Brottsoffermyndighetens arbete för att uppnå delmål i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Transkript

1

2 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Dnr 09922/2011 AB 63 Brottsoffermyndighetens arbete för att uppnå delmål i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken DELREDOVISNING 4 Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning S2011/8810/FST (delvis) Innehåll 1. UPPDRAGET OM BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INRIKTNINGSMÅLET SAMMANFATTNING BROTTSOFFERMYNDIGHETENS DELMÅL OCH ARBETE... 4 Delmål Delmål Delmål Delmål Delmål AKTIVITETER

3 1. Uppdraget Under 2011 beslutade regeringen om genomförande av en funktionshinderspolitisk strategi för perioden Brottsoffermyndighetens delmål i detta uppdrag rör utbildningsinsatser om behov och förutsättningar hos personer med funktionsnedsättning samt om brottsoffer med funktionsnedsättning. Insatserna ska syfta till att säkerställa att myndigheten ger brottsoffer med funktionsnedsättning ett gott bemötande samt att myndighetens verksamhet är tillgänglig. Myndigheten ska öka sin personals kompetens på området och därefter även öka kompetensen hos företrädare från övriga rättsväsendet, inom ramen för myndighetens ordinarie utbildningsverksamhet. En särskild satsning ska genomföras gentemot vittnesstödsverksamheternas samordnare samt polisens brottsoffersamordnare. 2. Om Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndighetens övergripande mål är att främja brottsoffers rättigheter och uppmärksamma deras behov och intressen. Myndigheten har nationellt ansvar för fyra verksamhetsområden: brottsskadeersättning, Brottsofferfonden, Kunskapscentrum och regressenheten. Myndigheten finns i Umeå och har drygt 50 anställda. Handläggning av ansökningar om brottsskadeersättning och projektmedel från Brottsofferfonden sker i huvudsak skriftligen. Brottsoffermyndigheten tar dagligen emot cirka 300 telefonsamtal från brottsoffer, personal inom rättsväsendet, företrädare för ideella organisationer m.fl. angående skadestånd, brottsskadeersättning, projektansökningar och andra brottsofferrelaterade frågor. Uppgifter om sökandes eventuella funktionsnedsättning framgår endast om sökanden själv uppger det, om det finns sådana uppgifter i inskickat utredningsmaterial eller om sökanden behöver någon form av assistans för sitt ärende. Brottsoffermyndigheten bedriver ett omfattande utåtriktat arbete för att nå så många brottsoffer som möjligt men även personer som ideellt eller professionellt möter dem som har drabbats av brott. Det sker bl.a. genom regelbundna temadagar, myndighetens webbplatser, tryckt informationsmaterial och olika typer av utbildningsinsatser. Utöver detta har myndigheten flera regeringsuppdrag. Bland annat har myndigheten fått i uppdrag att förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer genom att vidareutveckla och genomföra ett utbildningsprogram för personal inom polisen, Åklagarmyndigheten och domstols-väsendet. Myndigheten har även i uppdrag av regeringen att verka för att det finns fungerande vittnesstödsverksamhet vid de allmänna domstolarna. 3. Inriktningsmålet Myndigheterna inom rättsväsendet har tillsammans med Migrationsverket följande övergripande inriktningsmål: - Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare stärkas. 2

4 4. Sammanfattning Till årets rapportering har redovisningssättet i Brottsoffermyndighetens rapport gjorts om för att det tydligare ska framgå hur vårt arbete har sett ut. För att konkretisera Brottsoffermyndighetens delmål har vi beskrivit hur vi har tolkat varje delmål samt specificerat vilka fokusområden vi har inriktat oss på under perioden Det bör noteras att vissa av aktiviteterna löper över mer än ett delmål. Dessa aktiviteter har redogjorts för under det delmål där aktiviteten är mest relevant. DELMÅL 1 Brottsoffermyndighetens kompetens Inom delmål 1 har arbetet med kompetenshöjande åtgärder för myndighetens egen personal fortsatt. De medarbetare som har regelbunden direktkontakt med brottsoffer har fått en fördjupande utbildning. En bemötandechecklista har tagits fram för att kvalitetssäkra medarbetarnas kompetens och myndigheten ingår nu i det samråd som Domstolsverket och Polismyndigheten har upprättat med representanter för funktionshindersrörelsen. DELMÅL 2 Funktionsnedsättning och hinder i rättsväsendet För delmål 2 har Brottsoffermyndigheten fokuserat på spridning av kunskapen om vilka hinder som finns inom rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning. Temat funktionsnedsättning och hinder har under perioden lyfts både som ett inslag på Internationella brottsofferdagen och på en föreläsningsdag som myndigheten anordnade. DELMÅL 3 Säkerställa gott bemötande och god tillgänglighet Delmål 3 har under perioden handlat om Brottsoffermyndighetens arbete med att tillgänglighetsanpassa myndighetens beslut och informationsmaterial. De mallar och färdigformulerade texter som används har granskats med fokus på klarspråk. Även myndighetens fysiska tillgänglighet har setts över. DELMÅL 4 Brottsoffermyndighetens externa arrangemang Under delmål 4 har Brottsoffermyndigheten utöver den kunskapsspridning som skett i enlighet med periodens fokusarbete under delmål 4 även lyft ämnet funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet på en av de ordinarie temadagarna. DELMÅL 5 Vittnesstödssamordnarnas och polisens brottsoffersamordnares kunskap Inom delmål 5 har Brottsoffermyndigheten anordnat ett utbildningstillfälle för samordnarna vid vittnesstödsverksamheterna samt två utbildningstillfällen för polisens brottsoffersamordnare. 3

5 5. Brottsoffermyndighetens delmål och arbete DELMÅL 1 Brottsoffermyndigheten ska öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning samt brottsoffer med funktionsnedsättning. Beskrivning av delmålet Det första delmålet handlar om Brottsoffermyndighetens egna medarbetare och deras grundläggande kompetens. Den kompetens som avses i delmålet är kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på brottsoffer med funktionsnedsättning. För att nå målet ska medarbetarnas kompetens ha ökat. Fokusområden Brottsoffermyndigheten har arbetat mycket med bemötandefrågor i ett vidare perspektiv under många år. Bemötandet av personer med funktionsnedsättningar har fått ett allt större utrymme och flera av de ordinarie personalutbildningstillfällena har ägnats åt just bemötandet av brottsoffer med funktionsnedsättningar. Under uppdragsperiodens tidigare del har Brottsoffermyndigheten fokuserat på breda utbildningar för hela personalen för att ge alla medarbetare en god grundläggande kompetens. Undersökningar som gjorts efter dessa personalutbildningar visar att personalen upplever sig ha en god kompetens. För perioden mars 2014 till mars 2015 har myndigheten valt att rikta fördjupande utbildningsinsatser mot de medarbetare som har de flesta kontakterna med enskilda. Myndigheten fokuserar också på kvalitetssäkring av medarbetarnas kompetens. Fokusområde 1.1: Fördjupad utbildning av nyckelpersoner Aktivitet 1 Utbildning för nyckelpersoner Beskrivning av aktiviteten En riktad personalutbildning för de anställda på Brottsoffermyndigheten som har regelbunden direktkontakt med brottsoffer och andra enskilda. De personalkategorier som särskilt omfattas av denna satsning är medarbetare som bemannar växel och myndighetens servicetelefon samt regressenheten. Målgrupp Medarbetare på följande av Brottsoffermyndighetens enheter: - Personal- och serviceenheten - Regressenheten - Brottsskadeenheten Mätmetod - Har aktiviteten genomförts? - Mätning av antal utbildningstimmar - Mätning av antalet deltagare på utbildningen Utgångspunkt 2011: En nollmätning i form av en kunskapsinventering bland myndighetens medarbetare. En fjärdedel av myndighetens medarbetare uppgav att de hade fått någon utbildning om olika typer av funktionsnedsättning tidigare. 2012: Utbildning 3 timmar med tema tillgänglighet och användbarhet för samtliga medarbetare på myndigheten med tema tillgänglighet. 35 personer deltog. 2013: Utbildning 5 timmar med fokus på tillgänglighet och 4

