AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR

Transkript

1 AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR Vi på EIO ska bli ännu bättre på att lyssna på medlemsföretagen och har därför beslutat att bygga upp en panel av medlemsföretag som kontinuerligt får svara på frågor från EIO. Vi vill öka dialogen med medlemsföretagen så vi kan förstå behoven ännu bättre. Syftet är att utveckla EIO:s arbete ytterligare i linje med vad medlemsföretagen vill, säger Jan Siezing. Var med och påverka genom EIO:s medlemspanel EIO arbetar redan idag med undersökningar till medlemsföretagen när det gäller vissa frågor, men medlemspanelen är en mer strategisk satsning. Syftet med medlemspanelen är att åstadkomma förbättringar för organisationen med medlemmarnas åsikter som utgångspunkt, säger Jan Siezing. Om du är intresserad av att påverka EIO:s arbete ska du tacka ja till att vara med i EIO-panelen. Resultaten kommer att bli viktiga styrmedel vid beslutsfattande inom EIO. För panelens medlemmar rör det sig om fyra-fem kortare undersökningar per år, där de viktigaste frågorna prioriteras. EIO samarbetar med undersökningsföretaget Novus i det här arbetet. I januari skickas en stor medlemsundersökning ut till samtliga medlemsföretag via e-post, och i slutet av enkäten kan du välja om du vill vara med i medlemspanelen. Resultaten från undersökningarna kommer kommuniceras löpande på en särskild hemsida som Novus tar fram åt EIO och som alla medlemmar i panelen har tillgång till. Ett annat argument för medlemspanelen är att det blir lättare för EIO att arbeta med opinionsbildning när vi klart och tydligt kan lyfta fram var våra medlemsföretag, och därmed en majoritet av elteknikbranschen, står i olika frågor, säger Henrik Nygård, EIO:s kommunikationschef. Om du redan nu vill anmäla dig till EIO:s medlemspanel, skicka ett mejl till: Läs mer sofia.pettersson@eio.se. på sid 2 Inför elektrikerlegitimation Läs mer på sid3 1 eio.se Vi finns alltid på

2 Foto: Peter Hoelstad INLEDAREN Jan Siezing, vd, tel , EIO synlig i debatten Just nu pågår många aktiviteter som har stor betydelse för vår bransch. Jag tänker på huruvida våra medlemsföretag måste medverka till att anställda som inte är med i facket ändå ska betala avgifter kontrollavgift - till facket via avdrag på lön. En avgift som, har det visat sig, dessutom går till annat än just kontrollverksamhet. Det kommer att avgöras i Arbetsdomstolen dit Elektrikerförbundet har drivit frågan genom att stämma några medlemsföretag och EIO. Jag tänker också på en annan process i Arbetsdomstolen där SEF stämt två medlemsföretag för att de gav några arbetslösa ungdomar i Västerås möjlighet att praktisera under en begränsad tid genom Arbetsförmedlingens försorg. Läs mer om det på sidan 5. Dessutom pågår nu en debatt som blossade upp med anledning av Svenska Dagbladets artikelserie om kraftig ökning av elbränder. Här har vi från EIO en rad förslag hur den trenden skulle kunna brytas. Tyvärr har vi inte heller i den frågan fått vi något medhåll från Elektrikerförbundet. Dessa skillnader i syn sliter naturligtvis, men jag hoppas och tror att både domstolsprocesserna och frågan om hur vi kan öka elsäkerheten landar på ett sätt som gör det möjligt att fortsätta vår strävan och yttersta mål att underlätta för våra medlemsföretag och dess anställda. En strävan att verka i takt med samhällets utveckling och att svara upp mot kundernas önskemål om nya tjänster till en konkurrenskraftig kostnad. Debatten om elbränder och ful-el har lett till skriverier i många medier och sociala nätverk. Från EIO:s sida har vi fått två artiklar publicerade på SVT Debatt som har handlat om elbränder och förslaget till ett nytt elbehörighetssystem. Läs debattartikel om elektrikerlegitimation i dess helhet på sidan tre. Tvisten om kontrollavgiften mynnade ut i en debattartikel i Aftonbladet från EIO:s sida. Den kan du läsa på sidan fyra. Det var länge sedan EIO har synts så mycket som det senaste veckorna. Det är roligt att vi får möjlighet att nå ut med våra budskap. Sänkning av 2011 års premier för AFA-försäkringarna Efter beslut av arbetsmarknadens parter kommer 2011 års premier att sänkas för ett antal AFA-försäkringar. EXTRAFAKTURERING I DECEMBER. Fora kommer att köra en extrafakturering nu i decemberför att kunna betala ut eventuella krediteringar som uppstått pga. premiesänkningen. Parterna inom Svenskt Näringsliv-LO har kommit