Mäns våld mot kvinnor i nära relation

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mäns våld mot kvinnor i nära relation"

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Mäns våld mot kvinnor i nära relation En kvantitativ analys av upprepade polisanmälningar om misshandel i Västmanland Examensarbete 1 15 hp Kriminologi Examensarbete 1, Avancerad nivå (15 hp) Vårterminen 2012 Andreas Färdigh

2 1

3 SAMMANFATTNING Mäsn våld mot kvinnor har under de senaste decennierna övergått från att vara en privat angelägenhet till att anses som ett allvarligt hon mot grundläggande mänsliga rättigheter (Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 182; Caento et al., 2008 s. 507). Syftet med föreliggande studie är att undersöka omfattningen av upprepad anmäld utsatthet i Västmanland. Studien syftar även till att försöka identifiera enskilda faktorer som påverkar kvinnornas benägenhet att anmäla utsatthet vid upprepade tillfällen. De explicita frågeställningar som undersökningen syftar till att besvara är: Hur många och hur stor andel av kvinnorna i undersökningen har anmält upprepad utsatthet? Hur lång tid löper mellan den initiala och den upprepade polisanmälningen? Finns det någon statistiskt signifikant skillnad i upprepad anmäld utsatthet mellan de fall där målsägenden är anmälare och de fall där annan person är den som gör anmälan? Finns det någon statistiskt signifikant skillnad i upprepad anmäld utsatthet mellan grupperna av kvinnor med positiv respektive negativ inställning till stöd? Våld i nära relation definieras här som misshandel misshandel (inklusive grov) mot kvinnor över 18 år, där gärningsmannen har en nära relation till offret och under förutsättning att brottet skett inomhus. Materialet härstammar från en logg där anställda vid familjevåldsenheten i Västmanland sammanställt samtliga anmälda fall av brott i nära relation under åren 2009 och Anmälningarna om missahandel från 2009 har sedan kontrollerats ett år framåt i polisens anmälningssystem (RAR) i syfte att undersöka upprepade anmälningar. Uppgifter om eventuella upprepade anmälningar, anmälningsdatum, kvinnornas inställning till stöd och vem som gjort anmälan kodades sedan i SPSS och analyserades med beskrivande statistik och Pearson s chi-två. Resultatet visar att den upprepade anmälda utsattheten uppgår till drygt en fjärdedel (25.5 %), vilket stämmer relativt väl överens med befintlig svensk forskning på området (se t.ex. Brå, 2002 s. 7; Brå, 2008a s. 6). Ingen signifikant skillnad påträffades i upprepad anmäld utsatthet mellan grupperna inställning till stöd (positiv vs. negativ) och grupperna anmälare (målsägande vs. annan). 2

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 INTRODUKTION 4 Syfte och frågeställningar 5 Begreppsdefinitioner 6 BAKGRUND 7 Polisens roll vid mäns våld mot kvinnor 7 Våldets omfattning 8 Det dolda våldet 9 FÖRKLARINGSMODELLER 10 Det strukturella könsmaktsperspektivet 10 Livsstilsperspektivet 11 Behovet av kombinerade perspektiv 12 TIDIGARE FORSKNING 13 Upprepad utsatthet 13 Faktorer som påverkar benägenheten att anmäla igen 15 METOD 16 Datamaterial och urval 16 Procedur 17 Statistiskt tillvägagångssätt 18 Möjliga felkällor 18 Etiska förhållningssätt 20 RESULTAT 21 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 23 Upprepat utsatta kvinnor är en viktig målgrupp 25 Framtida forskning 26 REFERENSER 28 BILAGOR 33 Bilaga

6

7 INTRODUKTION Mäns våld mot kvinnor i nära relationer har en lång historisk tradition och förekommer inom alla grupper, religioner och samhällsklasser världen över. Det är dock först under de senaste decennierna som det könsrelaterade våldet har kommit att uppmärksammas som ett allvarligt samhällsproblem (Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 182; Caento et al., 2008 s. 507; Brå, 2009 s. 6; Kane, 1999 s. 66). Redan i slutet av 1970-talet etablerades våld mot kvinnor som en politiskt angelägen fråga i Sverige, i betydelsen att den regelbundet diskuterades i offentliga dokument. Det var inte längre, som var fallet en bit in på 1960-talet, fritt fram att i politiska sammanhang hävda att mäns våld mot kvinnor (så länge det inte var alltför grovt) var ett naturligt inslag i äktenskapet och en privat angelägenhet (SOU, 2004:121 s. 48). Istället betraktas det nu som ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna och ses ytterst som ett hot mot demokratin (SOU, 2004:121 s. 12). I enlighet med samhällets förändrade syn har regeringen beslutat om en rad olika insatser för att stävja våldet, bl.a. en större kvinnofridsreform på 1990-talet (SOU, 1995:60 s. 60), ett beslut om gemensamma och myndighetsspecifika insatser för att bekämpa våld mot kvinnor (Prop.1997/98:55) och en skrivelse som bl.a. innefattade en handlingsplan för bekämpandet av mäns våld mot kvinnor (Skr. 2007/08:39). Flertalet av åtgärderna i handlingsplanerna riktar sig till polisens arbete, och i linje med regeringens satsning har arbetet mot denna typ av brottslighet blivit alltmer prioriterat även från Rikspolisstyrelsen (RPS, 2010 s. 7). Som ett resultat av detta har enhetliga nationella riktlinjer implementerats och olika utbildningsinsatser har ökat kompetensen hos poliser i yttre tjänst. Det finns dock inga vedertagna utfallsmått som kan användas för att kvalitetssäkra polisens arbete eller indikera om de ekonomiska resurser som tilldelats från regeringen gett goda resultat (se t.ex. Brå, 2010a s. 11; RPS, 2010 s. 7). I en undersökning av Brottsförebyggande rådet, som syftade till att ta fram sådana mått, ansågs måttet på upprepad anmäld utsatthet inte vara ett optimalt mått för uppföljning av denna typ av brottslighet generellt (Brå, 2010a s. 48). Trots detta konstaterades att polismyndigheter med en hög upprepad anmäld utsatthet i högre utsträckning än andra polismyndigheter uppfyllde Brottsförebyggande rådets fem kvalitetskriterier för effektivt arbete mot sådan brottslighet (kvalificerad verksamhet, 4

