Hemtenta 2 i Telekommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hemtenta 2 i Telekommunikation"

Transkript

1 Hemtenta 2 i Telekommunikation Tentamen omfattar 4*4=16 poäng. För godkänt krävs minst 8 poäng. Individuell Inlämning senast till Jan-Åke Olofsson jan-ake.olofsson@tfe.umu.se eller Björn Ekenstam, bjorn.ekenstam@tfe.umu.se

2 Uppgift 1 (4p). Man vill överföra binära symboler över ett kabelpar med impedansen 600 ohm. Både sändare och mottagare har samma impedans (600 ohm). För att representera en 1 använder sändaren +0,775 Volt och -0,775 Volt för 0. Ledningens dämpning är 6 db. Vid mottagaren uppmäts vitt normalfördelat brus med en effekt på 50 μw (utan att någon symbol sänds). Beräkna sannolikheten att spänningen vid mottagaren (vid en slumpvis vald tidpunkt) är negativ trots att sändaren sänder en 1, dvs risken att mottagaren tolkar en sänd 1 som en 0. [OBS nedanstående tabell är 1-Q(y)]

3 Uppgift 2 (1+1+2p). Quadrature amplitude modulation, eller QAM, är ett krångligt namn för en relativt enkel teknik. QAM är en kombination av ASK och PSK. Med t ex 2 olika amplituder och 4 olika faslägen fås 8 olika kombinationer (och därmed 8 symboler). Detta kallar vi 8-QAM. Vid ett tillfälle sker överföring med en bithastighet av 3600 bit/s. a. Vad är symbolhastigheten, dvs hur många symboler överförs per sekund? b. Skissa hur modulationsmetoden skulle kunna se ut i ett IQ-plan. c. ADSL är en teknik för öka överföringshastigheten på kopparkablar. Man använder sig av asymmetrisk överföring, dvs överföringskapaciteten är olika beroende på om man sänder upstream (trafik från kund) eller downstream (trafik till kund). Kravet på ADSL-modemet är att den vanliga telefonen ska kunna användas samtidigt med ADSL-modemet. Detta innebär att man måste använda bärvågsmodem och i detta fall med olika frekvensområde för upstream och downstream. (se fig) Frekvensområdet för downstream delas in i flera delkanaler om 4 khz där varje delkanal kan överföra 4000 symboler/sekund. Varje delkanal moduleras sedan med 512-QAM. Man använder sedan ("kopplar in") så många delkanaler som ledningen tillåter för att uppnå så hög datahastighet som. Vilken bandbredd behövs minst om vi vill kunna överföra 2,048 Mbit/s?

4 Uppgift 3 (4p). CDMA ( Code Division Multiple Acess ) är en metod där flera användare alla samtidigt kan utnyttja en viss frekvenskanal. Antag att en användare skall överföra Bitsekvensen 101 med: Bit-frekvens Bit-tid f bit T bit = 1/ f bit Varje databit tas sedan XOR en binär sekvens kallas chip -sekvens. Denna sekvens har högre frekvens, f chip, än f bit, säg M gånger högre. Fig. på nästa sida visar ett exempel där f chip = 10*f bit och T chip = T bit / 10. Chipsekvensen i exemplet = Bit-sekvens Tbit Chipsekvens Tbit

5 BitsekvensXORChipsekvens Tbit Den chippade sekvensen får på sändarsidan modulera en bärvåg med t.ex. BPSK eller QPSK. På mottagarsidan utförs demodulering och sedan görs XOR mellan den demodulerade signalen och samma chipsekvens som sändaren använde. Uppgift a: Visa att man genom att uföra XOR på signalen i understa figuren på förra sidan får tillbaka originalet, dvs översta figuren. Uppgift b: Kvoten M =f chip /f bit ( 10 i exemplet ) bestämmer kvaliten på överföringen. I ett system är f chip konstant 3.84*10 6 chips/sekund, medans annvändarens tillgängliga bitfrekvens kan varieras så att kvoten M, kallad spreading factor kan anta värdena 4,8,16,32,128 eller 256. Systemet arbetar vidare med en fast kanal-bandbredd ( RF-bandet ) på 5 MHz. Om störningarna på systemet är höga bör man då ha ett litet eller stort värde på M? Motivera! Uppgift c: Systemet som antyds i uppgift b är ett 3G-system, WCDMA. Det påstås nu att WCDMA skall kunna leverera 2Mbit/s ( 2*10 6 bit/s ) åt en abonnent. Hur realiseras detta?

