JENNY JOHANSSON JESSICA SVENSSON

Transkript

1

2 Karlskrona MANNENS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED SJUKDOMEN BRÖSTCANCER - med fokus på mötet med sjukvården JENNY JOHANSSON JESSICA SVENSSON Johansson, J & Svensson, J. Mannens upplevelser av att leva med sjukdomen bröstcancer med fokus på möte med sjukvården. Examensarbete i vårdvetenskap 15 högskolepoäng. Blekinge Tekniska Högskola: Sektionen för hälsa, 28. Sammanfattning/Abstract: Bröstcancer kan vara en omvälvande upplevelse samtidigt som det kan medföra obehagliga sjukhusbesök och läkarvård, som i ett ögonblick kan vända upp och ner på tillvaron. Under året 27 fick 45 män en bröstcancerdiagnos i Sverige. Att möta en man som har fått diagnosen bröstcancer kan vara en väldigt speciell och ovanlig situation för vårdpersonalen eftersom diagnosen är relativt ovanlig. Detta kan resultera i att vårdpersonalen inte vet hur dem ska bemöta mannen i den aktuella vårdsituationen. För att förstå mannen som får bröstcancer måste hans upplevelser bejakas. Syftet med studien var att belysa mannen upplevelser av att leva med sjukdomen bröstcancer med fokus på mötet med sjukvården. Metoden som användes var litteraturstudie. Analysmetoden som användes var Graneheim och Lundmans (24) beskrivning som utfördes i fem steg. I resultatet framgick att männen med sjukdomen bröstcancer var förvånade över att det drabbats av denna sjukdom. Att öka medvetenheten hos allmänheten och vårdpersonalen genom mer information, var önskvärt. Andra viktiga faktorer som behövde uppmärksammas var stöd, kroppsuppfattning och psykisk påfrestning. Männen saknade den vård som kunde tillgodose deras behov och upplevde att och vårdpersonalen saknade kunskap om deras sjukdomstillstånd. I slutsatsen framgår det att för att kunna utveckla och förbättra sjukvården behöver mannens personliga upplevelser belysas. Därför anses föreliggande studie väsentlig samt att vidare forskning inom ämnesområdet vore betydelsefull för en utveckling inom bröstcancervården och då framförallt hos männen. Nyckelord: Breast Neoplasms, Male, Information-needs, Patient education, Nurse-patient relations, Gender identity.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 4 Bröstcancer hos män Manligt/Kvinnligt Det vårdande mötet Mannens subjektiva och levda kropp Lidande SYFTE 14 METOD 14 Urval Analys RESULTAT 18 Att leva med sjukdomen bröstcancer Mannens upplevelser av information Mannens upplevelser av stöd Mannens kroppsliga upplevelse Mannens upplevelser av psykisk påfrestning DISKUSSION 25 Metoddiskussion Resultatdiskussion SLUTSATS 32 REFERENSER 33 BILAGEFÖRTECKNING 35

4 BAKGRUND Att få beskedet bröstcancer för en man kan vara en omvälvande upplevelse samtidigt som det kan medföra obehagliga sjukhusbesök och läkarvård, som i ett ögonblick kan vända upp och ner på tillvaron. Sjukdomen kan medföra att livet sätts på spel. Eftersom att andra personer med cancer många gånger tycker att det är förenat med en viss oro att möta vården går det att anta att samma gäller för de män som får diagnosen bröstcancer. Frågorna kan vara många om vad bröstcancerdiagnosen innebär, hur sjukdomen behandlas respektive hur framtiden kommer att se ut (Bergh et al., 27). Att möta en man som har fått diagnosen bröstcancer kan vara en väldigt speciell och ovanlig situation för vårdpersonalen eftersom diagnosen är relativt ovanlig. Detta kan resultera i att vårdpersonalen inte vet hur de ska bemöta mannen i den aktuella vårdsituationen såväl fysiskt som psykiskt och existentiellt. Människor i allmänhet är inte upplysta om att diagnosen bröstcancer även kan drabba män vilket kan utgöra ett problem, vilket påvisas i omvårdnadsforskningen av Perkins och Middleton (23). Mötet kan innebära problem såväl för vårdpersonalen i deras yrkesroller som för den enskilda patienten (Bergh et al., 27). Bröstcancer hos män Under året 27 fick 45 män en bröstcancerdiagnos i Sverige och i USA handlar det om ungefär 1 6 fall per år (Cancerfonden, 25). Enligt Bergh et al. (27) är det ca 1 % av männen som får diagnosen bröstcancer. De flesta som diagnostiseras är 6-7 år eller äldre. Ärftlighet, livsstilsfaktorer, individuell känslighet och miljöfaktorer är några faktorer som spelar in för att sjukdomen skall utvecklas (Cancerfonden, 25). Det är samtidigt viktigt att betona att på samma gång som fler män insjuknar, botas idag fler än tidigare. Det beror främst på ny bredare kunskap och tidig diagnostik genom mammografi (Bergh et al., 27). Bröstcancer är en tumör i bröstet som både kan vara god och elakartad och uppstår nästan alltid i körtelgångarna. När misstanke om bröstcancer föreligger känner mannen oftast en ensidig, icke ömmande, hård, ojämn knöl i bröstet. Bröstcancertumörer upptäcks ofta senare hos män än hos kvinnor och männens tumörer är därför oftast större när de upptäcks. I relation till mängden bröstkörtelvävnad har män och kvinnor samma incidens av bröstcancer (Kovero & Tykkä, 22). En man som drabbas av bröstcancer går igenom en väl genomtänkt, utprövad behandling. Den aktuella behandlingen baseras på undersökning av bl.a. tumörens utbredning och växtsätt. För bröstcancern finns tre olika behandlingsprinciper: kirurgi, strålning och läkemedel. Kirurgi är standardbehandlingen för drygt 9 % av bröstcancerpatienterna. Oftast behandlas mannen i första skedet med kirurgi samt efterföljande strålbehandling och läkemedel såsom cytostatika och antiöstrogenpreparat antingen enskilt eller i kombination med varandra (Bergh et al. 27). Manligt/kvinnligt Nicholson (1984) skriver att när en människa blir till är det förprogrammerat med en viss genetisk information, som är avgörande för om det ska bli en pojke eller flicka. Denna information är också relevant för människans utveckling och kommer 4

