Som antogs av UNI Global Unions 4:e världskongress

Transkript

1 RESOLUTIONER Som antogs av UNI Global Unions 4:e världskongress Kapstaden, Sydafrika, 7-10 december

2

3 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 6 Resolution nr. 1: Alla ska inkluderas i arbetet att säkra facklig medlemstillväxt Resolution nr. 2: Kämpa för fair play och bra arbetsvillkor i alla sportevenemang och andra internationella evenemang Resolution nr. 3: UNI Global Unions medlemsavgift Resolution nr. 4: Utredning av den framtida avgiftsfinansieringen Resolution nr. 5: Resolution nr. 6: Alla ska inkluderas i arbetet att ta tillbaka makten över våra ekonomier Arbetstagarna behöver ett lönelyft och ökad köpkraft över hela världen Resolution nr. 7: Hållbara finansiella tjänster Resolution nr. 8: Kämpa för en global skattepakt Resolution nr. 9: Kamp för en global handel som gynnar samhället Resolution nr. 10: Public service: en hörnsten för demokratiska inkluderande globala medier Resolution nr. 11: Fred Resolution nr. 12: Fred mellan Israel och Palestina Resolution nr. 13: Alla ska inkluderas i den nya arbetsvärlden Resolution nr. 14 Höja normerna på callcenter Resolution nr. 15: Fackföreningsrörelsen trappar upp kampen mot klimatförändringar

4

5 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS Inledning Föreliggande rapport innehåller viktiga beslut som togs på UNI Global Unions 4:e världskongress i Kapstaden, Sydafrika 7-10 december 2014 under temat Alla ska inkluderas! Ubuntu! Resolutionskommitténs arbete resulterade i att 15 motioner framlades och antogs av kongressen av ursprungligen 18 motioner. Två ursprungliga motioner om Israel och Palestina drogs tillbaka och ersattes av en sammansatt motion på samma tema och andra motioner som täckte relaterade teman om den globala handeln och den nya arbetsvärlden ersattes av två sammansatta motioner. Vi har utvecklat ett praktiskt, transparent och deltagande sätt att behandla motionerna på kongresserna i Nagasaki och Kapstaden som kommer att användas på framtida kongresser. Världsstyrelsen identifierar i förväg viktiga frågor och ges tillfälle att debattera och framlägga viktiga motioner som skickas ut till samtliga medlemsförbund. Detta möjliggör ett omfattande utbyte med medlemsförbunden i syfte att garantera att vi har progressiva aktionsorienterade resolutioner om viktiga aktuella arbetsmarknadsfrågor. Resolutionskommittén väljs ett år före kongressen och består av representanter från alla regioner och sektorer vilket ger en stark demokratisk grund. Att resolutionskommittén sammanträder före kongressen är vidare ett bra sätt att överkomma olika språkproblem och nå enighet. Resolutionskommittén i Kapstaden bestod av följande ledamöter: Ordförande: Sekreterare: Benson Okwaro Christy Hoffman UNI Africa Ndèye Founé Niang SNTPT Senegal Patricia Nyman SACCAWU Sydafrika Benson Okwaro COWU Kenya UNI Americas Héctor Daer FATSA Argentina Denise Peters-Britton BIGWU/Women s Committee Trinidad & Tobago Mario Raia CONTRAF-CUT Brasilien Jim Sauber NALC USA UNI Asia & Pacific Ian Blandthorn SDA Australien Maxine Gay First Union Nya Zeeland Akira Kurihara JPGU Japan Milind Nadkarni AIBBEF Indien 3

6 Inledning UNI Europa Ben Richards Område I/UNITE THE UNION Storbritannien Arvid Ahrin Område II/NFU Sverige Mario Ongaro Område III/ FISAC-CGIL Italien Ferre Wyckmans Område IV/LBC-NVK Belgien Wolfgang Greif Område V/GPA-dip Österrike Gyula Berta Område VI/PSZ Ungern Dmitry Dozorin Område VII/CWU Ryssland Mette Kindberg UNI Europa MC/HK Danmark Det globala facket UNI Vård Frédéric Favraud FEC-FO Frankrike Det globala facket UNI Handel Stuart Applebaum UFCW/RWDSU USA Det globala facket UNI Finans Pia Desmet SETCa-FGTB Belgien Det globala facket UNI Spel Pilar Rato CC.OO Servicios Spanien Det globala facket UNI Grafiska & Förpackningsbranschen Joaquina Torrejon FSC CC.OO, Spanien Det globala facket UNI Hår & Skönhetsvård François Laurent CSC BIE Belgien Det globala facket UNI ICTS Franca Salis Madinier CFDT-Cadres Frankrike Det globala facket UNI MEI Heinrich Bleicher-Nagelsmann Ver.di Tyskland Det globala facket UNI Post & Logistik Christer Rydh SEKO Sverige UNI Chefer & Specialister (P&M) Oriette Zonta SIBANPO Costa Rica Det globala facket UNI Fastighetsunderhåll & Bevakningstjänster Jaana Ylitalo PAM Finland UNI Kvinnor Denise McGuire PROSPECT Storbritannien Genombrottsstrategin som godkändes av den 3:e världskongressen i Nagasaki 2010 kommer att vara UNIs färdplan under kongressperioden fram till den 5:e världskongressen i Liverpool i juni

7 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS Vi räknar med medlemsförbundens stöd med att genomföra genombrottsstrategin och hoppas att vi ska kunna rapportera många konkreta genombrott på kongressen i Liverpool. Philip J. Jennings generalsekreterare UNI Global Union Christy Hoffman vice generalsekreterare UNI Global Union 5