6 Uppgift 4 (2+2p). En egenskap hos en digital modulationsmetod kan beskrivas med ett Diagram av denna typ: Alltså bit-fels-frekvensen (BER) som funktion av signal/brus-förhållandet (i db) Antag ett givet fall med SNR = 8 db. Hur förändras BER om : a. Man kunde fördubbla sändareffekten utan att brusnivån ändrades. b. Bandbredden halverades utan att sändareffekten ändrades. Man får anta att bruset är av typ AWGN.

Laboration 2 - Modulering I denna laboration skall vi

Laboration 2 - Modulering I denna laboration skall vi Björn Ekenstam 19/9 2003 Telekommunikation TDV hösten 2003 Laboration 2 - Modulering I denna laboration skall vi Tillämpa MATLAB för att studera några olika Digitalt modulerade signaler Visa dessa signaler

Läs mer

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet

Läs mer

Examples on Analog Transmission

Examples on Analog Transmission Examples on Analog Transmission Figure 5.25 Types of analog-to-analog modulation Figure 5.26 Amplitude modulation Figure 5.29 Frequency modulation Modulation och demodulation Baudrate = antal symboler

Läs mer

DIGITAL KOMMUNIKATION

DIGITAL KOMMUNIKATION EN KOR SAMMANFANING AV EORIN INOM DIGIAL KOMMUNIKAION Linjär kod En binär linjär kod kännetecknas av att summan av två kodord också är ett kodord. Ett specialfall är summan av ett kodord med sig själv

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.

Läs mer

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring 1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll

Läs mer

Tentamen i Trådlös Internet-access

Tentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och Medier, ITM Stefan Pettersson 005-04-30 Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: Kl 9.00-14.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:

Läs mer

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Omtentamen i Datakommunikation för E2 Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson Omtentamen i Datakommunikation för E2 0 januari 2000. Tillåtna hjälpmedel utöver bifogat

Läs mer

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion OH slides B: Media and Electrical Interfaces Mainly about the physical layer (Layer 1) DTE A Lager 5-7: Applikation Session Presentation 4. Transport Many of the following slides includes figures from

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information

Läs mer

Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation

Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation 6. En NMT 9 mobiltelefon med sändning och mottagning via MHz åtskilda kanaler. Mottagare och sändare åtskilda av duplexfilter. Telefonen

Läs mer

Blandade problem från elektro- och datateknik

Blandade problem från elektro- och datateknik Blandade problem från elektro- och datateknik Sannolikhetsteori (Kapitel 1-10) E1. En viss typ av elektroniska komponenter anses ha exponentialfördelade livslängder. Efter 3000 timmar brukar 90 % av komponenterna

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

Omtentamen i Trådlös Internet-access

Omtentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-06-0 Omtentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

T1-modulen Lektionerna 16-18. Radioamatörkurs OH6AG - 2011

T1-modulen Lektionerna 16-18. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 T1-modulen Lektionerna 16-18 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Antti Seppänen, OH3HMI Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Filter Filtrens unktion i radiotekniken

Läs mer

Kommunikation över elnätet

Kommunikation över elnätet Kommunikation över elnätet 2002-05-30, Kommunikationssystem Institutionen för Systemteknik Avdelningen för Signalbehandling Fredrik Ringström frerin-9@student.luth.se Kristina Berglund kriber-7@student.luth.se

Läs mer

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Kapitel 13: (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande

Läs mer

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB (Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,

Läs mer

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.

Läs mer

Huvudcentraler att växa med

Huvudcentraler att växa med Huvudcentraler att växa med Från vad du vill, till vad du vill! 4 baskonfigurationer ESX-200: QPSK/8PSK-mottagare, CI, VSB RF, NICAM, ASI-ut ETX-200: COFDM-mottagare, CI, VSB RF, NICAM, ASI-ut ECX-200:

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast

Läs mer

Tentamen i Trådlös Internet-access

Tentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-08- Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare: Stefan

Läs mer

Institutionen för elektrisk mätteknik

Institutionen för elektrisk mätteknik Institutionen för elektrisk mätteknik TENTAMEN EMC, störningar och störningsbekämpning 2005-06-01 14-17 Del 1 består av kortsvarsfrågor som ger en poäng för rätt svar och löses utan hjälp av bok under

Läs mer

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation TSEI67 Telekommunikation Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer Mål Målet med laborationen är att bekanta sig med transmission av binära signaler. Det innebär att du efter laborationen

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration

Läs mer

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Läs anvisningarna noga, och följ dem! LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik EITA55 Kommunikationssystem 2018-10-29 14:00-19:00 version 2018-10-29 Anvisningar Svara kortfattat och tydligt på varje fråga.