5 till uttryck när det handlar om egenskaper som människan får som t.ex. hårfärg, ögonfärg, hudfärg och kroppsform. Trots att alla individer har olika egenskaper, är den genetiska informationen som människan tar emot vid livets början liknande för båda könen. I och med att människan växer och förändras utvecklas hon till en individ. I puberteten sker den verkliga förändringen och människans egenskaper kommer fram som t.ex. att båda könen växer på längden, mannens röst mörknar och storlek på kvinnans bröst växer, vilket skiljer sig avsevärt från mannens. Nicholson (1984) menar vidare att män och kvinnor vid livets början erhåller samma mängd av bröstvävnad men det är bara hos det ena könet som denna egenskap kommer till uttryck (a.a.). För mannen som egentligen inte ha några bröst kan beskedet bröstcancer upplevas konstigt och overkligt, eftersom både brösten och sjukdomen är kvinnligt förknippade (Leonard et al., 24). Män respektive kvinnor förväntas ser ut på ett visst sätt såväl av samhällsmedborgare som av den mediala världen. Människor i allmänhet ser kvinnan som något som ska vara vackert, sexigt, utmanande med smal midja och stora bröst medan mannen ska vara muskulös, vältränad och ha en stor bred välvårdad bringa och välkomnande famn (Weber, 25). Kvinnan har i alla tider haft sin plats i hemmet och haft det vårdande ansvaret för barnuppfostran och dess emotionella bitar. Mannen däremot har stått för den trygga famnen som ska klara allt, och detta kommer till uttryck genom hans vältränade bringa och kropp (Weber, 25). För mannen som blir opererad för bröstcancer kan detta utgöra vissa problem eftersom det kan vara förenat med vissa svårigheter att visa upp sin kropp och därmed ej utgöra tryggheten som skyddar alla enligt honom själv. Detta kan medföra att han känner sig svag och betydelselös (Leonard et al., 24). Medier har stor roll när det gäller hur manligt och kvinnligt framställs. Det är medierna som bidrar till föreställningen om hur människor ska uppföra sig och vilket utseende människan bör ha för att bli så uppmärksammande som möjligt. Det är kvinnors utseende och sätt att uppföra sig som är enormt uppmärksammat. Inom massmedia gestaltats människor som ett objekt med fixering på utseende och kropp. Objektivisering är till för den som betraktar, den som iakttar och bedömer, det är ett sätt att bedöma och värdera något enbart från utseendet och människans kropp (Nicholson, 1984). Detta synsätt kan ses hotande för mannen som fått diagnosen bröstcancer, eftersom att hans manliga utseende har förändrats och att det han har blivit drabbad av är en ansedd kvinnlig sjukdom och inte en manlig sjukdom (Leonard et al., 24). Det vårdande mötet Kasen (22) skriver att det första intrycket är viktigt för den kommande tilliten. Det första intrycket avgörs i mötet. För patienten är vårdpersonalens bemötande centralt och det är det som lägger grunden för tilliten till vården. Konsten att vårda handlar om att sätta fokus på patientens speciella behov och få han/hon att känna trygghet till vården. Ett bra samspel mellan vårdpersonal och patient är när fokus koncentreras på patientens behandling och tillfrisknade istället för på sjukdomen. För att klara detta fullt ut krävs det att vårdandet är professionellt (a.a.). Leonard et al. (24) påtalar i sin studie att det brister i detta avseende, på grund av att 5

6 vårdpersonalen inte vet hur de ska bemöta mannen med bröstcancer. Detta kan i sin tur relatera till brist på information och riktlinjer för hur vårdpersonalen ska förhålla sig till mannen med diagnosen bröstcancer. Vårdrelationen kännetecknas av ett professionellt engagemang där vårpersonalen inte ska få ut något i gengäld. Vårdpersonalen ska använda sina kunskaper och erfarenheter för att kunna vara närvarande i mötet med patienten. Två typer av vårdrelationer förekommer: den naturliga och den professionella. Den naturliga vårdrelationen präglas av ett naturligt förhållningssätt, d.v.s. den är oreflekterad med ett stort inflytande av empati. I den professionella vårdrelationen krävs en större öppenhet av vårdpersonalen och den präglas av reflektion kring det som händer i relationen och själva vårdandet. Ansvaret för vårdrelationen ligger alltid hos vårdpersonalen (Dahlberg et al., 23). Det kan antas att mannen med diagnosen bröstcancer upplever att vårdrelationen inte bli professionell, då Leonard et al.(24) påtalar i sin studie att vårdpersonalen som ska vårda och bistå mannen med stöd har liten kunskap om bröstcancer hos män. Den vårdpersonal som har det primära ansvaret vad det gäller omvårdnaden för mannen med bröstcancer kallas för kontaktsjuksköterska eller bröstsjuksköterska. Ett av huvudmålen med denna funktion är att förbättra kontinuiteten och därigenom skapa förutsättningar för en ökad trygghet och tillit för mannen. Kontinuiteten lägger grunden till en professionell relation som skall innefattar en informerande och stödjande funktion. Vårdpersonalen bör tillgodose patientens enskilda behov och se människan ur ett helhetsperspektiv, d.v.s. ur fysisk, psykisk, social och existentiell dimension. Ingående arbetsuppgifter är bl.a. omvårdnad, muntlig och skriftlig information, individuellt psykosocialt omhändertagande, stöd i krisreaktioner, tillgänglighet till den drabbade och dess närstående, kontinuerlig rådgivning och stöd (Cancerfonden, 26). För att vårdpersonalen ska kunna tillgodose mannens omvårdnadsbehov krävs det kunskap om mannens sjukdom, vilket Leonard et al. (24) påtalar att vårdpersonalen saknar. Mannens subjektiva och levda kropp Kroppen är den som håller samman dess armar och dess ben, den som både ser och berör. (Merleau-Ponty, 1999, s.115) Enligt Bengtsson (25) innebär ett livsvärldsperspektiv att människors vardagsvärld och dagliga tillvaro uppmärksammas, vilket Leonard et al. (24) betonar att mannen med bröstcancer lider brist av, beroende på att sjukdomen är så ouppmärksammad (a.a.). Det är genom livsvärlden människan älskar, söker, hatar, arbetar, tycker, tänker, söker livsinnehåll och mening. Genom livsvärldsteorin betonas människans upplevelser och erfarenheter, detta är ett ovanligt rikt begrepp som innefattar allt det en människa kan förnimma och känna i det dagliga livet (Bengtsson, 25). Dahlberg et al. (23) påtalar att för att kunna uppmärksamma människan är det en nödvändighet att människans livsvärld bejakas genom uppmuntran, stöd och råd av vårdpersonalen vilket bör gestaltas genom ett genuint intresse för människans egna berättelser och livshistoria (a.a.). Det kan även ses som ett behov hos mannen som får diagnosen bröstcancer (Leonard et al., 24). 6

