Signaluppbyggnad och modulationsmetod för färg-tv mottagning.
|
|
- Maja Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för elektrovetenskap Projekt i Radioelektronik: Signaluppbyggnad och modulationsmetod för färg-tv mottagning. Handledare: Göran Jönsson Utförd av: Magnus Rosell och Henrik Magnusson
2 Abstract A television has everyone seen, but how does the technology behind it works. The technology is old and therefore there has to be many clever solutions that make it still going strong. Some of these solutions and their background are here investigated, and they are very clever and something you can learn from
3 Innehåll Abstract... 1 Innehåll Inledning Del A Del B Teori Del A Del B Metod Del A Del B Resultat Del A Del B Diskussion Del A Del B Appendix Referenser
4 1 Inledning Den signal som mottagaren i en televisionsapparat tar emot är en noga genomtänkt och innehållsrik signal. Ljud, färg (krominans), ljusstyrka (luminans) och synkroniseringssignaler är några exempel på dess innehåll. När tv systemet skulle standardiseras togs ett flertal parametrar fram som skulle vara optimala ur många aspekter. I denna rapport undersöks videosignalens parametrar för bild- och linjeuppdatering. Vidare studeras färgmottagning och dess modulationsmetod samt demodulering i mottagaren. För att få en bättre överblick delas rapporten in i två delar. 1.1 Del A Den teoretiska bakgrunden till ögats begränsningar jämförs med den faktiska signal, videosignalen, som används vid återskapandet av bilden. Vad är det som fått ingenjörerna att välja parametrarna såsom de ser ut? Kompositvideosignalens uppbyggnad undersöks, dess innehåll granskas och förklaras översiktligt. Tyngden ligger på de egenskaper som skapar en sevärd, flimmerfri bild. 1.2 Del B Den från antennen mottagna signalens uppdelning i mottagaren beskrivs översiktligt. Vidare detaljgranskas de signaler som skapar bilden, luminans och krominans. Hur de är uppbyggda och varför. Krominanssignalens överföringssätt och demodulationsmetod samt en metod för eliminering av fasfel (fasalternering) förklaras. Översiktligt beskrivs och förklaras några andra standarder för överföring av intensitet och färginformation
5 2 Teori Bilden på TV:n bildas genom att ett katodstrålerör accelererar elektroner som blir till en stråle vilken träffar ett skikt av fluorescerande material på insidan av glasrutan. När elektronstrålen träffar skärmen så kommer det fluorescerande skiktet att avge ljus under en viss begränsad tid (efterlysningstid), vars styrka är proportionell mot elektronstrålens intensitet. På insidan av det fluorescerande skiktet sitter ett lager av aluminium som har förmågan att släppa igen elektroner men reflektera ljus. Detta gör att allt ljus reflekteras rakt framåt. Elektronstrålen styrs av ett magnetfält som tvingar elektronstrålen att svepa enligt ett linjemönster, se figur 2.1a. Linjerna ritas från vänster till höger med början i överkant av bilden. När en linje fullbordats släcks elektronstrålen och återgår till vänsterkanten där nästa linje påbörjas, detta upprepas tills en hel bild ritats upp. När hela bilden är uppritad släcks elektronstrålen och återgår till övre högra hörnet. a) Elektronstrålens gång på bildskärmen. [1] Figur 2.1. b) Elektronstrålens väg från kanon till bildskärm i Trinitonbildröret. [1] Färgerna i bilden skapas genom att tre elektronstrålar träffar tre olika intilliggande skikt (röd, grön och blå) som tillsammans skapar en resulterande färg. Generering av färg i Trinitonbildröret sker enligt figur 2.1b ovan. En elektronkanon genererar tre strålar vilka först passerar två elektronlinser för fokusering och därefter ett elektroniskt prisma. Prismats uppgift är att få elektronstrålarna att stråla samman vid färgfördelningsgallret. Färgfördelningsgallret gör så att respektive elektronstråle träffar rätt färgskikt. 2.1 Del A Det mänskliga ögat har en oerhörd förmåga att uppfatta detaljer. Dock har det, som så mycket annat, begränsningar, t.ex. tröghet, d.v.s. oförmåga att uppfatta snabba förändringar. När förändringar i omgivningen är snabbare än ögats tröghet så upplevs förändringarna som en kontinuerlig rörelse. Däremot om de snabba förändringarna sker saktare än ögats tröghet upplevs ett flimmer. Den gräns där ögat upplever flimmerfri kontinuitet går vid 48 förändringar per sekund. En annan begränsning är ögats upplösning, d.v.s. för