6 bemötande för samtliga medarbetare på myndigheten. 49 personer deltog. Efter de tidigare utbildningstillfällena som riktade sig till alla medarbetare identifierades ett behov av fördjupad utbildning för de medarbetare som har regelbunden direkt-kontakt med brottsoffer och andra enskilda. Resultat 2014 Riktad utbildning för myndighetens medarbetare som bemannar växeln och myndighetens servicetelefon samt regressenheten genomfördes uppdelat på två tillfällen i maj För att anordna utbildningen anlitades konsulten Barbro Lindgren. De två utbildningstillfällena uppgick till totalt 5,5 timmar med 18 deltagare. Förväntat slutresultat 2016 Brottsoffermyndighetens medarbetare ska ha god kunskap om förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning samt brottsoffer med funktionsnedsättning. Ansvarig enhet Kunskapscentrum Fokusområde 1.2: Kvalitetssäkra medarbetarnas kompetens Aktivitet 2 Beskrivning av aktiviteten Målgrupp Mätmetod Utgångspunkt Resultat 2014 Ta fram en checklista för Brottsoffermyndighetens telefonkontakter De allra flesta som kontaktar Brottsoffermyndigheten gör det per telefon. För att kvalitetssäkra myndighetens bemötande tas en checklista fram som ska användas som vägledning vid telefonkontakt. - Vuxna personer med olika typer av funktionsnedsättningar Har checklistan tagits fram eller inte? Det har inte funnits någon bemötandechecklista eller vägledning med specifikt fokus på hur myndigheten bemöter människor med olika funktionsnedsättningar. Under de två utbildningstillfällena som hölls i maj 2014 tog medarbetarna fram ett underlag för en bemötandechecklista. Under processen deltog konsulten Barbro Lindgren samt två personer med egna erfarenheter av att leva med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa två personer delade med sig av sina erfarenheter av vilka hinder som möter dem i kontakter med myndigheter. Underlaget har sedan bearbetats och en bemötandechecklista har tagits fram. Checklistan kan användas som vägledning vid telefonkontakter med människor med olika funktionsnedsättningar, se bilaga 1. Förväntat slutresultat 2016 Bemötandechecklistan har arbetats in i myndighetens bemötandepolicy som gäller alla kontakter och inte enbart telefonkontakt. Alla medarbetare känner till bemötandepolicyn och följer den i sitt arbete. Ansvarig enhet Personal- och serviceenheten Regressenheten Brottsskadeenheten 5

7 Aktivitet 3 Upprätta kontinuerligt samråd med passande myndigheter och funktionshindersrörelsen Beskrivning av aktiviteten Kontakt med representanter för funktionshindersrörelsen och myndigheter inom samma område som Brottsoffermyndigheten ska etableras för att diskutera möjligheter till ett kontinuerligt samråd. Målgrupp - Brottsoffermyndighetens personal - Brottsoffer - Anhöriga och andra stödjande personer - Professionella som möter brottsoffer i jobbet Mätmetod Utgångspunkt Resultat 2014 Förväntat slutresultat 2016 Ansvarig enhet Har kontakt för att upprätta samråd tagits? Brottsoffermyndigheten har tidigare samrått med lokala representanter för funktionshindersrörelsen gällande utbildningsinsatser och synpunkter på myndighetens webbplats. Inget systematiskt samråd har funnits mellan Brottsoffermyndigheten, andra myndigheter och/eller funktionshindersrörelsen. Kontakt har tagits med Polismyndigheten, Domstolsverket, HSO och Lika Unika för att diskutera möjligheterna till ett samråd. Brottsoffermyndigheten ingår nu i det samarbete som Domstolsverket och Polismyndigheten har upprättat gällande samråd med representanter för funktionshindersrörelsen. Brottsoffermyndigheten har ett givande och fungerande samråd med funktionshindersrörelsen vilket ökar myndighetens kunskap om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet. Kunskapscentrum DELMÅL 2 Brottsoffermyndigheten ska öka kunskapen om vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning och hur hindren kan motverka deltagande i och tillgång till rättsväsendet på lika villkor som andra i vårt samhälle. Detta gäller även företrädare för övriga rättsväsendet som utbildas av myndigheten inom ramen för ordinarie verksamhet. Beskrivning av delmålet Ett funktionshinder uppstår när en funktionsnedsättning sätts i relation till miljön och situationen inom rättsväsendet. Dessa hinder motverkar deltagandet i och tillgången till rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning. Det finns idag en hel del forskning på området, bland annat genom flera projekt som finansierats av Brottsofferfonden. Delmål två syftar till att tillgängliggöra den kunskapen och sprida den. Brottsoffermyndigheten ska öka kunskapen om dessa hinder och hur de motverkar deltagandet i och tillgången till rättsväsendet hos både sin egen personal och övriga rättsväsendet. Detta ska ske inom ramen för myndighetens ordinarie verksamhet. För att nå målet ska myndighetens egen kunskap ha ökat. Myndigheten ska också ha spridit kunskapen genom den ordinarie utbildningsverksamheten. 6

8 Val av fokusområden Under perioden har Brottsoffermyndigheten valt att fokusera på spridning av kunskapen om vilka hinder som finns inom i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning. Kunskapen ska under perioden lyftas i den utåtriktade verksamheten. Fokusområde 2.1: Kunskap om vilka hinder som kan finnas för personer med funktionsnedsättning i kontakten med rättsväsendet ska spridas genom myndighetens utåtriktade verksamhet Aktivitet 4 Sprida kunskap om funktionsnedsättning och hinder från forskning Beskrivning av aktiviteten Ämnet funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet sprids under en särskild föreläsningsdag där ett antal projekt som stöttats genom Brottsoffermyndighetens särskilda satsning på forskning och metodutveckling presenteras. Målgrupp - Personer verksamma inom rättsväsendet - Yrkesverksamma inom socialtjänst - Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård - Yrkesverksamma inom skolan - Forskare - Politiker - Ideella Mätmetod - Har aktiviteten genomförts? - Antal deltagare - Utbildningstimmar Utgångspunkt Brottsoffermyndigheten har uppmärksammat brottsoffer med funktionsnedsättning vid tidigare utbildningsinsatser. Bland annat ingick föreläsningar om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet i den utbildningsinsats som myndigheten gjorde inom ramen för regeringsuppdraget om bemötande av unga sexualbrottsoffer. Resultat : Två föreläsningar på 2 timmar vardera om psykiatrisk diagnostik hos barn och unga och förhör/intervjuer med barn och unga med diagnoser hölls i december. 24 personer deltog. 2013: Två föreläsningar på 2 timmar vardera om neuropsykiatriska diagnoser hos unga och bemötande hölls i september. 20 personer deltog. 2014: Två föreläsningar på 2 timmar vardera om neuropsykiatriska diagnoser hos unga och bemötande hölls i januari. 28 personer deltog. En av föreläsningarna under dagen, Mellan autonomi och offerskap Kvinnor och män med intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang handlade om hur rättsväsendet arbetar med och bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som har blivit utsatta för brott i prostitution. Föreläsningen var 7