Läs mer

Analoga metoder, IRIG rekommendationer Till en början användes FM/FM - system, frekvensmultiplex, enligt IRIG (Inter-Range Instrumentation Group) 2

Analoga metoder, IRIG rekommendationer Till en början användes FM/FM - system, frekvensmultiplex, enligt IRIG (Inter-Range Instrumentation Group) 2 67.89 N - 21.07 E Användningsområden Analoga metoder, IRIG rekommendationer Till en början användes FM/FM - system, frekvensmultiplex, enligt IRIG (Inter-Range Instrumentation Group) 2 versioner med konstant-

Läs mer

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Dator- och telekommunikation Höstterminen 2014 Lärare: Christian Nyberg Dator- och telekommunikation Protokoll Kapacitet Tjänster Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,

Läs mer

Telefoninäten. Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After

Läs mer

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LULEÅ Ämneskod SMS016 Systemteknik Tentamensdatum Avd för Signalbehandling Skrivtid

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LULEÅ Ämneskod SMS016 Systemteknik Tentamensdatum Avd för Signalbehandling Skrivtid TEKNISKA HÖGSKOLAN I LULEÅ Ämneskod SMS016 Systemteknik Tentamensdatum 1996-04-11 Avd för Signalbehandling Skrivtid 9.00-13.00 Tentamen i Kommunikationsteori Antal uppgifter: 5 (5 poäng per uppgift) Lärare:

Läs mer

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl) Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer

Läs mer

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018 Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018 Kursupplägg Föreläsningar För att strukturera och hjälpa Er igenom litteraturen Computer Networking- A Top-Down Approach (6:e upplagan) James F Kurose

Läs mer

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning Vad är kommunikation? Kommunikation är ett vitt begrepp. Vi använder det för att benämna till exempel ett samtal eller att vi själv förflyttar oss med till exempel tåg eller buss. Kommunikation kommer

Läs mer

Grundläggande signalbehandling

Grundläggande signalbehandling Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud

Läs mer

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Radionät Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,

Läs mer

Antennförstärkare för UHF-bandet

Antennförstärkare för UHF-bandet Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2004 Elektrovetenskap, LTH Mats Rosborn Henrik Kinzel 27 Februari Referat Den här rapporten beskriver arbetet med konstruktion och utvärdering av en fungerande

Läs mer

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.

Läs mer

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING Med PLL Målsättning Att förstå principerna för faslåst slinga och kunna tillämpa det vid detektering av frekvensmodulerade signaler. Teori Kursbok, bilaga

Läs mer

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Utveckling av bredbandstekniker Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Innehåll 1. Fast bredband Kopparkabeltekniker Kabelmodem Fiber till hemmet 2. Trådlöst bredband 3. Slutsatser Omnitele

Läs mer

Hambley avsnitt

Hambley avsnitt Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare

Läs mer

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation 3.1 En mottagarantenn med 50 Ω matningsimpedans och 10 db antennförstärkning befinner sig i ett fält med styrkan 75 dbµv/m vid frekvensen

Läs mer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall

Läs mer

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 2004-01-21 Rev 1.0 STÖRNINGAR Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs, utbildningsprogram och termin: Datum: Återlämnad

Läs mer

Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter

Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter Mobilteknik Begränsningar och möjligheter Mobilteknik Begränsningar Skärmstorlek, läsbarhet i solljus Datahastighet i luften Batteritid, Prestanda, minnesstorlek Olika tekniker/standarder Möjligheter Beräkningar

Läs mer

Produktspecifikation Koppar Punkt till Punkt. Gäller fr.o.m Allmänt 2. 2 Gränssnitt vid kundadress (FKP) 3

Produktspecifikation Koppar Punkt till Punkt. Gäller fr.o.m Allmänt 2. 2 Gränssnitt vid kundadress (FKP) 3 1 (15) Produktspecifikation Koppar Punkt till Punkt Gäller fr.o.m. 2009-05-01 INNEHÅLL Sida 1 Allmänt 2 2 Gränssnitt vid kundadress (FKP) 3 3 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTEN 4 3.1 Bakgrund 4 3.2 Resistans