7 Enligt Dahlberg et al. (23) så har människan tillgång till livet genom sin egna levda kropp. Människans levda kropp är både fysisk, psykisk, existentiell såsom andlig. Den är även fylld av minnen, erfarenheter, upplevelser och lärdom. Så länge människan lever så gör hon det genom sin kropp (a.a.). Befinner sig människan inte i en kropp så finns det ingen värld att leva i. En sådan förändring blir tydlig när en människa drabbas av en sjukdom. När en förändring av kroppen är ett faktum innebär det att omvärlden upplevs annorlunda (Merleau-Ponty, 1999). Detta blir även en förändring hos mannen som drabbas av sjukdomen bröstcancer både på grund av sin förändrade kroppsuppfattning men även vetskapen att det i normala fall är en uppmärksammad kvinnlig sjukdom (Leonard et al., 24). För den sjuka människan så är det precis som för alla andra människor att kroppen utgörs av världen (Dahlberg et al., 23). Merleu-Ponty (1999) påpekar även att kroppen inte ses som vilket föremål som helst vilken bärs upp av ett sexuellt schema som är strängt individuellt och understryker de erogena zonerna som påvisar en sexuell fysionomi hos mannen respektive kvinnan. Detta har försvunnit hos den sjuka människan och lusten att planera en sexuell värld eller att förutsätta sig i en erotisk situation finns inte (a.a.). Detta kan antas att det ses hos mannen med diagnosen bröstcancer. Vårdpersonalens kunskaper om den subjektiva och levda kroppen har betydelse i mötet med patienten och hans/hennes livsvärld (Dahlberg et al., 23). För att vårdpersonalen skall kunna förstå, vårda och bemöta mannen med diagnosen bröstcancer på ett professionellt sätt krävs det en förståelse för mannens upplevelse och förmågan att sätta sig in i hans situation (Artac et al., 24). Enligt Dahlberg et al. (23) kräver detta att vårdpersonalen själv reflektera över hur den egna levda kroppen upplevs i tillstånd av hälsa och ohälsa. Artac et al. (24) poängterar att vårdpersonalen saknar denna förståelse vilket medför att mannen upplever en avsaknad av livskvalitet som man och som patient. Dalberg et al. (23) menar att patientens livsvärld alltid kommer att beröra människan lidande och välbefinnande, vilket innebär att livet handlar om ett samspel mellan lidande och välbefinnande. För att uppleva välbefinnande måste människan kunna förstå innebörden av sitt lidande, annars kan hon inte uppleva hälsa igen (a.a.). Mannen som insjuknar i bröstcancer har svårt att uppleva välbefinnande, det är därför väsentligt att han får den information som han behöver, annars resulterar detta i ett lidande på olika sätt (Leonard et al, 24) Lidande Dahlberg et al. (23) skriver om vårdlidande vilket innebär ett lidande som människan känner på grund av vårdandet eller när vårdpersonalen är otillräckliga. Eriksson (1994) anser att vårdlidandet är ett onödigt lidande vilket uppstår på grund av ett omedvetet handlande av vårdpersonalen och på bristande kunskap (a.a.). Det kan antas att mannen som får sjukdomen bröstcancer kan uppleva ett lidande, eftersom att sjukdomen enligt Leonard et al., (24) är en ouppmärksammad sjukdom. Dalberg et al. (23) poängterar att det är vårdpersonalens uppgift att förhindra ett sådant vårdlidande. Dahlberg et al. (23) påpekar vidare att vårdlidandet i vissa sammanhang innebär att vårdpersonalen bara följer vissa rutiner istället för att inrikta sig på patientens individuella behov och önskningar. I stället för att låta patientens lidande vara i 7

8 fokus är det vårdpersonalens egna behov som sätts i fokus det är därför viktigt att vårdpersonalen kan erbjuda en bra vårdrelation där en god information och kunskap erbjuds samt att patientens hälsa, välbefinnande och lidande är i fokus (a.a.). För mannen med diagnosen bröstcancer kan ett lidande uppstå på grund av att informationen om bröstcancer är begränsad och näst intill endast inriktad till kvinnor (Leonard et al., 24). Eriksson (1994) anser att lidandet är allmänt till sin natur och utgör en del av människans existens och är ett av grundvillkoren i livet. Människor som lider befinner sig i en situation, där de har förlorat eller löper risk att förlora något som upplevs väderfullt och ger livet en mening. I västvärlden är mänskligt lidande relaterat till förlust av hälsa, kroppsfunktion, utseende, arbete, värdighet eller självständighet, alltså en förlust av livsinnehållet. När patienten upplever ett vårdlidande kränks värdigheten, känslan av att bli förolämpad och förödmjukad uppkommer när patienten inte blir sedd eller hörd (Travelbee, 1971). Detta är vanligt och upplevs ofta av mannen som insjuknar i bröstcancer på grund av att denna sjukdom är okänd och vårdpersonalen som ska vårda och bistå mannen med stöd har liten kunskap om sjukdomen (Leonard et al., 24). Patienten känner maktlöshet, när han inte får delta i sitt vårdande. Detta resulterar i att patienten inte förstår vad som händer i sitt egna vårdsammanhang, eller vad som kommer att hända fortsättningsvis framöver. Målet med att vårda människan är att förhindra lidande och skapa en förutsättning för välbefinnandet (Travelbee, 1971). Detta framhäver även Merleu-Ponty (1999) som skriver att en viktig del av vårdandet är rätt information i rätt tid, vilket mannen med bröstcancer oftast inte får tillgodosett, vilket är ett lidande i sig för mannens livskvalitet och självkänsla (Leonard et al., 24). Enligt Lundgren och Bolund (27) är sjukdomslidandet en vanlig företeelse när människan drabbas av en sjukdom eller annan ohälsa. Eriksson (1994) skriver att det kan upplevas ensamt, osäkert, hopplöst, saknad efter något, skuld, skam samt finnas en sårbarhet. Känslan av att vara sårbar innebär att kroppen upplevs förändrad. Människan känner inte igen sin egen kropp, det finns varken tro, hopp eller kontroll. Vidare menar Eriksson (1994) att det är viktig att lidandet måste ges tid och rum, vilket menas att det professionella bemötandet av lidandet ger utrymme så att den lidande människan får möjlighet att lida ut, detta är viktigt för att kunna gå vidare i människans hälsoutveckling. Den människa som lider och upplever förlust upptäcker ofta nya sidor av livet, vilket kan medföra omprioriteringar så att livet kan ses ur en annan synvinkel. Mot bakgrund av ovanstående känns det väsentligt att belysa mannens upplevelser av sjukdomen bröstcancer, eftersom det enligt Artac et al.( 24) och Leonard et al. (24) förekommer brist såväl på information som på forskning och riktlinjer inom området. Som framgår av ovanstående är det väsentligt att vårdpersonalen har förståelse för den situation som mannen med bröstcancer har hamnat i. Föreliggande studie kommer därför att belysa mannens upplevelser av att leva med sjukdomen bröstcancer med fokus på mötet med sjukvården. 8