9 Förväntat slutresultat 2016 Ansvarig enhet 50 minuter och 206 personer var anmälda till föreläsningsdagen. Program för dagen se bilaga 2. Spridningen av kunskapen om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet ökar. Kunskapscentrum Aktivitet 5 Sprida kunskap om funktionsnedsättning och hinder på Internationella brottsofferdagen (IBD) Beskrivning av aktiviteten Brottsoffermyndigheten anordnar i samarbete med ideella organisationer en årlig konferens i anslutning till den Internationella brottsofferdagen. Ämnet funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet ska tas upp. Målgrupp - Personer verksamma inom rättsväsendet - Yrkesverksamma inom socialtjänst - Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård - Yrkesverksamma inom skolan - Forskare - Politiker - Ideella Mätmetod - Har aktiviteten genomförts? - Antal deltagare - Utbildningstimmar Utgångspunkt Brottsoffer med funktionsnedsättning har uppmärksammats vid tidigare IBD-arrangemang. Resultat 2014 Förväntat slutresultat Ansvarig enhet 2012: Ett av de åtta parallella seminarierna fokuserade på våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Seminariepasset var 1 timme och 33 personer var anmälda. 2014: Ett av de sju parallella seminarierna fokuserade på funktionsnedsättning och utsatthet. Seminariepasset var 1 timme och 55 personer var anmälda. Ett av seminariepassen under IBD 2015, Mellan autonomi och offerskap unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang handlade om hur rättsväsendet arbetar med och bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som har blivit utsatta för brott i prostitution. Seminariepasset var på 50 minuter och erbjöds vid två tillfällen under dagen, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Totalt var 82 personer anmälda. Programmet för dagen togs fram i två versioner, varav ett med större tecken för ökad tillgänglighet. Se bilaga 3 och 4 för båda versionerna av programmet. Spridningen av kunskapen om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet ökar. Kunskapscentrum 8

10 DELMÅL 3 Brottsoffermyndigheten ska säkerställa att brottsoffer med funktionsnedsättning får ett gott bemötande samt en god tillgänglighet till myndighetens verksamhet. Detta gäller även företrädare för övriga rättsväsendet, som utbildas av myndigheten inom ramen för ordinarie verksamhet. Beskrivning av målet För att ett brottsoffer ska kunna ta till vara sina rättigheter måste både informationen och myndigheten som sådan vara tillgänglig. Det tredje delmålet handlar om Brottsoffermyndighetens eget bemötande av brottsoffer med funktionsnedsättning. Delmålet handlar också om tillgängligheten till myndigheten. Myndigheten tolkar detta som den fysiska tillgängligheten, tillgängligheten per telefon, tillgängligheten till myndighetens webbmaterial, myndighetens tryckta informationsmaterial samt tillgängligheten till myndighetens beslut och andra skrivelser. Delmål tre innebär att frågor om bemötande och tillgänglighet ska lyftas inom myndighetens ordinarie utbildningsverksamhet. För att nå målet ska Brottsoffermyndigheten kvalitetssäkra sitt eget bemötande av brottsoffer med funktionsnedsättning. Myndigheten ska också kvalitetssäkra tillgängligheten till myndigheten vad gäller den fysiska miljön, telefonkontakterna, webben, det tryckta materialet samt myndighetens beslut och skrivelser. Frågor om bemötande och tillgänglighet ska lyftas inom myndighetens ordinarie utbildningsverksamhet gentemot rättsväsendet. Fokusområden Under perioden har Brottsoffermyndigheten valt att fokusera det interna arbetet på att tillgänglighetsanpassa besluten i brottsskadeärenden och myndighetens informationsmaterial. Handläggning av ansökningar om brottsskadeersättning utgör en stor del av myndighetens verksamhet och det är här majoriteten av myndighetens direkta kontakt med brottsoffer sker. Det är därför mycket viktigt att säkerställa att de beslut som tas i ärenden om brottsskadeersättning är sakliga och lätta att förstå och att informationen i myndighetens generella informationsmaterial är enkel att ta till sig. Myndigheten fokuserar även på den fysiska tillgängligheten i myndighetens lokaler. Fokusområde 3.1: Brottsoffermyndighetens information ska vara lätt att förstå, dvs. informationen ska vara tillgänglig. Aktivitet 6 Beskrivning av aktiviteten Göra myndighetens beslut lättare att förstå För att brottsoffer ska kunna ta till vara sina rättigheter måste de förstå Brottsoffermyndighetens beslut. Språket måste därför vara enkelt, sakligt och begripligt. Målgrupp - Vuxna brottsoffer - Anhöriga och andra stödjande personer - Professionella ombud Mätmetod - Har aktiviteten genomförts? Utgångspunkt De mallar och färdigformulerade texter, s.k. frasminnen, som används för att skriva myndighetens beslut har länge varit oförändrade. Språket som har använts i besluten har varit onödigt invecklat. 9

11 Resultat Arbetet med att förändra och förenkla beslutsmallarna är påbörjat. - Frasminnena är granskade och förenklade. Förväntat slutresultat 2016 Brottsoffermyndighetens beslut är lätta att förstå för alla som kommer i kontakt med myndighetens beslut. Ansvarig enhet Brottsskadeenheten Aktivitet 7 Beskrivning av aktiviteten Granska myndighetens tryckta informationsmaterial För att brottsoffer ska kunna ta till vara sina rättigheter måste det finnas information som är lätt att förstå. Det språk som används i myndighetens informationsmaterial måste därför vara enkelt, sakligt och begripligt. Målgrupp - Brottsoffer - Anhöriga och andra stödjande personer - Professionella som möter brottsoffer i jobbet Mätmetod - Har aktiviteten genomförts? Utgångspunkt 2010: Myndighetens informationsbroschyrer på andra språk än svenska uppdaterades. 2012: Myndighetens svenskspråkiga broschyrer uppdaterades. Resultat Myndighetens tre mest efterfrågade och omfattande broschyrer har granskats och uppdaterats. - Informationsbroschyrerna på andra språk har nyöversatts enligt de uppdateringar som gjordes i de svenska versionerna. - Myndigheten lanserade fem informationsbroschyrer som riktar sig direkt till barn och unga (inom myndighetens specifika barn- och ungdomsmaterial Jag vill veta) under sommaren. Under hösten reviderades fyra av dessa fem informationsbroschyrer. Förväntat slutresultat 2016 Myndighetens tryckta informationsmaterial är mer tillgängligt. Ansvarig enhet Kunskapscentrum Fokusområde 3.2: Brottsoffermyndighetens lokaler ska vara tillgängliga. Aktivitet 8 Uppföljning av inventeringen av myndighetens lokaler Beskrivning av aktiviteten En större inventering av myndighetens lokaler gjordes 2012 och en inventering görs årligen i samband med att svar på MFD:s myndighetsenkät lämnas in. Dessa inventeringar ska följas upp. Målgrupp Allmänheten som kommer till myndighetens lokaler. Mätmetod Har aktiviteten genomförts? Utgångspunkt 2011: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt Handisams myndighetsenkät. Myndigheten fick 11 poäng. 2012: Vissa brister åtgärdades från inventeringen året innan. Ny inventering av myndighetens tillgänglighet enligt Handisams myndighetsenkät. Myndigheten fick 7 poäng. 10

12 Resultat 2014 Förväntat slutresultat 2016 Ansvarig enhet 2013: Inventering av myndighetens tillgänglighet enligt Handisams myndighetsenkät. Myndigheten fick 11 poäng. Myndighetens tillgänglighet har inventerats enligt MFD:s myndighetsenkät. Myndigheten fick 12 poäng. Utöver MFD:s myndighetsenkät så har myndigheten sett över lokalerna genom den arbetsmiljörond som gjordes under hösten. Brottsoffermyndigheten ska uppfylla samtliga 13 kriterier för att vara en fysiskt tillgänglig myndighet. Ekonomi och administration DELMÅL 4 De kunskaper som Brottsoffermyndigheten förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska användas vid myndighetens externa arrangemang. Beskrivning av delmålet Brottsoffermyndigheten genomför årligen ett stort antal externa arrangemang, på egen hand och i samarbete med andra aktörer. I basverksamheten ingår att myndigheten arrangerar en temadag i Göteborg, en i Malmö och en i en mellanstor stad. Utöver detta genomförs en till två andra temadagar och myndigheten deltar med programpunkter eller är medarrangörer vid ytterligare ett par nationella och internationella arrangemang. Slutligen genomförs riktade utbildningar gentemot olika grupper. För att nå delmålet ska Brottsoffermyndigheten lyfta funktionshinderperspektivet vid sina externa arrangemang. Fokusområden Brottsoffermyndigheten genomför regelbundet temadagar inom ramen för den ordinarie verksamheten. Under perioden har myndigheten valt att fokusera på temadagarna och har låtit en av dessa dagar ha funktionsnedsättning och funktionshinder som tema. Fokusområde 4.1: Funktionshinderperspektivet ska implementeras i myndighetens ordinarie utåtriktade verksamhet Aktivitet 9 Anordna temadag med fokus på funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet Beskrivning av aktiviteten Brottsoffermyndigheten anordnar varje år seminarier och större temadagar med olika brottsofferteman riktade till olika målgrupper. En temadag med fokus på vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning anordnades inom ramen för myndighetens ordinarie verksamhet. Målgrupp - Personer verksamma inom rättsväsendet - Yrkesverksamma inom socialtjänst - Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård - Yrkesverksamma inom skolan - Forskare - Politiker 11