8 kunskapsutveckling, strukturerad samverkan, information och riskanalys). Tendensen var densamma för Socialtjänstens arbete. Ett mått på upprepad anmäld utsatthet kan ge indikationer på polisens möjlighet att förbättra situationen för de kvinnor som uppmärksammat myndigheten på sina problem (Brå, 2010a s. 11).. Det är därför av intrsse att identifiera eventuella faktorer som påverkar kvinnors benägenhet att anmäla upprepad utsatthet, då en sådan kunskap ger förutsättningar för att sätta in åtgärder för att öka anmälningsbenägenehten. Kunskap om olika faktorer som påverkar kvinnors benägenhet att anmäla upprepad utsatthet kan även användas av polisen i den brottsförebyggande och brottsutredande verksamheten. Måttet på upprepad utsatthet kan även användas som ett mått på hur bra polisen lyckas att förbättra situationen för de kvinnor som uppmärksammat myndigheten på sina problem (Brå, 2010a s. 11). Syfte och frågeställningar Vid olika utvärderingar av polisens arbete mot mäns våld mot kvinnor, inom ramen för regeringens olika handlingsplaner, är mått på upprepade anmälningar centralt (Brå, 2010a s. 11). Att fokus läggs på den upprepade utsattheten anses av Brottsförebyggande rådet vara motiverat med att handlingsplanen till stor del inriktar sig på att förbättra situationen för de kvinnor som uppmärksammar myndigheter på sina problem, t.ex. genom att anmäla till polisen. Syftet med föreliggande undersökning är således att undersöka omfattningen av upprepad anmäld utsatthet i Västmanland. Studien syftar även till att försöka identifiera enskilda faktorer som påverkar kvinnornas benägenhet att anmäla utsatthet vid upprepade tillfällen. Information om detta kan förhoppningsvis vara myndigheten till gagn, t.ex. vid framtagandet av nya direktiv, riktlinjer och arbetsmetoder. De explicita frågeställningar som undersökningen syftar till att besvara är: Hur många och hur stor andel av kvinnorna i undersökningen har anmält upprepad utsatthet? Hur lång tid löper mellan den initiala och den upprepade polisanmälningen? Finns det någon statistiskt signifikant skillnad i upprepad anmäld utsatthet mellan de fall där målsägenden är anmälare och de fall där annan person är den som gör anmälan? 5

9 Finns det någon statistiskt signifikant skillnad i upprepad anmäld utsatthet mellan grupperna av kvinnor med positiv respektive negativ inställning till stöd? Begreppsdefinitioner Definitionen av mäns våld mot kvinnor i nära relationer innefattar ofta en rad olika brottskategorier som syftar till att vålla offret skada, t.ex. fysisk misshandel, psykisk misshandel, sexuellt våld och ekonomiskt utnyttjande (t.ex. Brå, 2002 s. 9; Helweg-Larsen & Kruse, 2003 s. 51). Inom ramen för denna undersökning definieras dock begreppet som fysisk misshandel (inklusive grov) mot kvinnor över 18 år, där gärningsmannen har en nära relation till offret och under förutsättning att brottet skett inomhus. Begreppet nära relation avser kvinnans nuvarande eller före detta make, sambo, särbo eller pojkvän. Begreppsdefinitionen är anpassad efter kodningen i polisens, alltså de brott som från och med 2009 brottskodas 9349 och 9353 i polisens anmälningssystem (RAR) (RPS, 2010 s. 8; Brå, 2011 s. 12). Begreppet upprepad anmäld utsatthet avser i denna undersökning polisanmälningar om fysisk misshandel (inklusive grov) mot kvinnor över 18 år, där gärningsman och offer har en nära relation och under förutsättning att brottet sker inomhus. Även här avser begreppet nära relation kvinnans nuvarande eller före detta make, sambo, särbo eller pojkvän. För att en anmälan skall anses som upprepad krävs att kvinnan anmält samma gärningsman för samma typ av brott vid minst ett ytterligare tillfälle under de närmaste tolv månaderna från anmälningsdatumet (Brå, 2001b s. 21; Brå, 2010 s. 14). Med denna definition vet man med säkerhet att brotten skett inom en avgränsad tid, vilket gör det rimligt att betrakta dem som just upprepade (Brå 2001a s. 21). Att studien är avgränsad till att endast undersöka misshandel innebär att grov kvinnofridskränkning, en brottskategori som per definition är upprepad och begås i nära relation, utelämnas (SOU, 2011:85, s. 29). Grov kvinnofridskränkning behöver dock inte föregås av upprepade anmälningar om utsatthet, utan en sammanslagning av en rad olika brott kan anmälas vid ett enskilt tillfälle. Då syftet med studien är att undersöka den upprepade anmälda utsattheten behöver därför inte bortvalet av grov kvinnofridskränkning ha avgörande betydelse för utfallet. Grov kvinnofridskränkning hade visserligen kunnat inkluderats, men de låga antalen anmälda fall per år hade förmodligen inte påverkat resultatet. Precis som för 6

10 övriga brottskategorier som kan begås i nära relation, t.ex. hot, trakasserier och sexualbrott, har grov kvinnofridskränkning främst exkluderats för att avgränsa undersökningen. BAKGRUND Polisens roll vid mäns våld mot kvinnor Polisen har en central och månfacetterad roll i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i nära relation. Arbetet är mångfacetterat då det ingår att såväl förebygga som att upptäcka, utreda och beivra sådan typ av brottslighet. Utredningsarbetet vid mäns våld mot kvinnor i nära relation ställer dessutom stora krav på myndighetens medarbetare. Utöver de åtgärder som faller inom ramen för merparten av all utredningsverksamhet, t.ex. förhör med inblandade, husrannsakningar, dokumentation av skador och annan bevissäkring, spenderar utredare av brott i nära relation mycket tid på stödjande åtgärder för den drabbade kvinnan (Brå, 2008a s. 29ff). Stödjande åtgärder kan t.ex. innebära motiverande samtal eller att slussa kvinnan till olika frivilligorganisationer. Hur en utsatt kvinna blir bemött av polisen kan t.ex. ha betydelse för hennes förtroende för rättsväsendet och i förlängningen hennes vilja att medverka i fortsatta utredningen (SOU, 2004:121 s. 94, RPS, 2010 s. 11). Ett ytterligare exempel på polisens viktiga roll är betydelsen av de åtgärder som vidtas av den första polispatrullen på plats där det finns anledning att anta att en kvinna blivit utsatt för våld (SOU, 2004:121 s. 93). Förstahandsåtgärder innefattar t.ex. initiala förhör och dokumentation av skador med hjälp av tekniska hjälpmedel, och har i tidigare undersökningar visat sig vara mycket betydelsefulla i utredningen (Brå, 2008a s. 35ff; RPS, 2010 s. 8). En väl utvecklad samverkan mellan åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt övriga myndigheter och frivilligorganisationer är ytterligare en förutsättning för att nå en fällande dom i dessa ärenden. Samarbetet kan t.ex. bestå i utbyte av viktig information samverkan vid fördelning av resurser. Polisen bedriver även personsäkerhetsarbete, vilket bl.a. innefattar att genomföra strukturerade riskanalyser, och har en viktig roll när det gäller att informera kvinnan om hennes rättigheter och möjligheter i olika avseenden (RPS, 2010 s. 11ff). Det kan t.ex. innebära rätten att kräva skadestånd och få tillgång till sjukvård eller möjligheten till psykologsamtal eller skyddat boende. Information sprids även till allmänheten i syfte att öka anmälningsbenägenheten. 7