9 SYFTE Syftet med studien var att belysa mannens upplevelser av att leva med sjukdomen bröstcancer. - Med fokus på möte med sjukvården. METOD Metoden som har använts för att få svar på studiens problemformulering är litteraturstudie. Enligt Forsberg och Wengström (23) innebär en litteraturstudie att söka och kritiskt granska litteraturen inom ett specifikt ämne eller problemområde och fokusera på den aktuella forskningen som finns inom det valda området (a.a.). Den redovisade resultatdelen i föreliggande studie baserades på vetenskapliga tidskriftsartiklar. Metoden valdes på grund av det fanns vetenskapliga artiklar att tillgå, visserligen ett begränsat antal men ändå tillräckligt för att kunna genomföra föreliggande analysarbete. Det gjordes även en kvalitetsbedömning av studiens artiklar enligt Willmans et al. (26) protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Urval Databaser som har använts är Academic Search Elite, CINAHL och PubMed. Academic Search Elite valdes för att den är en generell fulltextdatabas som innehåller elektroniska tidskrifter och uppdateras dagligen. Referensdatabasen CINAHL valdes eftersom den behandlar referenser till tidskrifter inom omvårdnads- och hälsovetenskap och som uppdateras varje månad. PubMed valdes eftersom det är en referensdatabas som uppdateras dagligen och kan erbjuda fulltextartiklar såväl inom det medicinska som inom det vårdvetenskapliga området. Förutom ovanstående databaser genomfördes en sökning i LIBRIS för att finna eventuella doktorsavhandlingar inom ämnesområdet. Artikelsökningarna har använts med följande avgränsningar: Journal Article, 2 29, English, Male, Peer-Reviewed och. Sökorden och MeSH-termerna som har använts i databaserna är: Attitude of Health Personnel, Breast Neoplasms, Male, Attitude, Nurse Attitudes, Patient-Attitudes, Information-needs, Nursing Assessment, Education, Health Information Management, Support Psychosocial, Psychosocial factors, Psychosocial Care, Caregiver Support, Men s Health, Gender identity, Patient education, Patient satisfaction, Guide lines, Nurse-patient relations (se bilaga 1). Sökorden söktes var för sig eller i kombination med varandra för att lättare passa in på det specifika syftet. Dessutom genomfördes litteratursökning utifrån vissa artiklars referenslistor. Inklusionskriterier som urvalet utgick ifrån förutom ovanstående avgränsningar var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska och/eller engelska. Ytterligare ett inklusionskriterier var att artiklarna skulle ha manlig bröstcancer i titeln eller i abstractet och handla om mannens upplevelse med fokus på mötet med sjukvården. Ett annat kriterier var att artiklarna som ingick i föreliggande studie skulle analyserats i en kvalitativ metod och vara publicerade i en vårdvetenskaplig tidskrift. Medicinska artiklar har valts bort eftersom studien skulle belysa mannens 9

10 upplevelser av att leva med sjukdomen bröstcancer med fokus på mötet med sjukvården. Analys Analysmetoden som användes var en innehållsanalys med en kvalitativ ansats, vilket enligt Backman (1998) innebär en studie som inte innefattar siffror och tal utan lägger tonvikten på verbala formuleringar, skrivna eller uttalade. Använd innehållsanalys är inspirerad av Graneheim och Lundmans (24) beskrivning och utfördes i fem steg. En analys kan inrikta sig på det manifesta eller det latenta innehållet i en text. Föreliggande studie inriktade sig på det manifesta, vilket är det uppenbara innehållet i en text (Friberg, 26). Analysen har skett i nedanstående fem steg: Steg 1; texten i artiklarna lästes upprepade gånger var för sig. För att båda skulle uppfatta textens innehåll och inte påverkas av varandra. Steg 2; Innehållet som var relevant för frågeställningarna plockades sedan ut och markerades enskilt med hjälp av olikfärgade överstrykningspennor. Överstrykningarna jämfördes sedan och genom diskussion valdes de slutgiltiga meningsbärande enheterna ut (se bilaga nr 2). Exempel på en meningsbärande enhet som togs ut var: Many men were disappointed at the lack of information on breastcancer that was relevant to men. The literature they received covered topics that were specific to women. For example, most leaflets discussed issues such as menstruation, breast reconstruction and bra fittings. Steg 3; under detta steg kondenserades och abstraherades de utvalda meningsenheterna. Enligt Graneheim och Lundman (24) innebär en kondensering att texten görs kortare och mer lätthanterlig samtidigt som det centrala och det väsentliga i innehållet bevaras. När texten abstraheras innebär det att abstraktionen lyfts upp och innehållet innefår en högre relevant nivå. Abstraktionens giltighet kontrolleras sen gentemot meningsenheterna och all den kondenserad text som finns (a.a.). Ovanstående meningsbärande enhet kondenserades på följande vis: Många män var besvikna över bristen på informationen om bröstcancer. Litteraturen som tillhandahölls för männen var för kvinnor. Exempelvis frågor angående menstruation, bröst återuppbyggnad och bh: s passform. Steg 4; efter kondenseringen kodades meningarna genom att markeras med olika färger. De koder som hade ett gemensamt innehåll fick samma färg och betecknades med enstaka ord som hade relevans till kontexten. Till ovanstående kondensering valdes följande kod ut: Informationsbehov. Graneheim och Lundman (24) påtalar att en kod är en etikett på en meningsenhet som kortfattat beskriver innehållet. När kodningen utförs innebär det att den kondenserade meningsenheten abstraheras. Steg 5; Det femte och sista steget var att de koder som hade samhörighet till varandra användes för att bilda en kategori. Det framkom egentligen endast en kategori på grund av att all information föll in under samma kategori och utvärderades sen gentemot syftet. Denna kategori delades sedan upp i sammanlagt fyra underkategorier. Den bildade kategorin blev: Mannens upplevelser av att leva med sjukdomen bröstcancer och underkategorierna blev följande: Mannens 1