13 - Ideella Mätmetod - Har aktiviteten genomförts? - Antal deltagare - Utbildningstimmar Utgångspunkt Under 2013 anordnade Brottsoffermyndigheten två temadagar med en programpunkt på en timme vardera som handlade om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet. Det var 130 personer anmälda till tillfället i Malmö i maj och 94 personer anmälda till tillfället i Örebro i november. Resultat 2014 Brottsoffermyndigheten anordnade en utbildning på tre timmar med fokus på brottsutsatta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Arrangemanget hölls i Göteborg i december 2014 och 156 personer var anmälda. För program för dagen, se bilaga 5. Förväntat slutresultat 2016 Kunskapen om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet ökar. Ansvarig enhet Kunskapscentrum DELMÅL 5 Vittnesstödsverksamheternas samordnare samt polisens brottsoffersamordnare ska särskilt få kunskap om de hinder som finns beträffande möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter i kontakter med polisen och domstolsväsendet. Beskrivning av delmålet En person med funktionsnedsättning kan uppleva olika hinder i sitt möte med rättsväsendet. Ett funktionshinder uppstår när en funktionsnedsättning sätts i relation till miljön och situationen inom rättsväsendet. Delmålet innebär att vittnesstödssamordnarna och brottsoffersamordnarna ska få kunskap om dessa hinder. Målet innebär också att frågan om hur dessa hinder försvårar för personer med funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter ska lyftas. Brottsoffermyndigheten har huvudansvaret för vittnesstödsverksamheten i Sverige. Som en del i det arbetet genomför myndigheten varje år en tvådagarskonferens med både grund- och fortbildning för landets samtliga vittnesstödssamordnare. Utbildningen ska uppfylla samordnarnas totala årliga behov av fortbildning. Utbildning om hinder inom rättsväsendet för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning ska vara ett inslag på konferensen. För att nå målet ska Brottsoffermyndigheten genomföra utbildningsinsatser på området gentemot vittnesstödsamordnarna och polisens brottsoffersamordnare. Fokusområden Ett dåligt bemötande är ett hinder för brottsoffers och vittnens möjligheter att ta till vara sina rättigheter inom rättsväsendet. Ett gott bemötande i sin tur kan hjälpa till att undanröja eller minska hinder. Det är därför viktigt att alla brottsoffer och vittnen, oavsett funktionsförmåga, får ett gott bemötande. Under perioden har Brottsoffermyndigheten fokuserat på bemötandeutbildning för polisens brottsoffersamordnare och vittnesstödssamordnarna. I 12

14 verksamhetsplaneringen för 2014 har Brottsoffermyndigheten pekat ut utbildning med fokus på bemötande av personer med funktionsnedsättningar för polisens brottsoffersamordnare. Fokusområde 5.1: Vittnesstödssamordnarna ska få utbildning Aktivitet 10 Utbildning om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet för vittnesstödssamordnarna Beskrivning av aktiviteten Vittnesstödssamordnarkonferensen ska innehålla ett utbildningsinslag om de hinder som finns beträffande möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter i kontakter med domstolsväsendet. Utbildningen ska också belysa hur ett gott bemötande kan hjälpa till att undanröja eller mildra dessa hinder. Målgrupp - Unga brottsoffer med funktionsnedsättning - Anhöriga och andra stödjande personer - Vittnen med funktionsnedsättning Mätmetod - Har aktiviteten genomförts? - Antal utbildade - Utbildningstimmar - Självskattning av deltagarnas kunskap Utgångspunkt Vittnesstöd är personer på domstolen som har till uppgift att hjälpa, informera och stödja vittnen och målsägande i samband med rättegång. Det finns vittnesstöd vid alla tingsoch hovrätter. Varje verksamhet har samordnare som ansvarar för att organisera verksamhetens arbete. Brottsoffermyndigheten erbjuder utbildning för samordnarna. 2012: Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i september 2012 där huvudfokus låg på bemötande av brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning. Konferensen var 1½ dag lång och hade 44 anmälda. 2013: Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i september 2013 där ett utbildningsinslag handlade om psykiska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. Konferensen var 1½ dag lång och hade 49 anmälda. Resultat 2014 Den årliga konferensen för vittnesstödssamordnarna anordnades i september 2014 där en av programpunkterna var Bemötande av brottsoffer med funktionsnedsättning i domstol. Överläkare Barbro Ivars Aroch vid BUP, Norrlands universitetssjukhus talade om förutsättningar och behov hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Deltagarna fick bland annat se en film om målsäganden Lina som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Filmen visar Linas möte med rättsväsendet där hon har ett stort behov av förberedelse och kontroll. Filmen visar händelser som gör att förutsättningarna ändras. Hon måste till exempel byta plats i rättssalen vilket skapar stor oro hos henne. Efter filmen fick 13

15 Förväntat slutresultat 2016 Ansvarig enhet deltagarna diskutera frågor som till exempel vilka hinder Lina möter och hur ett vittnesstöd skulle kunna bemöta och förbereda Lina inför huvudförhandlingen. Utbildningsmaterialet är framtaget av Brottsoffermyndigheten inom ramen för ett regeringsuppdrag om bemötande av unga sexualbrottsoffer. Enligt de kunskapsmätningar som Brottsoffermyndigheten har gjort har kunskapen om funktionsnedsättning och funktionshinder ökat bland de vittnesstödssamordnare som gick utbildningen. För statistik gällande kunskapen om funktionsnedsättning och funktionshinder bland deltagarna, se bilaga 6. Konferensen var 1½ dag lång och hade 35 anmälda. Program för konferensen, se bilaga 7. Alla samordnare vid vittnesstödsverksamheterna har fått utbildning om de hinder som finns när det kommer till möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter i kontakter med domstolsväsendet. Kunskapscentrum Fokusområde 5.2: Polisens brottsoffersamordnare ska få utbildning Aktivitet 11 Beskrivning av aktiviteten Målgrupp Mätmetod Utgångspunkt Resultat 2014 Utbildning för polisens brottsoffersamordnare om bemötande som ett hinder för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning i kontakter med rättsväsendet En utbildning om funktionsnedsättningar hålls för polisens brottsoffersamordnare för att öka kunskapen om vilka hinder som finns när det kommer till möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter i kontakter med polis- och domstolsväsendet. Polisens brottsoffersamordnare Har aktiviteten genomförts? Antal utbildningstimmar Antal deltagare Brottsoffermyndigheten har inte anordnat någon utbildning om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet för polisens brottsoffersamordnare tidigare. Under hösten 2014 genomförde Brottsoffermyndigheten i samarbete med Polishögskolan i Solna, två utbildningstillfällen för polisens brottsoffersamordnare. Utbildningen bestod av dels av ett inslag om brottsskadeersättning, dels av ett inslag om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Inslaget om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inleddes med en introduktion till vad en neuropsykiatrisk funktions-nedsättning innebär. Därefter fick deltagarna se två filmer om Alex som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Alex förhörs av en polis och den ena filmen skildrar förhöret ur Alex perspektiv och den andra ur polisens perspektiv. Slutligen fick 14