överens om att sänka årets premie för försäkringarna Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) samt Premiebefrielseförsäkring i Avtalspensions SAF-LO. Ny premie för AGS och Premiebefrielseförsäkringen är 0 kronor, detta gäller även Företagares egen försäkring. Ny premie för TGL är: Privatanställda arbetare 0,20% Privatanställda tjänstemän 0,20% Företagares egen försäkring 359 kronor Fortsättningsförsäkring företagsbetald 359 kronor Fortsättningsförsäkring individuellt betald 195 kronor Angående Fora-avgifter 2012 Särskilt tillägg El och extrapension EIO-SEF NYA CIRKULÄR FRÅN EIO Följande cirkulär har skickats ut till EIO:s medlemmar sedan förra numret av EIO-Aktuellt. Cirkulären finns även på (logga in som medlem). Rubrikerna är klickbara i den digitala utgåvan av tidningen Arbetsgivarkurser 2012 Vill du veta mer? Kontakta Gunilla Blomberg Rengård, , gunilla.blomberg.rengard@eio.se Debitering av särskilt tillägg El och extrapension EIO-SEF görs via Fora tillsammans med övriga AFA (Fora)-avgifter. Företagen faktureras 6 gånger per år. SÄRSKILT TILLÄGG EL Medel för yrkesutbildning, montörsfortbildning samt försäkringspremie GF 3100 kommer under 2012 att debiteras med 0,49 % (0,63 % under 2011) av lönesumman för montörer. Av avgiften utgör 13,85 % avdragsgill moms. Försäkringen GF 3100 är en gruppliv- och trygghetsförsäkring som Svenska Elektrikerförbundet (SEF) tecknat i Folksam till förmån för montörer som arbetar under Installationsavtalet. Företagens finansiering till Elektrikerförbundet av försäkringen GF 3100 avtrappas nu och upphör helt fr o m 1 januari Istället ökar avsättningen direkt till montörerna för deras pensioner i motsvarande grad (se nedan). Notera särskilt att redan från den 1 januari 2012 upphör försäkringen att gälla för oorganiserade montörer. Om Elektrikerförbundet behåller försäkringen för sina medlemmar eller inte är en intern fråga för förbundet. EXTRAPENSION EIO-SEF Företagen har under 2011 betalat en extrapension om 0,4 % till förmån för företagets montörer. Denna pension höjs fr o m 2012 till 0,515 % Särskilt tillägg El och extrapension EIO-SEF Vill du veta mer? Kontakta Lars Törnberg, , lars.tornberg@eio.se Betala ut lönerna senast den 22 december. Påminnelse Retroaktiv sänkning av 2011 års premier för AFA-försäkringarna 2

3 Inför elektrikerlegitimation Förra året orsakade bristande elinstallationer nästan bränder i Sverige. Det innebär att nästan var femte brand är orsakad av el. Människor dör och skadas, familjer får se sina bostäder brinna ned och värden för många miljoner går upp i rök. Flertalet av dessa bränder hade troligen kunnat undvikas genom att behöriga elektriker utfört installationerna. Sverige behöver en moderniserad lagstiftning på elinstallationsområdet som sätter den enskilda elektrikerns formella kompetens i centrum. Nära elbränder är oacceptabelt. Hantverkare utan elektrikerutbildning och hemmafixare är en viktig del av problemet. De snåriga reglerna kring vem som får installera el ett annat. SvD uppmärksammade problemet i en artikelserie förra veckan. Den dystra bild av farliga elinstallationer som framträder i artikelserien är tyvärr inte överraskande. Det är därför dags att energiminister Anna-Karin Hatt skyndar på införandet av elektrikerlegitimationer. Elsäkerhetsutvecklingen på hemmafixarmarknaden har sedan flera år gått åt fel håll. En ökande mängd tillgängligt elinstallationsmaterial via byggmarknader och hemmafixarbutiker har skapat en uppsjö av felaktiga och farliga elinstallationer. Hantverkare utan särskild elinstallationskompetens samt privatpersoner gör olagliga elinstallationer som kan vara direkt livsfarliga. Besiktningsmän rapporterar om montage av flera hundra grader varma spotlights för nära brännbart material, jordade uttag som saknar anslutning till jord och hela villor med felaktiga och farliga elinstallationer. Familj och grannar i utsätts för fara och flera kommande generationer av boende i de drabbade bostäderna riskerar att få leva med potentiellt livsfarliga elinstallationer gömda i väggar och tak. Elsäkerhetsverket har föreslagit ett nytt individuellt behörighetssystem för elektriker, en sorts elektrikerlegitimation. Frågan ligger på energiminister Anna-Karin Hatts bord, men det är ännu oklart hur regeringen ställer sig till att öka elsäkerheten i Sverige. Genom att snabbt utreda de luckor som finns i förslaget och sedan klubba igenom det kan