8 Sammanfattning Sammanfattning Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna i de sammanlagt femton resolutionerna som antogs av UNI Global Unions 4:e världskongress i Kapstaden, Sydafrika 7-10 december 2014: Genombrott Resolution 1 heter Alla ska inkluderas i arbetet att säkra facklig medlemstillväxt. Resolutionen grundar sig på genombrottsstrategins aktionsplan som godkändes på världskongressen i Nagasaki 2010 och som kommer att utgöra färdplan för UNI under kongressperioden fram till Liverpool Arbetstagarna behöver facket mer än någonsin och samtidigt har fackets inflytande minskat vilket direkt hör ihop med ökande ojämlikhet över hela världen. UNI kommer att prioritera organiseringsarbetet genom att: 1) organisera i globala företag; 2) kräva ansvarsskyldighet av företagen; 3) stötta medlemsförbundens organiseringskampanjer och utveckla vår kollektiva organiseringskapacitet. UNI SCORE har och kommer att fortsätta vara aktiv och spela en viktig roll i arbetet att genomföra vår genombrottsplan. UNI och medlemsförbunden kommer att fortsätta förhandla fram starka och effektiva globala ramavtal för att underlätta organiseringsarbetet. UNI kommer att säkra en dynamisk och inkluderande struktur och att alla delar av organisationen har samma inriktning i sina aktionsplaner och arbetar för att uppnå samma mål och uppmuntra alla medlemsförbund att bidra till organiseringsfonden. Resolution 2 handlar om facklig organisering för att förbättra arbetsvillkoren i detta fall inom sportsektorn och övriga internationella sportevenemang. UNI förbinder sig i resolutionen att motarbeta sportevenemang som exempelvis fotbolls-vm i Qatar som hålls i länder som inte garanterar anständiga arbetsnormer och använda liknande evenemang som ett tillfälle att effektivt rikta strålkastarljuset på dessa problem och driva kampanjer för arbetstagarnas rättigheter. UNI uppmuntrar alla sektorerna att engagera sig i detta arbete. Finanser Resolution 3 fastställer en höjning av medlemsavgiften med 5 schweiziska centimes per år varje år under kongressperioden. Som det redogjordes för i inledningen kommer denna blygsamma höjning säkra att UNI kan fortsätta bedriva verksamheter på samma nivå och genomföra genombrottsplanen. Resolutionen rekommendera att medlemsförbunden betalar bidrag på 0.25 CHF per medlem 6

9 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS och år till UNIs organiseringsfond och vidare att medlemsförbunden ska erhålla UNIs årliga finansiella rapporter och budgetar. Resolution 4 handlar också om medlemsavgiften. Resolutionen säger att UNI ska göra en utredning av den framtida avgiftsfinansieringen under kongressperioden och rekommendera en lämplig modell till världsstyrelsen inom loppet av två år. Ekonomi Resolution 5, 6, 7, 8, 9 och 10 handlar om den globala ekonomin. Det övergripande budskapet i dessa resolutioner är att arbetstagarna behöver en ekonomi som fungerar för alla, inte bara för några få. Resolution 5 har titeln Alla ska inkluderas i arbetet att ta tillbaka makten över våra ekonomier. Resolutionen fokuserar den globala ojämlikheten och det hot detta utgör för världen. I aktionsplanen kräver UNI global rättvisa, jobbskapande, formellt arbete, löneledd global återhämtning och social trygghet för alla. Det kräver att staten spelar en mer aktiv roll, strängare reglering av finanssystemen och starkare kollektivavtal. UNI förbinder sig att kämpa för våra värderingar och för rättvis inkomstfördelning och hållbar utveckling. En viktig tråd i aktionsplanen är att den speglar vår åsikt att fackföreningarna är viktiga politiska krafter för att driva fram nödvändiga förändringar. Den identifierar fackliga grundvärderingar och nödvändiga reformer för att skapa en ekonomi som inkluderar alla. Resolution 6 handlar om det viktiga kravet: Världens arbetstagare behöver ett lönelyft. Vi är alla medvetna om att den rikaste en procenten bara blir rikare och det är hög tid att ändra på det. Alla globala fackliga federationer och den internationella fackföreningsrörelsen ställer upp bakom det kravet. Resolution 7 fastställer UNIs krav för en social pakt och en hållbar banksektor för att skapa hållbara och ansvariga finansiella tjänster och en finanssektor där de anställdas rättigheter respekteras. I Resolution 8 förbinder sig UNI att kämpa för en global skattepakt. Skattesänkningar har spelat en betydande roll i omfördelningen av inkomster och förmögenheter till nackdel för majoriteten av invånarna och har inneburit mindre resurser för offentliga tjänster. Resolutionen kräver bättre företagsredovisning och effektiva minimiskattesatser, företagsskatt och skatt på finansiella transaktioner. Vidare krävs krafttag mot skatteflykt och skatteundandragande. Resolution 9 främjar skapande av en global ram för handeln som prioriterar människornas behov framför det globala kapitalet. Det centrala budskapet i denna resolution är att UNI och medlemsförbunden motsätter sig frihandelsavtal som inte skyddar enskilda länders möjligheter att tillhandahålla offentliga tjänster, utforma socialpolitik och stifta arbetsmarknadslagar. UNI säger nej till procedurer för förlikning vid tvister mellan stater och investerare i frihandelsavtal och kräver ett moratorium för frihandels- och investeringsavtal som för närvarande är under förhandling. 7

10 Sammanfattning Och Resolution 10 fäster slutligen strålkastarljuset på vikten av public service-radio och tv som en hörnsten för demokratiska inkluderande globala medier och motsätter sig nedskärningar som görs överallt inom public service-företag. Fred och Israel/Palestina Resolution 11 kräver fred. Resolutionen eftersträvar en värld utan massförstörelsevapen, reglering av vapenproduktion och vapenhandel och väsentligt minskade militära utgifter. UNI fördömer kränkningar av kvinnors rättigheter i väpnade konflikter och stöttar FN:s nya utvecklings- och hållbarhetsmål Post Resolution 12 handlar om fred mellan Israel och Palestina. Resolutionen speglar rekommendationerna från UNIs delegation som nyligen besökte Israel och Palestina. I resolutionen hävdar UNI att en tvåstatslösning är avgörande för en varaktig fred mellan Israel och Palestina. UNI ställer sig bakom IFS fördömande av Israels ockupation av Palestina och stopp för byggande av olagliga israeliska bosättningar. Resolutionen stöttar krav att dra sig ur företag som finansierar byggande och utveckling av de olagliga bosättningarna. UNI uppmuntrar kunder att bojkotta varor som produceras i bosättningarna. UNI och medlemsförbunden uppmanar Israels och Palestinas regeringar att uppvisa ett ansvarsfullt och modigt ledarskap, och omedelbart inleda en fredsprocess som pågår så länge det behövs. Den framtida arbetsvärlden Resolution 13 - Alla ska inkluderas i den nya arbetsvärlden granskar utmaningar och möjligheter som kommer i en förändrad och ny arbetsvärld. Globalisering, teknikstyrd innovation, den nyliberala politiken och demografiska förändringar sker snabbt och förändrar fundamentalt jobben och arbetsmarknaden. Aktionsplanen uppmuntrar medlemsförbunden till nyskapande för att skapa en engagerad och lösningsfokuserad facklig rörelse. Fackföreningarna måste förbereda sig för ett fragmenterat jobblandskap. Jobb måste konverteras eller skapas för att alla ska ha anständigt arbete på alla kompetensnivåer. Den kräver att unga får tillgång till jobb av bra kvalitet, yrkesutbildning och sysselsättningsmöjligheter. UNI antar nolltolerans i fråga om lönegapet och måste arbeta för att eliminera alla former av diskriminering. UNI ska organisera chefer och specialister och säkra representation och skydd för mobila arbetstagare och migrantarbetare. Slutligen måste UNI förbereda sig för arbetets föränderliga natur i den digitala eran. Resolution 14 fokuserar på callcenter. Ungefär två tredjedelar av alla interaktioner idag mellan företag och deras kunder sker via callcenter. Arbetsuppgifterna på ett typiskt callcenter som inte är fackligt organiserat är repetitiva med hög arbetspress. Outsourcing är mycket vanligt. Callcenter är en prioritet för tre av UNIs sektorer och resolutionen rekommenderar antagande av en aktionsplan för att organisera callcenteranställda och skydda dem mot negativa effekter av outsourcing och social dumpning genom kollektivavtal, lagstiftning och genom att förbättra normerna globalt. Resolution 15 - Fackföreningsrörelsen trappar upp kampen mot klimatförändringar - UNI uppmanar alla regeringar att komma överens om ett nytt rättsligt bindande klimatavtal