16 Förväntat slutresultat 2016 Ansvarig enhet deltagarna diskutera frågor som vad Alex uppträdande kan bero på och vad kan polisen behöva tänka på i mötet med Alex. Utbildningstillfälle 1: Första utbildningstillfället hölls i september, var 3 timmar och hade 20 deltagare. Utbildningstillfälle 2: Andra utbildningstillfället hölls i november, var 5 timmar och hade 21 deltagare. Polisens brottsoffersamordnare har kunskap om vilka hinder som finns beträffande möjligheterna för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning att ta till vara sina rättigheter i kontakter med polis- och domstolsväsendet. Kunskapscentrum 6. Aktiviteter Under kommande period avser Brottsoffermyndigheten att - Fortsätta det kompetenshöjande arbetet bland sina egna medarbetare. - Sprida kunskap om funktionsnedsättning och hinder till företrädare för rättsväsendet, andra yrkesverksamma inom ex. socialtjänst och skola, forskare, politiker och ideella. - Ta hjälp via samråd för att granska myndighetens information utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. - Uppmärksamma temat funktionsnedsättning och hinder vid myndighetens utåtriktade verksamhet. - Ge vittnesstödssamordnarna och polisens brottsoffersamordnare utbildning om funktionsnedsättning och funktionshinder. 15

17 BILAGA 1 BEMÖTANDECHECKLISTA BROTTSOFFERMYNDIGHETEN En vägledning i hur vi vid telefonkontakt bemöter människor med olika funktionsnedsättningar. 1. SVARA PÅ SAMTAL 2. TA EMOT INFORMATION Ställ eventuellt kompletterande frågor samt ta emot ytterligare information 3. BEKRÄFTA FRÅGAN & IDENTIFIERA KÄRNFRÅGAN Ställ eventuellt kompletterande frågor samt ta emot ytterligare information 4. BESVARA FRÅGAN/FRÅGORNA, LÄMNA INFORMATION Eventuell följdfråga/ Ny fråga 5. LÄMNA MUNTLIG SAMMANFATTNING AV SAMTALET Eventuell följdfråga/ Ny fråga Erbjud eventuellt att sammanfatta samtalet & informationen på annat sätt 6. AVSLUTA SAMTALET 1(3)

18 UTGÅNGSPUNKTER FÖR FLÖDET I SAMTALET 1. SVARA PÅ SAMTALET Var redo att föra minnesanteckningar. 2. TA EMOT INFORMATION Personen presenterar sig och går in på ärendet. Notera namn och information om ärendet. - Ställ eventuellt kompletterande frågor samt ta emot ytterligare information I det fall personen inte förklarar sitt ärende direkt, ställ frågor för att ta reda på vad samtalet gäller. Arbeta aktivt för att få personen att känna sig trygg i samtalet. Ställ enkla och tydliga frågor. 3. BEKRÄFTA FRÅGAN OCH IDENTIFIERA KÄRNFRÅGAN - Ställ eventuellt kompletterande frågor samt ta emot ytterligare information Ställ kompletterande frågor om det behövs ytterligare information för att kunna besvara personens fråga. Ställ enkla och tydliga frågor. Var tydlig med vilken information du kan ge. 4. BESVARA FRÅGAN/FRÅGORNA, LÄMNA INFORMATION VID FÖLJDFRÅGOR/NY FRÅGA Gå igenom processen igen. Om du fastnar i samtalet för att personen inte verkar förstå den information som ges, försök formulera dig på ett annat sätt. 5. LÄMNA MUNTLIG SAMMANFATTNING AV SAMTALET Sammanfatta informationen muntligt. Informera om vad personen behöver göra och/eller vad du kommer att göra. Var tydlig och ta det stegvis. Stäm av om personen tolkat den information du lämnat rätt. VID FÖLJDFRÅGOR/NY FRÅGA Är det så att personen ställer följdfrågor, gå igenom processen igen. Om du fastnar i samtalet för att personen inte verkar förstå den information som ges, försök formulera dig på ett annat sätt. - Erbjud eventuellt att sammanfatta samtalet och informationen på annat sätt Om du märker att personen upprepar frågor, inte verkar förstå och verkar vara i behov av ytterligare hjälp med att sammanfatta den information du har lämnat, erbjud att skicka en kortfattad skriftlig sammanfattning av samtalet. (Via post eller e- post.) Om det är lämpligt, informera även om möjligheten att använda Teletal (inklusive en kort förklaring om vad Teletal är). 6. AVSLUTA SAMTALET Bekräfta att personen har fått svar på sina frågor. Om skriftlig sammanfattning ska skickas, bekräfta detta. 2(3)

19 ÖVRIGT - Kom ihåg att hänvisa till informationen på Brottsoffermyndighetens webbplats (filmen om brottsskadeersättning, lättläst information och information på teckenspråk, uppläsningsfunktionen). - Kom ihåg att informera om och rekommendera Brottsofferjouren. 3(3)

20 FÖRELÄSNINGAR Torsdagen den 13 november 2014 kl Münchenbryggeriet, Torkel Knutssonsgatan 2, Stockholm När vetenskapen möter praktiken PROGRAM Registrering, kaffe och smörgås Välkomstord Annika Öster, generaldirektör Brottsoffermyndigheten Mellan autonomi och offerskap Kvinnor och män med intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang Jari Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Paus Män som utövat partnervåld och dömts till kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård: psykisk ohälsa, personlighet, aggressivitet och tidigare kriminalitet Anna-Kari Sjödin, forensisk socialutredare vid Rättsmedicinalverket och doktorand vid CELAM (Centre for Ethics, Law and Mental Health), Göteborgs universitet Thomas Nilsson, fil.dr vid CELAM, Göteborgs universitet Lunch på egen hand Kids Club-projektet implementering och test av en ny metod för att stödja barn som upplevt våld i hemmet Åsa Källström Cater, docent i socialt arbete vid JPS, Örebro universitet Sabina Gómez Jansson, kvinnofridshandläggare vid Kristinehamns kommun Paus med kaffe och kaka Missbrukande kvinnors erfarenhet av mäns våld Christina Scheffel Birath, leg psykolog och med.dr vid Beroendecentrum Stockholm och institutionen för Kvinnors och Barns hälsa, Karolinska Institutet Ulla Beijer, socionom och med.dr vid institutionen för Kvinnors och Barns hälsa, Karolinska Institutet Britt af Klinteberg, fil.dr och professor vid psykologiska institutionen och CHESS (Centre for Health Equity Studies), Stockholms universitet/karolinska Institutet och institutionen för Kvinnors och Barns hälsa, Karolinska Institutet Mellan åren har Brottsoffermyndigheten haft regeringens uppdrag att fördela projektbidrag till forskning, metodutveckling och andra liknande insatser. Projekten skulle syfta till att öka kunskapen om bland annat mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtyck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Uppdraget har möjliggjort att över 50 projekt kunnat genomföras av forskare på landets universitet och högskolor samt av andra myndigheter, kommuner med flera. I december 2014 ska uppdraget att fördela projektbidrag avslutas. Innan det vill Brottsoffermyndigheten bjuda in till en föreläsningsdag som visar på resultat som några av projekten har kommit fram till. De resultat som projekten resulterat i har stor potential att förbättra bemötande och behandling av både brottsutsatta och gärningspersoner. Vi hoppas att dagen ska inspirera praktiskt verksamma och ge nya infallsvinklar i hur arbetet inom dessa områden kan utvecklas! ANMÄLAN Seminariet är kostnadsfritt men anmälan är obligatorisk. Klicka på länkknappen så kommer du till anmälningsformuläret på Brottsoffermyndighetens webbplats. Anmäl dig senast den 3 november Har du frågor kontakta Fredrik Selin, Brottsoffermyndigheten, tel: , e-post: fse@brom.se ANMÄLAN klicka här! Avslutning