regeringen minska problemet med dåligt utförda elinstallationer. Vi kräver att regeringen tar ställning för säkrare elinstallationer och snarast inför en elektrikerlegitimation. Elsäkerhetsverkets förslag innebär att utbildning och kompetens knyts till den enskilde elektrikern och som bevis för detta kan en elektrikerlegitimation utfärdas. Konsumenterna kan då avgöra om en elektriker är behörig att utföra elinstallationen. Samtidigt blir det tydligare vem eller vilka som kan ställas till ansvar om något går fel. Elektrikerlegitimationen bidrar också till det ökade behovet att enkelt finna en behörig elektriker för elinstallationsarbete i de ökande byggprojekten runtom i landet. Samma krav kan då också ställas på svenska som utländska elektriker. Fortfarande återstår frågetecken kring behörighetsnivåer och övergången till det nya systemet. Men det är teknikaliteter som energiminister Anna-Karin Hatt snarast kan lösa tillsammans med branschen. Förslaget innebär omställningskostnader för branschen, men det är rätt väg att gå. Frågan är inte om vi ska införa ett modernt och säkrare behörighetssystem, utan hur det ska se ut. Elektrikerlegitimationen tydliggör den behöriga elektrikerns individuella ansvar för elinstallationen. Tolkning av dagens behörighetssystem har visat klara svårigheter att återkalla behörighet även när grova misstag begåtts. Med en elektrikerlegitimation skulle myndighetstillsynen i branschen förenklas. De branschanslutna elektrikerna är igång med arbetet att öka elsäkerheten i bostäder och andra lokaler. Genom information om elsäkerhet och tydligare vägar att finna behöriga elektriker försöker vi bidra till att minska antalet felaktigt utförda elinstallationer. Men det räcker inte med att utbildade och behöriga elektriker utför trygga elinstallationer. Ska vi komma tillrätta med det stora antalet elbränder så måste felaktiga elinstallationer gjorda av obehöriga personer få ett slut. Elektrikerlegitimationen tydliggör vem som får göra en elinstallation och skulle kunna användas som villkor för försäkringstecknande på samma vis som idag sker med våtrumsinstallationer. Sverige behöver en moderniserad lagstiftning på elinstallationsområdet som sätter den enskilda elektrikerns formella kompetens i centrum. Nära elbränder är oacceptabelt. Det är dags för regeringen och energiminister Anna-Karin Hatt att lösa de sista tekniska frågorna och införa en elektrikerlegitimation. Det är elsäkerheten i Sverige värd. Jan Siezing VD, Elektriska Installatörsorganisationen EIO AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR Ansvarig utgivare: Henrik Nygård, , henrik.nygard@eio.se Redaktör: Sofia Pettersson, , sofia.pettersson@eio.se Webbadress: För uppdatering av medlems uppgifter, frågor om lösenord och liknande, kontakta Åsa Anderberg, , asa.anderberg@eio.se Produktion: ODELIUS. Vi finns alltid på #

4 2012 AVTAL2012 AVTAL2012 AVTAL2012 AVTAL2012 AVT Elektrikerförbundet kräver att ickemedlemmar bekostar fackets verksamhet I slutet av november började huvudförhandlingen i ett mål i Arbetsdomstolen som gäller rätten för tusentals anställda att själva bestämma över sin lön. Elektrikerförbundet kräver att elektriker ska betala arvoden för fackets granskning av ackordslöner även om elektrikerna inte är medlemmar i facket och även om de inte arbetar på ackord. Det system Elektrikerförbundet vill behålla är både olagligt och orättfärdigt. Den som inte går med i facket ska inte tvingas betala för facklig verksamhet. Den som inte arbetar på ackord ska inte tvingas betala för fackets kontroll av ackordslöner. Och arbetsgivare ska inte tvingas agera indrivare av avgifter som facket inte kan förmå sina medlemmar att betala till dem frivilligt, säger Åsa Kjellberg Kahn, chefsjurist Elektriska installatörsorganisationen, EIO, som representerar företagen i målet. Bakgrunden till målet är systemet med så kallade kontrollavgifter - arbetsgivaren drar en del av de anställdas lön som facket sedan får för att ha resurser att kontrollera att ackordslöner betalas ut på rätt sätt. Efter prövning av ett fall i byggsektorn fann Europadomstolen 2007 att systemet är i strid med svensk lag och de mänskliga rättigheterna. Efter detta slutade Byggnads kräva in avgifterna för personal som inte är med i facket. Detsamma gjorde Kommunal. Elektrikerförbundet kräver dock att arbetsgivarna ska fortsätta samla in avgifterna, och har därför stämt ett antal företag