11 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS och alla industriländer att minska sina utsläpp. UNIs medlemsförbund uppmuntras att mobilisera sig och organisera arbetstagarna i "gröna" jobb och driva kampanjer för starkare statlig inblandning och offentligt ägande och reglering av sektorn för förnybar energi. Resolutionen kräver en ny ekonomisk modell som sätter ett verkligt värde på människors rättigheter och naturen för att lösa finanskrisen och klimatkrisen. 9

12 Resolution 1 Resolution nr. 1 Alla ska inkluderas i arbetet att säkra facklig medlemstillväxt UNI Global Unions aktionsplan för genombrott Bakgrund: Genombrott UNI Global Unions uppdrag är att bygga makt för arbetstagarna inom UNIs sektorer genom att skapa fackföreningar, medlemstillväxt och större kollektivavtalstäckning för att förbättra arbetsoch levnadsförhållandena för arbetstagarna och stödja rättvis fördelning av välståndet, anständiga arbetstillfällen för alla och hållbar ekonomisk tillväxt. För att genomföra detta uppdrag antog UNIs 3:e världskongress 2010 i Nagasaki enhälligt en strategisk genombrottsplan för facklig medlemstillväxt (Breaking Through). Vi åtog oss att organisera arbetstagarna för att öka deras inflytande på arbetsplatserna inom olika branscher och i samhället. Vi åtog oss att organisera arbetstagarna för att säkra jobb med rättvisa och vi åtog oss att ändra fokus, arbetsmetoder och att justera målen i genombrottsstrategin inom varje region, sektor och i de branschöverskridande grupperna och inom alla våra styrande organ. Det föranledde även nödvändiga anpassningar av målsättningen i arbetet med att genomföra olika program med våra givarorganisationer (Solidarity Support Organisations) som stöttar våra projekt. En viktig milstolpe var bildandet av UNIs organiseringsfond som bidragit till att vår organiseringskapacitet har utökats. UNI SCORE har och kommer även fortsättningsvis att spela en viktig roll i genomförandet av genombrottsstrategin och aktionsplanerna. Vi gjorde detta åtagande 2010 mot bakgrund av starka påtryckningar från olika håll för att minska fackets makt och politiska inflytande med resultat att arbetstagarna fått en mindre bit av den globala ekonomiska kakan. Mellan 1980 och 2010 minskade kollektivavtalstäckningen i 17 av OECD:s 24 länder. Enligt ILO har kollektivavtalstäckningen minskat i 2/3 av alla länder. Även där arbetstagarna redan omfattas av kollektivavtal har fackliga medlemmar i många länder under de senaste decennierna varit utsatta för starka påtryckningar, vilket markerat slutet för "new deal" tänkande, och detta har i kombination med en resursrik offensiv från politiskt håll, från media och arbetsgivarsidan lett till minskat fackligt inflytande. Sedan Nagasaki har angreppen mot arbetstagarna och fackföreningar ökat. Det är fortfarande svårt att uppnå kollektivförhandlingar som grund för arbetsmarknadsrelationer där det inte redan finns. I flera länder fruktar många arbetstagare repressalier för att de stöttar facket och har svårt att tro att fackligt medlemskap ger bättre arbetsvillkor. Fler och fler regeringar slår ned mot fackföreningarna, både på den privata och offentliga sektorn, och de anser att facket hämmar konkurrenskraften. I alltför många länder är det si och så med verkställighet av 10

13 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS arbetsrättslagar, det varierar allt från laxism till obefintliga. Inom Europa syftar trojkans åtstramningsprogram i krisländer uttryckligen också på att begränsa och ibland även kringgå kollektivavtalen. I kölvattnet av finanskrisen kom krav om nedskärningar i offentliga utgifter och åtstramningspolitik vilket resulterat i arbetsplatsnedskärningar främst inom den offentliga sektorn i syfte att försvaga fackföreningarna och ökad press på kvinnor som ofta tvingas ta vårdansvar när staten inte längre tillhandahåller det och får därigenom dubbel arbetsbörda. Även fast man kan skönja vissa ljuspunkter i en del länder, fortsätter dock den allmänt sjunkande organisationsgraden att vara ett problem som måste tacklas. Vissa arbetstagare, särskilt i otrygga anställningar känner sig allt mer alienerade från facket och anser att fackföreningar inte kan skydda dem eller företräda deras intressen. Detta beror bland annat på omfattande kampanjer för att urholka kollektivavtalen och allmänna och välorganiserade attacker mot fackföreningarna i medierna som i vissa fall bidrar till att skapa en bild av att facket inte kan förnya sig. Ändå har fackföreningarnas relevans har aldrig varit mer tydlig. Många ekonomer och vissa internationella organisationer inser idag att den globala ekonomiska krisen är resultatet av den ökade ojämlikheten och mer allmänt av förstörelsen av socialstaten genom nyliberal politik och finansialiseringen av ekonomin. Detta i direkt koppling till lägre kollektivavtalstäckning och sjunkande organisationsgrad. Fackets försvagning är en av de främsta anledningarna till den dramatiska ökningen av inkomstskillnaderna över hela världen vilket utgör det största hotet mot social stabilitet och en hållbar ekonomi. Allt fler arbetstagare får aldrig ta del av ekonomiska förbättringar och villkoren har stagnerat eller förvärrats för alldeles för många medlemmar inom UNIs sektorer. Vi har fått en värld där de rikaste en procenten delar rikedomarna och fördelarna. UNI har förvandlat sig för att uppfylla sitt åtagande att "göra genombrott" genom betoning på facklig medlemstillväxt i alla sina verksamheter. Alla regioner, sektorer och de branschöverskridande grupperna har inriktat sig på multinationella företag för att organisera de anställda och säkra deras rättigheter oavsett nationell praxis. UNI har också kunnat bygga vidare på erfarenheter som nationella fackföreningar gjort genom att avsätta resurser för ett aktivt organiserings- och rekryteringsprogram där kollektivförhandlingar redan existerar. UNIs arbete har fokuserat på att förbättra terrängen för att organisera genom globala ramavtal med multinationella företag för att minska rädslan på arbetsplatsen, och komplettera villiga medlemsförbunds kapacitet och resurser. UNIs mål är att se till att enskilda organiseringskampanjer inom multinationella företag inom UNIs sektorer fungerar som en katalysator för andra organiseringsinitiativ inom sektorn eller av ett visst förbund. När det gäller länder med hög kollektivavtalstäckning, har UNI fokuserat på att dela bästa praxis bland medlemsförbunden för att förbättra rekrytering och se till att rekrytering och organisering prioriteras. I framtiden ska UNIs organiseringsarbete även fortsättningsvis vara en viktig del av den övergripande kampanjen för att vända trenden med medlemstapp. UNI har bevisat att man kan tillhandahålla värdefulla resurser och kapacitet för kampanjer, att globala ramavtal bidrar till att minska rädslan på arbetsplatsen och öppnar för organiseringsmöjligheter. Våra medlemsförbund är ivriga att bygga makt inom globala företag, visa solidaritet med varandra, utbyta erfarenheter och sprida bästa praxis. Vid sidan om detta viktiga arbete måste vi också höja fackföreningarnas kapacitet att särskilt möta yngre arbetstagares behov så att facket kan organisera och mobilisera den nya generationen. 11

