass tätt och centralt vid torgen, gör området mer livfullt och ger det en mångfald. Ur ett parkeringsperspektiv så tycker jag att White helt klart har ett bra förslag av att placera dem under själva köpcentrumet. Likt Skäggetorps köpcentrum så kommer handeln att hamn på en och samma våning, över parkeringarna. Detta gör att de öppna parkeringsytorna minimeras och området kan bli lite mjukare och gör att man kan bygga fler byggnader vilket skapar en tätare stad. Whites förslag innehåller också flera högre byggnader, vilket kan ge förutsättningar för en betydligt högre densitet i området. Jag skulle vilja se att man byggde stadsdelen uteslutande med tät kvartersbebyggelse. Några mindre torg skapar spännande rum i staden och några höghus ger den identitet och densitet. Och att man bygger upp emot 25+ våningar höga hus, var och en med en unik design. Lägre hus ger inte alls området samma starka karaktär. Jag tycker också att Thorbjörnsson+Edgren har en bra idé i att gräsbeklä köpcentrumets tak. På det sättet kan man skapa ännu en högkvalitativ park i området, utan att den behöver ta upp plats från bebyggelsen och ger en trevligare utsikt från de omgivande husen. Att utnyttja marken på ett så optimalt sätt som möjligt är verkligen ett bra sätt att bygga städer på. Parkeringsdäck under bebyggelsen och parker på taken kan ta bort stora ineffektiva ytor mellan målpunkter i städerna och minska avstånden på del vardagliga resorna mellan jobb, skola och handel. Jag skulle också vilja ta tillvara på deras idé med vattenspegel, helst på samtliga byggnader mot Lambohovsleden. Det tror jag skulle gynna den ekonomiska hållbarheten i området, då det höjer statusen på området. Det är sådana detaljer som ger den åtråvärdhet som ett nytt bostadsområde behöver för att bli attraktivt, vilket gynnar den sociala hållbarheten då många välbetalda personer kommer att vilja flytta dit. Det är ju trots allt människor med högre inkomst som man måste lyckas att locka till området, för att få en bred blandning av sociala förhållanden. Låginkomsttagare kommer att vilja flytta till ett nytt och fräscht boende bara man även bygger bostäder som hamnar inom deras ekonomiska ramar. Kapitel: Sammanfattning 9
DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING
VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING
Läs merKronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
Läs merYttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum
Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv,
Läs merTrygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merInte för de fyrkantiga. Historien om Glasvasen
Inte för de fyrkantiga Historien om Glasvasen 02 Ett torg i solen Idén om ett hus utan baksidor och med en mjukt rundad form föddes redan 2009. Flera arkitektkontor fick i uppdrag att visa hur området
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merSammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merNext:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild
Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild 2 Next:Norrköping Tillsammans skapar vi Inre hamnens identitet Visioner och mål blir starkare om de delas av fler. Den tanken ska genomsyra vårt projekt
Läs merStadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg
Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt
Läs merFlYGVY över NYA ERIKSBERG
FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv
Läs merHyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat
Hyllie Connect Tågstation 50 m Garage Miljöcertifierat Vad händer i Hyllie? Tolv minuter från Kastrup och sex minuter från Malmö central växer Hyllie fram. En ny och klimatsmart stadsdel med kontor, handel
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merSödra Änggårdens centrum
Södra Änggårdens centrum Koncept Stadsplan i befintlig bebyggelse 1:8000 Typologier Mot Linnéplatsen och centrala Göteborg Denna stadsplan föreslår bostäder kring ett centrum kombinerat med verksamheter,
Läs merYttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merYttrande om Hässelby-Vällingby - Hässelby Villastad 28:1.
O o YIMBY - Yes in my Backyard. 2013-07-23 Dnr: 2009-14079 2013:15 Yttrande om Hässelby-Vällingby - Hässelby Villastad 28:1. YIMBY ställer sig posiva ll nyllsko av bebyggelse i det aktuella området, men
Läs merRiksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid
Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska
Läs merFRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE
FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans
Läs merH-214. Skapad av: MariaW. Ålder: 25. Stadsdel: Hyllie. Kategori: nybygge. Adress: Hyllie stationsväg. Sida skapad: 09 mars, 2012.
