MÄNS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER - en litteraturstudie

Transkript

1 Växjö universitet Sjuksköterskeprogrammet Institutionen för vårdvetenskap Kurs VO4513 och socialt arbete Ht 09 Examensarbete 15 hp MÄNS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER - en litteraturstudie Författare: Jessica Lycke Lisa Nilsson

2 Titel Författare Utbildningsprogram Hanledare Examinator Adress Nyckelord Mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer en litteraturstudie Jessica Lycke, Lisa Nilsson Sjuksköterskeprogrammet Ann-Mari Lundberg Ulrika Graninger Växjö Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete attitude, breast cancer, breast neoplasms, experience, living with, male, male breast cancer, men SAMMANFATTNING Endast en procent av alla bröstcancerdrabbade per år är män. Det är ett område som är eftersatt i forskningen och dåligt uppmärksammat av både vården och samhället. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Den metod som användes var i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av sju vetenskapliga artiklar som fokuserade på mäns upplevelser av att leva med bröstcancer som sedan granskades utifrån Polit och Becks (2010) kriterier. Datainsamlingen gick till på så sätt att lämpliga databaser söktes igenom med sökorden: attitude, breast cancer, breast neoplasms, experience, living with, male, male breast cancer, men. Den teoretiska referensramen som valdes för denna studie var begreppet skam. Resultatet visade på informationsbrist, känslor av skam av att plötsligt drabbats av en typisk kvinnosjukdom, svårigheter att acceptera sjukdomen och dess följder samt att en ny syn på livet uppkom efter sjukdomstiden. Författarnas slutsats är att det finns ett behov av mer könsspecifik information för att öka kunskapen hos både män och vårdpersonal. Medvetenheten om att män kan drabbas av bröstcancer bör öka såväl i vården som i samhället för att minska mäns upplevelse av skam.

3 INNEHÅLL INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Vad är bröstcancer? 1 Symtom 1 Riskfaktorer 2 Undersökning och behandling 2 Prognos 3 Sjuksköterskans roll 3 Information 3 Tidigare forskning 4 TEORETISK REFERENSRAM 4 PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 5 METOD 5 Urval och datainsamling 5 Kvalitetsbedömning 6 Dataanalys 6 Forskningsetiska aspekter 6 RESULTAT 7 Att plötsligt bli drabbad 7 Chock 7 Att berätta för närstående 7 Att leva med sjukdomen 8 Att hantera sin vardag 8 Kroppsuppfattning 8 Ändrade perspektiv 9 Behov av information och stöd 10 Information 10 Stöd 11 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 Tillbakadragande 13 Attack mot självet 13 Undandragande 14 Attack mot andra 15 Vårdlidande 15 Fortsatt forskning 16 Slutsats 16 REFERENSER 17 BILAGOR Bilaga 1: Litteratursökning Bilaga 2: Artikelgranskning Bilaga 3: Exempel på innehållsanalys Bilaga 4: Presentation av valda artiklar

4 Bilaga 5: Arbetssätt

5 INLEDNING Följande litteraturstudie belyser bröstcancerdrabbade mäns upplevelser av att drabbas av en typisk kvinnosjukdom. Vi som författare av denna studie anser att det är viktigt att lyfta fram detta ämne eftersom bröstcancer ses som enbart en kvinnlig sjukdom i samhällets ögon (Iredale, Williams, Brain, France & Gray, 2007). Det kan orsaka många svåra problem för drabbade män. För oss som blivande allmänsjuksköterskor är det viktigt att uppmärksamma bröstcancer och bröstcancerdrabbade individer. Detta för att bröstcancerpatienter finns i alla vårdinstanser och som allmänsjuksköterskor kommer vi träffa dessa patienter. Det är också viktigt att uppmärksamma att även män kan drabbas av bröstcancer. Därför behöver vi öka vår kunskap om patienternas upplevelser och behov för att kunna ge bästa möjliga vård och stöd som anpassas efter varje individs behov snarare än kön. BAKGRUND Vad är bröstcancer? Brösttumörer kan spåras långt bakåt i tiden. Närmare bestämt påträffades beskrivningar av brösttumörer i Egypten för ca 3000 år före Kristus. Bröstcancersjukdomen kan sedan följas genom historien ända fram till moderna tider. (Donegan, 2002) Det kvinnliga och manliga bröstet är från början av dess utveckling mycket lika. Bröstet består av bröstvävnad, olika körtlar och mjölkgångar. Det är först efter puberteten som det kvinnliga och manliga bröstet utvecklas olika. Dessa olikheter i utvecklingen beror på hormoner. Det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en viktig roll i tillväxten av bröstkörtlarna. Även männen producerar detta hormon men i puberteten börjar testiklarna producera hormoner som motverkar denna tillväxt. (Hansson & Malmgren, 2006) Det finns ett antal olika bröstcancrar som skiljer sig åt gällande vissa faktorer, gemensamt är dock att bröstcancer så gott som alltid uppstår i bröstets mjölkgångar eller mjölkalveoler. (Järhult & Offenbartl, 2006). Hansson et al. (2006) skriver att cancer in situ (icke invasiv) är en cancerform som inte sprider sig från det cellager varifrån den uppstått. Då cancer in situ inte avlägsnas kan invasiv cancer uppstå. Denna cancerform kan sprida sig vidare ut i kroppens andra vävnader. Järhult et al. (2006) beskriver att bröstcancern sprider sig via lymfan och blodet till kroppens olika organ och cancern kan på så sätt få en grogrund även i andra delar av kroppen, vilket kan få förödande konsekvenser. Symtom Det vanligaste symtomet som män uppvisar är en smärtfri knöl, som känns genom huden. Knölen känns ofta nära bröstvårtan på grund av att den mesta av bröstvävnaden hos män är lokaliserad under bröstvårtan. Ofta kommer det en blodblandad vätska från bröstvårtan, som också kan bli öm och dra sig inåt kroppen. Bröstet blir även svullet, likaså kan lymfkörtlarna i armhålan svullna. ( 1