11 upplevelser av information, Mannens upplevelser av psykisk påfrestning, Mannens kroppsliga upplevelse och Mannens upplevelse av stöd. Den bildade kategorin och underkategorierna kommer att utgöra rubriker i resultatet och på så sätt blir resultatet överskådligt och förhoppningsvis mera lättläst. RESULTAT Männen upplevde förvåning över att ha drabbats av den kvinnliga sjukdomen bröstcancer. Sjukdomen och dess behandling medförde att männen förändrade sin kroppsuppfattning och självbild, vilket bidrog till ångest och oro. Vidare upplevde männen avsaknad av den vård som kunde tillgodose och lindra den uppkomna situationen. (Brain et. al., 26). Att leva med sjukdomen bröstcancer Männen i de olika studierna hade en rad reaktioner och upplevelser relaterade till deras tidigare kunskaper och kontakter med hälso- och sjukvården (Iredale et al., 25). Många av männen hade aldrig hört talas om att en man kunde få diagnosen bröstcancer, de upplevde att sjukdomen bröstcancer var förknippad med kvinnor, beroende på att kvinnan ansågs ha ett särskilt förhållande till bröstet och bröstvårtan (France et al., 2). När männen fick vetskap om att de hade fått bröstcancer trodde de det inte själva (Donovan och Flynn, 27). Tankar som kom upp var att de inte kunde förstå någonting eftersom att de var män och inte kvinnor. Upplevelser som också var framträdande var att männen blev väldigt förvånade, beroende på att hos kvinnan är bröstcancer ett ständigt hot, men för en man finns inte det hotet. Det framkom att ett stort arbete borde vara att öka medvetenheten hos såväl vårdpersonalen som allmänheten om bröstcancer hos män (Iredale et al., 27). Mannens upplevelse av information No information. Nothing at all. It was like men, you are on your own. I daresay women aren t left like that On leaving after the first operation the nurse gave me a leaflet, a piece of paper with women on it doing exercises you have to do and that was it (Iredale et al., 25, sid 336). Många av männen hade inte hört talas om sjukdomen bröstcancer hos män, därför hade över hälften av alla män en önskan om mer information gällande sin sjukdom. Detta eftersom sjukdomen fortfarande ansågs relativt okänd av både vårdpersonalen och allmänheten. Den lilla information som fanns tillgänglig var olämplig eftersom att den oftast var riktad till kvinnor (Iredale et al., 27). Iredale et al. (25) påtalar att män som levde med bröstcancer ofta hade dröjesmål med att besöka sin husläkare allt från sex till nio månader och ibland ännu länge. Detta på grund av att upplysningen om bröstcancer för män var och är alldeles för dålig (a.a.). Den vanligaste informationskällan för männen var verbal, en del tog emot flygblad och andra fick broschyrer. Några av männen hade använt sig av Internet för att söka information (Donovan och Flynn, 27). Informationen som fanns tillgänglig gavs i första hand av vårdpersonalen. Männen upplevde att mycket av informationen var olämplig, eftersom att den handlade mest 11

12 om menstruation och bröståteruppbyggnad av den kvinnliga kroppen efter en operation. Cirka hälften av informationen i broschyrer var riktad till män med bröstcancer och detta upplevdes som värdefullt. Trots detta upplevde männen att informationen hade varit bättre om den endast hade handlat om män med bröstcancer (Iredale et al., 27). Många män hade ett önskemål om att få titta på ett foto av en manlig mastektomi. De tyckte att det skulle vara ett enkelt och kostnadsfritt sätt att förbättra vården för dem. De påpekade även att de trodde att manliga fotografier hade varit ett bra sätt att visa hur männen kom att se ut efter operationen, vilket kanske kunde ha bidragit till att minska deras ångest(williams et al., 23). En del av männen argumenterade för ett flygblad som var särskilt riktade till män, medan andra kände att det var tillräckligt med kompletterande information om manlig bröstcancer i ordinarie informationshäften. Vissa män kunde prata och erkänna för sina vänner och allmänheten att de hade t.ex. prostatacancer eller njursten, men när det gällde bröstcancer var det svårare. Om det hade funnits mer information som t.ex. ett informationsblad som faktiskt syftade specifikt till männen och inte till kombinationen kvinnor och män, så vore det antagligen annorlunda (Iredale et al., 25). Männen hade en önskan om att vissa punkter borde ingå i ett komplett och utförligt informationshäfte, dessa var; Allmän information om symtom, biverkningar och överlevnadsstatistik. Bilder av män efter bröstoperation. Ett nationellt register över män med bröstcancer. Telefonhjälplinje för manlig bröstcancer. Hälsofrämjande tv-annonser och hälsofrämjande information på bl.a. ölflaskor Affischer med män som har bröstcancer. Dessa kunde finnas på platser där män befinner sig t.ex. på pubar, gym, plantskolor. Att ta fram en handling om män med bröstcancer t.ex. i en såpopera eller teater (Iredale et al., 25). France et al. (2) skriver att män upplevde mer behov av information efter att de hade erhållit sin diagnos. Män borde ha erhållit likvärdig information som kvinnor (Williams et al., 23). Det framkom också att männen skulle dra nytta av att så tidigt som möjligt få information om sjukdomen så de kunde förbereda sig och påverka sina symtom, behandling, biverkningar, livskvalitet, kroppsuppfattning samt överlevnad (Brain et al., 26). Mannens upplevelse av stöd My wife was my support she and I talked about everything. At the beginning we talked about it and agreed that I would have her as my support and she would have her family to support her through. It worked well and I also got support from her family mine were useless (Iredale et al., 25, sid 336). Iredale et al. (25) betonar att männen litade på enstaka individer, såsom familj och nära vänner. De flesta männen berättade om sin diagnos för fruar/partner och nära familjemedlemmar och vänner, men utlämnade sig mindre till släkt och arbetskamrater. Många sa till sina vänner att de hade fått cancer, men inte specifikt 12