till Arbetsdomstolen. Enligt lagen får intäkterna från kontrollavgifter bara användas till granskning av ackordslöner. När Elektrikerförbundet som del av målet tvingats öppna sin redovisning framgår dock att stora delar av pengarna gått rakt in i den ordinarie verksamheten. Enligt den oberoende revisionsfirman Deloitte har Elektrikerförbundet använt kontrollavgifter för minst 13,9 miljoner kronor till annat än de varit avsedda för, bara under 2007 och Den felaktiga användningen av granskningsarvodena har också inneburit att Elektrikerförbundet undanhållit betydande belopp från beskattning, genom att undvika pliktig vinstskatt och moms. För Elektrikerförbundet handlar detta mål helt uppenbart inte om att ackordslönerna ska betalas ut på rätt sätt, utan om att försvara en attraktiv intäktskälla som förbundet vant sig vid över åren. Nu är gratispengarna slut och det är dags även för Elektrikerförbundet att hitta mer legitima sätt att finansiera sin fackliga verksamhet på, säger Åsa Kjellberg Kahn. Viktigare med kompetens än med anställningsår Kalix Elektriska är ett av de sällsynta elinstallationsföretag i landet som har en kvinna i företagsledningen. Viktoria Johansson som hon heter, ser två stora problem med det rådande läget på avtalsfronten: Det är att våra butiksanställda räknas med när det blir tal om undantagsregler från turordningslistorna och att vi så ofta blivit utsatta när SEF blåser till strejk. För Kalix Elektriska är butiksförsäljning en viktig del av verksamheten. Företaget är medlemmar både i Elkedjan och Expert och får en dryg tredjedel av sin omsättning från butiken. I butiken gäller butiksavtalet och inte Installationsavtalet. Det här ställer till problem för oss. Det är när vi vid neddragningar inte kan utnyttja den möjlighet att undanta två anställda som företag med max 10 anställda har, säger Viktoria Johansson, vice vd i företaget. Vi är ett litet företag med ett tiotal montörer så den personliga kompetensen och erfarenheten hos var och en av våra SEF-anslutna medarbetare har stor betydelse för oss. Eftersom vi är störst på orten inom elinstallation förväntar sig företag, kommun och privatpersoner i Kalix att vi ska kunna lösa alla deras behov inom starkström, tele, data och säkerhet. Då är det förstås viktigare med kompetens än med anställningsår i lägen då någon måste sägas upp. Viktoria är engagerad inom EIO och sitter i styrelsen för distrikt Övre Norrland. Kanske är det därför vi blivit uttagna några gånger när det blåst upp till konflikt Konflikten innebar en fördel för konkurrenter som stod utanför EIO. Medan vi fick tacka nej till jobb kunde de andra elfirmorna jobba på som vanligt, berättar Victoria Johansson, vice vd i företaget. mellan EIO och SEF, skrattar hon. Hur det än är med den saken, så är det här något som slagit hårt mot företaget vid de aktuella tillfällena. Senast var 2007 och då var Kalix Elektriska det enda EIO-anslutna företaget i Kalix. Konflikten innebar en fördel för konkurrenter som stod utanför EIO. Medan vi fick tacka nej till jobb kunde de andra elfirmorna jobba på som vanligt. När Viktoria är kritisk mot SEF så skyndar hon sig att tillägga att kritiken gäller det centrala agerandet. På det lokala planet och i det egna företaget råder inga stora motsättningar mellan parterna. Här går det mesta smidigt tillväga. Det fackliga arbetet inom företaget vållar inga problem som är värda att nämna, men det tror jag på att umgänget mellan arbetstagare och arbetsgivare lokalt är så mycket harmoniskare än högre upp i våra organisationer, menar Viktoria. Den viktigaste frågan för Viktoria inför den kommande avtalsrörelsen är vilka lönekrav som facket kommer att ställa. Det finns ett missnöje bland SEF:s medlemmar över utfallet i den förra avtalsrörelsen och det kan leda till orimliga krav den här gången. Det är viktigt att inte lönerna skenar iväg nu när vi går sämre tider till mötes. Sen tycker jag att det är dumt att facket alltid har tolkningsföreträde när det blir förhandlingar. Bortsett från det så är det viktigaste för mig att vi har tillgång till folk som kan både jobbet som sådant och branschen. Text och foto: Lars-Göran Hedin 4