6 Riskfaktorer Utvecklingen av bröstcancer uppkommer genom en rad olika faktorer. Både inre och yttre faktorer påverkar utvecklandet av tumörer i bröstvävnaden. Det är dock oklart vad det mer exakt är som orsakar just denna sjukdom. (Hansson et al., 2006) Den största riskfaktorn hos män är stigande ålder, då genomsnittsåldern för sjukdomen ligger mellan 60 och 70 år. Om strålning givits i samband med någon annan sjukdom så är risken något högre att drabbas av bröstcancer. Denna riskfaktor är beroende på när strålningen ägde rum, här är risken att drabbas högre när man är ung, men även strålningsdosen påverkar ( 2005). De vanligaste riskfaktorerna för både kvinnor och män är ärftlighet och hormonella faktorer. De kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron är en stor riskfaktor till uppkomsten av bröstcancer eftersom just dessa påverkar bröstens utveckling (Hansson et al., 2006). För män över 35 år ökar risken att få bröstcancer vid kraftig övervikt, vilket tros bero på att östrogenproduktionen i kroppen är högre hos kraftigt överviktiga personer ( 2005). Vidare upptäcktes 1990 en speciell gen som ökar risken att drabbas av bröstcancer. Denna gen har fått namnet BReast CAncer 1 (BRCA 1). Forskare har även efter denna upptäckt funnit en andra bröstcancergen, BRCA 2 (Hansson et al., 2006). Den mest kända av de identifierade generna är BRCA2 ( 2005). Trots att alla människor bär på dessa gener är det inte förrän en individ ärver en mutation av just denna gen som risken för att drabbas av bröstcancer ökar. Då män ärver denna mutation ökar framförallt risken för prostatacancer men risken att drabbas av bröstcancer stiger även (Hansson et al., 2006). Ärftlig bröstcancer är vanligare bland män än hos kvinnor, ungefär 20 % av alla bröstcancerfall hos män tros bero på en ärftlig gen gentemot 5-10% bland kvinnor. Dock har män som är bärare av BRCA2 en mindre risk att utveckla bröstcancer under sin livstid jämfört med kvinnor som bär på samma gen. Kvinnor löper 40-80% risk att utveckla bröstcancer gentemot 6-7% hos männen ( 2005). En förhöjd risk har även män som är födda med Kleinfelters syndrom, en mycket ovanlig genetisk åkomma, där de drabbade föds med en extra X kromosom. Detta gör att testiklarna är mindre, så även testosteronproduktionen, de drabbade har ofta även något förstorade bröst. (Winchester, 2000) Undersökning och behandling Undersökningarna som används är mammografi (röntgenundersökning) samt ultraljud som också kan användas i kombination med mammografi, då det ibland kan vara svårt att se något definitivt på mammografin. Om en knöl eller massa hittas görs en biopsi, då ett prov tas på celler eller vävnad. Det finns fyra olika behandlingsmetoder för män med bröstcancer (Parker & Parker, 2002). Den metod som används mest är den kirurgiska, då en mastektomi (bröstkirurgi) görs, ofta tas också en stor del av bröstmuskeln bort då det hos män inte finns så mycket bröstvävnad så risken är att cancern spridit sig vidare till underliggande muskel ( De andra metoderna är cellgifter, strålning och hormonterapi. Vid hormonterapi ges samma läkemedel till både män och kvinnor. Patienten får oftast någon av ovanstående behandling efter kirurgi, beroende på vilken sorts tumör patienten har (Parker et al., 2002). Kvinnor som genomgår en total mastektomi får erbjudande om bröstrekonstruktion och information hur att bäst ta hand om sina bröst efter operation. Män får ingenting automatiskt, det finns dock hjälp 2

7 att få. Rekonstruktion av det manliga bröstet erbjuds vanligen inte då de implantat som finns på marknaden inte återskapar rätt form på bröstet. Något som dock finns är bröstvårterekonstruktion som kan göras efter avslutad behandling. Det finns även fuskbröstvårtor att använda. Även en tatueringsteknik kallad micro-pigmentation kan skapa illusionen av bröstvårta och vårtgård ( 2005). Prognos Prognosen för att bröstcancerdrabbade ska tillfriskna är ljusare än för många andra cancerformer. Anledningen till detta beror mycket på användandet av mammografi, speciellt vad det gäller kvinnor. Detta hjälpmedel har medfört att bröstcancer har upptäckts i ett tidigt stadium vilket även medför att ett gott resultat av olika behandlingsmetoder ökar (Hansson et al., 2006). Sugg och Donegan (2002) menar att trots dagens tillgänglighet till olika prognosfaktorer gällande bröstcancer att det är mycket svårt att förutspå vilka individer som kommer att tillfriskna från bröstcancer. Sjuksköterskans roll Män som drabbas av bröstcancer kan ofta känna sig något isolerade, då det är en sjukdom många män inte känner till att de kan få. För att undvika detta måste sjuksköterskan försöka få männen involverade i sin egen vård, detta kan ske genom att männen får information och stöd från sjuksköterskan (Peate, 2001). Sjuksköterskan är den fasta punkten inom sjukvården för männen under sjukdomstiden (Hansson et al., 2006). Sjuksköterskan bör få männen att acceptera sin sjukdom och hjälpa dem igenom behandlingar, förklara vad som händer före och efter operation, ge dem information om organisationer som kan ge stöd om det skulle behövas. För att kunna ge denna vård är det viktigt att sjuksköterskan förstår männens behov av råd, stöd och information och att det är lika stort som för de kvinnor som drabbas (Peate, 2001). Förutom att vara den fasta punkten för männen ska sjuksköterskan också hantera kontakten med de anhöriga för att de ska kunna acceptera och förstå situationen (Hansson et al., 2006). Information Att bli diagnostiserad med en cancersjukdom kan vara förkrossande och kan göra att en individs livsstil dramatiskt förändras. Det kan likaså göra att självförtroendet får sig en törn och kan leda till skuldkänslor inför cancerdiagnosen (Peate, 2001). Första tiden efter beskedet om bröstcancerdiagnosen behövs det extra mycket stöd och information (Hansson et al., 2006). Många män vet inte ens att de kan få bröstcancer. Informationen kring sjukdomen och behandling är främst riktad mot kvinnor. Bröstcancer hos män upptäcks sent i sjukdomsskedet då män väntar med att gå till läkaren på grund av okunskap om vad symtomen kan tyda på (Winchester, 2002; Peate, 2001). Det finns ett stort hål när det kommer till information som är könsneutral eller enbart riktad till män (Robinson, Metoyer Jr. & Bhayani, 2008). Svenska Cancerfonden har ingen information om bröstcancer hos män. Inte heller hos Bröstcancerföreningarnas riksorganisation finner man något om män med bröstcancer, dock finns det en länk till American Cancer Society där information finns, allt från artiklar om män som överlevt till den senaste forskningen. Här går det att ladda ner material om manlig bröstcancer, det går att ringa för att få information, råd och stöd ( Hos 3