14 Resolution 1 Genombrottsstrategin är alltjämt högaktuell och kommer fortfarande att stå i centrum av UNI Global Unions arbete under perioden Vi måste fortsätta på denna väg och se till att det blir en fortlöpande process. Vi måste även förbättra vår förmåga att teckna nya avtal och förstärka och göra existerande globala ramavtal mer effektiva verktyg för facklig organisering. Vi måste både fördjupa och utöka samarbetet med medlemsförbunden för att bli bättre på att organisera arbetstagarna över hela världen. 12

15 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS Alla ska inkluderas i arbetet att säkra facklig medlemstillväxt UNIs aktionsplan för GENOMBROTT UNIs 4:e världskongress som sammanträdde 7 till 10 december 2014 i Kapstaden, Sydafrika, lovar att vidta följande åtgärder inom den kommande kongressperioden för att möta utmaningen att säkra medlemstillväxt: Organisera inom globala företag 1. För att bygga facklig styrka i företag som är verksamma inom UNIs sektorer, kommer UNI tillsammans med medlemsförbunden fortsätta underteckna starka och effektiva globala ramavtal för att underlätta organisering. Ansträngningarna kommer att inriktas på att säkra organiseringsrätt genom att eliminera rädslan på arbetsplatserna, stödja organiseringsprocessen genom facklig tillgång till arbetsplatserna och andra medel, och att kollektivavtalen respekteras. UNI kommer endast att teckna avtal som tillämpas genom medling eller skiljedom, och om det inte är fallet, förbättra befintliga avtal eller säga upp avtal om det krävs och är möjligt. 2. För att utveckla fackets styrka inom globala företag och bana väg för tecknande av globala ramavtal kommer UNIs sektorer att utveckla och stödja starka fackliga allianser inom olika företag. Syftet med fackliga allianser är att dela organiserings- och förhandlingsstrategier och stödja organiseringskampanjer inom ett företag och leda arbetet för att få till stånd ett globalt ramavtal om det inte redan existerar. Fackföreningarna inom ett företag, i synnerhet i företagets hemland, fackligt valda arbetstagarrepresentanter på företagsnivå, regionala företagsråd och fackliga allianser kommer att spela en avgörande roll inom dessa allianser. Det kommer att garantera medlemsförbundens effektiva deltagande och engagemang i processen att förhandla, tillämpa och vidare utveckla globala ramavtal. Det är medlemsförbunden som processägare som kan ansvara för att globala ramavtal verkligen kommer att göra skillnad för arbetstagarna runt om i världen. 3. Arbetet att säkra globala ramavtal ska i första hand ske genom dialog med företaget. I vissa fall krävs djupgående forskning och att man använder sig av påtryckningar från olika håll. UNI kommer att utveckla den tekniska kapacitet som krävs för att ta utmaningen genom att anta en plan för att etablera långsiktiga relationer med socialt ansvariga investerare för att stötta deras aktiva engagemang i arbetet att garantera att fler företag respekterar arbetstagarnas rättigheter, bland annat rätten att organisera och förhandla kollektivt. 4. UNI kommer att avsätta tillräckliga resurser för att våra kampanjer för globala ramavtal ska vara framgångsrika. Vid behov kommer resurser från UNI SCORE och organiseringsfonden att användas för att stötta detta arbete inom sektorerna. 5. Globala ramavtal måste förstärkas och aktivt tillämpas i alla länder där företagen bedriver verksamheter. UNIs organiseringsresurser kommer att prioriteras för detta ändamål. UNI kommer vidare att utforska möjligheter för ILO att spela en genomföranderoll. 13

16 Resolution 1 Företagens ansvarsskyldighet 6. UNI kommer att fortsätta spela en aktiv roll som global röst för företagens ansvarsskyldighet. Vi kommer att fortsätta spela en framträdande och ledande roll för att stärka och se till att tillgängliga globala verktyg används för att upprätthålla arbetstagarnas rätt att organisera sig och förhandla kollektivt. Förutom lagar och kollektivavtalsbestämmelser omfattar verktygen OECD:s riktlinjer för multinationella företag, ILO:s trepartsdeklaration om multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. UNI kommer att fortsätta stödja kampanjen för nationella handlingsplaner för att genomföra FN:s vägledande principer. UNIs övergripande mål är att uppnå effektiva och bindande normativa ramar för globala företag och deras leverantörskedjor. 7. Tillsammans med IFS stärker vi vårt arbete på G20, IMF, Världsbanken och i regionala ekonomiska organisationer för att säkerställa respekt för ILO:s grundläggande arbetsnormer, organiseringsrätt och rätten att förhandla samt även andra grundläggande internationella arbetsnormer eller sociala normer (i synnerhet övriga ILO-konventioner). 8. Bangladesh-avtalet om brand- och fabrikssäkerhet är ett bindande avtal som över 100 globala varumärken och återförsäljare har undertecknat. Detta historiska avtal är resultatet av hårt arbete av alla fackliga organisationer som undertecknat avtalet och alla frivilligorganisationer som bevittnat undertecknandet. Avtalet förvandlar den roll och det ansvar UNI har inom leverantörskedjan. UNI kommer att fortsätta spela en central roll i avtalets genomförande i syfte att vidga dess räckvidd och skapa en ny modell för en ansvarig leverantörskedja. Det krävs intensivt samarbete mellan de fackliga signatärerna och frivilligorganisationerna för att spela denna roll. 9. Andra evenemang, som fotbolls-vm och OS, är en möjlighet för UNI att hävda sitt inflytande och höja sin röst om globala företags ansvar ner i värdekedjan och leverantörskedjan. UNI kommer att fortsätta utnyttja dessa möjligheter för att hävda arbetstagarnas rättigheter inom UNIs sektorer och stötta eller leda kampanjer för att säkra att dessa evenemang äger rum i en rättvis miljö och att arbetstagarna behandlas rättvist. 10. UNI och regionerna kommer att etablera länkar med övriga frivilligorganisationer exempelvis genom sambandsråden för att få dem att inse vilken viktig roll fackföreningarna spelar för ekonomisk stabilitet, rättvisa och social rättvisa. Stöd för organiseringskampanjer och kapacitetsutveckling 11. UNI kommer att stödja utveckling av medlemsförbundens organiseringskapacitet inom våra sektorer för att fackliga organisationer ska vinna fackligt erkännande och kunna förhandla kollektivt. Stödet kommer att variera från organiseringsutbildning till aktivt stöd för planering och genomförande av kampanjer och resurser för organiserare. Globala företag kommer att prioriteras för denna form av stöd, men kampanjstöd ska även användas för bredare sektoriella mål. 12. För att maximera effekten av UNIs bidrag kommer vi att sikta in oss på att stödja kampanjer över en hel bransch eller sektor i specifika länder. UNI bör särskilt vara 14