Läs mer

Signaler och system, IT3

Signaler och system, IT3 Signaler och system, IT3 Vad är signalbehandling? 1 Detta dokument utgör introduktionsföreläsningen för kursen Signaler och system för IT3 period 2. Kursen utvecklades år 2002 av Mathias Johansson. 1 Vad

Läs mer

MOTION till SSA, Årsmötet 2013 Rev. 5

MOTION till SSA, Årsmötet 2013 Rev. 5 MOTION till SSA, Årsmötet 2013 Rev. 5 Förslag till nationell frekvensallokering i 70cm bandet till : Repeaterlänkar, Crossbandslänkar, Extra repeater mottagare ( ej att förväxla med repeaters / reläsändare)

Läs mer

Indragning av Operatörsägd kopparkabel

Indragning av Operatörsägd kopparkabel Produktspecifikation Indragning av Operatörsägd kopparkabel Gäller från och med 2008-03-17 INNEHÅLL SID 1 INDRAGNING AV OPERATÖRSÄGD KOPPARKABEL...2 2 TEKNISK SPECIFIKATION...2 2.1 Allmänt...2 2.2 Resistans...2

Läs mer

Macab HD-EASY. Installation drivrutiner och program. USB-mottagare för digital-tv

Macab HD-EASY. Installation drivrutiner och program. USB-mottagare för digital-tv Macab HD-EASY Installation drivrutiner och program USB-mottagare för digital-tv Macab HD-Easy Är en USB-mottagare för digital-tv i marknätet (DVB-T). Plugga in i din PC eller Laptop och du har digital-tv

Läs mer

DIGITAL MODULERING...1

DIGITAL MODULERING...1 Innehåll DIGITAL MODULERING...1 1. Inledning... 1 ASK... 1 PSK... 2 PSK kombinerat med ASK... 3 PSK kombinerat med en snabb sekvens... 3 FSK... 4 FSK med extremt många frekvenser... 5 PSK & QAM...6 1.

Läs mer

Klubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar

Klubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar 20. Radiosäkerhet 1. Frekvensband 2. Moduleringsprinciper 3. Vågutbredning 4. Störningar 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar 1 1.

Läs mer

Hambley avsnitt

Hambley avsnitt Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

Grundläggande ljud- och musikteori

Grundläggande ljud- och musikteori Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika

Läs mer

Digitala TV-mottagare

Digitala TV-mottagare Digitala TV-mottagare Anders Nyberg SVT Teknik Strategi 2009 Digitala TV-mottagare Set-top-box eller IRD (integrated receiver decoder) IDTV (Integrated Digital TV) PC-kort 1 Digital TV Ljud, bild, text-tv,

Läs mer

Lösningsförslag till Problem i kapitel 5 i Mobil Radiokommunikation

Lösningsförslag till Problem i kapitel 5 i Mobil Radiokommunikation Lösningsförslag till Problem i kapitel 5 i obil Radiokommunikation 5. Rayleighfädande kanal med medelsignalenergin/bit Ws. AVGB med spektraltätheten N / W/Hz. ottagare som fungerar tillfredsställande med

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Föreläsning 1. Information och data

Föreläsning 1. Information och data Föreläsning 1 Mål Behandla grundläggande begrepp inom telekommunikation Förse ett högnivå-exempel på telekommunikationssystem Förse en inblick i telekommunikationen utvecklats (historia) Förse en kort

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07 Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,

Läs mer

Kanalprocessor T-05 / DIGITAL 5870

Kanalprocessor T-05 / DIGITAL 5870 SE-1 040928 50010 Kanalprocessor FAKTA T-05 KANALPROCESSOR (DIGITAL) Bredbandig utgång 470 860 MHz AGC (automatisk förstärkningsreglering) Grannkanalduglig Programmerbar via extern programmerare eller

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar! LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS3 Kommunikationsssystem Tentamen 24--25 8. 3. Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje fråga. Alla svar ska motiveras

Läs mer

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen 26.02013 kursens övningsuppgifter eller gamla tentamensuppgifter, eller Matlab-, Scilab- eller Octave- programmerbara kalkylatorer eller datorer. 1.