8 brittiska Breast Cancer Care finns det både information att beställa eller ladda ner, forum där män kan få utlopp för vad de känner kring sjukdomen, telefonnummer dit män kan ringa om de hellre vill prata med någon finns också att tillgå ( Tidigare forskning Uppmärksammandet av bröstcancer hos män har hamnat i bakgrunden. Brist på forskning angående bröstcancer och behandling hos män medför att männens upplevelse av att drabbas av denna sjukdom är mycket dåligt studerat. Tidigare forskning har dock visat att män som diagnostiseras med bröstcancer uppvisar känslor av ångest och även depressiva symtom förekommer. Det har också visat sig att män får diagnosen bröstcancer i ett senare stadium av sjukdomens förlopp i jämförelse med kvinnor som oftast diagnostiseras tidigare. En orsak till detta kan vara att män helt enkelt inte är medvetna om att även de kan drabbas av bröstcancer. Omgivningens synsätt på bröstcancer som en kvinnlig sjukdom i samband med behandling i form av kirurgi medför att många män upplever sin manlighet ändrad då det manliga bröstet för många är en symbol för maskulinitet och styrka. Vårdpersonalens attityder och brist på kunskap kring denna sjukdom hos män kan skapa stora problem för de män som upplever sig generade till följd av att drabbas av bröstcancer. Känslan av att bli ignorerad då vård uppsökts har visat sig bland män. (Robinson et al., 2008) TEORETISK REFERENSRAM Vi har valt skam som teoretisk referensram på grund av att mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer ofta är kopplat till skam då det är en typisk kvinnosjukdom. Vi har använt oss av Scheff och Starrins (2002) beskrivning av skambegreppet. Skam är ett omfattande begrepp. Det finns olika typer av skam, till exempel förlägenhet samt känslan av att bli kränkt. Skam behöver inte uppkomma till följd av en personlig kris utan den kan likaväl uppkomma till följd av hur andra personer bedömer individen eller av samhällets uppfattning. Hos en person som upplever skam visar känslan sig bland annat genom anspråkslöshet, blyghet och låg självkänsla. Den egna individen försöker alltid framstå från sin bästa sida för att undvika känslan av skam. Känslan av skam och förlägenhet behöver inte alltid uppkomma efter verkliga händelser utan kan likväl vara en inbillad känsla. Ofta är de ideal en individ har samma ideal som samhället har. Om inte individen kan leva upp till sina egna ideal så lever han inte heller upp till samhällets ideal och då blir känslan av skam mycket större (Ibid.). I Scheff et al. (2000) myntade Cooley (1922) begreppet spegeljaget som har tre huvudelement. Hur individen förefaller för en annan person, hur andra bedömer dig som person samt självkänsla. Hur andra bedömer oss spelar en viktig roll i upplevelsen av hur vi betraktar oss själva. Människan känner aldrig skam utan anledning utan den kommer alltid ifrån någonting till exempel en känsla eller händelse. Scheff et al. (2000) anger att Nathanson (1992) beskriver en skamprocess som delas in i fyra faser: Tillbakadragande, Attack mot självet, Undandragande och Attack mot andra. Tillbakadragande: Alla upplever alltid ett tillbakadragande i skamprocessen men för vissa är det bara ett tillfälligt tillstånd. Tillbakadragandet innebär att individen vill synas så lite som möjligt och undvika kontakt med omgivningen. Dessa människor känner sig ofta rädda och oroliga. Attack mot självet: Upplevelsen av utanförskap är vanligt i denna fas av 4

9 skamprocessen. För att minska utanförskapet så reagerar individen med att minska sitt eget värde och börjar visa en överdriven beundran gentemot andra individer för att inte utanförskapet ska bli tydligt. Undandragande: Denna fas handlar om de känslor som skammen medför där man för att undvika dessa flyr undan de situationer där skamkänslor uppkommer och ignorera känslorna helt. Allt för att individens självbild inte ska skadas. Attack mot andra: Då känslan av skam är så stor att individen minskar sitt egenvärde går man gärna till attack mot andra. Detta kan yttra sig genom exempelvis verbala kränkningar. Dessa individer känner ofta känslor av avsky och ilska. PROBLEMFORMULERING Vi valde att göra en studie angående män som drabbats av bröstcancer där vi ville lyfta upp deras upplevelser av att drabbas av denna sjukdom. I och med att bröstcancer ses som en kvinnosjukdom är behovet av forskning angående mäns upplevelser av att drabbas av denna sjukdom mycket angeläget. Dagens forskning inom detta område visar att det är en bortglömd patientgrupp som behöver uppmärksammas betydligt mer för att rätt vård och stöd ska kunna ges. Inom sjukvården idag finns det för lite information angående mäns upplevelser av sjukdomen riktat till sjukvårdspersonal och för lite information angående vad som sker under sjukdomstiden för personalen att ge männen som drabbas. Då bröstet är en symbol för kvinnlighet så bedöms bröstcancer som värre för kvinnan än för en man med samma diagnos. Med ovanstående i åtanke ville vi belysa mäns upplevelser av att drabbas av denna sjukdom för att öka likväl vårdpersonalens som samhällets kunskap och förståelse för män i denna situation. SYFTE Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. METOD Studien är en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Valet av att använda studier med kvalitativ forskningsdesign motiveras genom att denna forskningsmetod fokuserar på individernas upplevelser och uppfattningar. Det är helheter som beskrivs liksom individens livsvärld (Polit & Beck, 2010). Urval och datainsamling De inklusionskriterier som användes vid sökprocessen för att få fram relevant fakta var att artiklarna var vetenskapligt granskade av experter inom området, så kallade peer reviewed, samt begränsades till studier som gjorts mellan åren 2000 och En sista begränsningsmetod som användes var så kallade major headings i databasen Cinahl, vilket innebär att databasen söker på ämnesord som beskriver innehållet i artikeln. Kriterierna som 5