11 Våldets omfattning År 2011 anmäldes drygt fall av misshandel i Sverige där offret var en kvinna över 18 år och där gärningsperson och offer var bekanta (Brå:s statistikdatabas). Därutöver anmäldes knappt 2500 fall av grov kvinnofridskränkning. Sammantaget ger detta drygt misstänkta fall där kvinnor utsatts för våld av någon de känner. Dessvärre saknas statistik över hur stor andel av dessa anmälningar som rör våld i nära relation eller i vilken utsträckning gärningspersonen var en man, då detta inte är omständigheter som redovisas i den officiella kriminalstatistiken. Studier som gjorts visar dock att en mycket stor del av anmälningarna om våld mot kvinnor av en bekant, uppskattningsvis mer än 70 %, rör sig om fall där en kvinna blivit misshandlad av en man som hon har eller har haft en nära relation med (se t.ex. Brå 2008a s. 15; Brå 2002 s. 29). För Västmanlands län visar den officiella kriminalstatistiken knappt 600 anmälda fall av misshandel mot kvinna 18 år eller äldre där gärningsperson och offer var bekanta, och ungefär lika många fall av grov kvinnofridskränkning (Brå:s statistikdatabas). Sammantaget rör det sig här om knappt 1200 fall. Korrigerat för befolkningsskillnader ger det en högre siffra för misshandel per invånare i Västmanland (229) än i övriga landet (219) (Brå:s statistikdatabas). Figur 1. Anmälda fall av misshandel mot kvinna, 18 år eller äldre, där gärningsman och offer är bekanta. Antal anmälningar per invånare åren Källa: Brå:s statistikdatabas Hela landet Västmanland prel. 8

12 I genomsnitt 17 kvinnor per år avlider till följd av våld där gärningspersonen är en man som hon har eller har haft en nära relation till (Brå, 2007 s. 21). Dessa fall utgör ungefär en femtedel av det totala dödliga våldet, och hälften av fallen med kvinnliga offer. Enligt Brottsförebyggande rådet har det skett en stor ökning av det polisanmälda våldet mot kvinnor sedan början på 1990-talet (Brå, 2002 s ). Myndigheten tror att anmälningsbenägenheten har ökat, men att det även skett en ökning av det faktiska våldet. Mörkertalet beräknas dock vara fortsatt mycket stort, vilket gör att det är svårt att veta hur många kvinnor som faktiskt drabbas varje år. Brottsförebyggande rådet konstaterar att den officiella kriminalstatistiken därför behöver kompletteras med andra typer av datakällor, t.ex. självdeklarations- och offerundersökningar, då olika typer av undersökningar tenderar att ge olika resultat (Brå, 2009 s. 49). Det dolda våldet Det faktum att mäns våld mot kvinnor ofta utövas inom hemmets väggar gör att upptäcktsmöjligheten är låg (Brå, 2002 s. 9). Att det finns känslomässiga band mellan offer och gärningsman, och i många fall gemensamma barn, kan för många kvinnor utgöra hinder för att polisanmäla händelsen (Brå, 2006 s. 68). Ytterligare hinder för anmälan kan vara kvinnans rädsla för ytterligare våld från mannen eller att kvinnan är ekonomiskt beroende av honom. Då den utsatta kvinnan i majoriteten av fallen även är den som gör polisanmälan, bidrar flertalet faktorer till ett stort mörkertal vid denna typ av brottslighet (Brå, 2002 s. 25). En skattning av Brottsförebyggande rådet från början av 2000-talet indikerade att mörkertalet vid denna typ av brottslighet var i storleksordningen 4-5, d.v.s. mellan en fjärdedel och en femtedel av de faktiska brotten anmäldes till polisen (Brå, 2002 s. 22). Detta stämde väl överens med uppgifter i Statistiska centralbyråns ULF-undersökning från 2000, där en knapp femtedel av kvinnorna som uppgett att de utsatts för våld av nära bekant kontaktat polisen. Senare undersökningar tyder på en något förhöjd anmälningsbenägenhet från kvinnor som utsatts och det talas numer om att omkring en tredjedel av den faktiska brottsligheten kommer till polisens kännedom (t.ex. Brå, 2008a s. 6; Brå, 2008c s. 88; Brå 2010a s ). Således anses mörkertalet fortfarande vara stort, vilket får till följd att den anmälda brottsligheten inte är någon bra indikator på den faktiska brottsligheten. Studier som baseras 9

13 på olika typer av källor kriminalstatistik, sjukvårdsdata och offerundersökningar leder till delvis olika slutsatser beträffande våldets karaktär, omfattning och utveckling över tid (Brå, 2009 s. 44). För att få en någorlunda rättvis bild av det faktiska våldet mot kvinnor i nära relation krävs därför en kombination av material från flera olika källor. Beträffande mörkertal förs ofta en diskussion kring övergripande problemområden som mätning och uppskattning av sociala fenomen, konstruktionen av brottsligheten och huruvida den dolda brottsligheten existerar som en objektiv enhet eller inte (för vidare läsning, se t.ex. Andersson, 2011 s ). Utgångspunkten i föreliggande undersökning är dock att brott finns och förekommer även om det inte anmäls till polisen såldes existerar ett mörkertal. FÖRKLARINGSMODELLER Mycket grovt förenklat kan mäns våld mot kvinnor i nära relation förklaras utifrån två skilda perspektiv. Dels den idag alltmer dominerande förståelsen av våld mot kvinnor utifrån ett könsmaktsperspektiv, dels den mer livsstilsorienterade modellen (Kyvsgaard & Snare, 2007 s ). Den övergripande skillnaden mellan de två teoretiska utgångspunkterna ses främst i de individuella kontra strukturella omständigheterna. En ytterligare diskrepans mellan perspektiven är att könsmaktsperspektivet syftar till att förklara utövandet av våld medan livsstilsperspektivet syftar till att förstå utsattheten för våld (Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 84; Brå, 2002 s. 9; Eliasson 197 s. 18). Det strukturella könsmaktsperspektivet Inom könsmaktsperspektivet beskrivs våldet som något som genereras av ojämna maktförhållanden mellan män och kvinnor på en strukturell nivå (Eliasson, 1997 s ; Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 182; Scheffer Lindgren, 2009 s. 22; Brå, 2002 s. 9-10). Detta perspektiv står i paritet med det internationella perspektivet som beskrivs i FN:s generalförsamlings deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (FN 1993) och WHO multi country study on women s health and domestic violence against women (WHO 2005). Könsmaktsordningen har också givits den helt dominerande rollen för att förstå mäns våld mot kvinnor i betänkandet Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU, 2004:121). Ovanstående studier, deklarationer och betänkanden har dock återkommande kritiserats för att inte ge utrymme för andra genusteorier och perspektiv 10