Läs mer

Produktspecifikation för Skanova Koppar Punkt till Punkt

Produktspecifikation för Skanova Koppar Punkt till Punkt 1 (16) Produktspecifikation för Skanova Koppar till gäller från 2014-10-01 Innehåll 1. Allmänt... 2 2 Gränssnitt... 3 3. Teknisk beskrivning... 4 3.1 Bakgrund... 4 3.2 Resistans och kapacitans... 4 3.3

Läs mer

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)

Läs mer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/ Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/10 2012 9.00-13.00 Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204), Tentamensuppgifterna

Läs mer

Föreskrift OM TEKNISKA EGENSKAPER HOS ABONNENTFÖRBINDELSER MED LEDARE AV METALL OCH NÄTVERKSUTRUSTNING SOM KOPPLATS TILL DEM

Föreskrift OM TEKNISKA EGENSKAPER HOS ABONNENTFÖRBINDELSER MED LEDARE AV METALL OCH NÄTVERKSUTRUSTNING SOM KOPPLATS TILL DEM 1 (5) Föreskrift OM TEKNISKA EGENSKAPER HOS ABONNENTFÖRBINDELSER MED LEDARE AV METALL OCH NÄTVERKSUTRUSTNING SOM KOPPLATS TILL DEM Meddelad i Helsingfors den 15 februari 2010 Kommunikationsverket har med

Läs mer

BRUKSANVISNING SVENSKA

BRUKSANVISNING SVENSKA INNEHÅLL Generellt... 2 BRUKSANVISNING SVENSKA I kartongen skall det finnas 3 Batterivård. 3 Installation. 4 Översikt. 5 Funktioner. 6 Övriga funktioner.. 8 Snabbguide för att komma igång.. 9 Skötsel och

Läs mer

Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1

Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1 Dataöverföring på Parallell- och serieform MOP 11/12 1 Parallell dataöverföring I digitala system finns ofta behovet att flytta ett eller flera dataord från ett ställe (sändare) till ett annat ställe (mottagare).

Läs mer

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information Data och information Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet Bitarna möter verkligheten Sidorna 43-93 i boken Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor Information:

Läs mer

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet Bitarna möter verkligheten Sidorna 43-93 i boken Data och information Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor Information:

Läs mer

Undersökning av modulationsscheman för existerande bredbandsteknologier. Examensarbete utfört i datatransmission av.

Undersökning av modulationsscheman för existerande bredbandsteknologier. Examensarbete utfört i datatransmission av. Undersökning av modulationsscheman för existerande bredbandsteknologier Examensarbete utfört i datatransmission av Petra Lundström LITH-ISY-EX--5/366--SE 5 Undersökning av modulationsscheman för existerande

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

LABORATION i TELEKOMMUNIKATION AMPLITUDMODULERING

LABORATION i TELEKOMMUNIKATION AMPLITUDMODULERING 2002-11-25/BE LABORATION i TELEKOMMUNIKATION AMPLITUDMODULERING AM 1 Allmänt En allmän beskrivning av en amplitudmodulerad signal s(t) är öljande : s( t) = A ( t) [ oset + k m( t)] os(2π t) a A (t) oset

Läs mer

BRUKSANVISNING SVENSKA

BRUKSANVISNING SVENSKA INNEHÅLL Generellt... 2 I kartongen skall det finnas 3 BRUKSANVISNING SVENSKA Batterivård. 3 Installation. 4 Översikt. 5 Funktioner. 6 Övriga funktioner.. 8 Snabbguide för att komma igång.. 9 Skötsel och

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

Kanalprocessor. Ref:5096 T-05 ANALOG. Bredbandig utgång MHz. AGC (automatisk förstärkningsreglering)

Kanalprocessor. Ref:5096 T-05 ANALOG. Bredbandig utgång MHz. AGC (automatisk förstärkningsreglering) SE-1 020109 01104 Kanalprocessor Ref:5096 FAKTA T-05 KANALPROCESSOR Bredbandig utgång 47 860MHz AGC (automatisk förstärkningsreglering) Grannkanalduglig, 40 kanaler både på VHF och UHF Programmerbar via

Läs mer

Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit

Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit Vad är en UART? Beteckningen UART är en förkortning för det engelska uttrycket Universal Asynchronous Receiver Transmitter, vilket översatt till svenska blir ungefär Universell Asynkron Mottagare/Sändare.