10 sattes upp vid urvalet av studierna var att fokus låg på mäns upplevelser av att drabbas av sjukdomen och att studierna var av kvalitativ forskningsmetod. Litteratursökningen skedde med hjälp av databaserna Cinahl och fulltextdatabasen ELIN. Cinahl valdes som informationskälla eftersom denna databas till stor del inriktar sig på området omvårdnad, vilket passar vårt syfte. Sökningar gjordes även i databasen Medline men gav ingen relevant information utöver den som redan erhållits. Med vårt syfte i åtanke valdes sökord med hjälp av databasen Svensk MeSH. De primära sökorden som användes under sökprocessen var: Breast neoplasms, men, male, experience, living with och breast cancer. Sökorden fick anpassas efter den databas vi sökte i. Sökordet Breast neoplasms tillsammans med sökorden men eller male gav flest träffar som var användbara. Sökningen åskådliggörs i bilaga 1. Vid datainsamlingen användes även internet som en informationskälla samt kontakt med Svenska Cancerfonden och Radiumhemmet som ingår i Karolinska Institutet och är specialiserad på cancersjukdomar. Litteratursökningen resulterade slutligen i sex vetenskapliga artiklar varav en föll bort i artikelgranskningen eftersom den ej besvarade vårt syfte på ett lämpligt sätt. Utifrån de artiklarna som framkommit genom sökprocessen granskades de olika studiernas referenslistor vilket resulterade i att ytterligare två vetenskapliga artiklar framkom som passade vårt syfte. Totalt använde vi oss av sju artiklar. Kvalitetsbedömning Artikelgranskningen har gjorts utifrån de kriterier som Polit et al. (2010) har beskrivit för bedömning av kvalitativ data. Då Polit et al. (2010) inte har någon rangordningskala för att bedöma kvaliteten på artiklar har vi gjort en egen rangordning från 1-3. Där 1 är låg kvalitet, 2 god kvalitet och 3 innebär hög kvalitet. Detta presenteras i bilaga 2. Dataanalys Vi har gjort en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2003). Analysprocessen började med att båda läste in sig på materialet för att få en helhetsbild. Därefter diskuterades de olika studierna och sedan togs meningsenheter ut som svarade på studiens syfte. Vi arbetade med meningsenheterna var för sig för att sedan jämföra och diskutera vad vi kommit fram till tillsammans. Sedan kondenserades meningsenheterna tillsammans genom att korta ner meningsenheterna för att få ut det som var kärnan i enheten. De kondenserade meningarna kodades, genom att meningarna får en beteckning, för att sedan resultera i åtta olika kategorier som efter diskussion och materialgenomgång ändrades till tre huvudkategorier och sju subkategorier. Innehållsanalysen presenteras i bilaga 3. Forskningsetiska aspekter I denna litteraturstudie har vi valt vetenskapliga artiklar som uppfyller kraven som ställs i Helsingforsdeklarationen (2008). Samtliga artiklar i studien är godkända av en etisk kommitté. Deltagarna i originalstudierna har gjorts anonyma samt gett sitt samtycke till att medverka i studierna. Samtliga artiklar har granskats tillsammans och anses vara etiskt försvarbara. Materialet som använts har inte medvetet förvanskats. 6

11 RESULTAT Nedan kommer resultatet från analysen av sju vetenskapliga artiklar vilka presenteras i form av de kategorier och subkategorier som framkom i analysprocessen. Resultatet är indelat i tre huvudkategorier och sju subkategorier. Kategorierna och subkategorierna är som följer: Att plötsligt bli drabbad innehållande: chock, att berätta för närstående. Att leva med sjukdomen innehållande: att hantera sin vardag, kroppsuppfattning, ändrade perspektiv. Behov av information och stöd innehållande: information, stöd. Många av de drabbade männens upplevelser kan placeras under flera av nedanstående kategorier. Vi har dock valt att placera männens beskrivna upplevelser där vi anser att de passar in bäst för att skapa en lättöverskådlig resultatbeskrivning. Att plötsligt bli drabbad Kärnan i det som framkom var att cancerdiagnosen blev en chockartad upplevelse då männen drabbades av en typisk kvinnosjukdom. Detta medförde att vissa män kände sig mycket besvärade av att berätta för andra om bröstcancern. Chock Bröstcancer ses av många som främst en kvinnosjukdom. Många bröstcancerdrabbade män hade aldrig hört talas om att denna kvinnliga sjukdom kunde drabba män. Detta medförde att bröstcancerdiagnosen för många kom som en chock och vissa kände sig även löjliga (Iredale, Brain, Williams, France & Gray, 2006; France, Michie, Barrett-Lee, Brain, Harper & Grey, 2000; Naymark, 2006). Vissa av de drabbade männen ansåg därför att de var av stor vikt att skapa omfattande program för att öka kunskapen om bröstcancer hos män (France et al., 2000). Vidare, beskrev vissa män en psykisk stress då diagnosen om bröstcancer kom till deras vetskap. En man beskrev sina känslor som förödande då hans läkare meddelade honom att han behövde gå igenom både strålning och kemoterapi (Pituskin, Williams, Au & Martin- McDonald, 2007). Den begynnande känslan av chock, som många män uttryckt sig uppleva, ersattes efter ett tag av ett behov av känslomässig kontroll. Denna kontroll gjorde att männen i fråga lättare kunde reflektera över och rikta uppmärksamhet till möjlig praktisk inblandning så som att till exempel ordna upp sina affärer (France et al., 2000). Andra män menade att bröstcancern sågs som ett kort medicinskt förlopp som inte påverkade männens liv nämnvärt på lång sikt (Pituskin et al., 2007). Att berätta för närstående Att öppna upp sig och berätta om sin bröstcancerdiagnos för sina anhöriga och nära vänner upplevdes olika av män som drabbats av sjukdomen. Vissa framhöll att de var helt öppna med sin cancerdiagnos (Williams, Iredale, Brain, France, Barrett-Lee & Gray, 2003; France et al., 2000). Många män menade att de ogärna berättade om sin diagnos då männen i fråga var mycket medvetna om att bröstcancer ses som en kvinnlig åkomma (Pituskin et al., 2007). France et al. (2000) beskrev i sin studie hur en deltagare uttryckte att han gärna hade pratat om sin bröstcancerdiagnos men kände att ämnet generade omgivningen eftersom det ses som en kvinnosjukdom. Detta medförde att just denna man ogärna diskuterade sin diagnos med andra (Ibid.). 7

12 Vidare framkom det att orsaker till att valet av att dölja sin sjukdom gjordes till följd av att männen ej ville bli stigmatiserade eller sympatiseras. Andra orsaker bland de drabbade männen var även uppfattningen av bristen på kunskap kring bröstcancer hos män och den pinsamheten bland omgivningen att diskutera sjukdomstillståndet (Iredale et al., 2006). Naymark (2007) beskrev även i sin studie männens uppfattning angående omgivningens reaktion på bröstcancerdiagnosen. Här visade det sig att omgivningen aldrig hört talas om att män kunde drabbas av bröstcancer. Detta resulterade i stor förvirring och osäkerhet hos familj och vänner när det gällde deras förståelse för tillståndet och hur de skulle ge stöd åt den drabbade personen. France et al. (2000) beskrev hur vissa män som deltog i författarnas studie rapporterade att de såg bröstcancer som en kvinnlig sjukdom. Dessa män uttryckte även att detta bekräftades då männen i fråga förde diskussioner med vänner och kollegor. Att leva med sjukdomen Efter att männen fått bröstcancerdiagnosen handlade det om att på olika sätt införliva sjukdomen i männens vardagliga liv och ett accepterande av diagnosen. Efter behandlingen kämpar många män med att acceptera att kroppen har förändrats. Synen på livet förändrades för många män efter sjukdomstiden, till exempel upplevdes livet som mer värdefullt. Att hantera sin vardag I en studie av Bohn (2008) var många av de bröstcancerdabbade männen överens om att sjukdomen måste införlivas i livet. En man i studien uttryckte det på följande sätt: I didn t really think anything about it. I knew it was a battle to be fought. (Bohn, 2008, s. 57) Flera drabbade män uttryckte att det var viktigt att söka efter vad som var normalt för var och en för att se ett ljus i cancerupplevelsen. Likaså visade det sig att humor var en strategi för att klara av bröstcancerupplevelsen (Ibid.). För vissa män blev döljandet av bröstcancerdiagnosen från omvärlden en slags strategi för att hantera de känslor som bröstcancern förde med sig. Vissa män menade att detta var det enda som behövdes då det sågs som ett andrum där männen kunde anpassa sig till sin diagnos. För andra drabbade män orsakade hemligheten en slitning mellan en splittrad inre och idealiserad yttre livsvärld (Donovan & Flynn, 2007). Fortsättningsvis framkom det att de cancerdrabbade männen vid försök att öka sin förståelse för sjukdomen tycktes tro att bröstcancern hos män orsakades av att det var något som var felkonstruerat i kroppen och inte berodde på sjukdomen i sig (Donovan et al., 2007). Slutligen framkom det att en man, till följd av den syn samhället har på bröstcancer, önskade att deras cancersjukdom hette något annat än bröstcancer (Iredale et al., 2006). Kroppsuppfattning I en studie av Donovan et al. (2007) uttrycktes det bland de drabbade männen att utveckla bröstcancer utgjorde stora bekymmer. Att utveckla en kvinnlig sjukdom i en manlig kropp resulterade i att sjukdomen upplevdes som ovälkommen och oväntad (Ibid.). En drabbad man uttryckte att han tidigare aldrig hört talas om att män kunde få bröstcancer och trots att han genomgått behandling menade han att han inte hade utvecklat någon ökad förståelse om bröstcancer hos män (Naymark, 2006). 8