21 Internationella Brottsofferdagen IBD 2015 GRÄNSER OCH GRÅZONER Ungas utsatthet för våld Ungas utsatthet för våld Välkommen! Brottsoffermyndigheten högtidlighåller varje år tillsammans med en rad ideella organisationer den Internationella Brottsofferdagen. Årets program är det sextonde i ordningen och fokuserar på unga som drabbas av brott. Unga utgör en stor grupp av dem som utsätts för olika typer av våld. Trots det vet vi förhållandevis lite om ungas utsatthet, särskilt när det gäller våld i ungas nära relationer. Årets internationella forskning presenteras av Carolina Överlien som är docent vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet och verksam vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, Norge. Carolina ingår som en av fem forskare i ett internationellt forskningsprojekt om ungas utsatthet för våld i nära relationer. Utöver den internationella forskningen erbjuds föreläsningar av forskare och praktiker i aulan samt åtta valbara seminarier. Programmet vänder sig främst till dig som är verksam inom rättsväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård, ideella organisationer samt till forskare och politiker. Välkommen till en inspirerande utbildningsdag! Annika Öster Generaldirektör, Brottsoffermyndigheten

22 Internationella Brottsofferdagen IBD 2015 Program Fredag 20 februari Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm 8.30 Registrering med kaffe och smörgås 9.00 Välkommen! Annika Öster, generaldirektör, Brottsoffermyndigheten 9.05 Catharina Espmark, statssekreterare, Justitiedepartementet 9.20 Våld mellan unga i nära relationer hur gamla frågor finner nya arenor med förödande konsekvenser Carolina Överlien, docent, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet och Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, Norge Paus med frukt Valbara seminarier del 1 (välj mellan alternativ 1 8 ) Lunch på egen hand Valbara seminarier del 2 (välj mellan alternativ 1 8 ) Ungas utsatthet för våld i dagens Sverige Anna Berglund, Med. dr., enhetschef, Utbildningsenheten, Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset Paus med fika Unga offer för prostitution barn och unga som utsätts för prostitution av kända och okända gärningsmän Simon Häggström, polis vid Stockholmspolisens prostitutionsgrupp Liten stor hjälp till små brottsoffer Stina Wirsén, illustratör och barnboksförfattare Avslutning 1. Vad säger barnkonventionen om våld mot barn och unga? Emma Kristenson, sakkunnig om barnkonventionen på Bris. 2. Jag kunde inte säga nej, jag hade ju inte rätt till min kropp Tove Wåhlstrand och Malin Jenstav från Stockholms tjejjour. Toktam Jahangiry, sexolog och styrelseledamot i Roks. 3. När övergår svartsjuka och beskydd till våld? Gunilla Berg, verksamhetsansvarig tjejjouren Juventas systrar, Denise Cresso, expert på våld mot unga kvinnor med funktionsnedsättning och Eva Ohlsson, expert på hedersrelaterat våld och förtryck. Moderator: Olga Persson, Unizons generalsekreterare. 4. Traumamedveten omsorg Camilla Küster, kurator på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer. 5. HBTQ-ungdomars utsatthet i nära relationer Kina Sjöström och Maria Tillquist, brottsofferstödjare på RFSL:s Brottsofferjour. 6. Det såg faktiskt ut som att hon var över 18 ett seminarium om köp av sexuell handling av barn Märta C Johansson, universitetslektor, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet. Malin Andersson, socialsekreterare, prostitutionsgruppen Stockholm och Ida Hellrup, jurist, Barnrättsbyrån. Moderator: Caroline Persson, jurist på ECPAT Sverige. 7. Ungas rätt till ersättning och information Brottsoffermyndighetens arbete för unga brottsoffer Peter Jonsson, chef för brottsskadeenheten och Hanna Netzell, projektledare för Jag vill veta. 8. Mellan autonomi och offerskap unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang Jari Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

23 Internationella Brottsofferdagen IBD 2015 Seminarier 1. Vad säger barnkonventionen om våld mot barn och unga? Emma Kristenson, sakkunnig om barnkonventionen på Bris. Att barn och unga ska få sina rättigheter tillgodosedda förutsätter att vuxna känner till barnets rättigheter. Vad betyder FN s konvention om barnets rättigheter för den som möter våldsutsatta barn och unga i teori och praktik? Frågor om barnets rätt till inflytande och delaktighet samt betydelsen av en kunskapsfördjupning behandlas under seminariet. 2. Jag kunde inte säga nej, jag hade ju inte rätt till min kropp Tove Wåhlstrand och Malin Jenstav från Stockholms Tjejjour presenterar sitt ettåriga projekt om tjejer som har sex som självskadebeteende. Seminariet fokuserar både på enskilda berättelser från tjejer, men visar också på de brister som finns i samhället och rättsystemet när de söker hjälp. Samtalet inleds av Toktam Jahangiry, sexolog och styrelseledamot i Roks. 3. När övergår svartsjuka och beskydd till våld? Är det okej att skicka 60 sms på en och samma dag till den man gillar? Är en örfil våld? Våldsamma förövare är långt ifrån alltid en 50-årig man. Tjej- och ungdomsjourerna har tusentals kontakter varje år som rör våld mellan unga i nära relationer. Samtal mellan Gunilla Berg, verksamhetsansvarig tjejjouren Juventas systrar, Denise Cresso, expert på våld mot unga kvinnor med funktionsnedsättning och Eva Ohlsson, expert på hedersrelaterat våld och förtryck. Moderator: Olga Persson, Unizons generalsekreterare. 4. Traumamedveten omsorg Camilla Küster, kurator på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer, föreläser om betydelsen av god omsorg för barn som upplevt omsorgssvikt, utsatthet och trauma. Traumamedveten omsorg har sin utgångspunkt i hur utsatthet påverkar barns utveckling och är ett förhållningssätt som ger alla vuxna inom skola, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri bättre möjligheter att möta dessa barn och ungdomar med uppskattning och respekt. Traumamedveten omsorg ger även konkreta verktyg för att skapa förståelse för vad barnens beteende innebär. 5. HBTQ-ungdomars utsatthet i nära relationer Seminariet handlar om utsatthet för våld eller andra övergrepp av en partner bland HBTQ-ungdomar. Våld i olika typer av relationer kommer att belysas; tvåsamma, flersamma eller tillfälliga sexuella relationer. Kina Sjöström och Maria Tillquist brottsofferstödjare på RFSL:s Brottsofferjour berättar om hbtq-ungdomars utsatthet med utgångspunkt i RFSL:s erfarenheter från möten med hbtq-ungdomar. 6. Det såg faktiskt ut som att hon var över 18 ett seminarium om köp av sexuell handling av barn Köp av sexuell handling av barn är ett brott och en kränkning av barnet, men många gånger döms gärningspersonen för det lindrigare brottet köp av sexuell tjänst. Vilket stöd får barnen som utsätts och görs det tillräckligt för att utreda och förhindra det här brottet? Hur ser kopplingarna till människohandel ut? Under ett panelsamtal diskuterar Märta C Johansson, universitetslektor, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, Malin Andersson, socialsekreterare, prostitutionsgruppen Stockholm och Ida Hellrup, jurist, Barnrättsbyrån, olika aspekter av sexhandeln med unga. Moderator: Caroline Persson, jurist på ECPAT Sverige. 7. Ungas rätt till ersättning och information Brottsoffermyndighetens arbete för unga brottsoffer Unga brottsoffer har rätt att få information om vad som är brottsligt och var man kan få stöd och hjälp. Seminariet bjuder på en genomgång av Brottsoffermyndighetens åldersanpassade informationsmaterial Jag vill veta och ungas möjligheter till ekonomisk ersättning vid brott. Peter Jonsson, chef för brotts-skadeenheten och Hanna Netzell, projektledare för Jag vill veta. 8. Mellan autonomi och offerskap unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang Under seminariet presenteras forskningsresultat som behandlar hur rättsväsendet arbetar med och bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som har blivit utsatta för brott i prostitution. Jari Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. I år erbjuder vi 8 parallella seminarier vid två tillfällen under dagen. Välj två av dessa vid anmälan.