14 (Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 184, Eliasson 1997 s. 59; Scheffer Lindgren, 2009 s. 22; Lundgren et al., 2001 s. 9). Eliasson beskriver mäns våld mot kvinnor som en samhällstradition (Eliasson, 1997 s ). Ett visst mått av våld har accepterats som en kontrollmekanism för män gentemot kvinnor i flera decennier. Även om vi idag lever i ett mer jämställt samhälle än för hundra år sedan finns det fortfarande en mängd informella normer som reglerar mäns rättigheter, och som riskerar att leda till våld mot kvinnor. Män är fortfarande systematiskt överordnade kvinnor både i det offentliga och i det privata; männen är ofta äldre än kvinnorna i ett heterosexuellt förhållande, männen tjänar i regel mer pengar och de flesta chefer på högre nivå är män (Eliasson, 1997 s ). Relationsvåldet beskrivs här som mäns medel att manifestera eller vidmakthålla sin maktposition (Brå, 2002 s. 10). Den patriarkala teoretiseringen innebär således att mäns våld mot kvinnor i nära relation inte kan förstås utifrån avvikande beteende, där brukande av våld hänvisas till en specifik grupp av män (Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 183). Det handlar heller inte om specifika kvinnor som blir misshandlade eller om specifika typer av partnerrelationer. Våldet skall istället förstås som ett kontinuum i varierande grad. Livsstilsperspektivet Att omfattande forskning visar att specifika grupper av män är överrepresenterade som gärningsmän och specifika grupper av kvinnor är överrepresenterade som offer vid anmält våld i nära relation är en återkommande kritik som riktas mot könsmaktsperspektivet (Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 184, Brå, 2001b s. 8). Såväl nationell som internationell forskning visar att både offer och gärningsmän ofta är socialt marginaliserade i form av brottsbelastning, ekonomiska svårigheter, arbetslöshet, bristfällig utbildning och alkoholproblem (Lundgren, 2001 s. 26; Sokoloff & Dupont, 2005 s. 49; Stenson et al., 2006 s. 7-17; Walter & Allen, 2004 s ; Brå, 2002 s. 28; Rennison & Welchens, 2002 s. 9-11; Carlson et al., 1999 s ; Estrada & Nilsson, 2007 s. 50). Ett ytterligare perspektiv som tar hänsyn till sådana omständigheter är det som brukar benämnas livsstilsperspektivet eller utsatthetsmodellen. 11

15 Livsstilsperspektivet kan enligt Kyvsgaard och Snare liknas vid en modell för utsatthet av brott med direktkontakt mellan offer och gärningsman (t.ex. våldtäkt, rån, misshandel) och stöld (Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 185; Lundgren, 2001 s. 9). Utgångspunkten för teorin är att risken för att utsättas för brott inte är jämnt fördelad mellan populationen eller över tid. I detta avseende är en individs eller en grupps livsstil en viktig komponent, där grundprincipen är att vissa livsstilar i större utsträckning än andra gör att du hamnar i situationer där risken att utsättas för brott är mycket stor. Med livsstil menas här vad en person gör, med vilka han eller hon gör det och vid vilken tidpunkt. Teorin är vanligt förekommande inom kriminologisk forskning som intresserar sig för interaktion mellan offer och gärningsman som orsaksförklaring till kriminalitet (Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 185). Av de ensamstående mödrarna i Sverige som antingen har sämre hälsa, lägre utbildning, saknar sysselsättning, saknar nära vän eller har ekonomiska problem uppger var fjärde eller var femte att de utsatts för våld under det senaste året (Estrada & Nilsson, 2007 s. 51). Bland den övriga populationen ligger utsattheten kring procent. Den största skillnaden föreligger för våld i den egna bostaden och upprepad viktimisering, där risken att utsättas är två till tre gånger högre för dem med något av dessa välfärdsproblem. Risken tenderar dessutom att öka i takt med ökat antal välfärdsproblem. Behovet av kombinerade perspektiv Kyvsgaard och Snare lyfter fram behovet av flera perspektiv då man försöker förklara mäns våld mot kvinnor (Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 199). De menar att det finns en klar nackdel med att ge allt våld som riktas från män mot kvinnor en könsspecifik tolkning. Istället borde man intressera sig för både strukturer och individer där livsstilsfaktorer bör ges ett stort utrymme i forskningen. En utgångspunkt är t.ex. att en samhällsstruktur som till stor del präglas av bristande jämställdhet och en skev maktfördelning mellan män och kvinnor i kombination med en eller flera individuella faktorer kan förklara (vissa) mäns våld mot kvinnor i nära relationer (Brå, 2002 s. 10). Dessa faktorer kan utgöras av psykisk sjukdom eller störning, oförmåga att hantera konflikter eller drogmissbruk. Även Brownridge och Halli poängterar att det inte finns ett enskilt perspektiv som förklarar mäns våld mot kvinnor i nära relation (Brownridge & Halli, 2002 s. 344). För att kunna mäta influenserna av en enskild teori krävs samtidigt 12

16 kontroll av indikatorer för övriga teorier. Även om en tydlig uppdelning ses mellan strukturella och individuella teorier är sådana analyser förenade med stora svårigheter. Ytterligare perspektiv kan adderas för att betona komplexiteten kring mäns våld mot kvinnor. Scheffer Lindgren använder sig t.ex. av förklaringsmodeller som utgår ifrån genus, folkhälsa och rätt i sin avhandling om mäns våld mot kvinnor i nära relation (Scheffer Lindgren, 2009 s. 25). TIDIGARE FORSKNING Upprepad utsatthet Flertalet svenska undersökningar av Brottsförebyggande rådet visar att mäns våld mot kvinnor ofta sker upprepat (Brå, 2000 s. 40, Brå, 2002 s. 7; Brå, 2008a s. 6; Brå, 2009 s. 13). Den officiella kriminalstatistiken och olika typer av offerundersökningar visar att detta gäller både för det våld som polisanmäls och det som inte gör det (Brå, 2002 s. 7). Omkring hälften av de utsatta kvinnorna, både i myndighetens arbetsplatsundersökning och i det polisanmälda våldet, hade utsatts för våld vid upprepade tillfällen i Brottsförebyggande rådets kartläggning av mäns våld mot kvinnor. Över 30 % av kvinnorna i det polisanmälda våldet hade dessutom anmält mannen för misshandel vid minst ett tidigare tillfälle. I en senare undersökning av samma myndighet hade majoriteten av kvinnorna, sex av tio, uppgett i polisförhör att de utsatts för tidigare våld, och av dessa hade ungefär hälften gjort en tidigare anmälan (Brå, 2008a s. 6). I en undersökning av Lundgren med kollegor svarade så mycket som 80 procent av de misshandlade kvinnorna att det utsatts för upprepat våld (Lundgren et al., 2001 s. 25). Samma resultat fick Brottsförebyggande rådets i sin nationella trygghetsunderökning (NTU) 2009 (Brå, 2009 s. 25). I studier av upprepad anmäld utsatthet konstaterar Brottsförebyggande rådet att risken för att en kvinna ska anmäla att hon utsatts för våld av en bekant gärningsman under ett år ungefär är en 0,5 procent. Av de kvinnor som utsatts för ett sådant brott och anmält det till polisen, är det emellertid 25 procent som utsett igen under en lika lång period (Brå, 2001b s. 6; Brå, 2004 s. 2). Risken att utsättas igen om en person anmält vid två tillfällen var så mycket som 41 procent. De som anmäler denna typ av händelser vid ett tillfälle löper med andra ord omkring 13