13 Efter att bröstcancerdrabbade män genomgått en mastektomi så får de oftast en förändrad kroppsbild, de såg sig själva i spegeln och kände sig skeva. Det visade sig att yngre män påverkades av den förändrade kroppsbilden mer än de äldre männen, men påpekade ändå att de inte hade det lika illa som kvinnor vid förlusten av ett bröst (Iredale et al., 2005). När bröstet och framförallt bröstvårtan togs bort upplevdes det av en del män att delar av den manliga sexualiteten förändrades, maskuliniteten blev ifrågasatt och även i vissa fall deras sexuella läggning (Donovan et al., 2007). En man uttryckte det så att han inte kände sig tillräckligt manlig, speciellt på gymmet (Pituskin et al., 2007). I don t feel a complete person either, because I ve got something missing haven t I?...My nipple s not there anymore.// ( Iredale et al., 2005:337) // some people think that a man with breast cancer cannot be a real man. // (Pituskin et al., 2007:48) De flesta av männen har haft problem att acceptera den nya kroppsbilden. Att bröstvårtan inte längre är kvar och ersatt med ett väl synligt ärr var svårt att acceptera (Naymark, 2006:162). Majoriteten av männen i dessa studier har tyckt att det var psykiskt påfrestande att visa ärret för någon annan. Många har slutat med aktiviteter de höll på med innan bröstcancern som till exempel att gå och simma, gå till stranden. Att visa sig utan tröja var något de flesta män undvek att göra, men togs tröjan av doldes ärret vanligtvis av exempelvis en handduk istället (Naymark, 2006; Donovan et al., 2007; Pituskin et al., 2007; France et al., 2000; Bohn, 2008; Williams et al., 2003). Några av männen var oroliga över sitt utseende. En man ignorerade att folk stirrade på hans ärr, han menade att folk egentligen inte bryr sig, de bara tittar till och går sen vidare, den enda som bryr sig är mannen som bär ärret (Williams et al., 2003). Utav de män som genomgått en mastektomi uttryckte de att kroppsbilden förändrats men att det inte var av någon större betydelse, dock kände en del av männen en viss oro över hur andra skulle se på dem (Bohn, 2008). Andra män kändes sig nästan stolta över sitt ärr, det var som ett bevis på vad de överkommit genom att besegra sjukdomen (Pituskin et al., 2007). Ändrade perspektiv De drabbade männens syn på sitt liv visade sig ändras på olika sätt efter cancerupplevelsen. Många menade att det hade kommit ut mycket positivt från att klarat sig bra från bröstcancern, en man ansåg att han kände sig modigare efter bröstcancerupplevelsen (Bohn, 2008). En positiv känsla hos män som drabbats av bröstcancer beskrevs även av Pituskin et al. (2007). Här var det yngre män som menade att trots att cancertiden var påfrestande hade deras liv förbättrats avsevärt genom att de fått ny insikt och andra prioriteringar i livet. Det framkom även många negativa känslor i samband med cancerupplevelsen och dess behandling. Yngre män som genomgick kemoterapi uttryckte att de oroade sig över deras förmåga att försörja sin familj, att de skulle uppfattas som svaga då de fick förlita sig mer och mer på andra (Ibid.). Bohn (2008) skrev att upplevelsen av ändrade prioriteringar även beskrivits av andra män. Flera talade om att insikten att livet är skört och kort framkommit tydligt efter cancerupplevelsen. Tiden efter cancersjukdomen upplevdes av vissa män vara mycket värre än själva cancern själv. Författaren beskrev hur en man berättade att han under sjukdomsperioden blivit av med sitt jobb och därmed upplevde ekonomiska problem. Mannen 9