6 måga att urskilja närliggande detaljer. Denna förmåga beror på ett flertal faktorer såsom avstånd till och storlek hos objektet. 2.2 Del B När ögat träffas samtidigt av två eller flera färger upplevs en ny resulterande färg, t.ex. vitt som består av ett flertal färger. Utifrån de tre grundfärgerna röd, grön och blå (RGB) kan därför alla synliga färger återskapas. Ögat har inte samma krav på detaljrikedom på färgade bilder som svartvita, d.v.s. färgade bilder kan ha en lägre upplösning men ändå uppfattas lika skarpa som en svartvit med högre upplösning
7 3 Metod 3.1 Del A Litteraturstudier om seendets fysiologi och begreppen ljus och färg genomfördes. En mönstergenerator användes för generering av testbild till en färg- TV. Den detekterade videosignalen, i form av en framdragen mätpunkt på TV:n, studerades med ett oscilloskop. För att erhålla stabil bild på mätinstrument användes extern trigg från mönstergeneratorn. Den uppmätta videosignalen jämfördes med teorin för det mänskliga ögats begränsningar. 3.2 Del B Litteraturstudier rörande färgvideosignalen, PAL systemet samt modulationsmetoder genomfördes. Kompositvideosignalen studerades med oscilloskop och spektrumanalysator för ökad förståelse. För möjlighet att titta på fasskiften i krominanssignalen utnyttjades det analoga oscilloskopets samtliga funktioner. Extern trigg från mönstergeneratorn användes, likaså oscilloskopets funktion för fördröjt svep och med det justeringar för fördröjd tidbas
8 4 Resultat 4.1 Del A Vid uppmätning av videosignalen med hjälp av oscilloskop konstaterades att videosignalen består av ett antal sammansatta signaler, bl.a. färgbalksignalen se figur 4.1. I bilden syns från vänster till höger; linjesläckpuls, färgsynksignal (burst), 8 luminansnivåer med överlagrad krominans och sist syns ännu en linjesläckpuls. Ur videosignalen urskiljdes även bildsläckpulser. Bildsläckpulserna är bredare än linjesläckpulserna vilket gör det lätt att skilja dessa i mottagaren. Med en uppmätt periodtid mellan bildsläckpulser på 20 ms och mellan linjesläckpulser på 64 µs går det 20ms/64µs=312,5 linjer mellan varje bildsynkpuls. Dock kan man med noggrannare avläsning se att endast vartannat intervall mellan bildsläckpulserna är identiska. Detta innebär att det krävs två stycken avsökningar i vertikalled för att få en hel bild. I första vändan ritas udda linjer och i andra jämna. Genom att på detta sätt rita varannan linje och avsöka bilden två gånger uppfattas detta hos ögat som den dubbla bildfrekvensen, d.v.s. 1/20ms=50 Hz. Enligt teorin låg gränsen för flimmerfrihet hos ögat på 48 Hz och därför uppfattas bilden som flimmerfri. Upplösningen på bilden definieras som största antalet växlingar mellan svart och vitt som kan urskiljas i horisontal och vertikalled när bilden utgörs av ett standardiserat provmönster. Upplösningen i vertikalled är därför lika med antalet linjer d.v.s. 625st. I horisontalled bestäms upplösningen av antalet växlingar mellan svart och vitt som är möjliga på en linje. Snabba språng mellan färgväxlingarna kräver höga frekvenser d.v.s. stor bandbredd. Denna är begränsad genom standardisering till 5 MHz vilket i praktiken innebär att upplösningen i horisontalled blir lika med upplösningen i vertikalled, vilket är önskvärt. Figur 4.1. Färgbalksignal. [1] De olika likspänningsnivåerna i färgbalksignalen styr elektronernas hastighet, d.v.s. en högre amplitud ger högre elektronhastighet och därmed högre anslagsenergi mot det fluorescerande materialet. Vid jämförelse med signal från mönstergeneratorn bekräftas teorin med att högsta amplituden ger störst intensitet, d.v.s. vitt. De snabbt varierande signalerna som ligger överlagrade på de olika amplitudnivåerna enligt figur 4.1 är krominanssignalen. Likspänningsnivån beskriver, som sagt, intensiteten och färgen beskrivs av fasen hos krominanssignalen