5 AL2012 AVTAL2012 Åsa Kjellberg Kahn För högt märke skadar elteknikbranschen Facket sade i slutet av november nej till slutbudet från industrins medlare, opo. De gamla avtalen har nu löpt ut och parterna kan därmed stå inför en konflikt. Arbetsgivarorganisationerna sade ja till slutbudet, trots att de ansåg att en lönehöjning på 2,6 procent i avtal på 13 månader är för högt. Arbetsgivarna säger att de accepterade budet då de är måna om att komma till avtal och bevara stabiliteten på arbetsmarknaden. Att facket sade nej till budet ökar nu risken för konflikt, vilket naturligtvis skulle vara mycket allvarligt i dagens ekonomiska läge. Att de fackliga organisationerna inom den konkurrensutsatta industrin nu sagt nej till det bud de fick innan avtalet löpte ut den sista november är oroande, säger Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef vid Elektriska Installatörsorganisationen EIO. Nu riskerar vi inte bara att få konflikter i ett för svensk ekonomi mycket känsligt läge. Om slutresultatet blir ett högre märke än vad ekonomin framöver tål kommer också våra företag i ett svårt läge. Fastän vi erfarenhetsmässigt vet att vår bransch brukar ha en eftersläpning i konjunkturförloppet jämfört med industrin, så får vi signaler om att många av våra medlemsföretag redan nu upplever en inbromsning. Åsa Kjellberg Kahn beklagar att de fackliga organisationerna, inklusive den egna motparten Svenska Elektrikerförbundet, verkar ha låtit det gå prestige i förhandlingarna. Strategin verkar vara att till vilket pris som helst få ta en revansch på de senare årens avtal som upplevts som alltför låga. Man verkar glömma att resultatet trots allt varit reallöneförbättringar under många år och tyvärr riskerar priset för en sådan revansch bli många nedlagda företag och förlorade jobb. Och vi kan inte tro att vår bransch på grund av sin traditionella hemmamarknadsinriktning blir förskonad. Den internationella konkurrensen finns även inom elteknikbranschen och våra beställare består till stor del av internationellt konkurrensutsatta verksamheter. Elektrikerfacket har stämt Bravida i Västerås till Arbetsdomstolen och påstår att företaget använt en praktikant som gratis arbetskraft. Elektrikerförbundet vill förbjuda praktikanter Praktik och lärlingsplatser är viktiga för att ge unga en ingång på arbetsmarknaden. Så långt är fack och arbetsgivare överens. Men när företaget Bravida i Västerås, efter att ha kontaktats av Västerås Stad, upplät en praktikplats till en ung och arbetslös elektriker, då svarade elektrikerfacket med att stämma företaget till Arbetsdomstolen. Under den ekonomiska krisen 2009 hade många ungdomar som gått elprogrammet på gymnasiet svårt att få lärlingsplatser. I Västerås kontaktade både Arbetsförmedlingen och kommunen flera företag i jakten på praktik- och lärlingsplatser. Allt för att hjälpa nyutbildade men arbetslösa med steget in på arbetsmarknaden. Att tillbringa två-tre månader på en arbetsplats förbättrar möjligheterna att få jobb, antingen på det företag där man är eller någon annanstans, säger Ulf Nordström, jurist på bransch- och arbetsgivarorganisationen EIO som nu möter Svenska Elektrikerförbundet, SEF, i Arbetsdomstolen, AD. Facket har nämligen stämt två av de företag som svarade på nödropet och erbjöd arbetslösa praktikplatser och menar att det är ett brott mot kollektivavtalet. Istället för praktikplatser skulle företaget anställt den arbetslöse. Detta trots att de lagar som styr Arbetsförmedlingens och en kommuns anvisning av praktikplatser, vilket det alltså var fråga om i det här fallet, tydligt säger att praktikanten inte ska vara arbetstagare i det företag där praktiken utförs. I argumenteringen menar facket också att de ett av företagen, Bravida, använt praktikanten som gratis arbetskraft. Helt fel, han har inte utfört något arbete som vi tagit betalt för ut mot kund. En praktikant kan inte utföra vilket arbete som helst. Tvärtom måste vi ju ta ansvaret och handleda och visa hur jobbet går till. Jag har svårt att förstå var de vill komma med det här. Vi har enbart dragit vårt strå till stacken när det gäller ungdomsarbetslösheten, säger Bravidas regionchef Dan Nilsson. Inte heller Ulf Nordström förstår varför facket drar ärendet så långt som till AD. Särskilt inte som utbildning, lärlingsplatser och goda möjligheter på arbetsmarknaden, är frågor som SEF normalt lägger stor vikt vid. Det normala synsättet från fackets sida har varit att praktikplatser är OK, säger han. Nu drar man upp en tydlig motsättning och menar att i princip ska man antingen vara anställd eller arbetslös. För den unge praktikanten blev tiden på Bravida det som alla hoppats på. När konjunkturen vände under 2010 kunde Bravida både ta tillbaka de varsel som låg och praktikanten kunde anställas som lärling. Men målet ligger alltså nu hos AD och ett beslut kommer ett stycke in på nästa år. Ulf Nordström räknar med att det ska vara ett positivt utslag. Jag utgår från att vi vinner det här målet. Dels finns rena juridiska argument som talar emot SEF, dels förstår jag inte varför vi inte ska få vara med och bekämpa ungdomsarbetslösheten. Att facket vill stänga arbetsmarknaden för unga arbetslösa är helt obegripligt. 5