14 i fråga menade att svårigheten i att finna ett nytt jobb berodde på hans ålder och det faktum att han hade utvecklat lymfödem som han menade var orsaken till att han förlorade ett jobb eftersom det påverkade hans arbete. The first nurse said I passed my physical and she didn t think my arm would affect my job. But then another nurse came through, saw the arm, and knew what caused it. They called the day after and let me go...the aftermath was far worse than the (cancer) treatment actually.//. (Bohn, 2008, s. 62) Cancerdrabbade män diskuterade även kring hur deras syn på tiden hade förändrats. Detta kunde, trodde vissa, bero på cancerupplevelsen. Dock har det visat sig att många var överens om att det även kunde bero på vanligt åldrande. Synen på det förflutna var något olika. En man uttryckte att tankar kring vad han gjort med sitt liv framkom. En annan beskrev att han nu värnade gamla minnen och relationer betydligt mer än innan. Synen på framtiden tycktes för många av de drabbade männen vara ljus. Männen menade att bröstcancern inte påverkade deras framtid nämnvärt. Tankar kring att bröstcancern skulle återkomma fanns bland männen med det framgick tydligt att om detta inträffade skulle männen inta en ställning där tankarna kretsade kring att de skulle ta det som det kom. Det var med andra ord inget som skrämde dem och deras framtid. (Bohn, 2008) Behov av information och stöd Informationen som fanns tillgänglig för bröstcancerdabbade var framförallt inriktat till kvinnor. Männen ville ha mer information som är riktad till män. Behovet av stöd varierade bland männen men det viktigaste stödet kom från närstående. Information Donovan et al. (2007) har visat att sjukvårdspersonal inte varit medvetna om mäns informationsbehov. Vid en jämförelse av informationen som fanns för kvinnor gentemot män så fick männen mycket lite information riktat enbart till dem. Även sjukvårdspersonal ansåg att information riktad till män skulle hjälpa dessa patienter (Williams et al., 2003). Många män var besvikna över att det inte fanns mer relevant information för just män med bröstcancer. Informationen de fick berörde kvinnor både när det gällde behandling och sjukdomsförlopp, och specifika områden för just kvinnor som exempelvis menstruation och bröstrekonstruktion (Williams et al., 2003; Iredale et al., 2006; Pituskin et al., 2007). Männen i France et al. (2000) fick alla information som egentligen var riktad till kvinnor och även om de tyckte att informationen hjälpte så skulle de mycket hellre önskat information som var mer relevant för dem. Att göra separata informationsbroschyrer för män och kvinnor tyckte männen i Williams et al. (2007) inte var nödvändigt utan istället ha gemensam informationslitteratur med olika delar för män och kvinnor. I studien av Iredale et al. (2006) menade en del av männen att informationslitteraturen ska vara för både män och kvinnor, dock ville en del män ha information riktad enbart till män. Foton på en man efter en mastektomi, information om behandlingar och biverkningar ville de flesta männen ha i informationslitterturen (Ibid.). Männen i Bohns (2008) studie tyckte att det behövdes mer relevant information om män med bröstcancer och olika behandlingsmetoder. Även information kring hormonbehandling med läkemedlet Tamoxifen är knapphändig när det gällde behandling för män. All information kring hur läkemedlet verkar till biverkningar 10

15 gällde kvinnor (France et al., 2000). De biverkningar som kan uppstå för män är bland annat impotens vilket utgör stora problem för männen (Donovan et al., 2007). Före mastektomin fick en del män se bilder på en kvinnlig mastektomi vilket ansågs olämpligt av både män och sjukvårdspersonal (France et al. 2000). Broschyrer som männen fått efter genomgången mastektomi handlade om lämpliga åtgärder kvinnor kunde ta till om de kände någon form av obehag, exempelvis prova en speciell behå att ha på natten eller ta på sig favoritparfymen vid nedstämdhet på sjukhuset. En man uttryckte det så att han stängde av när han läste det (Naymark, 2006). Deltagarna i Iredale et al. (2006) studie kom vid diskussioner i fokusgrupper fram till en del rekommendationer om hur medvetenheten kring män med bröstcancer skulle kunna ökas, exempelvis; generell information om symtom, biverkningar och överlevnad. Foton av män efter genomgången mastektomi, nationella register, informationsaffischer på platser dit män går, exempelvis pubar och gym. Stöd Yngre män upplevde symtomen som ett problem eftersom de gick till läkare flertalet gånger och blev klassade som hypokondriker (Pituskin et al., 2007). Vissa män i France et al. (2000) fick envisas med att få sina symtom undersökta. I Naymarks (2006) studie medgav sjukvårdspersonal att kön spelade en viktig roll vid bröstcancervård. Några män upplevde att sjukvårdspersonalen försökte dölja dem från kvinnorna, för att minska kvinnornas obehag, då de blev tillfrågade att vänta i en annan del av lokalen alternativt att hitta andra in och utgångar till kliniken. Detta gjorde att dessa män kände sig utanför och inte fick tillgång till stödfunktionerna fullt ut (Donovan et al., 2007). De män som var gifta har alla haft ett stort stöd i sin partner under sjukdomstiden. Några män fick även stöd från en kvinnlig vän som själv haft bröstcancer och även andra familjemedlemmar förutom partnern och nära vänner var ett stort stöd (Pituskin et al., 2007; Williams et al., 2003; Bohn, 2008; France et al., 2000). Några män kände att det hade varit till hjälp att prata med en annan man (Pituskin et al., 2007; Williams et al., 2003; Iredale et al., 2006). Dock kände de flesta männen inget behov eller intresse av någon formell stödgrupp, dels på grund av de kvinnliga deltagarna och dels på grund av de flesta män fick stöd från annat håll (Pituskin et al., 2007; Naymark, 2006; Iredale et al., 2006) En man uttryckte det så att han var orolig över att kvinnorna kanske inte skulle våga uttrycka sig fritt om han var där, en annan man ville inte tränga sig på. En man sa att det inte var något män pratar om. Det fanns svårigheter i att finna en annan man att prata med, dock kunde flera av männen tänka sig att hjälpa andra (Pituskin et al., 2007; France et al., 2000). Det fanns också män som inte ville prata med någon alls, om det berodde på att de fick stöd från någon annanstans framkom inte (Iredale et al., 2006; France et al. 2000). Det visade sig dock att de män som kände stor ångest över sin situation också hade ett större behov av någon form av stödgrupp (Iredale et al., 2006). En man tyckte det var dåligt med stöd och information post-operativt och några av fruarna tyckte det var förvånande att deras män inte blivit remitterade till en bröstcancersjuksköterska för att få stöd och information (France et al., 2000). Stödet från sjukvårdspersonalen från allmänsjuksköterskan till bröstcancersjuksköterskan var vikigt (Bohn, 2008; Williams et al., 2003). En man uppskattade särskilt stödet från sjuksköterskorna på kemoterapin som skojade med honom och hans fru, de fick dem att känna sig väl till mods. De män som var troende uppgav att tron givit dem tröst och styrka under sjukdomstiden (Bohn, 2008). 11