1 H-214 Skapad av: MariaW Ålder: 25 Stadsdel: Hyllie Kategori: nybygge Adress: Hyllie stationsväg Sida skapad: 09 mars, 2012 Beskrivning: Hyllie är geografiskt en idealisk plats för tillväxt då det ligger
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merPiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning
Läs merDe nya kvarteren i Råsunda
De nya kvarteren i Råsunda Här är Råsundasom allra mest Råsunda Mitt i hjärtat av Solna Historia Tidigare fotbollsstadion invigd 1937. I oktober 2012 flyttade Svenska Fotbollsförbundet och AIK till en
Läs merVISION MELLBYSTRAND MELLBYSTRANDS CENTRUM FÖRSTUDIE
VISION MELLBYSTRAND 2012-05-03 MELLBYSTRAND SOMMARIDYLL MED ETT LEVANDE CENTRUM UTGÅNGSPUNKTER UTGÅNGSPUNKT Utgångspunkten för förstudien har varit att ta tillvara Mellbystrands kvaliteter och skapa en
Läs merProgram till Vision Luleå 2050
Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom
Läs merStadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen
Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen Nya Urbana transportsystem kollektivtrafik som medel för stadsutveckling 2008-12-04 Hans Revenhorn, Stadsbyggnadsdirektör Norrköping kommun Norrköping vill växa
Läs mer3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID
3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats
Läs merÅret är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Läs merStadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Läs merMotion till Kommunfullmäktige
Motion till Kommunfullmäktige Det ska vara enkelt att vara klimatsmart i Linköping Inledning Det står klart att klimatförändringarna är orsakade av människor. Och det är vi människor som skapat problemen
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merNYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS
NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS Gällivare idag Befolkningens beskrivning av hur de vill använda Gällivare Arkitekternas visioner av befolkningens beskrivningar och dagens Gällivare
Läs merPM Fördröjning av dagvatten
1/8 Drottninghögs centrum, Helsingborg PM 170327 Fördröjning av dagvatten 8 sidor Upprättat av era landskap box 4075 203 11 Malmö 1 Inledning I detta PM ges förslag på hur dagvattnet kan tas om hand när
Läs merGottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merYttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal
YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.
Läs merFÖRSLAG: ALLÉN. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2009-11-27. Dnr 2009-01446
12 FÖRSLAG: ALLÉN En allé ett diagonalt huvudstråk genom kvarteret bidrar till att binda samman vällingby Centrum med Blackeberg. allén delar sig runt parken kring dammen och sträcker sig runt det nya
Läs merMölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.
vision 2022 Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Vi närmar oss Vision Mölndal 2022 när: Fler än två av tre invånare starkt rekommenderar
Läs merGULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende
GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN
Läs merEtt nytt sätt att shoppa i kristianstad
Ett nytt sätt att shoppa i kristianstad ett spännande tillskott till handeln i Kristianstad KRISTIANSTAD HAR ALLTID VARIT KÄNT FÖR BRA OCH SPÄNNANDE SHOPPING. Historiskt sett har vi attra- herat många
Läs merH-125. Skapad av: valleymountain. Ålder: 25. Stadsdel: Rosengård. Kategori: nybygge. Adress: von Rosens väg. Sida skapad: 18 december, 2011
1 H-125 Skapad av: valleymountain Ålder: 25 Stadsdel: Rosengård Kategori: nybygge Adress: von Rosens väg Sida skapad: 18 december, 2011 Beskrivning: För mig handlar ett boende för unga inte bara om ETT
Läs merPresentation av alternativen i enkäten
Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för
Läs merGULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN
GULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPGIFTER OM SÖKANDEN 1.1. Uppgifter om Sökandens namn och organisationsnummer. 1.2. Ägarkedjan/koncernen upp till slutlig ägare. 1.3. Kontaktperson för
Läs merPlansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merForsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal
Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.
Läs merFörslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden
Läs merResultat av temperaturmätare om blandstad
Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning
Läs merAnalys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.
Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar
Läs merFÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten
STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4168 217-5-22 Social konsekvensanalys Detaljplan för Lagerstråle 7 Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Läs merPLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan
Nr. 1 2013 PLANERING AV STAD & LAND Finansiell omtanke PLANERA FÖR BOSTÄDER Bostadsbehov Kontraproduktiva utredningsförslag Socialt blandat boende Service i samverkan Linking social capital, Praktisera
Läs merBJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E
BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring
Läs merUlleråker en modern stadsdel på historisk mark
Ulleråker en modern stadsdel på historisk mark Frukostmöte 7 april 2016 Värdeskapande fastighetsutveckling Visionen, stadsdelen, utmaningen Erik Pelling, kommunalråd Kristina Mårtensson, projektchef Lisa
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merANTAGANDEHANDLING 2008-02-06
HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna
Läs merSTORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Läs mer3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken
3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en
Läs merWorkshop Norra Tyresö Centrum
8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda
Läs merDialog Tullinge - bildprotokoll, workshop
ca 50 personer deltog i workshopen Hur ska framtida Tullinge se ut? Hur tätt ska det vara? Hur högt ska det vara? Hur grönt ska det vara? osv. Som utgångspunkt för dialogen under Idévecka 2 fanns tre olika
Läs merRAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011
RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761
Läs merParallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning
Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs
Läs merBusshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.