6 Utveckla ditt företag med EIO-Q Ledningssystem Under 2012 har du möjlighet att delta i en internatutbildning inom EIO-Q Systemutveckling. Kursen består av tre träffar om totalt nio kursdagar för att bygga upp och få fart på ett ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Text och foto: Sofia Pettersson När EIO tidigare har arrangerat kurser med internatkaraktär har det varit ett uppskattat upplägg. Fördelen med att åka iväg och vara borta över natten är att du har mer tid att umgås med branschkollegorna och kursledarna än om kursen bara pågår under dagen, säger Henrik Roolf. Han har under 2011 deltagit i en EIO-Q-kurs där två av träffarna var tvådagarskurser med övernattning. Henrik Roolf driver företaget Roolfs El i Trollhättan tillsammans med sin bror. När man åker iväg på kurs ett par dagar är det också lättare att koncentrera sig till hundra procent på kursinnehållet, vilket är nödvändigt när det gäller EIO-Q. För mig hade det inte fungerat annars, berättar Henrik Roolf. Ett av målen med kursen i EIO-Q Ledningssystem är att bli certifierade. Ett mål som Roolfs El nådde i november. För mig är inte certifieringen i sig det viktigaste med kursen, utan det är att vi fått Inom EIO arbetar Pär Lanner och Maria Edström med EIO-Q Ledningssystem. Totalt tre kursträffar: mars, maj, september Plats: Bjertorp Slott, Kvänum (i närheten av Vara) Kursen EIO-Q Systemutveckling består av tre träffar om totalt nio kursdagar för att bygga upp och få fart på ett bättre ordning och reda på företaget. På sikt tror jag att företaget kommer att tjäna rent ekonomiskt på att vi fått bättre ordning på våra papper, det blir lättare att hitta och ha struktur i kommande projekt, säger han vidare. Pär Lanner, kvalitetsansvarig på EIO, som är kursledare har valt ett internatupplägg på den kommande kursen för att det är tidigare kursdeltagare värdesatt tid för eget arbete och möte med kollegor. Genom att köra kursen mer koncentrerat i tid och rum är det också lättare att ta till sig all ny information. Det är bra att komma ifrån det vardagliga arbetet och man får också möjlighet att träffa branschkollegor i en trivsam miljö, säger Pär Lanner. Vill du veta mer? Kontakta Pär Lanner, , , par.lanner@eio.se Maria Edström, , maria.edstrom@eio.se Internatutbildning EIO-Q Ledningssystem ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Se närmare beskrivning och anmäl dig via Sista anmälningsdag är 25 januari Frågor besvaras av Maria Edström, maria.edstrom@eio.se, Beslut om timmätning sätter konsumenten i fokus Riksdagen har godkänt regeringens förslag om timmätning av elförbrukning för elkonsumenter. Det är ett av målen för elmarknadspolitiken i budgetpropositionen Syftet är att bidra till en effektiv elmarknad med konkurrenskraftiga priser och effektiv prisbildning. Möjligheten att påverka och effektivisera sin energianvändning ökar med hjälp av smarta elnät och elmätare med timmätning. Det ska också bli enklare att producera sin egen förnybara el och sälja egenproducerad el till nätet, så kallas nettodebitering. EIO ställer sig helt bakom riksdagens beslut. Den här förändringen är högst välkommen. Dagens prissättning på el där variationer i elpriset inte tillåts slå igenom motarbetar ambitionen att ha olika elpriser vid olika tidpunkter under dygnet. Det betyder högre kostnader för konsumenterna. Riksdagens beslut betyder därför stora möjligheter för elteknikbranschen att ge elabonnenter hjälpmedel att effektivisera sin elanvändning och sänka sina kostnader, säger Jan Siezing, vd för EIO. Svensk Energi anser att kunderna ska kunna begära timmätning för att till exempel kunna reagera på prisförändringar, men att dessa kunder bör kunna stå för sin del av de ökade kostnaderna. Erbjuder elhandelsföretagen timpriser kan aktiva kunder anpassa sin elförbrukning under vissa tider på dygnet då elen är som dyrast. Timmätning ger större möjligheter att styra sin förbrukning, till exempel användning av tvätt- och diskmaskin, till tider då elpriset är som lägst. Vi i elteknikbranschen kan ge företag och konsumenter denna möjlighet. Det finns teknik för att låta tvätt- eller diskmaskinen gå igång automatiskt när elpriset är som lägst. Men det har hittills varit meningslöst att satsa på denna teknik eftersom priset inte varierat. Riksdagens beslut betyder att detta nu äntligen kan bli verklighet, säger Jan Siezing. 6