16 DISKUSSION Vi anser att vi har uppnått studiens syfte eftersom männens upplevelse har framkommit tydligt i resultatet. Det har framkommit upplevelser av olika slag till exempel hur det är att drabbas av en kvinnosjukdom, bemötandet av sjukvården och känslan av att vara bortglömd då det är brist på information till män. Metoddiskussion Vi har valt att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Detta har gjorts i form av en litteraturstudie där kvalitativ ansats har använts. Vi är överrens om att en intervjustudie hade givit bättre svar på denna studies syfte eftersom vi hade fått mer exakta svar på vårt syfte och hur det ser ut i dagsläget, men på grund av den tidsram som givits för denna studie var det svårt, om inte omöjligt, att hitta män med bröstcancer som var villiga att delta i en intervjustudie. En litteraturstudie ansågs därför vara det bästa sättet att få fram material som innehöll relevant fakta. Valet av att använda en kvalitativ ansats motiveras genom att vi ville belysa mäns upplevelse av en typisk kvinnosjukdom. Om en kvantitativ ansats hade använts i denna studie skulle inte mäns känslor komma fram då det inte handlar om frekvenser utan hur sjukdomen upplevs. Urvalet för denna studie var vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats där mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer beskrivs. Datainsamlingen gjordes med hjälp av olika databaser, framförallt Cinahl då denna databas är speciellt inriktad på omvårdnadsforskning. Även andra databaser användes för att få fram så mycket material som möjligt. De sökord som användes var: Breast neoplasms, men, male, experience, living with, breast cancer, attitude, male breast cancer. Litteratursökningen resulterade i flertalet artiklar, men det stora antalet artiklar handlade om kvinnor och deras upplevelse av att leva med bröstcancer samt män som anhöriga till bröstcancerdrabbade kvinnor och deras upplevelser. Vi tror att anledningen till att litteratursökningen mestadels gav kvinnorelaterade artiklar beror på att sökordet Breast cancer var det primära sökordet och sökorden men/male var sekundärt. Om dessa sökord satts tvärtom hade litteratursökningen förmodligen genererat mer relevanta artiklar från början och sparat oss mycket tid. Användandet av studier från andra artiklars referenslistor anses vara en styrka vid datainsamlingen eftersom tid sparades och relevant information hittades snabbt. Vid datainsamlingen användes även internet som en informationskälla samt kontakt med Svenska Cancerfonden och Radiumhemmet som ingår i Karolinska Institutet och är specialiserad på cancersjukdomar. Då dessa informationskällor gav mycket användbar fakta kunde mer kontakt med olika bröstcancerföreningar, internationellt, nationellt och lokalt, ge ytterligare relevant fakta. Anledningen till att internetkällor användes mycket i bakgrunden motiveras genom att det inte finns mycket information om män med bröstcancer tillgängligt. Det resultat som framkommit genom studien anser vi vara trovärdigt och tillförlitligt eftersom de valda vetenskapliga artiklarna har granskats noggrant enligt Polit och Becks (2010) kriterier. Vi har även varit noga med att inte medvetet förvanska originalförfattarnas resultat genom att noggrant ha läst igenom alla artiklar var och en för sig och sedan diskuterat innehållet. Vi försökte även vara noga med att inte låta vår förförståelse påverka vår tolkning av deras texter. Det som möjligen kan minska tillförlitligheten av resultaten är om författarna till originalstudierna har misstolkat intervjusvaren, vilket skulle göra att männens sanna upplevelser inte framkommer. Hela resultatet kan dock inte med säkerhet överföras till andra 12

17 kontext på grund av att bröstcancer är en typisk kvinnosjukdom och en av de få sjukdomar där behandling och information inte är likvärdigt från början. Vi kan därför inte garantera att männen skulle uppleva sjukdom och sjukdomstid på samma sätt som framkommit i resultatet om det vore en sjukdom där antalet drabbade är lika fördelat mellan män och kvinnor. Vidare anser vi att resultatet till viss del kan överföras till andra kontext, till exempel när det kommer till männens behov av stöd och information. En noggrant beskriven metod ökar trovärdigheten på arbetet genom att våra steg i forskningsprocessen lätt kan återskapas. Dock kan olika tolkningar av materialet ge olika resultat. Vi har arbetat var och en för sig med materialet och sedan diskuterat tillsammans och kommit fram till samma resultat, detta tycker vi ökar trovärdigheten. Vi har kvalitetsgranskat artiklarna enligt Polit & Becks (2010) kriterier. En egen rangordning gjordes även för att lättare kunna bedöma kvaliteten på artiklarna på ett lättöverskådligt sätt och eftersom Polit et al. (2010) inte har någon egen rangordningsskala. Då det är två författare som kvalitetsgranskat artiklarna och fått fram samma resultat ökar trovärdigheten av kvalitetsgranskningen. Det som dock kan minska trovärdigheten något är att en egen rangordningsskala har använts eftersom vi är nybörjare inom forskning. Resultatdiskussion Utav det som framkom i resultatet har vi valt att lyfta fram den skam männen känner i samband med att drabbas av en typisk kvinnosjukdom och bristen på rätt information. Detta på grund av att dessa två områden framkom tydligt i resultatet. Vi har valt att presentera resultatdiskussionen genom den teoretiska referensramens fyra faser i skamprocessen som beskrivet av Nathanson (1992) i Scheff et al. (2002). Ett vårdlidande framkom även genom hela resultatet och därför ansåg vi att det är viktigt att diskutera kring. Vårdlidande och fortsatt forskning fick egna rubriker då vi ansåg att de inte passade in i skamprocessens faser. Tillbakadragande Maskulinitet betyder olika saker för olika män, bland annat nämns mäns sexuella förmåga (Blank, 2008). Efter bröstkirurgi upplever männen att deras sexualitet förändras och maskuliniteten ifrågasätts. Även efter hormonbehandling kan problem med att få erektion uppstå vilket medför att männen känner sig mindre manliga och skäms för det. Aronson (2008) menar att vid skamupplevelser känner sig individen misslyckad, värdelös och vill gärna dölja känslan. Vi anser att detta kan kopplas samman med det som skrivs om fasen tillbakadragande då sexuella problem kan medföra att männen drar sig undan sin omgivning och undviker kontakt med denna. Blank (2008) skriver att män som genomgått hormonbehandling på grund av prostatacancer och förlorat förmågan till erektion också känner sig misslyckade som män. Känslan av misslyckande har inte något att göra med bröstcancern i detta läge utan oförmågan att få erektion. Vi anser att det är av stor vikt att som sjukvårdspersonal våga tala med männen om eventuella problem som sjukdomen och behandlingen kan medföra. Detta för att minska männens känslor av skam. Attack mot självet Då män får diagnosen bröstcancer uppkommer först och främst en känsla av chock eftersom de flesta män och dess anhöriga inte vet att bröstcancer kan drabba män. Även vårdpersonal har dålig kunskap om hur bröstcancer drabbar män. Redan i denna tidiga fas av sjukdomen upplever männen ett utanförskap då det är en typisk kvinnosjukdom. Scheff et al. (2002) beskriver utanförskap som en del i skamprocessen. Även Aronson (2008) skriver om skam 13