17 50 gånger större risk än generellt att förekomma i anmälningsstatistiken under det följande året, och risken tenderar att öka i takt med antalet anmälningar. I Brottsförebyggande rådets undersökning av det dödliga våldet mot kvinnor i nära relation under 1990-talet hade minst 42 procent tidigare utsatts för hot och minst 46 procent för våld av gärningsmannen innan brottet begicks (Brå, 2001b s. 19). I ungefär hälften av dessa kända fall av hot och/eller våld hade en tidigare polisanmälan gjorts. Detta ger stöd åt internationell forskning, som ofta beskriver det dödliga våldet i nära relation som kulmen på en längre tids våld mot kvinnan (Dugan, Nagin & Rosenfeld, 1999 s ). Även andra nordiska studier visar att upprepad utsatthet är vanligt förekommande inom relationsvåldet. En finsk studie visar t.ex. att cirka 10 procent av de kvinnor som uppgett att det utsatts för våld i nära relation hade utsatts för det Piispa benämner som partnership terrorism (Piispa, 2002 s. 880). Med detta begrepp avser författaren våld som pågått under flera år och som varit synnerligen grovt. Även danska undersökningar konstaterar att mäns våld mot kvinnor ofta sker upprepat (Helweg-Larsen & Kruse, 2003 s. 51). Här nämns inga siffror, men kliniska studier visar på en högre frekvens av utsatthet än övriga undersökningar. Brittiska undersökningar konstaterar att mäns våld mot kvinnor i nära relation nästan alltid sker upprepat och våldet tenderar att trappas upp med tiden (Morley & Mullender, 1994 s. 5). En undersökning som genomfördes i London visade vidare att nästan en tredjedel av kvinnorna som misshandlats av män i nära relation under en period på tolv månader hade utsatts för sex eller fler övergrepp under samma period (Mooney, 1993 s. 31). En undersökning av Walby och Allen visar att två tredjedelar av kvinnorna som utsatts för våld i nära relation hade utsatts vid minst ett ytterligare tillfälle under det senaste året (Walby & Allen, 2004 s. 23). En amerikansk undersökning av Berrios och Grady visade att 86 procent av kvinnorna som utsatts för våld av en man i nära relation hade utsatts vid upprepade tillfällen (Berrios & Grady, 1991 s. 134). En ytterligare amerikansk undersökning av Lee, Park och Lightfoot syftade till att identifiera faktorer som påverkade huruvida kvinnor som utsatts för relationsvåld kontaktade polisen eller inte. Författarna fann att upprepad anmäld utsatthet var betydligt vanligare förekommande (N = 75) än våld som en isolerad händelse (N = 21) (Park, Lee & Lightfoot, 2009 s. 200). Däremot fann författarna inget signifikant samband mellan 14

18 poliskontakt och hög frekvens av utsatthet. Istället tenderade kvinnorna att kontakta polisen då utsattheten inneburit allvarliga fysiska skador och då kvinnorna hade svaga sociala band och bristande social kompetens. Faktorer som påverkar benägenheten att anmäla igen En undersökning av Brottsförebyggande rådet som syftade till att identifiera kriterier för polisens framgång i arbetet mot mäns våld mot kvinnor i nära relation visade att län med hög upprepad anmäld brottslighet hade vidtagit specifika åtgärder för att få kvinnorna som blir utsatta för våld att anmäla igen (Brå, 2010a s. 22). Det rör sig då främst om motiverande samtal och samarbete med frivilligorganisationer som i sin tur arbetar med att motivera kvinnan anmäla igen. Samtliga undersökta län med en hög upprepad anmäld utsatthet uppgav att polismyndigheten säkerställde att informationen om råd och stöd samt om utredningen har nått fram till den utsatta kvinnan (Brå, 2010a s. 23). Samma undersökning visar även att polismyndigheter som har ett nära samarbete med externa aktörer, t.ex. Kriminalvården, skolor, kommunen och åklagarmyndigheten, också har en högre grad av upprepad anmäld utsatthet. En utvärdering av projektet Inte en gång till, vars syfte var att minska kvinnors upprepade utsatthet för våld av bekant gärningsman, visar att de våldsutsatta kvinnorna som erbjöds hjälp med brottsförebyggande åtgärder och brottsofferstöd i större utsträckning återkom med en ny anmälan om våld än de kvinnor som inte deltog i projektet (Ekbrand, 2005 s. 49). Projektets brottsförebyggande åtgärder utgjordes bl.a. av samtal med en polis och en brottsofferassistent i syfte att motivera kvinnan att stå fast vid sin polisanmälan och att separera från mannen. I likhet med Brottsförebyggande rådets undersökning finns här en fråga om direkt kausalitet (Brå, 2009 s. 48). Eventuellt finns andra faktorer som haft större betydelse för kvinnornas benägenhet att anmäla igen, t.ex. brottets allvarlighetsgrad eller syftet med polisanmälan, vilket gör att undersökningens validitet kan ifrågasättas. Frågan om kausalitet mellan tidigare upplevelse av rättsväsendet och benägenheten att anmäla igen är inte helt okomplicerad. Att eventuellt missnöje med polisen inte var direkt kopplat till anmälningsbenägenheten kunde i en undersökning av Brottsförebyggande rådet delvis förklaras av att det främsta skälet till en anmälan var att göra en markering gentemot gärningsmannen, snarare än att driva en rättsprocess mot honom (Brå 2008c s. 34; Brå,

19 s. 48). I ett sådant perspektiv har möjligen kontakten med rättsväsendet en sekundär betydelse för anmälaren (Brå, 2008c s. 35). Internationell forskning på betydelsen av polisanmälningars utfall för kvinnans benägenhet att anmäla samma person igen spretar en aning. En undersökning av Carlson med kollegor visar t.ex. att den upprepade anmälda utsattheten signifikant minskade då en tidigare anmälan resulterade i arrestering av gärningspersonen eller ett kontaktförbud (Carlson et al., 1999 s. 214). Även Schmidt fann lägre nivåer av upprepad anmäld utsatthet där gärningspersonen ålagts med kontaktförbud eller varit föremål för arrestering (Schmidt, 1996 s ). Klien, däremot, fann inte någon effekt av arrestering vid upprepad utsatthet i en liknande undersökning (Klien, 1996 s ). En amerikansk undersökning av Johnson syftade till att undersöka vilka faktorer som påverkade huruvida en kvinna som kontaktat polisen då hon utsatts för relationsvåld kunde tänka sig att kontakta polisen igen. Studien visade att polisens intresse för offret var betydligt viktigare än kvinnans uppfattning av polisens insatser (Johnson, 2007 s. 506). Faktorer som gjorde att kvinnan kunde tänka sig att kontakta polisen igen var t.ex. att hon uppfattande polisen som hjälpsam, intresserad och försedde henne med information om möjligheterna till skydd. Den utsatta kvinnan var dessutom mer benägen att kontakta polisen igen om syftet med den initiala kontakten var att avbryta ett pågående överfall snarare än att få gärningsmannen gripen. METOD Datamaterial och urval I syfte att utvärdera och kvalitetssäkra sitt arbete har familjevåldsroteln vid polismyndigheten i Västmanland sammanställt samtliga polisanmälda fall av brott i nära relation i länet under perioden Den så kallade SARA-loggen (SARA är en förkortning av Spousal Assault Risk Assessment; en manual för bedömning av risk för framtida partnervåld) innehåller bl.a. uppgifter om målsägandens namn, polisanmälningens diarienummer (Knummer), datum för anmälan, brottskategori, om målsägande hade barn, om målsägande hade kontakt med någon stödorganisation och olika uppgifter som hade legat till grund för beslut av handläggaren. 16