24 Internationella Brottsofferdagen IBD 2015 Anmälan Internationella Brottsofferdagen, fredag 20 februari 2015 kl Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm Anmälan klicka här! Anmälan är obligatorisk och bindande. Antalet platser är begränsat, så vänta inte anmäl dig snarast. Sista anmälningsdagen är fredag 6 februari 2015! Kostnad Ingen avgift tas ut för deltagande. Morgon- och eftermiddagskaffe ingår liksom en pausfrukt. Ej utnyttjad plats debiteras med 500 kronor för att täcka administrativa kostnader. Frågor? Ivona Begic, tel: , ibe@brom.se Hanna Netzell, tel: , hne@brom.se

25 Internationella Brottsofferdagen IBD 2015 GRÄNSER OCH GRÅZONER Ungas utsatthet för våld Välkommen! Brottsoffermyndigheten högtidlighåller varje år tillsammans med en rad ideella organisationer den Internationella Brottsofferdagen. Årets program är det sextonde i ordningen och fokuserar på unga som drabbas av brott. Unga utgör en stor grupp av dem som utsätts för olika typer av våld. Trots det vet vi förhållandevis lite om ungas utsatthet, särskilt när det gäller våld i ungas nära relationer. Årets internationella forskning presenteras av Carolina Överlien som är docent vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet och verksam vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, Norge. Carolina ingår som en av fem forskare i ett internationellt forskningsprojekt om ungas utsatthet för våld i nära relationer. Utöver den internationella forskningen erbjuds föreläsningar av forskare och praktiker i aulan samt åtta valbara seminarier. Programmet vänder sig främst till dig som är verksam inom rättsväsende, socialtjänst, hälsooch sjukvård, ideella organisationer samt till forskare och politiker. Välkommen till en inspirerande utbildningsdag! Annika Öster Generaldirektör, Brottsoffermyndigheten Program Fredag 20 februari Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm 8.30 Registrering med kaffe och smörgås 9.00 Välkommen! Annika Öster, generaldirektör, Brottsoffermyndigheten 9.05 Catharina Espmark, statssekreterare, Justitiedepartementet 9.20 Våld mellan unga i nära relationer hur gamla frågor finner nya arenor med förödande konsekvenser Carolina Överlien, docent, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet och Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, Norge Paus med frukt Valbara seminarier del 1 (välj mellan alternativ 1 8 ) Lunch på egen hand Valbara seminarier del 2 (välj mellan alternativ 1 8 ) Ungas utsatthet för våld i dagens Sverige Anna Berglund, Med. dr., enhetschef, Utbildningsenheten, Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset Paus med fika Unga offer för prostitution barn och unga som utsätts för prostitution av kända och okända gärningsmän Simon Häggström, polis vid Stockholmspolisens prostitutionsgrupp Liten stor hjälp till små brottsoffer Stina Wirsén, illustratör och barnboksförfattare Avslutning 1. Vad säger barnkonventionen om våld mot barn och unga? Emma Kristenson, sakkunnig om barnkonventionen på Bris. 2. Jag kunde inte säga nej, jag hade ju inte rätt till min kropp Tove Wåhlstrand och Malin Jenstav från Stockholms tjejjour. Toktam Jahangiry, sexolog och styrelseledamot i Roks. 3. När övergår svartsjuka och beskydd till våld? Gunilla Berg, verksamhetsansvarig tjejjouren Juventas systrar, Denise Cresso, expert på våld mot unga kvinnor med funktionsnedsättning och Eva Ohlsson, expert på hedersrelaterat våld och förtryck. Moderator: Olga Persson, Unizons generalsekreterare. 4. Traumamedveten omsorg Camilla Küster, kurator på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer. 5. HBTQ-ungdomars utsatthet i nära relationer Kina Sjöström och Maria Tillquist, brottsofferstödjare på RFSL:s Brottsofferjour. 6. Det såg faktiskt ut som att hon var över 18 ett seminarium om köp av sexuell handling av barn Märta C Johansson, universitetslektor, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet. Malin Andersson, socialsekreterare, prostitutionsgruppen Stockholm och Ida Hellrup, jurist, Barnrättsbyrån. Moderator: Caroline Persson, jurist på ECPAT Sverige. 7. Ungas rätt till ersättning och information Brottsoffermyndighetens arbete för unga brottsoffer Peter Jonsson, chef för brottsskadeenheten och Hanna Netzell, projektledare för Jag vill veta. 8. Mellan autonomi och offerskap unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang Jari Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

26 Internationella Brottsofferdagen IBD 2015 Seminarier 1. Vad säger barnkonventionen om våld mot barn och unga? Emma Kristenson, sakkunnig om barnkonventionen på Bris. Att barn och unga ska få sina rättigheter tillgodosedda förutsätter att vuxna känner till barnets rättigheter. Vad betyder FN s konvention om barnets rättigheter för den som möter våldsutsatta barn och unga i teori och praktik? Frågor om barnets rätt till inflytande och delaktighet samt betydelsen av en kunskapsfördjupning behandlas under seminariet. 2. Jag kunde inte säga nej, jag hade ju inte rätt till min kropp Tove Wåhlstrand och Malin Jenstav från Stockholms Tjejjour presenterar sitt ettåriga projekt om tjejer som har sex som självskadebeteende. Seminariet fokuserar både på enskilda berättelser från tjejer, men visar också på de brister som finns i samhället och rättsystemet när de söker hjälp. Samtalet inleds av Toktam Jahangiry, sexolog och styrelseledamot i Roks. 3. När övergår svartsjuka och beskydd till våld? Är det okej att skicka 60 sms på en och samma dag till den man gillar? Är en örfil våld? Våldsamma förövare är långt ifrån alltid en 50-årig man. Tjej- och ungdomsjourerna har tusentals kontakter varje år som rör våld mellan unga i nära relationer. Samtal mellan Gunilla Berg, verksamhetsansvarig tjejjouren Juventas systrar, Denise Cresso, expert på våld mot unga kvinnor med funktionsnedsättning och Eva Ohlsson, expert på hedersrelaterat våld och förtryck. Moderator: Olga Persson, Unizons generalsekreterare. 4. Traumamedveten omsorg Camilla Küster, kurator på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer, föreläser om betydelsen av god omsorg för barn som upplevt omsorgssvikt, utsatthet och trauma. Traumamedveten omsorg har sin utgångspunkt i hur utsatthet påverkar barns utveckling och är ett förhållningssätt som ger alla vuxna inom skola, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri bättre möjligheter att möta dessa barn och ungdomar med uppskattning och respekt. Traumamedveten omsorg ger även konkreta verktyg för att skapa förståelse för vad barnens beteende innebär. 5. HBTQ-ungdomars utsatthet i nära relationer Seminariet handlar om utsatthet för våld eller andra övergrepp av en partner bland HBTQ-ungdomar. Våld i olika typer av relationer kommer att belysas; tvåsamma, flersamma eller tillfälliga sexuella relationer. Kina Sjöström och Maria Tillquist brottsofferstödjare på RFSL:s Brottsofferjour berättar om hbtq-ungdomars utsatthet med utgångspunkt i RFSL:s erfarenheter från möten med hbtqungdomar. 6. Det såg faktiskt ut som att hon var över 18 ett seminarium om köp av sexuell handling av barn Köp av sexuell handling av barn är ett brott och en kränkning av barnet, men många gånger döms gärningspersonen för det lindrigare brottet köp av sexuell tjänst. Vilket stöd får barnen som utsätts och görs det tillräckligt för att utreda och förhindra det här brottet? Hur ser kopplingarna till människohandel ut? Under ett panelsamtal diskuterar Märta C Johansson, universitetslektor, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, Malin Andersson, socialsekreterare, prostitutionsgruppen Stockholm och Ida Hellrup, jurist, Barnrättsbyrån, olika aspekter av sexhandeln med unga. Moderator: Caroline Persson, jurist på ECPAT Sverige. 7. Ungas rätt till ersättning och information Brottsoffermyndighetens arbete för unga brottsoffer Unga brottsoffer har rätt att få information om vad som är brottsligt och var man kan få stöd och hjälp. Seminariet bjuder på en genomgång av Brottsoffermyndighetens åldersanpassade informationsmaterial Jag vill veta och ungas möjligheter till ekonomisk ersättning vid brott. Peter Jonsson, chef för brottsskadeenheten och Hanna Netzell, projektledare för Jag vill veta. 8. Mellan autonomi och offerskap unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang Under seminariet presenteras forskningsresultat som behandlar hur rättsväsendet arbetar med och bemöter unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som har blivit utsatta för brott i prostitution. Jari Kuosmanen och Mikaela Starke, docenter vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. I år erbjuder vi 8 parallella seminarier vid två tillfällen under dagen. Välj två av dessa vid anmälan. Sista anmälningsdagen är fredag 6 februari 2015! Anmälan Kostnad Anmälan Ingen avgift tas ut för deltagande. Morgon- och eftermiddagskaffe ingår liksom en pausfrukt. Ej utnyttjad plats debiteras klicka här! med 500 kronor för att täcka administrativa kostnader. Internationella Brottsofferdagen, fredag 20 februari 2015 kl Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm Anmälan är obligatorisk och bindande. Antalet platser är begränsat, så vänta inte anmäl dig snarast. Frågor? Ivona Begic, tel: , ibe@brom.se Hanna Netzell, tel: , hne@brom.se