Läs mer

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar 2.1 DATALINK-NÄTVERK Fysisk koppling av värdar Hårdvarubyggklossar Ett nätverk uppbyggs av noder och länkar Noder: CPU Cache nätverks adaptor Minne I/O buss Nätverks adaptorn överför data mellan nätets

Läs mer

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna

Läs mer

Antennförstärkare för UHF-bandet

Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2009 ETI 041 Kursansvarig: Göran Jönsson Antennförstärkare för UHF-bandet I denna rapport konstrueras en antennförstärkare för UHF-bandet. Rapporten berör de teoretiska delarna, såsom simuleringar,

Läs mer

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar 1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar

Läs mer

Rundradiomottagare Mikael Andersson Martin Erikson. Department of electroscience. ETI 041 Radioprojekt

Rundradiomottagare Mikael Andersson Martin Erikson. Department of electroscience. ETI 041 Radioprojekt Rundradiomottagare 2004-02-26 Mikael Andersson Martin Erikson Department of electroscience 0 ETI 041 Radioprojekt Sammanfattning Denna rapport behandlar konstruktion av en rundradiomottagare baserad på

Läs mer

Ur vårt Digitala Arkiv

Ur vårt Digitala Arkiv www.aef.se Ur vårt Digitala Arkiv Linjaritets- och intermodulationsmätning Utdrag ur Radiolänkkompendium från 1971. Utgivet av Flygvapnet Denna digitala version omfattar enbart rubricerat avsnitt Dokumentet

Läs mer

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden 0101101011000011 2. Visa beräkningen. 4p

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden 0101101011000011 2. Visa beräkningen. 4p LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS130 Kommunikationsssystem Tentamen 2013-10-22 14.00 19.00 (corrected version) Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje

Läs mer

Sammanfattning TSBB16

Sammanfattning TSBB16 Sammanfattning TSBB16 Frekvensfunktion =H(omega) Kombinationen av amplitud och faskarakteristik är unik. H(ω) = D(ω) e^jψ(ω)=y(t)/x(t). Detta är frekvensfunktionen. H(ω)=utsignal/insignal D(ω) = H(ω).

Läs mer

DIGIAIR PRO. Svensk Manual

DIGIAIR PRO. Svensk Manual DIGIAIR PRO Svensk Manual Innehåll: DIGIAIR PRO Beskrivning... 2 1 Starta upp..... 3 1.1 PÅ/AV... 3 1.2 Batteri laddare och batteri... 3 1.3 Börja använda instrumentet... 3 Dämpning...4 2 Beskrivning av

Läs mer

DT-210 SVENSK_BRUKSANVISNING

DT-210 SVENSK_BRUKSANVISNING DT-210 SVENSK_BRUKSANVISNING 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Kontrollernas placering Stereo/Mono/Högtalaromkopplare Minnesprogrammering Frekvenssökning Hörlursuttag Volymkontroll Ström AV/PÅ Display

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna

Läs mer

UPPTÄCKT OCH RIKTNINGSBESTÄMNING AV BANDSPRIDDA SIGNALER MED HJÄLP AV KORRELATION

UPPTÄCKT OCH RIKTNINGSBESTÄMNING AV BANDSPRIDDA SIGNALER MED HJÄLP AV KORRELATION UPPTÄCKT OCH RIKTNINGSBESTÄMNING AV BANDSPRIDDA SIGNALER MED HJÄLP AV KORRELATION Examensarbete utfört i Reglerteknik vid Tekniska Högskolan i Linköping av ULRIKA ELBORNSSON Reg nr: LiTH-ISY-EX-314 Sammanfattning

Läs mer

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Kommunikation 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Några årtal (1800-talet) Telegrafen https://www.youtube.com/watch?v=drlxz GMWnfI https://www.youtube.com/watch?v=jt9zm _-2S6g 1972 försvinner all manuell

Läs mer

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist<sst@kth.se>

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist<sst@kth.se> Bredband och VPN 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist 1 Vad är bredband? Hastighet Fast uppkoppling Via telenätet: xdsl Via kabeltv: Kabelmodem 2 Krav på bredband VoIP

Läs mer

TDT 256QAM T-05 / Grannkanalduglig, 40 kanaler både på VHF och UHF Bredbandig utgång MHz Programmerbar via extern programmerare eller CDC

TDT 256QAM T-05 / Grannkanalduglig, 40 kanaler både på VHF och UHF Bredbandig utgång MHz Programmerbar via extern programmerare eller CDC SE-1 040820 50007 TDT 256QAM FAKTA T-05 TDT QSK - 256QAM Grannkanalduglig, 40 kanaler både på VHF och UHF Bredbandig utgång 47 860 MHz rogrammerbar via extern programmerare eller CDC T-05 / 5023 TDT 256

Läs mer