20 Totalt sett innehåller SARA-loggen uppgifter om 1614 polisanmälningar. Utifrån dessa gjordes ett strategiskt urval utifrån följande kriterier; (1) polisanmälningar under 2009, (2) målsägande var kvinna, (3) kvinnan var över 18 år, (4) brottet var misshandel alternativt grov misshandel och (5) brottet var i nära relation. Således uteslöts bl.a. samtliga polisanmälningar från 2010, en mängd olika brottstyper, dubbelregistreringar, brott som inte visade sig vara i nära relation och flertalet fall där målsägande var en man eller ett barn. Då SARA-loggen inte innehöll uppgifter om kvinnans ålder eller brottskoder kontrollerades detta genom sökningar på k-numret i polisens anmälningsregister (RAR). De brottskoder som användes var (Brå, 2011 s. 12): 9349 Misshandel mot kvinna över 18 år, i nära relation, inomhus 9353 Grov misshandel mot kvinna över 18 år, i nära relation, inomhus Polisen kodar allt våld mot kvinnor där offer och gärningsman anses ha en nära relation enligt ovanstående brottskoder. Detta innebär t.ex. att våld som utövas av son mot mor kodas som misshandel (alternativt grov misshandel) i nära relation. Då denna undersökning bygger på en annan definition av mäns våld mot kvinnor (se ovan) har sådana fall uteslutits. I samtliga fall där misshandelsbrottet har kodats som våld i nära relation, har relationen mellan offer och gärningsman beskrivits i fritextrutan i RAR. I RAR finns uppgifter om anmälningsdatum, brottsdatum (som inte behöver vara samma som anmälningsdatum), brottskod, brottsplats, anmälare, målsägande (den som utsatts för brottet), misstänkt gärningsman samt en ruta för fritext med en redogörelse för brottet och omständigheter kring vad som skett. Rutan för fritext ger utrymme för variationer i anmälningarna då dessa inte är standardiserade. Efterfrågad information har dock kunnat utläsas i samtliga polisanmälningar. Procedur Efter urval återstod 106 anmälningar. Då SARA-loggen innehöll uppgifter om målsägandens inställning till stöd kodades detta i statistikprogrammet SPSS. Där sådana uppgifter saknades kan det t.ex. bero på att kvinnan inte har gått att nå eller att ärendet har utretts av en annan polismyndighet. Detta framgår i sådana fall tydligt i SARA-loggen. 17

21 Varje anmälan kontrollerades sedan ett år fram i tiden i syfte att undersöka om kvinnan gjort en senare anmälan om misshandel mot samma gärningsman. Har en anmälan inkommit i maj 2009 så sker alltså en granskning till och med maj Sökningarna gjordes i RAR med hjälp av målsägandens personnummer. Att anmälningarna inte kontrollerades ett år bakåt i tiden beror på att studien delvis syftar till att undersöka vilken betydelse olika faktorer haft för kvinnornas benägenhet att anmäla igen vid ett senare tillfälle. För att kontrollera utfallet av en viss faktor krävs således en uppföljning av framtida beteende. I undersökningen förekom inget fall där en initial anmälan om misshandel följdes av en anmälan om grov kvinnofridskränkning. Om så varit fallet finns möjligheten att en ytterligare anmälan om misshandel gjorde att polisen valde att koda brottet som grov kvinnofridskränkning. Ett sådan förfarande hade kunnat ge ett missvisade resultat, vilket också togs i beaktande under procedurens gång. Efter kodningen av upprepad utsatthet kodades uppgifter om hur många anmälningar om misshandel som gjorts av samma kvinna mot samma gärningsman under ett år, vem som gjort anmälan vid den enskilda fallen, hur lång tid som löpt mellan första och andra anmälan och det totala antalet anmälningar. Dessa uppgifter hittades genom sökningar i RAR på offrets personnummer. Statistiskt tillvägagångssätt De statistiska analyserna har genomförts i SPSS version 20.0 (Statistical Package for the Social Sciences). Analyserna består i olika former av beskrivande statistik och korstabuleringar, där oberoende testas med Chitvå-test (Pearson s Chisquare). Ett p-värde.05 ansågs vara statistiskt signifikant. Möjliga felkällor Att basera studien på uppgifter ur polisens register kan medföra en rad olika felkällor. Den kanske största felkällan består i att majoriteten av alla brott som begås inom denna brottskategori aldrig kommer till polisens kännedom och således saknas i polisens register. Detta har dock diskuterats ovan. Att använda uppgifter ur brottsanmälningar innebär även att 18

22 det ofta inte är klarlagt om gärningsmannen i fråga är skyldig till brott eller ens skäligen misstänkt. Eventuella konsekvenser av att exkludera brottskategorin grov kvinnofridskränkning har också berörts ovan. Att grov kvinnofridskränkning innefattar upprepade handlingar behöver inte innebära att brottet föregåtts av upprepade anmälningar. Grov kvinnofridskränkning, i likhet med flertalet andra brottskategorier, hade visserligen kunnat inkluderas. Då antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning är starkt begränsat finns dock anledning att tro att en inkludering inte hade påverkat resultatet nämnvärt. Studien är därför avgränsad till att endast innefatta en enskild brottstyp, misshandel inklusive grov misshandel. Koncentrationen av brott till en enskild brottskategori är således främst av undersökningstekniska skäl. En undersökning som baserats på data från samtliga anmälda brott i nära relation under undersökningsåret hade krävt en genomgång av närmare 1000 polisanmälningar, vilket inte varit genomförbart inom tidsramen för denna studie. Misshandel (inklusive grov) valdes då det är den enda brottstyp som polisen har möjlighet att koda som ett brott i nära relation. En försvårande omständighet vid studier av upprepad utsatthet är de kvinnor som en gång anmält ett brott till polisen och sedan av olika anledningar undviker att göra det igen. Här är resutalt i tidigare undersökningar motstridiga. Brottsförebyggande rådet har t.ex. redovisat en undersökning där flertalet kvinnor undviker att göra ytterligare anmälningar på grund av ett missnöje med rättsväsendet eller då de känner en allmän uppgivenhet (Brå, 2001b s. 16). Senare undersökningar av samma myndighet visar istället att inställningen till rättsväsendet är av sekundär betydelse vid benägenheten att anmäla ett brott till polisen (Brå, 2008c s. 34; Brå, 2009 s. 48) Som diskuterats ovan är det komplicerat att mäta kausaliteten mellan inställningen till rättsväsendet och anmälningsbenägenheten, men det kan inte uteslutas att kvinnor av olika anledningar avstår från att göra upprepade anmälningar även om de blivit utsatta vid senare tillfälle. Konsekvensen blir att eventuella variationer i kvinnornas anmälningar om upprepad utsatthet kan bero på andra faktorer än de som kontrolleras i denna undersökning eller utgöras av slumpen. Förklaringarna kan t.ex. finnas i bristande ekonomiska förutsättningar (livsstilsperspektivet) eller i ett kontrollbehov hos mannen (könsmaktsperspektivet). 19