9 4.2 Del B För att skapa ett färgmönster i TV mottagaren krävs tre signaler R, G och B. Dessa kan skickas var för sig och mottagaren blir då enklare men uppfyller ej de krav som var bestämda för svartvita sändningar, bl.a. p.g.a. att signalen då tar för stor plats i det elektromagnetiska spektrumet. Ett av de viktigaste kraven på färgsändningar är att samma signal skall kunna detekteras av både färg och monokroma TV mottagare. Självklart skulle även svartvita sändningar kunna visas på en färg-tv. Av denna anledning används signaler som fanns redan i de monokroma utsändningarna till vilka färginformationen, krominanssignalen, adderas. Den signal som överlagras på luminanssignalen, Y, är krominanssignalen F, som endast innehåller färginformation utan intensitetsinformation. Luminanssignalen, Y, är en summa av intensiteten hos de olika färgsignalerna R, G och B enligt: Y = 0,3R + 0,59G + 0,11B. Luminanssignal sammansättning innebär att en bilds olikfärgade detaljer vid en svartvit återgivning ger upphov till olika nyanser i gråskalan. Utan detta samband skulle olika färger med samma intensitet inte vara skiljbara från varandra. Krominanssignalen beskriver färgens mättnad och dominerande våglängd. För att erhålla endast denna information subtraheras intensiteten från de tre signalerna R, G och B. Då erhålls färgdifferenssignalerna R-Y, G-Y samt B- Y. Eftersom värdet för en tredje differanssignal kan beräknas utifrån de andra två och luminansen räcker det att sända två av de tre färgdifferanssignalerna, R-Y och B-Y. Om de två färgdifferenssignalerna ansätts på två ortogonala koordinataxlar enligt figur 4.2a. beskrivs färgmättnaden av avståndet från origo och vinkeln α beskriver färgen hos den resulterande signalen. På detta sätt kan samtliga färger beskrivas, färgernas plats i koordinatsystemet visas i figur 4.2a. Eftersom signalen både kan variera i amplitud och fas krävs en modulationsmetod som klarar av detta, kvadraturmodulering. Kvadraturmodulering innebär att de två signalerna moduleras med samma bärvåg men 90 o fasförskjutna och därefter adderas samman, se figur 4.2b. gul röd R-Y magenta α Färgbärvågsgenerator B-Y B-Y Modulato grön blå cyan B-Y Fasvridnings -nät R-Y R-Y Modulato Additions -steg a) De olika färgernas position i R-Y B-Y koordinater. Figur 4.2. b) Kvadraturmodulering av färgdifferenssignaler. För att spara energi och bandbredd undertrycks bärvågen hos krominanssignalen och endast sidband sänds. I mottagaren måste därför färgbärvågen - 8 -
10 återskapas lokalt med hjälp av en oscillator. Eftersom informationen återfinns i fasläget hos krominanssignalen krävs en god fasreferens. Därför används färgsynksignal, s.k. burst, vilken återfinns i linjesläckpulsen. Färgbärvågen och fasreferensen används sedan för att demodulera krominanssignalen, d.v.s. för att dela upp krominanssignalen i de båda färgdifferenssignalerna R-Y och B-Y. Utifrån dessa beräknas sedan grönddifferenssignalen, G-Y. Den radiofrekventa signalens väg från sändare till mottagare består av ett flertal steg som kan skapa fasvridning. Kanal, förstärkare, reflektioner och felanpassade antenner är några exempel på fasvridande faktorer. Eftersom även bursten, färgsynkroniseringssignalen, fasvrids skapas en vridning i detekteringen vilket resulterar i en felaktig färgåtergivning. Detta problem har, i PAL systemet, löst på ett mycket finurligt sätt. Hos varannan mottagen linje skiftas R-Y axelns fasläge 180 o, den fördröjs sedan en linjetid, 64 µs, varefter de båda adderas, se figur 4.3. För att detta skall fungera krävs att fasen alterneras även i sändaren, samt att krominansen inte förändras nämnvärt på en linjetid. På grund av additionen sker en ökning i amplituden som måste kompenseras, detta sker enkelt med en spänningsdelare. Hela mottagarförloppet beskrivs översiktligt enligt blockschemat i figur 6.1. i appendix sidan 12 I mottagaren delas först den översända signalen upp i luminanssignalen (Y), krominanssignal (F), synksignaler och ljudsignal. Ljudsignalen har ej nämnts tidigare men det är bara en vanlig frekvensmodulerad signal, med en bärvågsfrekvens 5,5 MHz högre relativt videosignalens bärvåg. I mottagaren demoduleras ljudsignalen med hjälp av en FM-detektor. Figur 4.3. PAL-systemets princip för fasfelskompensering. Synksignalerna delas upp i linjesynk och bildsynk pulser som används för att tidssynkronisera uppritningen med elektronstrålen. Krominanssignalen - 9 -