7 Givande möten De populära Elrätt-träffarna fortsätter att engagera medlemsföretag runt om i landet. I EIO Mellersta Norrland och EIO Övre Norrland har nästan 200 medlemmar deltagit i en H(ELRÄTT) dag. I Boden avslutades träffen med en kväll på travbanan där EIO hade ett eget lopp. Vi har haft bra träffar med god uppslutning i Skellefteå, Boden och Umeå, berättar Thomas Hedin, företagsrådgivare i EIO Övre Norrland. Vad jag har hört av företagarna tycker de att de fått en bra upplysning och de inser nyttan med att jobba med sitt varumärke och att bli mer synliga inför kunderna, fortsätter han. Lars Johansson, distriktsordförande i EIO Övre Norrland och delägare i J & B El AB i Boden, tycker att Elrättmötena är ett bra sätt att få företagen att träffas och ha ett gemensamt ämne att diskutera kring. Det kan vara svårt att få företagen att komma på möten, men när de väl kommer tycker de ofta att det är givande. Så var det även nu, säger Lars Johansson. Elrätt syftar till att höja den tekniska kompetensen på företagen. Vi måste bli bättre på att marknadsföra vad vi kan, sälja in vår kompetens samt lära oss att ta rätt betalt, fortsätter han. Lars Johansson vet att många företag i alla fall i hans region har väldigt mycket jobb just nu och att det ibland är svårt för företagarna att ta sig tid och prioritera sådant som möten och utbildning. Det är viktigt att vi säljer in projekt redan nu inför kommande sämre tider. Det kommer en lågkonjunktur 2013 och då kan det vara bra att ha beredskap internt för att kunna ta projekt som till exempel handlar om energibesparing och ny teknik. Det är ju så att till exempel kommuner och fastighetsägare ofta planerar sin budget året innan. Därför kan det vara bra att marknadsföra sig i tid så de kan planera och budgetera för eventuella kommande åtgärder, fortsätter han. I travprogrammet från Peabtravet i Boden: EIO:s egna lopp med en (H)ELRÄTT annons. Lars Johansson, J & B El AB, tycker att Elrättmötena är bra för att få medlemsföretagen att träffas och ha givande ämnen att diskutera kring. På J & B arbetar de en hel del med bland annat energibesparing och intelligenta hem. Lars Johansson menar att det är lättare för dem som har cirka femtio anställda att utveckla sig, än för småföretagarna som har fullt upp Text: Sofia Pettersson SEK Handbok 427 vänder sig till konsulter och elinstallatörer som projekterar och utför elinstallationer i områden där explosiv atmosfär kan förekomma. Den har därmed delvis samma läsekrets som klassningshandboken, SEK Handbok 426. Den nya tredje utgåvan skiljer sig från de föregående genom att den också omfattar installationer i områden där brännbart damm, till exempel mjöl eller sågspån, kan förekomma. Handboken innehåller standarderna EN och EN på engelska och i svensk översättning. Dessutom innehåller den informativa avsnitt, bland annat en översikt över olika utförandeformer som uppdaterats väsentligt sedan förra utgåvan. De båda standarderna 7 har tidigare fastställts som svensk standard EN (H)ELRÄTT DAG EIO fortsätter att bjuda in medlemsföretagen till En (H)ELRÄTT dag för företagsledare med temat Marknadsföring och utbildning, samt dess koppling till lönsamhet. Det är en halvdag med information, inspiration, praktiska tips och lösningar samt en överraskning att ta med sig hem. Inbjudan och anmälan sker via din lokala företagsrådgivare. På En (H)ELRÄTT dag diskuterar vi bland annat följande: ELRÄTT Det har hänt något med din elektriker! Marknadsföring, kompetens och lönsamhet en framgångsfaktor Elteknikbransch i förändring vad kan jag göra själv Mötesplan: Göteborg Borås Göteborg Vetlanda Växjö Västerås Uppsala Skövde Uddevalla Malmö Varberg SEK Handbok 427 (Ny utgåva!) Elinstallationer i explosions farliga områden 14 december 14 december 7 februari 11 januari 12 januari 17 januari 18 januari 25 januari 25 januari 27 januari 7 februari Vill du veta mer? Kontakta Johan Martinsson, , johan.martinsson@eio.se Elinstallationer i explosionsfarliga områden SEK Handbok 427 och givits ut separat på engelska. Genom sin utökade omfattning ersätter de ingående standarderna inte bara tidigare utgåvor av standarderna med samma nummer, utan också SS-EN och SS-EN Handboken har därigenom kommit att bli väsentligt mer omfattande än tidigare. Artikelnummer Pris medlemmar: 620 kr/st, pris övriga 690 kr/st. Priserna är exklusive moms. Du beställer handledningen enklast på: artikelnummer Utgåva 3