23 Vidare förekommer det sannolikt felkällor i grundmaterialet i RAR. Dessa felkällor kan bero på felregistreringar, felklassificeringar på grund av skrivfel, feltolkade kodanvisningar, felbedömningar av händelsen och liknande (Brå, 2006 s. 58). RAR är ett register som är till för att registrera anmälningar i och inte för att forska på. Detta medför att studien baseras på sekundärdata med en viss osäkerhet i materialet. Att urvalet är begränsat till två av polisens brottskoder kan också medför att flera fall av våld i nära relation faller bort från undersökningen. De av polisens brottskoder som innefattar begreppet våld i nära relation rör endast våld som sker inomhus. Således faller våld mellan närstående bort om det t.ex. skett på allmän plats. Alternativet hade dock varit att göra en bedömning av relationen mellan offer och gärningsman utifrån uppgifter i RAR. Detta förfaringssätt skulle kräva en genomgång av samtliga anmälda fall av misshandel i länet och innebära subjektiv bedömning av de uppgifter som framkommer i systemet. SARA-loggen har i denna undersökning fungerat som en initial gallring av samtliga anmälningar om brott i nära relation i polismyndigheten. Även detta datamaterial kan vara behäftat med flertalet av de felkällor som nämnts ovan. Polisen kan ha missat att koda in anmälningar som inkommit under perioden, det kan förekomma felkodningar av brottstyper, och det kan saknas vissa uppgifter. Etiska förhållningssätt Då föreliggande undersökning syftar till att studera ett så pass känsligt område som mäns våld mot kvinnor i nära relation har etiska överväganden löpt som en röd tråd genom hela undersökningsprocessen. SARA-loggen och polisens olika dataregister innehåller känsliga uppgifter, t.ex. namn, personnummer och adresser, och har därför behandlats i enlighet med vedertagna forskningsetiska principer (se Vetenskapsrådet, 2003 s. 12ff). Detta innebär bl.a. att materialet endast använts inom ramen för denna undersökning. Då studien har kvantitativ inriktning har det inte funnits några svårigheter med att avidentifiera personerna som ingår i undersökningen. Tyngdpunkten har snarare legat på att säkerställa att det obearbetade materialet har hanterats på ett sådant sätt att utomstående inte kunnat ta del av det och att förhålla sig till de krav som ställts från polismyndigheten (t.ex. beträffande sekretess). 20

24 Då polisens system är belagda med sekretess har tillgången till materialet föregåtts av en genomgång av offentlighets- och sekretesslagstiftning. Genomgången hölls av en jurist på myndigheten och ett sekretessavtal undertecknades. Därefter har inloggning kunnat ske i polisens register med reglerad behörighet i polisens egna datorer. Inga uppgifter har skrivits ut eller sparats ner på annan lagringsmedia. De uppgifter som inhämtats har förvarats på ett sådant sätt att ingen annan haft tillgång till dem, och uppgifterna har endast används inom ramen för denna studie. Efter slutförandet av studien har uppgifterna kasserats. De etiska övervägandena har även haft betydelse för valet av undersökningsmetod. Då polisens anmälningssystem innehåller kontaktuppgifter till såväl offer som gärningsman hade det varit fullt möjligt att kontakta dessa personer för att komplettera datamaterialet med t.ex. intervjuer eller enkäter. Av etiska skäl har detta inte gjorts. Att som utomstående riva upp gamla minnen av brottshändelser kan leda till sekundär viktimisering hos offret (Lindgren, 2004 s. 266). Det finns även en risk att personer som fortfarande lever tillsammans hamnar i konflikt om tidigare polisanmälningar förs på tal i studiesyfte. RESULTAT Resultatet baseras på 106 polisanmälningar om våld i nära relation i polismyndigheten i Västmanland. Av dessa är 102 anmälningar om misshandel och fyra anmälningar om grov misshandel. Inkluderas även de upprepade anmälningarna uppgår materialet till 140 polisanmälningar. Tabell 1 visar att kvinnan hade gjort en tidigare anmälan om misshandel mot samma gärningsman inom undersökningsperioden i drygt en fjärdedel (25.5 %) av fallen. Tabell 1. Upprepad anmäld utsatthet i undersökningsgruppen. N = 106 (100 %) Antal Andel (%) Upprepad anmäld utsatthet Ej upprepad anmäld utsatthet Summa Hur antalet anmälningar fördelar sig framgår av tabell 2. Här konstateras bl.a. att endast sex kvinnor (5.7 %) anmält samma gärningsperson vid tre eller fler tillfällen under en period på tolv månader. Här utelämnas alltså grov kvinnofridskränkning, ett brott som per definition är 21

25 upprepat. Fokus ligger dock på den upprepade anmälda utsattheten och inte den upprepade faktiska utsattheten. Tabell 2. Antalet anmälningar gjorda av kvinnorna i undersökningsgruppen. N = 106 (100 %) Antal Andel (%) En anmälan Två anmälningar Tre eller fler anmälningar Summa Av tabell 3 framgår att två tredjedelar (66.6 %) av de 27 upprepade anmälningarna gjorts under det första halvåret. Dock gjordes endast fyra upprepade anmälningar (14.8 %) inom den första veckan. Här bör dock poängteras att den registrerade tidpunkten utgörs av anmälningsdatumet och inte den faktiska tidspunkten för brottet. Ett brott som begåtts inom den första veckan kan således anmälas flera månader senare. Tabell 3. Tidpunkt för den upprepade anmälda utsattheten. N = 27 (25.5 %) Antal Andel (%) Inom en vecka En vecka till en månad En månad till sex månader Sex månader till tolv månader Summa I 84 av 106 fall (79.2 %) framgick om kvinnan var positivt eller negativt inställd till olika former av stöd. Detta var alltså uppgifter som helt och hållet kodades av polisen i den s.k. SARA-loggen. Av tabell 4 framgår att majoriteten av dessa kvinnor (71.4 %) var positivt inställda till stöd, och i flertalet av dessa fall fanns redan en etablerad kontakt med andra myndigheter eller frivilligorganisationer. Ett Chi-två test visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna med positiv och negativ inställning till stöd beträffande upprepad utsatthet (p =.69), vilket gör att den upprepade anmälda utsattheten kan anses vara oberoende av kvinnans inställning till stöd. Den procentuella skillnaden i inställning till stöd var till och 22