2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga
Läs merPM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn
PM Trafik och parkering i Butängen 2019-04-26 Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn Bakgrund En av de viktigaste trafikfrågorna i området som berörs av programmet bedöms vara parkeringsfrågan. Parkering
Läs merVet du vad som planeras i Karlslund?
Vet du vad som planeras i Karlslund? Det här är en illustration och visar endast exempel på hur området skulle kunna se ut. KOMPLETTERING AV VÅRD- OCH OMSORGSBOENDET SAMT NYA TRYGGHETSBOENDEN Stadsbyggnadsförvaltningen
Läs merUppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön
Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5
Läs merSnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
Läs merVästlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.
Västlänken - Haga C Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer Cykel Västlänkens station vid Haga... Västlänken kommer att ha tre
Läs merimagine tomorrow create for the future
Question today imagine tomorrow create for the future Sandåkern analyser och rekommendationer Social hållbarhet idag och imorgon WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social
Läs merKUNGENS KURVA. Diagonalen 1
KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230
Läs merYttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse
Yttrande över förslag till ny bangårds- och älvförbindelse YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merFÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.
FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar
Läs merFörslag 2 Höjdplatå i grönområdet
Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet Nytt parkeringsdäck (II vån) Befintlig bollplan Beskrivning av platsen Förslaget innebär att man bebygger en del av grönområdet,
Läs merAnvändning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Läs merDokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.
Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. De öppna ytorna söder om Bränningeleden omvandlas till en helt ny stadsdel i Habo. Visionen
Läs merKV. SKOLSKEPPET VÄSTERÅS
V. SOSEPPET VÄERÅS OM TORNET Tornet utvecklar och bygger hyresfastigheter för egen förvaltning. Vi har våra boende i fokus och vet att våra projekt har stor betydelse både för dagens samhälle och för kommande
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Läs merVATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd
Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och
Läs merSammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.
Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson
Läs merDialogforum i Grödinge- om Vårsta centrum och Bremora
MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Referens: Josefin Adolfsson Dialogforum i Grödinge- om Vårsta centrum och Bremora Dag och tid Måndag 19 mars kl. 19-21 Plats Malmsjö skola Närvarande Ledamöter i dialogforum Boende
Läs merKlarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand
Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för
GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad
Läs merParkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Läs merKOMMUNALA SMÅHUSTOMTER TILL FÖRSÄLJNING
KOMMUNALA SMÅHUSTOMTER TILL FÖRSÄLJNING MARK- OCH EXPLOATERINGS- AVDELNINGEN, MEX Mark- och exploateringsavdelningen är en del av samhällsbyggnadskontoret på Halmstads kommun. Vi arbetar framförallt med
Läs merFRAMTIDENS SKOLA ny 7-9 skola i Arvika
FRAMTIDENS SKOLA ny 7-9 skola i Arvika 160130 BAKGRUND I Arvika finns planer på att bygga en ny 7-9 skola för ca 800 elever som kan svara upp mot hela kommunens behov. Som en fördjupning av skollokalutredningen
Läs merStrukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1
Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt
Läs merSvensk Handel. en investering för ditt företag
Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar
Läs merYttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken
Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken YimbyGBG YimbyGBG är ett nystartat tvärpolitiskt nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Trots att kommunens
Läs merPlanera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen
Läs merNytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!
driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande
Läs merBra presentation. Skateparkens placering? Vi måste försöka bli av med bilen i centrum och bygga lätta leder och utveckla kollektivtrafiken.
Allmänt möte Arrangör: Kommitté med uppdrag att ta fram förslag till generella målsättningar för och ett översiktligt innehåll och detaljeringsgrad för en delgeneralplan av Mariehamns centrum MÖTESANTECKNINGAR
Läs merefem arkitektkontor ab
HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merSläpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.
Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen
Läs merANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
Läs merSlakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Läs mer