17 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS beredd att ge strategiskt stöd när politiska eller juridiska förändringar inträffar som uppmuntrar eller aktiverar facklig tillväxt. 13. UNI förbinder sig att skapa en global pool av organiserare med kompetens och erfarenhet som kan bidra till kampanjer. För att göra detta, kommer UNI att be sina medlemsförbund att tillfälligt tilldela organiserare till kampanjer i andra länder för att dela med sig av kunskaper och utbilda flera organiserare. UNI kommer också att arbeta med IFS och globala fackföreningar för att samordna utbildningsmöjligheter för organiserare på lokal, regional och global nivå. 14. UNI kommer att främja medlemsförbundens möjligheter att utbyta organiserare och rekryteringserfarenheter för att utveckla och främja bästa praxis gällande organisering, rekrytering och fackligt omstruktureringsarbete genom nära samarbete med medlemsförbunden. Effektiv och systematisk rekrytering är särskilt viktigt för att skapa medlemstillväxt i länder där arbetstagarna redan omfattas av kollektivavtal. UNI kommer att utveckla material och annat utbyte mellan medlemsförbunden för att främja god praxis på detta område och kommer särskilt att fokusera på erfarenheter av medlemstillväxt kopplat till kollektivförhandlingar. 15. UNI kommer att granska exempel i vissa länder, i Europa och i Latinamerika där organisationsgraden och kollektivavtalstäckningen har ökat eller varit stabil i syfte att främja utbyte av bra praxis mellan medlemsförbunden. 16. UNI kommer särskilt att stötta kampanjer som omfattar kvinnor och unga arbetstagare som utgör en stor och växande del av anställda inom UNIs sektorer. UNI kommer att samarbeta med medlemsförbunden och utveckla organiseringskampanjer för att kontra den globala trenden mot flexibilisering av arbetsmarknaden och mer otrygga anställningar som oproportionerligt drabbar kvinnor och unga arbetstagare samt tillfälligt anställda, anställda på timkontrakt, arbetslösa och hindrar deras aktiva deltagande i facket. UNI kommer också att uppmuntra medlemsförbunden att tålmodigt och noggrant arbeta för att utveckla effektiv policy för rekrytering, utbildning och främjande av unga fackliga ombud. 17. UNI kommer att samarbeta med medlemsförbunden för att anpassa krav och strategier för att möta dessa arbetstagares behov, inklusive att utveckla specifika kommunikationsstrategier och praxis, samt verka för att på lagstiftningsväg eller genom kollektivavtal förbättra arbetsvillkoren och situationen för kvinnor, anställda i otrygga jobb och unga arbetstagare och i synnerhet ändra på vissa ungas negativa inställning till facket. 18. Chefer & specialister kommer också att vara en viktig målgrupp för UNIs kampanjer eftersom den kategorin växer och att många inte ser sig själva som fackliga medlemmar eller fackligt aktiva. En dynamisk, inkluderande struktur med samma inriktning 19. Alla delar av UNIs struktur, på global nivå, i regionerna, sektorerna och de branschöverskridande grupperna kommer att arbeta efter samma linje för att uppfylla 15

18 Resolution 1 dessa mål. Varje sektors strategiska plan kommer att innehålla direkt stöd och resurser för kampanjer för att organisera anställda i globala företag. 20. Möten och konferenser kommer att vara aktionsinriktade och alla möten kommer att diskutera medlemstillväxt i globala företag. Fallstudier om framgångar kommer att belysas och innovativa kampanjer kan delas mellan medlemsförbunden. Syftet är att lära av varandra och stödja varandras arbete. 21. UNI kommer att uppmuntra medlemsförbunden och deras ledare att samordna arbetet inom globala företag genom globala allianser med genuin politisk vilja att uppnå praktisk implementering och konkret engagemang. 22. UNI kommer att fortsätta utveckla sin kommunikationskapacitet. Genom effektivare kommunikationer kommer UNI att bli synligare i sociala medier och pressen. Detta omfattar även att arbeta med medlemsförbunden för att kontra svartmålningskampanjen mot facket och fackets roll genom att driva informationskampanjer mot klichéer och på nytt bekräfta behovet av fackföreningar inte bara till gagn för arbetstagarna och samhället utan även för en sund ekonomi och bra kvalitet på service och varor. 23. Varje region, sektor och de branschöverskridande grupperna kommer att anta en strategisk plan med fokus på facklig tillväxt. Dessa planer kommer att diskuteras och utvecklas på alla nivåer i organisationen och kommer att återspegla viktiga prioriteringar för det kommande året med en plan och resurser för att nå uppsatta mål. Vid sidan om denna process ska samråd äga rum med relevanta UNI-förbund när prioriteter och mål fastställs. 24. UNI kommer att fortsätta bygga ut avdelningen för strategiska kampanjer, organisering, forskning och utbildning (SCORE) som en resurs för att stödja kampanjer inom alla sektorer och regioner och för att leda UNIs arbete för större organiseringskapacitet. 25. Medlemsförbunden kommer att uppmanas att ge fortsatta bidrag till organiseringsfonden och UNI kommer att omfördela bidrag från SSO till organiseringssatsningar. 26. UNI kommer att samarbeta med CGU, IFS och TUAC där det är möjligt för att uppnå synergieffekter och dela resurser för att stödja organiserings- och kampanjarbetet. Förstärka kollektivförhandlingar 27. Kollektivförhandlingar utgör det viktigaste instrumentet för fackligt inflytande i samhället. Det är kollektivavtalen som ger fackföreningar legitimitet och arbetstagarnas stöd. Den nuvarande politiken med social dumpning och den interna devalveringen inom medlemsstaterna genom nedmontering och begränsningar av kollektivförhandlingsutrymmet utgör ett allvarligt hot mot fackföreningarna med konkurrenskraft som förevändning. Modellen är ohållbar av makroekonomiska skäl eftersom den i sig omöjliggör exportökningar i alla länder. UNI motsätter sig denna politik som går ut på att sänka lönerna och kommer att uppmuntra sina medlemsförbund att stärka samordningen av nationella löneförhandlingar. 16