13 att det var bröstcancer. De påtalade att det inte var den sortens saker som de berättade för sina vänner, inte som kille eller man i all fall, det skulle bara genera dem ytterligare, vilket skulle resultera i att de kände sig obekväma och inte veta vad de skulle säga. Några av männen undvek offentlighet om sin bröstcancer och berättade inte för någon. Detta kunde relatera till att allmänheten och vårdpersonalen hade bristande kunskap om bröstcancer hos män, vilket kändes väldigt obekvämt och känsligt för männen både i deras roll som man och som partner. Deras största källa till stöd var deras fruar/partner som uppmuntrade dem att gå till läkare (Williams et al., 23). Det framkommer även att männen behövde och ville ha mer stöd från vårdpersonalen. Det enda formella stöd som männen fick var ifrån bröstsjuksköterskan vilket var otroligt betydelsefullt (Williams et al., 23). Männen önskade att sjukvården förutom att ge ut ett informationsblad kunde samla in pengar för män som hade fått diagnosen bröstcancer, för att hjälpa denna utsatta grupp (Iredale et al., 25). Williams et al. (23) påvisar i sin studie att ytterst få fick möjlighet att kontakta en annan man. De önskade att få spendera mer tid och att få tala med andra män, eftersom att de ansåg att det värsta var att det inte fanns några män de kunde prata med. Generellt hade männen uppskattat att delta i en fokusgrupp, som hade låtit dem prata och dela erfarenhet med andra män. Däremot skulle män inte vilja delta i blandade grupper där det fanns såväl kvinnor som män. De ansåg att de inte skulle kunna få lika mycket hjälp som kvinnor, som enligt deras mening skulle varit mer drabbade av sin bröstcancerdiagnos. Mannens kroppsliga upplevelse I don t feel a complete person either, because I ve got something missing haven t I? My nipple s not there anymore. Sometimes I look in the mirror I don t like doing that. It s gone There s a scar across there Doctor said I look like a patchwork quilt. So I don t bother taking my shirt off now. And something else yes you ought to have a tattoo as a nipple (Iredale et al., 25, sid 337). Vissa män funderade över sitt utseende, vilket medförde att en del män slutade att bada offentligt och andra vägrade ta av sig skjortan på stranden, medans andra män var medvetna om att folk stirrade på deras ärr, men ignorerade det (Iredale et al., 25). En del män ville inte att deras omgivning skulle tycka synd om dem eller bli medvetna om deras vanskapta, sjuka bröst. Männen ville inte få en massa sympati eller bli stämplade av några andra själar som t.ex. att de var missbildade beroende på att det var en kvinnlig sjukdom som de hade drabbats av (Donovan och Flynn, 27). Majoriteten av männen som levde med bröstcancer påpekade att det kände sina symtom tidigt. Vissa av männen betonade att de upptäckte någon förändring av bröstet när de stod i duschen som de inte hade märkt tidigare vilket gjorde dem förvånade. Männen påpekade att de inte letade efter några tecken utan att det bara fanns där. De första indikationerna som de märkte var att bröstvårtan började bukta inåt. Först antog männen bara att det var åldern och trodde att det skulle vara så på ålderns dagar. Många försökte förneka det inträffade med tankar såsom, vilken 13

14 kropp förändras inte när den åldras (Iredale et al., 25). Den förändrade kroppsuppfattningen tycktes påverka de yngre männen mer än de äldre men många män godtog sin förändrade kroppsuppfattning när de tänkte på hur mycket värre de kunde upplevas av en kvinna som hade drabbats av sjukdomen (Donovan och Flynn, 27). Det framkommer i Brain et al. (26) studie att den förändrade kroppsuppfattningen associerades till ångest och depression i många av fallen. Många män ansåg att de inte hade gått igenom det trauma som en kvinna gjorde. De tyckte att deras problem var en förlust av ett bröst vilket ansågs vara värre för en kvinna. Många män upplevde att de förlorat sin sexualitet och sin medvetenhet om sin egen personlighet (Brain et al., 26). Mannens upplevelser av psykisk påfrestning De psykologiska effekterna för en man med bröstcancer varierade avsevärt. Oro, depression och ångest var låg men många av männen hade hög cancer relaterad ångest i form av påträngande tankar om sin bröstcancer. När männen fick veta, ville de först inte att någon skulle få veta, vilket resulterade i att de höll informationen om sjukdomen för sig själva. Männen upplevde oro när de tänkte på framtiden, sin ändrade kroppsuppfattning och icke uppfyllda informationsbehov (Brain et al., 26). De män som hade hög ångest var mest benägna att uttrycka en önskan om ett lämpligt och formellt stöd för att kunna uttrycka sin fysiska och känslomässiga oro. Några män hade gynnats av mer psykosocialt stöd, t.ex. genom vårdpersonalen, register eller telefon-hjälp-linje samt att träffa stödgrupper. När männen fick sin diagnos beskrev vårdpersonalen att männen reagerade sansat och behärskat rörande praktiska frågor (Williams et al., 23). Bättre information skulle därför förbättra mannens psykiska självkänsla (Iredale et al., 25). Brain et al. (26) skriver i sin studie att omkring en fjärdedel av männen upplevde klinisk betydande oro det första halvåret efter att de hade fått sin diagnos och nästan en fjärdedel hade tendens till olika sorts stressymtom. Stress uppkom i samband med fysisk förmåga, utseende eller livsstil, smärta symtom eller obehag, rädsla, osäkerhet om framtiden och problem med familjen och vänner på grund av bröstcancern. Ogifta män med bröstcancer upplevde mer ångest jämfört med dem som var gifta. DISKUSSION Syftet med studien var att belysa mannens upplevelser av att leva med sjukdomen bröstcancer med fokus på mötet med sjukvården. Diskussionen har delats upp i två avsnitt metoddiskussion och resultatdiskussion, detta för att öka läsbarheten och förståelsen. Metoddiskussion Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteraturstudie valdes därför att det fanns vetenskapliga artiklar att tillgå, visserligen ett begränsat antal men ändå tillräckligt för att kunna genomföra studien. För artikelsökning användes databaserna Academic Search Elite och CINAHL eftersom de är stora databaser som innehåller omvårdnadsforskning. Pubmed 14