11 som ovan beskrivits består av R-Y och B-Y signalerna. Det som händer i blockschemat är att signalerna kompenserar för fasfel enligt figur 4.3 samt transformeras till kartetiska koordinater. I matrisen kommer R-Y, B-Y och Y in och därigenom räknas R, G och B enkelt ut
12 5 Diskussion 5.1 Del A När standarden för PAL sändningar togs fram, hade man ett antal faktorer att utgå ifrån. Bl.a. krävs en bilduppdateringsfrekvens på en multipel av elnätsfrekvensen, som är 50 Hz i Europa, för att undvika nätbrum. Efter mätningar och litterära undersökningar kan fastställas att de, i detta projekt, undersökta parametrarna är valda med liten marginal. För flimmerfrihet krävs en bilduppdateringsfrekvens på 48 Hz. I PAL systemet har valts att rita halva bilden 50 gånger per sekund, detta skapar en illusion att bilduppdateringsfrekvensen blir 50 Hz. Utan djupare inblick i problematiken ställs kanske frågan varför inte hela bilden ritas upp direkt, 50 gånger i sekunden. TV signalens bandbredd är direkt proportionell mot antalet linjer som ritas upp per sekund, en halvering av antalet linjer ger en halvering av bandbredden. Med trängseln i det elektromagnetiska spektrumet i åtanke är anledningen då inte så svår att förstå. 5.2 Del B För att återge en färg så krävs tre signaler. Dessa signaler måste behandlas och läggas in i gemensam sänd signal med hjälp av bl.a. kvadraturmodulering. Denna signal måste samtidigt vara bakåtkompatibel. Detta har lösts på så sätt att man har delat upp signalen i krominans och luminans. Luminansen är den signal som den svartvita mottagaren använder för att återge gråskala. För att kompensera för ögats skilda känslighet för olika färger utnyttjas luminansekvationen. Färginformationen överförs i krominanssignalen vilken inte detekteras av en svartvit mottagare, varför det blir bakåtkompatibelt. Eventuella fasfel som uppkommer under överföringen kompenseras i PAL systemet genom fasalternering. De krav som ställdes på bandbredden vid överförandet av svart/vit information gäller även för PAL-systemet. Man måste alltså hålla sig inom 0 Hz till 5 MHz och måste samtidigt ge minsta möjliga störning i en svart/vit återgivning. Dessa förutsättningar och att ögat har en förmåga att uppfatta färger med sämre noggrannhet än svartvit har bidragit till att vi har de parametrarna som gäller för PAL-systemet. Trots att PAL har funnits en längre tid så har de tekniska problemen lösts såpass bra att det fortfarande är aktuellt. Vid detektering av kompositvideosignalen blir det lätt lite felaktigheter samt ofrånkomligt brus. Om istället överföring sker av de olika delarna var för sig så elimineras en stor del av möjliga felkällor i överföringskedjan. Detta faktum har utnyttjats vid överföringar mellan sändare och mottagare när dessa förhåller sig så att en RF modulerad signal ej är nödvändig, t.ex. från en DVD spelare. Exempel på olika standarderna för denna typ av överföring är s-video (Y,F) och komponentvideo (Y,R-Y,B-Y). Vid överföring med S-video överförs krominanssignalen för sig och luminanssignalen för sig. Här frångås upp och nerblandning av luminans och krominanssignal, detta innebär att ett flertal steg i mottagaren blir överflödiga, i relation till kompositvideo. Komponentvideo är en ytterligare förfining jämfört med s- video. Här överförs färgdifferenssignalerna direkt och det som återstår för mottagaren att göra är beräkning av G-Y
13 6 Appendix Figur 6.1. Blockschema för färgtv-mottagare. [2]
14 7 Referenser [1] Evert Enstedt, TV-teknikens grunder, Studentlitteratur [2] Göran Jönsson, Laborationer i radioelektronik, Lunds Tekniska Högskola [3] Per Engström, Televisionsteknik, Studentlitteratur
Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)
Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn
Läs mer1 Analog TV. Televisionens historia
1 Analog TV Kapitel 1 Analog TV Televisionens historia Utvecklingen av televisionen startade officellt 1884 i och med att tysken Paul Nipkow tog patent på ett mekaniskt televisionssystem tillsammans med
Läs merDet finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.
DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)
Läs merFärglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.
Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer
Läs merTillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB
(Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merBildbehandling i frekvensdomänen
Uppsala Tekniska Högskola Signaler och system Handledare: Mathias Johansson Uppsala 2002-11-27 Bildbehandling i frekvensdomänen Erika Lundberg 800417-1602 Johan Peterson 790807-1611 Terese Persson 800613-0267
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merApparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:
UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merSpänningsstyrd Oscillator
Spänningsstyrd Oscillator Referat I det här projektet byggs en delkrets till frekvensneddelare för oscilloskop som inte har tillräcklig bandbredd för dagens höga frekvenser. Kretsen som byggs är en spänningsstyrd
Läs merTrådlös kommunikation
HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merKundts rör - ljudhastigheten i luft
Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att
Läs merHemtenta 2 i Telekommunikation
Hemtenta 2 i Telekommunikation Tentamen omfattar 4*4=16 poäng. För godkänt krävs minst 8 poäng. Individuell Inlämning senast 2005-10-07 till Jan-Åke Olofsson jan-ake.olofsson@tfe.umu.se eller Björn Ekenstam,
Läs merKamerateknik. Uppdelning av ljuset i en 3CCD kamera
Kamerateknik Bildsignalen i en kamera Videokamerans uppgift är att fånga och registrera ljus och färg som finns i naturen. Samtidigt ska detta ske på ett sådant sätt att vi människor uppfattar de återgivna
Läs mer5:7 Radio TV och video. Radio. FM-sändningar. FM sändare. AM-sändningar
5:7 Radio TV och video Radio Om man vill göra information tillgänglig till många samtidigt är radio ett bra medium. En sändare skickar ut radiovågor och en radiomottagare tar emot signalerna och omvandlar
Läs merHELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg
Videoteknik KTH NADA Medieteknik Nils Wennerstrand P Gunnar Kihlander, Anders Nyberg HELA KEDJAN från kamera till bildskärm DV JPEG MPEG VGA Insamling Bearbetning Utsändning Presentation Y/C PAL RGB Kompatibilitet
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merLaboration 1 Fysik
Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merLabVIEW - Experimental Fysik B
LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando
Läs merKlubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar
20. Radiosäkerhet 1. Frekvensband 2. Moduleringsprinciper 3. Vågutbredning 4. Störningar 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar 1 1.
Läs mer10/13/08. TV-standarder. Lennart Ståhlberg/STV Video Data Vad gör kameran? Vad gör kameran? Parallell till serieomvandlare
TV-standarder Lennart Ståhlberg/STV Video Data lennart.stahlberg@stv.se Vad gör kameran? Vad gör kameran? Parallell till serieomvandlare 1 10/13/08 Pre WW2 system Från 30 och 32 linjer / bild 1927 Mekaniska
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 14 JANUARI 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merÖvning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.
Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0
Läs merDopplerradar. Ljudets böjning och interferens.
Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens. Förberedelser Läs i vågläraboken om interferens (sid 60 70), svävning (sid 71 72), dopplereffekt (sid 83 86), ljudreflektioner i ett rum (sid 138 140), böjning
Läs merLexCom Home Certifieringsutbildning
Användarens önskemål på funktioner, ex : Förse alla TV-apparater med en stabil signal av god kvalité oavsett antal anslutna TV. Accessmöjlighet av videokälla i alla rum Möjlighet att välja kanal på Sat-mottagaren
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merRadioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson
Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare av Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson Referat Denna rapport beskriver tillvägagångssättet för design av en bredbandig antennförstärkare
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merRADIOMOTTAGARE FÖR STYRNING AV RGB-LYSDIODLIST GEMENSAM ANOD
TELECO AUTOMATION SRL Via dell Artigianato, - 0 Colle Umberto (TV) ITALIEN TEL: ++9.0. FAX: ++9.0. - www.telecoautomation.com Detta dokument tillhör Teleco Automation Srl som har exklusiv rätt till all
Läs merHandledning laboration 1
: Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen
Läs merLexCom Home Certifieringsutbildning
Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting
Läs merMätningar med avancerade metoder
Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare
Läs merAssistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning
Läs merRADIOMOTTAGARE RGBW SOM STYR EN GEMENSAM ANOD FÖR LED-strip
TELECO AUTOMATION SRL - Via dell Artigianato, - 0 Colle Umberto (TV) ITALIEN TELEFON: ++9.0.5 FAX: ++9.0.5 - www.telecoautomation.com Det här dokumentet tillhör Teleco Automation Srl som förbehåller sig
Läs merFartbestämning med Dopplerradar
Vågrörelselära, 5 poäng 007 03 14 Uppsala Universitet Projektarbete Fartbestämning med Dopplerradar Per Mattsson, FA Olov Rosén, FA 1 1. Innehållsförteckning. Sammanfattning......3 3. Inledning......3
Läs merFysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Läs merQosmioEngine För avancerad video
QosmioEngine För avancerad video Qosmio förenar QosmioEngines och QosmioPlayers högkvalitativa videofunktioner, Harman Kardon högtalare och SRS TruSurround XT: s funktioner för surroundljud och digital
Läs merOSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17
Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merAudio & Videoteknik 2D2021, 2D1518
TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518 Tentamen Medieteknik 2 Trille Fellstenius Trille Fellstenius, Svante
Läs merHåkan Tillander - Telenor, Networks/Radio
Störningar i 700-bandet från -sändare i Norge och Danmark 2015-09-24 Håkan Tillander - Telenor, Networks/Radio Status för 700-bandet i Norden Sverige och Finland Planerar att tilldela 700-bandet för mobila
Läs merVågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport
Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.
Läs merGrafik. För enklare datorsystem
Grafik För enklare datorsystem Grafik förr VGA-signalen Direktdriven grafik eller bildminne Bitmap-grafik Tile/teckenbaserad grafik Spritebaserad grafik Kollisionskontroll Rörelse : Hastighet / riktning
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok, kopior av avsnitt om Fouirertransformer och Fourieranalys
Läs mer8. Videoutgång 9. Driftknappar 10. Strömindikator 11. PAL-indikator 12. Kanalomkopplare 13. Videoingång. A. Meny B. Zoom C.
Produktinformation MOTTAGARE. Antenn 2. VGA-utgång 3. VGA-ingång 4. AUDIO-ingång 5. S-VIDEO 6. Nätanslutning 7. Kontrollknappar 8. Videoutgång 9. Driftknappar 0. Strömindikator. PAL-indikator 2. Kanalomkopplare
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merKapitel 35, interferens
Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson
Läs merTid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran per.augustsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com Lektionsplan Kapitel 4: Mätning av tid och frekvens - 4.6 Mätning av höga frekvenser
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs mer1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)
Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger
Läs merGrundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
Läs merRapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad
Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.
Läs merOscilloskop, analoga - digitala, en inledande översikt
Oscilloskop, analoga - digitala, en inledande översikt - av Leif Nilsson SM7MCD - När vi arbetar med elektronik når vi snabbt ett behov av att se hur spänningen i en krets varierar med tiden. Det instrument
Läs merTEM Projekt Transformmetoder
TEM Projekt Transformmetoder Utförs av: Mikael Bodin 19940414 4314 William Sjöström 19940404 6956 Sammanfattning I denna laboration undersöks hur Fouriertransformering kan användas vid behandling och analysering
Läs merVinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Läs merLjusets böjning & interferens
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska
Läs merBildskärmar och synergonomi
OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa
Läs merFärgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index
Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder
Läs merAD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs merAndra EP-laborationen
Andra EP-laborationen Christian von Schultz Magnus Goffeng 005 11 0 Sammanfattning I denna rapport undersöker vi perioden för en roterande skiva. Vi kommer fram till, både genom en kraftanalys och med
Läs merINLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...
Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX
Läs mer1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.
10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15
Läs merGrafik. För enklare datorsystem
Grafik För enklare datorsystem Grafik förr VGA-signalen Direktdriven grafik eller bildminne Bitmap-grafik Tile/teckenbaserad grafik Spritebaserad grafik Kollisionskontroll Rörelse : Hastighet / riktning
Läs merAlla svar till de extra uppgifterna
Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0
Läs merUpp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.
1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite
Läs merI 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.
FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merAnsiktsigenkänning med MATLAB
Ansiktsigenkänning med MATLAB Avancerad bildbehandling Christoffer Dahl, Johannes Dahlgren, Semone Kallin Clarke, Michaela Ulvhammar 12/2/2012 Sammanfattning Uppgiften som gavs var att skapa ett system
Läs merHELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg
Videoteknik KTH NADA Medieteknik Nils Wennerstrand P Gunnar Kihlander, Anders Nyberg HELA KEDJAN från kamera till bildskärm 1 DV JPEG MPEG VGA Insamling Bearbetning Utsändning Presentation Y/C PAL RGB
Läs merBILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).
En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en
Läs merLaboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs merLjusets böjning & interferens
Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs merför gymnasiet Polarisation
Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget
Läs merPROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyB 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-5 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 6-15 Anvisningar
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merMetoder för rörelsemätning, en översikt.
Metoder för rörelsemätning, en översikt. Metoder för mätning av rörelser kan delas in i följande grupper: 1. Mekaniska metoder. 2. Elektromagnetiska metoder. 3. Akustiska metoder. 4. Optiska metoder. Nedan
Läs mer1. Mätning av gammaspektra
1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merUppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ.
Uppgift 1. I en 1-liters bägare fylld med 600 ml vatten sänker man ned en kropp i form av cylinder som är spetsad i ena änden. Den övre ytan på kroppen skall ligga precis i vattenytan. Sedan lyfter man
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merPoler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27
Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras
Läs merVISUELLA FÖRHÅLLANDEN
VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Läs merLik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll
Läs merSpä nningsmä tning äv periodiskä signäler
UMEÅ UNIVERSITET v, 6-- Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Nils Lundgren Ville Jalkanen Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler Introduktion Laborationen går ut på att med mätinstrument
Läs merVad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Läs mer4 Laboration 4. Brus och termo-emk
4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)
Läs merProjekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström
Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var
Läs merT1-modulen Lektionerna 19-21. Radioamatörkurs OH6AG - 2011
T1-modulen Lektionerna 19-21 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT, Tomas Tallkvist, OH6NVQ Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Blockdiagram En apparats uppbyggnad
Läs merÖvning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.
Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R 1 R Vi ser att vågorna är ur fas, vi
Läs merOptik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
Läs merFÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg
FÄRG Färg Sasan Gooran (HT 2003) Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD). Se nästa bild.
Läs merTv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b
Tv:ns utveckling Jonathan T och Jonatan B 9b DEN FÖRSTA TV:N Den första Tv-apparaten var en radio med en Tv-enhet bestående av ett neonrör och en snurrande skiva som kunde visa en bild i rödskala stor
Läs merDT1130 Spektrala transformer Tentamen
DT3 Spektrala transformer Tentamen 6 Tentamen består av fem uppgifter där varje uppgift maximalt ger 4 p. Normalt gäller följande betygsgränser: E: 9 p, D:.5 p, C: 4 p, B: 6 p, A: 8 p Tillåtna hjälpmedel:
Läs merFormelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:
Läs merT1-modulen Lektionerna 16-18. Radioamatörkurs OH6AG - 2011
T1-modulen Lektionerna 16-18 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Antti Seppänen, OH3HMI Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Filter Filtrens unktion i radiotekniken
Läs mer