19 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS Resolution nr. 2 Kämpa för fair play och bra arbetsvillkor i alla sportevenemang och andra internationella evenemang 1. Under förberedelserna för VM i fotboll år 2022 har det uppdagats att Qatars glittrande värld byggs av män och kvinnor som tvingas arbeta och leva under omänskliga förhållanden. Byggnadsindustrin i Qatar anställer främst migranter särskilt från Nepal och Indien. Arbetsförhållandena för denna arbetskraft är skandalösa. Enligt rapporter från byggarbetsplatserna arbetar migranterna ofta under förhållanden som liknar tvångsarbete. På grund av de förskräckliga förhållandena förekommer det många dödsfall på byggena. IFS uppskattar det totala antalet dödsfall bland arbetarna inför världscupen till Dessa skandalösa förhållanden är inte ett unikt problem under detta specifika evenemang i Qatar, utan typiska för många andra sportsliga evenemang runtom i världen, som Olympiska spelen och Fotbolls-VM. Alltför ofta följs tilldelningen av större sportsliga evenemang av klagomål om grundläggande rättigheter, fackliga rättigheter och arbetsvillkor. 3. Kongressen beslutar att UNI skall: motsätta sig sportsliga evenemang i länder som inte kan garantera anständiga arbetsnormer inklusive Fotbolls-VM i Qatar år 2022; utnyttja Fotbolls-VM år 2022 och andra sportsliga evenemang i allmänhet, och det intresse och den fackliga publicitet de för med sig, för att peka på de skandalösa villkoren i samband med dessa evenemang; belysa frågan om grundläggande rättigheter, arbetsvillkor och diskriminering i värdländerna; genomdriva kontroller med avseende på arbetsförhållanden och diskriminering i värdländer där detta kan utgöra problem, och verka för anständiga arbetsförhållanden, anti-diskrimineringslagar och en praxis utan diskriminering i dessa länder; sätta press på institutioner och organisationer som ansvarar för större sportsliga evenemang (som Olympiska kommittén, FIFA, m.fl.) och deras sponsorskap för att de skall bekräfta att respekt för grundläggande medborgerliga rättigheter, liksom anständiga arbetsrättsliga förhållanden i lag och praxis, är villkor för att enskilda länder skall tilldelas evenemang; bilda en strategisk allians med globala fackliga federationer och icke-statliga organisationer som deltar i Play Fair- kampanjen för att effektivt bekämpa dessa skandalösa förhållanden; 17

20 Resolution 3 uppmuntra alla UNIs sektorer att aktivt engagera sig i kampanjer för arbetstagarnas rättigheter när sportevenemang arrangeras. 18

21 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS Resolution nr. 3 UNI Global Unions medlemsavgift UNIs 4:e världskongress som sammanträdde 7-10 december 2014 i Kapstaden i Sydafrika beslutade: a) att medlemsavgiften per medlem och år ska höjas till 2.20 CHF från och med ; 2.25 CHF från och med ; 2.30 CHF från och med och 2.35 CHF från och med b) att rekommendera att medlemsförbunden betalar bidrag på 0.25 CHF per medlem och år till UNIs organiseringsfond. c) att medlemsförbunden ska erhålla UNIs årliga finansiella rapporter och budgetar. Inledning UNI Global Unions strategiska genombrottsstrategi Breaking Through som antogs av kongressombuden i världskongressen i Nagasaki 2010, har helt förändrat UNIs sätt att arbeta. Det har lett till många viktiga genombrott och betydande framsteg i arbetet med att nå våra strategiska mål med avseende på globala företag, organisering och kapacitetsutveckling. Vi har gjort framsteg på alla fronter trots att facket ställts inför tuffa utmaningar i ett antifackligt klimat. Vi är fullt medvetna om att villkoren försämras i många länder med åtstramningar i Europa och antifacklig fanatism allt ifrån USA till Sydkorea och att vi arbetar i stark motvind. Olika kriser ekonomiska, finansiella, sociala och sysselsättningsmässiga präglar arbetsmarknaden och skapar otrygghet och resulterar i försök att urholka uppnådda rättigheter som tidigare generationer kämpat sig till. Vi är involverade i strider överallt och hela tiden. Men inom UNI Global Union kan vi hålla våra huvuden högt. Vi strävar efter att vinna, oavsett det politiska och ekonomiska klimatet. Avtalet om brand- och fabrikssäkerhet inom textilindustrin i Bangladesh visar hur vi kämpat och vunnit. Närmare 150 varumärken har hittills undertecknat avtalet. Det ger oss nya ansvarsuppgifter och kräver utökade personalresurser för att se till att avtalet efterlevs. Genom att arbeta efter samma linje har alla UNIs sektorer, de regionala organisationerna och de branschöverskridande grupperna etablerat mål med stark fokus på att organisera. Resurser från UNIs organiseringsfond används för att hjälpa medlemsförbunden att organisera i globala företag och stödja deras organiseringssatsningar. Arbetet har skördat konkreta resultat och genombrottsandan har pumpat in ny energi i medlemsförbunden. UNI har tecknat 50 globala ramavtal med multinationella företag och bildat globala fackliga allianser som tjänar som plattform för samarbete mellan medlemsförbunden på organiseringsfronten för att säkra kollektivförhandlingsrätt för de anställda i berörda företag. Bildandet av företagsspecifika fackliga allianser kräver självfallet mer arbete och service med sekretariat men har blåst nytt liv i fackligt samarbete. 19