15 användes också eftersom det är en databas som kan erbjuda fulltextartiklar såväl inom det medicinska som inom det vårdvetenskapliga området. Eftersom att studien utgick från en vårdvetenskaplig ansats påbörjades litteratursökningen i CINAHL. Genom att använda flera databaser hade det troligtvis gett ett större utslag i antalet artiklar men detta hade även också kunnat resultera i ett mer tidskrävande och omfattande analysarbete. I föreliggande studie användes tidsbegränsning för att artiklarna skulle innehålla färsk och relevant fakta. Detta medförde tyvärr att vissa relevanta och betydelsefulla artiklar valdes bort. I de databaser där det var möjligt söktes Peer Reviewed därför att få fram enbart de artiklarna som var granskade av professionella expertisen inom området. Medicinska artiklar valdes bort därför männens upplevelser endast skulle framkomma i studien och inte baserad fakta. Då syftet med studien var att belysa mannens upplevelse av att leva med sjukdomen bröstcancer med fokus på mötet med sjukvården, anses sökorden som valdes passande och ha relevans för studien. Naturligtvis kunde flera sökord tagits med men dessa ansågs mest relevanta. Inklussionskriterierna som ingick i studien var att språken på de artiklar som valdes skulle vara skrivna på svenska eller engelska, eftersom dessa språk behärskades men endast artiklar skrivna på engelska användes. Ett annat inkussionskriterier var att artiklarna som valdes ut hade begreppet manlig bröstcancer i titeln eller i abstractet och skulle handla om mannen upplevelser med fokus på mötet med sjukvården, detta för att artiklarna skulle ha relevans till syftet studie. Ett inklusionskriterier som också togs med i studien var att artikeln skulle vara publicerad i en vårdvetenskaplig tidskrift detta på grund av att få fram de artiklar som var riktade mot mannens upplevelse gentemot vårdvetenskapen. Endast artiklar som analyserats med kvalitativ metod användes eftersom det gav en mer inblick i ämnet vårdvetenskap. Forskningsunderlaget till föreliggande litteraturstudie blev inte så stort som önskat. Det har inte forskats så mycket om mannens upplevelser av att leva med sjukdomen bröstcancer. Många av sökträffarna var inriktade enbart på medicinska artiklar och flertalet artiklar handlade enbart om farmakologisk behandling. De artiklar vilka valdes ut till studien återfanns i fler än en databas. Vissa artiklar som verkade lämpliga och intressanta till studien kunde inte tillhandahållas i fulltext eftersom de inte fanns att tillgå på någon eller något svenskt eller engelskt lärosätt. Textmaterialet som föreliggande studie baseras på bedömdes tillförlitligt eftersom endast vetenskapligt artiklar har använts. I föreliggande studie återkom samma författarnamn i flera av artiklarna (se bil. 2). Detta skulle kunna tänkas medföra att underlaget till studien gav en ensidig syn och att trovärdigheten sjönk, men ingående artiklar till studiens resultat hade dock en bred samsyn inom området. Valet av Willmans et al. (26) protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod ansågs vara lämplig då den gav en överblick över artiklarnas kvalité. Föreliggande studies resultat innehåller sex artiklar där fyra av dessa erhöll bedömningen bra och två artiklar erhöll medel utifrån Willmans et al. (26) protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (se bilaga 3). Samtliga artiklar ansågs ha en tydlig och lämplig metod beskriven samt att alla 15

16 bedömdes ha data- och analysmättnad. Fem av sex artiklar ansågs ha ett klart och tydligt resultat beskrivet. Resultatet på en av artiklarna var otydligt uppbyggt men innehållet bedömdes som tillfredsställande. Graneheims och Lundmans (24) beskrivning av innehållsanalys fungerade som analysmetod och passade väl in på studien. Stegen i analysen kändes tydliga och klara och var lätta att följa. Val av meningsenheter gjordes i enrum var för sig. Detta medförde att påverkanseffekten av varandra minimerades. De meningsbärande enheter som plockades ut enskilt var överlag lika vilket talar för högre grad av pålitlighet för resultatet. Förfaringssätt att först arbeta enskilt och sedan tillsammans kändes bra och medförde en långvarig diskussion som var givande och resulterade i endast en kategori samt fyra underkategorier. Den bildade kategorin och underkategorierna går till vissa delar in i varandra vilket talar för att situationen kring män med bröstcancer är komplex, vilket medförde svårigheter att göra ändringar i studien. Frågan som kan ställas är om analysen är komplett eller borde bearbetas ytterligare. Resultatdiskussion Resultatet visar att männen var förvånade över att de hade drabbats av sjukdomen bröstcancer, vilket ansågs hänga samman med att sjukdomen betraktades som en kvinnosjukdom. Dessutom mötte männen okunskap såväl hos vårdpersonalen som hos allmänheten. Detta betonar även Leonard et al. (24) som skriver att sjukdomen hos män är ouppmärksammad beroende på att bröstcancer är kvinnligt associerad. Det framkommer att männens fruar var deras största källa till stöd. Männen behövde och ville ha mer stöd från vårdpersonalen. Stödet och informationen från vårdpersonalen var ytterst litet eller helt obefintlig. Det enda formella stöd som männen fick var ifrån bröstsjuksköterskan vilket var otroligt betydelsefullt. Kasen (22) påtalar att det är väsentligt att vårdpersonal finns till och är närvarande för personen i den vårdande relationen. Konsten att vårda handlar om att sätta fokus på patientens speciella behov och få han/hon att känna en trygghet till vården. Vidare menar Cancerfonden (25) att ett av bröstsjuksköterskans huvudmål är att förbättra kontinuiteten och därigenom skapa trygghet och tillit. Bröstsjuksköterskan skapar i och med denna kontinuitet en relation till patienten vilken har en informerande och en stödjande funktion. Dalberg et al. (23) skriver att i det professionella vårdande mötet bör vårdpersonalen reflektera och engagera sig över det som händer i vårdrelationen och i vårdandet (a.a.). Om männen med bröstcancer hade fått dessa behov tillgodosedda hade de antagligen sett på sin sjukdom på ett annat sätt. Resultatet visar vidare att männen som levde med bröstcancer inte hade varit lika ångestfyllda och stressade över sin diagnos om de hade fått mer saklig information i ett tidigare skede. Männen upplevde att om informationen hade varit bättre så hade männen och vårdpersonalen integrerat med varandra på ett helt annat plan och kommunikationen samt bemötandet däremellan hade fungerat på en högre nivå. Detta hade resulterat i att männen hade kommit till läkare tidigare och därigenom kunnat planera sin behandling bättre, vilket hade minskat deras lidande, oro och ångest om framtiden. Leonard et al. (27) skriver att det är väsentligt att vårpersonalen ser och uppmärksammar männens problem och förmedlar lämplig och praktisk information. Vidare menar Dahlberg et al. (23) att ett viktigt 16