8 POSTTIDNING B RETURADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box STOCKHOLM KALENDARIUM Vässa kompetensen med EIO Kurskalendarium våren Kalendariet uppdateras löpande på medlemssidorna på där du även kan göra intresseanmälan till ej tidsatta kurser. Fler kurser hittar du även via EUU, ARBETSGIVARKURSER Mer information om alla Arbetsgivarkurser finns på medlemssidan på Kurs i ATL för projektledare, chefer och kalkylatorer januari 2012 Kursen är omarbetad och behandlar nu ett omfattande projekt. Den kommer ge möjlighet till fördjupade diskussioner. Kursen hålls på Nova Park i Knivsta vid Arlanda. Kontakta Kenneth Andersson, , kenneth.andersson@eio.se för närmare detaljer om kursinnehållet och daniella.ben-david@eio.se gällande praktiska detaljer. Under hösten 2012 kommer EIO att erbjuda endagskurser i Installationsavtalet och Arbetsrätt samt tvådagarskursen i ATL-systemet. Mejla Intresseanmälning till daniella.ben-david@eio.se. Om du är intresserad av Avtalskursen för löneadministratörer, kontakta din lokala företagsrådgivare. Mer information kommer på BRANSCHKURSER Se Internatutbildning EIO-Q Ledningssystem på sidan 6. KURSER VIA EUU EIO Företagsekonomi Stenungsund maj, Stockholm maj Kursen ger grundläggande kunskaper i företagsekonomi för analys av företagets ekonomiska läge. Inga speciella förkunskaper krävs. Kursledare: Hans Heldring, EIO, och Mats Fredriksson, EIO. För mer information och anmälan, kontakta EUU, Professionell kalkylering med EIO Göteborg 16 feb, Jönköping 6 mars, Gävle 13 mars, Karlstad 18 april. Se höstens datum på Lär dig hur man får med alla kostnader som följer ett projekt och få ett bättre ekonomisk utfall. Lär dig även tolka föreskrifter och handlingar rätt så att du vet vad du lämnar pris på. Målgrupp: Chefer, kalkylatorer och projektledare. Inga särskilda förkunskaper krävs. Kursledare: Hans Heldring. För mer information och anmälan, kontakta EUU, Välkommen till EIO! Nya medlemmar i oktober och november 2011 GÄVLE-DALA Security Tech i Gävle AB, Gävle GÖTEBORG El och Teknik Montage EOTM, Kärna Göteborgs El & IT, Göteborg Jonas Olsson, SÄVEDALEN JP Larmteknik, Klövedal Järnbrotts El & Teknik AB, Västra Frölunda KD El AB, Västra Frölunda ÖREBRO-VÄRMLAND Värmlands el & bygg konsult, EKV el. Charlottenberg UPPSALA-VÄSTERÅS DLL Gruppen AB, Storvreta Svagströmsbolaget i Norrköping AB, Uppsala SYDÖSTRA Vista Elmontage AB, Huskvarna STOCKHOLM Heidenreich El AB, Älvsjö SELTEK Skandinavisk Elteknik AB, Kungsängen TactPartner Entreprenad AB, filial, Sundbyberg MÄSSOR & EVENT Här ser du några av årets mässor och aktiviteter i elteknikbranschen. I den digitala versionen av EIO-Aktuellt kan du klicka dig vidare till närmare information om de olika aktiviteterna. VÅREN 2012 Januari-februari En (H)ELRÄTT eftermiddag. Medlemsmöten på olika orter runt om i landet, se sidan feb EasyFairs, Malmö 1 4 mars Hem & Villa, Malmö 6 mars Teledagen, Stockholm mars Nordbygg, Stockholm mars ECY Cup april Light+Building, Frankfurt 25 april Telecup maj Yrkes-SM Branschekonomens bästa tips För att underlätta för dig som medlemsföretag kommer vi här att löpande presentera tips och råd inom området företagsekonomi och de regler och förordningar som gäller- Vad är viktigt för dig när det gäller företagsekonomi?? Ställ din fråga till vår branschekonom Hans Heldring, via e-post till expertpanelen@eio.se MÅNADENS FRÅGA: Milersättning för dieselbil Hur stor är den skattefria milersättningen om en av våra anställda använder sin privata dieselbil i tjänsten? Svar: Vid användning av privat bil i tjänsten är det samma skattefria milersättning som gäller oavsett vilket drivmedel bilen körs på, dvs 18,50 per mil. För förmånsbilar är milersättningen dock 6,50 kr per mil för dieselbilar och 9,50 kr per mil för bilar som körs på andra drivmedel. Observera att milersättning för förmånsbilar bara kan betalas ut skattefritt om drivmedlet betalas privat. Hans Heldring 8