22 Resolution 3 Organiseringsforum äger rum i alla regioner och har visat att det krävs mera satsningar för att utveckla global och regional organiseringskapacitet. Genom att vinna gehör i multinationella företag och få en plats vid bordet i G20, FSB och andra globala institutioner, ser vi till att vår röst hörsammas i den vilda globala ekonomin. Förutom UNIs målinriktade arbete inom sektorerna har vi inlett arbete på nya områden vilket krävt utökade resurser: Vi har blivit mer synliga i medierna än någonsin genom att jobba med mediaproffs. En ny webbsajt lanserades i oktober Vi har börjat arbeta med kapitalstrategier med fokus på socialt ansvarsfulla investeringar (SRI). Våra råd och åsikter hörsammas och vi kan påverka aktieägarnas åsikter. Vi måste höja vår kapacitet på det området. UNI är aktiv inom CSR-området och pressar för att CRS-verktyg som bland annat OECD:s riktlinjer används av multinationella företag. Viktiga procedurella genombrott har gjorts på detta område. Vi har skapat nya möjligheter att tillhandahålla organiseringskapacitet genom att anlita fackliga rekryterare med utbildningserfarenhet. Vi har anpassat våra sektorer efter nya sysselsättningstrender. UNI ICTS har bildats genom en sammanslagning av telekom och IT och UNI Post har döpts om till Post & Logistik. UNI Grafiska spelar en allt mer ledande roll inom förpackningsbranschen och det speglas i sektorns namn. Vi har omstrukturerat UNI Socialförsäkringar som nu heter UNICARE och UNI Sport PRO som tidigare sorterade under UNI MEI är en egen sportsektor som företräder professionella idrottare. UNI Fastighetsunderhåll & Bevakningstjänster har intensifierat sin närvaro inom städ- och säkerhetsbranschen. UNI Finans har infört många innovationer för att bli mer representativ i USA och Japan. UNI Handel har globaliserat sina verksamheter i stora globala affärskedjor och deras leverantörskedjor. Vårt arbete med bemanningsföretag och spelföretag har utvecklas. Vi har etablerat ny infrastruktur inom MENA-regionen. Vi har köpt kontorslokaler i Bryssel; öppnat kontor i Johannesburg, omstrukturerat våra verksamheter inom Americas och flyttat till Montevideo och arbetat för att upprätthålla täta kontakter med medlemsförbunden inom UNI Apro genom att öppna kontor i Indien, Korea, Malaysia, Nepal, Singapore och Tokyo. Vi har startat nya initiativ med genombrottsstrategin i flera länder som, Indien, Indonesien, Vietnam, Kambodja, Mellanöstern, Zimbabwe, Mexiko, Colombia, det karibiska området och Central- och Östeuropa. Vi har gjort en nylansering av verksamheterna för gruppen chefer & specialister. Vi har tagit jättekliv mot 40-procentsmålet för könsbalans på alla våra beslutsfattande instanser. Den globala ekonomin kräver globala fackliga initiativ och vår ambition är att vara relevant på första fronten för att ta utmaningarna med multinationella företag och demonstrera vår trovärdighet och visa medlemmarna att vi ger mervärde för pengarna. Vid sidan om alla dessa nya arbetsområden har UNIs sektorer upprätthållit det reguljära mötes- och verksamhetsprogrammet. Våra regioner har också gjort viktiga genombrott som bland annat: UNI Americas har ett nytt hem i Montevideo och har säkrat viktiga framgångar på alla fronter, särskilt i Colombia. Det stora deltagarantalet på den 3:e regionkonferensen i 20

23 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS december 2012 är ett bevis på att medlemsförbunden fäster stor vikt vid fortsatt framgångsrikt arbete med att genomföra den strategiska genombrottsplanen. UNI APRO driver organiseringskampanjer inom alla sektorer och är fast besluten att införa en social dimension inom det regionala frihandelsområdet ASEAN. 6 regionala sektorkonferenser hölls i augusti 2013 i Bangkok också med rekordhögt deltagande där man framgångsrikt utarbetade strategiska genombrottsplaner för perioden UNI Europa har höjt sin profil och representativitet för anställda inom EU:s tjänstesektor. Vi har en ny genombrottsstrategi och en plan för att utöva större inflytande över EU:s institutioner och ta utmaningarna med åtstramningspolitik och intensifiera våra organiseringssatsningar fram till nästa europakonferens i Rom UNI Africa är det största globala facket i Afrika. Vi har en aktiv närvaro över hela kontinenten och ett nytt kontor i Johannesburg och i Tunis. UNI Africas 3:e regionkonferens i september välkomnade det framgångsrika arbetet med att genomföra regionens strategiska plan. Allt detta har uppnåtts trots att UNIs inkomster har minskat och utan personalökningar under den senaste fyraårsperioden, lägre budget för alla sektorerna och inga ökningar för regionala utgifter sedan Vi arbetar mot svåra odds för att bibehålla verksamhetsnivån och ständigt effektivisera vårt arbete och förbättra UNIs förmåga att leverera service åt medlemsförbunden. Vi strävar efter att vidareutveckla våra kapitalstrategier och vår forskningskapacitet. Vi strävar efter att utvidga vår utbildningskapacitet via SCORE, särskilt i regionerna. Vi strävar efter att driva större och djärvare organiseringskampanjer. Tack vare resurser som finns tillgängliga i organiseringsfonden kan vi leva upp till den ambitionen. Men det är helt enkelt omöjligt att uppfylla större förväntningar som ställs på UNI eller att tro att UNI ska kunna utnyttja sin fulla potential på den globala scenen utan extra inkomster och personalresurser i budgeten för vår kärnverksamhet. Sedan 2010 har UNIs medlemsavgift ökat med 0,05 CHF per år. Den nuvarande avgiften är 2,15 CHF per medlem och år. Rekommendationen är att fortsätta med en ökning på 0,05 CHF per år. Detta kommer att leda till en höjning på 2,3 % under 2015 och en mindre procentuell höjning under varje efterföljande år. Denna blygsamma höjning gör att UNI kan uppfylla sina ambitioner och sitt ansvar som arbetsgivare. Detta tillvägagångssätt i tre steg kommer att möjliggöra för UNI Global Union att fortsätta sitt verksamhetsprogram på samma höga nivå under perioden i sektorerna, regionerna och de branschöverskridande grupperna. En gradvis, låg procentuell avgiftshöjning kommer att ge oss den kontinuitet som krävs. Inkomstprognos för UNI Som förutspått förlorade UNI inkomster från medlemsavgifter till följd av avgiftsharmoniseringen som klubbades igenom av kongressen 2010, och på grund av sjunkande medlemsantal. Det är värt att nämna att vi i Nagasaki även införde en enhetlig sats för vår medlemsavgift. För många medlemsförbund innebar detta en lägre avgift. Inkomsterna i form av medlemsavgift 2013 uppgick till samma nivå som