17 fenomen i den levda världen i relation till lidande och välbefinnande känslan av trygghet (a.a.). Det som bör beaktas och tittas lite närmre på är hur vårdpersonalen bemötte mannen och hur deras okunskap kan förbättras. Det framkommer i resultatet männen önskade att det skulle finnas ett komplett och utförligt informationshäfte där vissa punkter skulle ingå, för att mannens vårdande och bemötandet skulle bli så bra som möjligt. Dahlberg et al. (23) skriver att otrygghet har en nära koppling till fenomenet hot. När någonting exempelvis en sjukdom hotar människans vardagstillvaro uppkommer ett lidande som innefattar otrygghet och därmed uppkommer en önskan att undkomma hotet och återställa tryggheten genom att få kontroll. Kontrollen handlar i stor utsträckning om att förstå sjukdomen och dess farlighet, att förstå vårdpersonalens agerande och den vård som de ger, att veta att hjälp och information finns till hands när sådan behövs och att hitta förklaringar till dess tillsynes oförklarliga (a.a.). Om männens önskningar hade blivit tillgodosedda, så hade mannens lidande på detta sätt kunnat leda till ett välbefinnande. I resultatet framkommer det att männen hade en rädsla för att bli stämplade och förknippade med kvinnor. Denna rädsla är ytterst realistisk eftersom att Weber (25) påtalar att män och kvinnor ska vara på ett visst sätt i vårt samhälle och i den mediala världen. Idealet är att mannen ska vara muskulös, vältränad och ha en stor bred välvårdad bringa och en välkommande famn. I resultatet framgår att männens kroppsuppfattning förändrades avsevärt gentemot tidigare. Weber (25) skriver att allmänheten förväntar sig att mannen och kvinnan ska vara och se ut på ett visst sätt (a.a.) Detta kan antas påverkat mannen när han fick en förändrad kroppsuppfattning. Mearleau-Ponty (1999) påpekar vidare att när människan drabbas av en sjukdom försvinner kroppen från människans uppmärksamhet, men drar sig till uppmärksamhet när den inte fungerar. Vid kroppsligt förfall och kroppslig förändring ger sjukdom en stark påminnelse om död, risk för social stämpling, skam och ensamhet. Patienten blir rädd för sig själv eftersom att kroppen inte fungerar eller ser ut som den brukar. I studies resultat framkommer det även att männen hade en ökande oro inför framtiden och över deras överlevnadschanser. Det framkom också att några män hade gynnats av mer psykosocialt stöd. Kasen (22) skriver att ett bra samspel mellan vårdpersonal och patient är när fokus koncentreras på patientens behandling och tillfrisknade istället för på sjukdomen(a.a.). Om vårdpersonalen hade fokuserat sig mer på männens behov, hade det kunnat lindra deras psykologiska besvär. SLUTSATS Sjukvården och därmed vårdpersonalen bör ha ett ansvar att göra informationen tillgänglig och aktuell. Informationen borde anpassas bättre för att möta behoven hos män med bröstcancer. Informationsbehovet för män med bröstcancer är inte tillräckligt utforskat. Utvecklingen av framtida krav på information måste därför omfatta dessa män som lever med denna sjukdom. Män med bröstcancer har värdefulla och konstruktiva saker att säga om hur deras bröst- och sjukvård ska fungera och levereras. För att kunna utveckla och förbättra sjukvården behöver de personliga upplevelserna belysas. Därför anses föreliggande studie väsentlig samt 17

18 att vidare forskning inom ämnesområdet vore betydelsefull för en utveckling inom bröstcancervården och då framförallt hos männen. Det här arbetet bygger på artiklar mestadels från England men anser att de går att överföra till svenska förhållanden. REFERENSER 18

19 Artac, M., Coban, E., Kara, A., Ozdogan, M., Samur, M., Sat Bozcuk, H., Savas, B., Sualp, Y., & Topcu, Z. (24). Do not tell : what factors affect relatives attitudes to honest disclosure of diagnosis to cancer patients?. Support care cancer, 12, Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bengtsson, J. (25). Med livsvärd som grund. Lund: Studentlitteratur. Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Fürst, C-J., & Hall, P. (27). Bröstcancer. Kristianstad: Karolinska Institutetet. Brain, K., Williams, B., Iredale, R., France, L., & Grey, J. (26). Psychological Distress in Men with Breast Cancer. Journal of Clinical Oncology, 24, (1), Cancerfonden. (25). Cancer i siffror: populärvetenskapliga fakta om cancer - dess förekomst, bot och dödlighet. Stockholm: Socialstyrelsen. Dahlberg, K., Fagerberg, I., Nyström, M., Segesten, K., & Suserud, B-O. (23). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Donovan, T., & Flynn, M. ( 27). What Makes a Man a Man?. Cancer Nursing, 3, (6), Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning. Forsberg, C., & Wengström, Y. (23). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. France, L., Michie, S., Barrett-Lee, P., Brain, K., Harper, P., & Grey, J. (2). Male cancer: a Qualitative study of male breast cancer. The Breast, (9), Friberg, F. (26). Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Graneheim, U.H., & Lundman, B. (24). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, (2), Iredale, R., Brain, K., Williams, B., France, E., & Grey, J. (25). The experience of men with breast cancer in the United Kingdom. EUROPEAN JOURNAL OF CANCER,( 42), Iredale, R., Williams, B., Brain, K., France, E., & Grey, J. (27). The information needs of men with breast cancer. British Journal of Nursing, 16, (9), Kasén, A. (22). Den vårdande relationen. Åbo: Åbo Akademi förlag. Kovero, C., & Tykkä, E. (22). Att insjukna i bröstcancer. Vård i norden, 22, (3), 19

20 15-2. Leonard, B. (24). Woman s conditions occurring men: breast cancer, osteoporosis, male menopause, and eating disorders. Nursing Clinics of north America, 39, Lundgren, H., & Bolund, C. (27). Body Experience and Reliance in Some Women Diagnosed With Cancer. Cancer nursing, 1, (3), Merleau-Ponty, M. (1999). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos. Nicholson, J. (1984). KVINNOR OCH MÄN - Hur olika är vi?. Helsingborg: Forum. Perkins, G., & Middleton, L. (23). Breast cancer in men. BMJ, 327, (749), Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: Davis. Weber, B. (25). What makes the man? Television makeovers, made-over masculinity, and body image. International Journal of Men s Health. Williams, B., Iredale, R., Brain, K., Barrett-Lee, P., & Grey, J. (23). Experience of men with breast cancer: an exploratory focus group. British journal of Cancer, 89, Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (26). Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2:a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur. 2