18 som en känsla av att vara förminskad och underlägsen. Sjögren (2008) anger att Larsson (2007) skriver att då en människa vill bli av med skamkänslorna måste denna först gå igenom dessa känslor. Om männen talar om sina skamkänslor och går igenom dem så tror vi att känslan av skam kan minska. Därför anser vi att det är viktigt att sjukvårdspersonal uppmärksammar känslor tidigt i sjukdomen. Det finns mycket information tillgänglig för människor som har drabbats av bröstcancer. Dock är denna information mestadels riktad till kvinnor. Det har visat sig att män som har bröstcancer vill ha betydligt mer relevant information som passar dem. De flesta informationsbroschyrer som idag delas ut innehåller tips om bland annat lämplig behå att ha på natten och information om menstruation. Scheff et al. (2002) beskrivning av utanförskap som en del av skam illustrerar männens upplevelser mycket väl då de tar del av denna information. Det är viktigt att utöka informationen riktat till män för att undvika att dessa män upplever ett utanförskap och att få bra information om vad som kommer att hända under sjukdomstiden. Broschyrerna idag visar även bilder på kvinnor efter mastektomi men innehåller inte bilder på män efter samma ingrepp. Resultatet visar att både drabbade män och sjukvårdspersonal anser att det är olämpligt att visa bilder på kvinnor för män. De flesta män förväntar sig inte att information ska finnas enbart för män utan tycker att det räcker att få en sektion i redan existerande material. Detta stämmer väl överens med resultatet i Iredale et al. (2007) studie där män uttrycker att delat material mellan män och kvinnor är en bra början på bra information om bröstcancer till män. Att det finns material riktad enbart till män är viktigt för hur de ser på sig själva. För att inte skada självbilden, vilket handlar om att inte utsätta sig för känslan av utanförskap och skam, som det innebär att vara drabbad av en kvinnlig sjukdom. Scheff et al. (2002) skriver om fasen attack mot självet där individen för att minska utanförskapet minskar sitt eget värde och uttrycker stark beundran mot andra. Det är precis vad männen gör gentemot kvinnorna med samma sjukdom. Männen vågar inte uttrycka sig fritt eller tränga sig på bland kvinnor med bröstcancer då de tror att kvinnorna hämmas. Som ovanstående text visar sker det tidigt i männens sjukdom ett utanförskap genom att männen drabbas av vad som ses som en kvinnlig åkomma. Informationsbrist leder även till utanförskap. Undandragande Känslan av skam kan göra att männen inte känner sig som sig själva. Detta framkom i resultatet då männen framförde åsikter om att sjukdomen orsakades av en genetisk felkonstruktion. Scheff et al. (2002) skriver om att dra sig undan situationer där skam uppstår för att inte skada självbilden. Men då det inte medvetet går att undvika att få bröstcancer så går det inte undvika känslan av att vara felkonstruerad och därmed uppkommer känslor av skam och självbilden har skadats. Det är därför viktigt att öka medvetenheten om att bröstcancer är mer än en kvinnosjukdom. Män upplever det olika att tala om sin sjukdom med andra. Dock kände de flesta att det är ett stort problem att prata om det. Detta på grund av att de flesta män såg det som en kvinnosjukdom. De ville inte genera sin omgivning och sig själva. Att får cancer är en chockartad upplevelse oavsett för vem det är som drabbas. Att då också känna att det inte går att tala fritt om sina upplevelser av sjukdomen måste vara en fruktansvärd känsla. Trots att de flesta män hävdar att de undviker att prata om sin sjukdom på grund av omgivningen kan det vara ett sätt att undvika sina egna känslor av skam gentemot en feminin sjukdom. Scheff et al. 14

19 (2000) beskriver att människan alltid vill visa sig från sin bästa sida för att undvika skam men då vi alltid blir bedömda av andra människor och samhället är det svårt att undvika känslan av skam. Till följd av kunskapsbrist i samhället blir män med bröstcancer lätt utsatta för en misstro att de ej kan drabbas av denna sjukdom som i sin tur leder till känslor av skam. Att männen känner skamkänslor då de talar om sin bröstcancer är någonting vi som sjukvårdspersonal bör hjälpa dessa patienter ta sig igenom. Attack mot andra Den mesta informationen ges till männen verbalt tillsammans med skriftlig information. I dagsläget hämtar männen mycket lite information via internet vilket tros bero på männens höga ålder vid insjuknandet (Iredale et al., 2007). En stor källa till information om bröstcancer hos män är internet och många går miste om mycket information på grund av att de inte använder internet regelbundet. Här skulle sjukvårdpersonal kunna visa vad som finns och hur man hittar det. Att det finns bra och uppdaterad information på internet kan vara en bra början för relevant information till män. Det finns sjuksköterskor som på lokal nivå har framställt broschyrer med information enbart till män (Iredale et al., 2007). Detta medförde att männen kände sig uppmärksammade och minskade känslan av att de var drabbade av en kvinnlig åkomma. Det ska ändå dock nämnas att informationen som männen fått har varit hjälpsam även då den varit riktad till kvinnor. I och med att det inte finns tilläckligt med information för män kan detta leda till att männen känner sig underlägsna och detta kan bidra till att skamkänslor uppstår. Aronson (2008) menar att skam gör att personen nedvärderar sig själv. Männen är inte värda att få information till sig själva. Vissa män förväntar sig inte att få någon specifik information för att det är ovanlig sjukdom bland män (Iredale et al., 2007). Studiens resultat har följt skamprocessens faser väl fram tills denna sista fas och även i denna fas kan man finna likheter. Männen minskar sitt egenvärde genom att de inte tycker det är värda att få information till sig själva. Men i denna fas kan även en skillnad ses i männens sätt att reagera på de skamkänslor de känner. I fasen beskrivs det att när någon minskar sitt egenvärde kan detta yttra sig genom att individen uttrycker avsky och ilska (Scheff et al., 2000). Männen i vårt resultat visar dock ej denna ilska utan de accepterar att situationen är som det är. Detta tror vi beror på att de ser kvinnornas situation som värre. Varför blir männen inte arga då det inte finns någon information till dem eller specifik behandling? Vi tror att detta kan beror på att samhället har blivit indoktrinerade i så många år att bröstcancer enbart drabbar kvinnor och att det är fruktansvärt för dem. Att som man då plötsligt bli drabbad av bröstcancer blir en kollision med det man vet och tror om sjukdomen. Vårdlidande Känslan av skam hos dessa män innebär ett vårdlidande på grund av deras utanförskap i sjukvården. Dahlberg (2001) menar att en lidande människa blir försummad i sjukvården, då en människa inte blir uppmärksammad blir denna kränkt och får inte möjlighet att delta i sin egen hälsoprocess. Vi anser att detta kan kopplas till männens upplevelser när de kommer i kontakt med sjukvården och likaså när de inte får någon egen information. Wiklund (2003) beskriver vårdlidande som det patienten upplever vid brister inom vården. Det finns stora möjligheter för vårdpersonalen att uppmärksamma detta lidande och undvika det. För att undvika ett vårdlidande hos bröstcancerdrabbade män anser vi att vårdpersonalen bör uppmärksamma männens känslor kring sjukdomen och bekräfta dem. Wiklund (2003) skriver även att en lidande människa drar sig undan andra människor på grund av skam. Vårt resultat visade att de drabbade männen ofta undvek att prata med andra människor om sin diagnos vilket vi tycker är ett tecken på att dra sig undan och undfly skammen. Wiklund (2003) menar 15