27 FÖRELÄSNINGAR Tisdagen den 2 december 2014 Elite Park Avenue Hotel, Kungsportsavenyn 36 38, Göteborg RIVA HINDER brottsoffer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar PROGRAM Registrering Välkommen Brottsoffermyndigheten Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Diana Lorentz Kurator, utbildad psykolog och författare Paus Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Katrin Lainpelto Jur. doktor Stockholms Universitet Diana Lorentz har tio års erfarenhet inom psykiatrin och handikappomsorgen. Hon arbetar med barn och unga som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Diana är en ofta anlitad föreläsare och handledare för bland annat LSS handläggare. Katrin Lainpelto forskar om bevisrättsliga frågor i brottmål, särskilt kring sexualbrott och brott mot barn. För närvarande är Katrin involverad i flera olika forskningsprojekt, däribland projektet som undersöker hur rättsväsendet bemöter barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har utsatts för brott Tack för denna gång ANMÄLAN OCH FRÅGOR Föreläsningarna är kostnadsfria, men anmälan är obligatorisk. Klicka på länkknappen så kommer du till anmälningsformuläret på Brottsoffermyndighetens hemsida. Anmäl dig senast den 24 november 2014 Har du frågor kontakta Ivona Begic, Brottsoffermyndigheten tel: , e-post: ibe@brom.se ANMÄLAN klicka här! Brottsoffermyndigheten i samarbete med Social resursförvaltning i Göteborg

28 BILAGA 6 Utveckling av vittnesstödssamordnarnas kompetens gällande funktionsnedsättning och funktionshinder BAKGRUND Vittnesstöd är personer på domstolen som har till uppgift att hjälpa, informera och stödja vittnen och målsäganden i samband med rättegång. Det finns vittnesstöd vid alla tings- och hovrätter. Varje verksamhet har samordnare som ansvarar för att organisera verksamhetens arbete. Brottsoffermyndigheten erbjuder en årlig utbildning för samordnarna som ges vid en konferens. Brottsoffermyndigheten är en av flera strategiska myndigheter som under perioden arbetar med genomförandet av en funktionshinderspolitisk strategi som regeringen beslutade Enligt ett av myndighetens fem delmål så ska vittnesstödsverksamheternas samordnare särskilt få kunskap om de hinder som finns för brottsoffer och vittnen med funktionsnedsättning i kontakt med rättsväsendet. Vittnesstödssamordnarna får varje år utbildning av myndigheten genom en konferens. I enlighet med genomförandet av den funktionshinderspolitiska strategin så har samordnarna fått utbildning i ämnet funktionsnedsättning och funktionshinder vid de utbildningstillfällen som anordnats 2012, 2013 och MÄTNING För att följa kunskapsutvecklingen så har Brottsoffermyndigheten gjort mätningar av samordnarnas kunskap i samband med den vittnesstödskonferens som hölls i september Mätningarna har gjorts med hjälp av tre påståenden där deltagarna med hjälp av en sexgradig Likertskala själva har fått uppskatta hur stor kunskap de har. Den första mätningen gjordes på plats direkt innan utbildningen och ansvariga från Brottsoffermyndigheten samlade in svaren. Andra mätningen gjordes ungefär 4 månader efter utbildningstillfället, i januari Uppföljningsmätningen gjordes via en internetbaserad enkät och en förfrågan om att besvara enkäten skickades ut till samma deltagare via e-post. Enkäten skickades ut 13 januari 2015 och svaret skulle vara inlämnat senast 30 januari RESULTAT Resultaten visar att samordnarna upplever att deras kunskap har ökat på samtliga områden efter utbildningen. Första frågan gäller deltagarnas kunskaper om förutsättningarna och behov hos personer med funktionsnedsättning när de kommer i kontakt med rättsväsendet. Vid första mätningen angav nästan 45 procent av deltagarna en 1:a eller 2:a på en sexgradig skala där 1 symboliserade Instämmer inte alls och 6 symboliserade Instämmer helt. Vid uppföljningsmätningen hade andelen sjunkit till dryg 17 procent. 1(3)

29 Påstående 1 Jag har kunskaper om de förutsättningar och behov som personer med funktionsnedsättning kan ha i kontakten med rättsväsendet Före utbildning 2014 Efter utbildning 2014 Andra frågan handlar om deltagarnas kunskap om funktionsnedsättning och hinder i kontakt med rättsväsendet. I likhet med resultaten för första frågan så angav nästan 45 procent av deltagarna vid första mätningen att de upplevde att de inte hade kunskap om vilka hinder personer med funktionsnedsättningar kan möta i kontakt med rättsväsendet. Vid andra mätningen hade endast 21 procent av deltagarna angivit värde 1 eller 2 på samma fråga. Påstående 2 Jag har kunskap om vilka hinder personer med olika funktionsnedsättningar kan möta i kontakterna med rättsväsendet Före utbildning 2014 Efter utbildning (3)

30 Före utbildningstillfället i september 2014 så angav drygt 27 procent av deltagarna värde 1 eller 2 på frågan om de har den kunskap som behövs för att ge personer med olika funktionsnedsättningar ett gott bemötande. Vid uppföljningsmätningen hade samma andel sjunkit till drygt 4 procent av deltagarna. Påstående 3 Jag har den kunskap jag behöver för att ge personer med olika funktionsnedsättningar ett gott bemötande Före utbildning 2014 Efter utbildning 2014 Viktigast att notera är att ingen deltagare angav det lägsta värdet (1) på någon av frågorna vid andra mätningen. DISKUSSION Antal deltagare vid första mätningen var 29 stycken och antalet deltagare vid andra mätningen var 22 stycken. En möjlig förklaring till det minskade antalet deltagare kan vara att vissa av de samordnare som deltog under utbildningen i september 2014 hade hunnit sluta. Det kan även vara så att någon samordnare haft semester under den period uppföljningsenkäten skulle besvaras och därför missade möjligheten att skicka in svar. Det bör även noteras att inga andra faktorer för kunskapsökningen har tagits i beaktan vid mätningarna. SLUTSATS Mätningarna visar att vittnesstödssamordnarnas upplevda kunskap har ökat efter utbildningstillfället i september För att både behålla kompetensen och eventuellt öka kunskapen ytterligare så bör samordnarna få fortsatt utbildning i ämnet under kommande samordnarkonferenser. 3(3)