24 Resolution 3 Det är omöjligt att projicera UNIs framtida inkomster utan att ta hänsyn till trender i medlemsutvecklingen bland UNIs medlemsförbund. Medlemsantalet hos UNIs medlemsförbund sjönk från i genomsnitt 9.1 miljoner medlemmar under perioden till 8,5 miljoner 2011 och UNIs medlemskap 2013 förblev tämligen stabilt efter en ganska stadig nedgång sedan 2007, vilket är en positiv utveckling. Medlemsantalet fortsätter dock att sjunka inom UNI Europa och vissa UNIs sektorer har drabbats hårt av liberalisering och/eller omstrukturering. Den tendensen förväntas fortsätta så UNI måste vara beredd på att kompensera för dessa förluster genom att ansluta nya medlemsförbund inom växande sektorer, och bli bättre på att attrahera nya medlemsförbund i tillväxtekonomier. Om medlemskapsutvecklingen inte förblir stabil, kommer en avgiftshöjning endast att parera en nedgång i medlemskap, inte alstra nya intäkter. Projicerad kostnadsutveckling För att bevara nuvarande bemannings- och verksamhetsnivå i Nyon uppskattas att vi kommer att behöva 1 % extra inkomster per år för att täcka löneökningar, sociala kostnader och andra grundläggande behov i Nyon. Denna prognos grundas på erfarenheterna från de senaste 4 åren, under vilken period vi sett en ökning av de sociala kostnaderna på i genomsnitt 2 % per år och de totala lönekostnaderna har ökat med ca 1 % per år (baserat på samma personalnivå som 2010). Medan UNI har varit sparsam med löneökningar ligger den genomsnittliga schweiziska löneökningen vanligen på mellan 1-1,5 % per år och UNI har följt den trenden. Vi måste vara konkurrenskraftiga för att attrahera kompetent personal, särskilt till sektoriella positioner, eftersom kandidater oftast lämnar ett bra och välbetalt jobb. Resursbegränsningar kräver också att UNI kontinuerligt granskar sin verksamhet för att se till att resurserna används på optimalt sätt för att nå uppsatta mål. Den föreslagna avgiftshöjningen är tillräcklig för att UNI ska kunna ta sitt ansvar som arbetsgivare. Det kommer också att möjliggöra en liten ökning av anslagen till regionerna och sektorerna för att bibehålla eller om nödvändigt utöka verksamheterna. (Det är viktigt att notera att budgetarna för nästan alla sektorer har minskat sedan Anslagen till regionerna har ökat men endast tack vare ändringar av valutakursen). I kombination med omfördelning av resurser och ökat medlemsantal, skulle en höjning av medlemsavgiften slutligen ge UNI möjlighet att förbättra sin nuvarande kapacitet. Sammanfattning En blygsam avgiftshöjning skulle ge högre inkomster och möjliggöra att UNI kan bevara sina verksamheter på nuvarande nivå och avsätta något högre budgetanslag för regionerna och sektorerna och en mindre summa för programförbättringar. Med höjd medlemsavgift och resursomfördelningar kommer vi att kunna utöka kapaciteten i viktiga avseenden och möta utmaningarna i dagens globala ekonomi. 22

25 RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV UNI GLOBAL UNIONS 4:E VÄRLDSKONGRESS Resolution nr. 4 Utredning av den framtida avgiftsfinansieringen 1. För att kunna utarbeta lämpliga och tidsenliga regler för att fastställa den framtida medlemsavgiften skall det nuvarande systemet utvärderas. 2. Med hänsyn till medlemskapsutvecklingen, olika former av medlemskap (heltid/deltid/arbetslösa), medlemsförbundens ekonomiska möjligheter (på global nivå), växelkurssystem och UNIs arbete och utgiftsprioriteringar ska UNIs världsstyrelse tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att under de kommande två åren utveckla en lämplig modell för att fastställa medlemsavgiften som ska godkännas av världsstyrelsen. 23

26 Resolution 5 Resolution nr. 5 Alla ska inkluderas i arbetet att ta tillbaka makten över våra ekonomier Inledning Vi lever i en ojämlik och uteslutande värld, och det blir bara värre hade toppskiktet på 0,5 % av världsbefolkningen en andel på 36 procent av världens rikedomar, medan bottenskiktet på 70 % av världsbefolkning endast hade 4,2 procent av världens rikedomar. Arbetstagare över hela världen pressas hårt att gå med på sämre villkor av arbetsgivarna, regeringarna och av det globala ekonomiska vinstbaserade systemet som privilegierar några få. Vi lever i en överbeväpnad värld som härjas av krig och konflikter. Närmare 1.7 miljarder dollar per år spenderas på militära utgifter. Tillväxt som gör att alla inkluderas, även du Hur skulle en global ekonomi som inkluderar alla se ut? Ett ekonomiskt system inriktat på välstånd för så många som möjligt, inte bara för ett fåtal, där syftet inte längre är vinst för toppskiktet på en procent, men istället trygghet, värdighet, rättvisa, jämställdhet, social sammanhållning och jämlikhet för en majoritet av människorna. Det är en ekonomi som erkänner kvinnors och mäns rätt till fasta och trygga heltidsjobb, med anständiga och säkra arbetsförhållanden och garanterar en lön som det går att leva på. Alltför många människor i världen arbetar för att överleva. Miljontals medlemmar i UNI Global Unions medlemsförbund kämpar för att få det att gå ihop. En giftig cocktail med en spiral av kostnadsökningar för nödvändiga varor och tjänster, sjunkande köpkraft och urholkade kollektivavtal drabbar arbetstagarna hårt, särskilt inom tjänstesektorn. Vi måste kämpa för en lön som det går att leva på för alla arbetstagare över hela världen och garantera dem värdighet och den rättvisa de förtjänar. Dynamiken i världsekonomin är beroende av en politik som främjar den inhemska efterfrågan: detta betyder en mera rättvis inkomstfördelning, en rättvis skattepolitik som gynnar tillväxt och offentliga investeringar. Löneökningar i linje med produktiviteten och inflationen skapar stimulans för en hållbar ekonomisk tillväxt genom att hushållens köpkraft ökar. I över ett decennium före krisen försatte lönesänkningar de flesta länderna i negativ inhemsk efterfrågan i en tid av växande ojämlik välståndsskapande vilket resulterade i en skuldbaserad konsumtion, som i sin tur ledde till en konsekvent nedgång i den globala ekonomin tillsammans med en spekulativ bubbla på finansmarknaderna på grund av kapitalets vinstjakt. En världsomspännande kapplöpning mot botten av löneandelen leder till en nedgång i den globala BNP. Åtstramning och återhållsam löneutveckling i många länder, särskilt i Europa, bidrar inte till tillväxt och kommer endast att medföra ytterligare stagnation. Det är bara genom att bygga en hållbar global ekonomi, baserat på stigande löner, jämlikhet och social integrering som man kan få igång världsekonomin. 24