26 med något större i gruppen med ej upprepad anmäld utsatthet (72.6 % positiv vs % negativ) än i gruppen med upprepad utsatthet (68.1 % positiv vs % negativ). Tabell 4. Korstabulering av variablerna upprepad anmäld utsatthet och inställning till stöd. N = 84 (79.2 %) Inställning till stöd Summa Positiv Negativ Upprepad Upprepad anmäld utsatthet Ej upprepad Summa Merparten av alla anmälningar gjordes av målsäganden (73.6 %), antingen på brottsplatsen i anslutning till brottet eller på en polisstation i efterhand. Resterade anmälningar gjordes av annan person, vilket t.ex. kan vara polismyndigheten, en annan familjemedlem eller en granne. Ett Chi-två test visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna med anmälare (målsägande vs. annan) beträffande upprepad utsatthet (p =.95), vilket gör att den upprepade anmälda utsattheten är oberoende av vem som anmäler brottet. Här ses en ytterst liten procentuellt skillnad i anmälare beträffande gruppen med upprepad anmäld utsatthet (74.1 % målsägande vs % annan) än i gruppen med ej upprepad utsatthet (73.4 % målsägande vs % annan). Tabell 5. Korstabulering av variablerna upprepad anmäld utsatthet och anmälare. N = 106 (100 %) Anmälare Summa Målsägande Annan Upprepad Upprepad anmäld utsatthet Ej upprepad Summa DISKUSSION OCH SLUTSATS Syftet med undersökningen har varit att studera mäns våld mot kvinnor i Västmanland med fokus på den upprepade anmälda utsattheten. Förhoppningen har dessutom varit att kunna identifiera enskilda faktorer som påverkar benägenheten hos kvinnorna att återkomma med en ytterligare anmälan mot samma gärningsman. 23

27 Resultatet visade att drygt en fjärdedel av alla kvinnor i Västmanland som anmälde sin nuvarande eller före detta make, sambo, särbo eller pojkvän för misshandel (inklusive grov) under 2009 återkom med en ny anmälan inom en period på tolv månader. Siffran är i paritet med tidigare nationella undersökningar, där t.ex. Brottsförebyggande rådet vid två skilda tillfällen konstaterar att den upprepade anmälda utsattheten ligger strax över 30 % (Brå, 2002 s. 7; Brå, 2008a s. 6). Tidigare undersökningar som gjorts har dock inkluderat flera olika brottstyper, t.ex. hot, trakasserier och sexualbrott (Brå, 2002 s. 7-9). Föreliggande undersökning visar med andra ord att den upprepade anmälda utsattheten för misshandel i nära relation i Västmanland inte skiljer sig markant från resultatet i liknande nationella undersökningar som bygger på bredare definitioner av utsatthet. Andelen upprepad anmäld utsatthet enligt en snävare definition kan därför tolkas som förhållandevis hög. Det bör dock återigen poängteras att många omständigheter kring upprepad anmäld utsatthet inte har kontrollerats inom ramen för denna undersökning. Har mannen suttit frihetsberövad under stora delar av undersökningsperioden? Har den initiala polisanmälningen lett till ett kontaktförbud för gärningsmannen gentemot offret? Undersökningar som gjorts av Brottsförebyggande rådet uppskattar att ungefär en tredjedel av det faktiska våldet anmäls till polisen (Brå, 2008a s. 6; Brå, 2008c s. 88; Brå 2010a s ). Att mörkertalet är så pass stort kan ha sina förklaringar i de teoretiska förklaringsmodellerna, t.ex. i fall där strukturella könsmaktsskillnader gör att kvinnan i hushållet är ekonomiskt beroende av mannen. Om mannen skulle bli frihetsberövad som följd av en polisanmälan försätts kvinnan i en svår ekonomisk situation. De teoretiska förklaringsmodellerna kan även appliceras på studiens resultat. Den relativt höga andelen upprepad utsatthet tyder på att risken att utsättas för våld inte är jämt fördelat mellan populationen eller över tid, vilket är förenligt med livsstilsperspektivet (Kyvsgaard & Snare, 2007 s. 185). Variabler så som hälsa, utbildning och sysselsättning har visserligen inte kontrollerats inom ramen för denna undersökning. Däremot framkom ofta uppgifter om ytterligare brottsmisstankar och missbruk i anmälningarna, vilket åtminstonde indikerar att det rör sig om socialt utsatta individer. Resultatet av den relativt höga andelen upprapad utsatthet kan även tolkas utifrån könsmaktsperspektivet, där olika typer av maktutövning och kontroll är en företeelse som sker 24

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Konstaterade fall av dödligt våld

Konstaterade fall av dödligt våld Konstaterade fall av dödligt våld Statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Konstaterade fall av dödligt våld Sammanfattning Omfattning

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.

Läs mer

Våld mot kvinnor och män i nära relationer

Våld mot kvinnor och män i nära relationer Våld mot kvinnor och män i nära relationer Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet Rapport 2009:12 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Brott i nära relation

Brott i nära relation Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 561 Brott i nära relation Vem anmäler och hur fungerar brottskodningen för dessa brott? Nora

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012

Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012 Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och trygghe ten

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14

Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14 Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning RAPPORT 2002:14 BRÅ CENTRUM FÖR KUNSKAP OM BROTT OCH ÅTGÄRDER MOT BROTT Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det

Läs mer

Misshandel per dag och tid på dygnet, åren 2002, 2004 och 2006

Misshandel per dag och tid på dygnet, åren 2002, 2004 och 2006 Rubrik 1(20) Misshandel per dag och tid på dygnet, åren 2002, 2004 och 2006 1 Rubrik 2(20) Sammanfattning...3 Inledning...3 Dold brottslighet...4 Misshandel under vissa dagar...4 Barn 0 6 år...6 Barn 7

Läs mer

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research 2013-06-03 Rapport Brottsligheten minskar när Swedstat Statistics & Research www.swedstat.se Sid 1 (9) SAMMANFATTNING Riksidrottsförbundet genomförde 2011 en undersökning där de frågade Sveriges kommuner

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Säkerheten inom rättsväsendet

Säkerheten inom rättsväsendet Statistik Säkerheten inom rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, civilekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om rapporten Säkerheten inom rättsväsendet diskuteras alltmer och

Läs mer

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor Maria Eriksson, professor Mälardalens högskola Innehåll Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet... 4 1 Våldet i siffror...

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna?

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna? AL 480-6198/07 Brott mot äldre - var finns riskerna? Dokument Sida RAPPORT 1 (7) Upprättad av Datum Diarienr Version David Holtti 2007-08-07 AL 480 6198/07 01.00 Inledning Göteborgs-Posten har under våren

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Annika Eriksson, Klara Hradilova Selin och Olle Westlund

Annika Eriksson, Klara Hradilova Selin och Olle Westlund Fördjupning Våld mot närstående VÅLD MOT NÄRSTÅENDE Annika Eriksson, Klara Hradilova Selin och Olle Westlund Sammanfattning I detta kapitel beskrivs omfattningen och utvecklingen av våld mot närstående

Läs mer

Kriminologiska institutionen

Kriminologiska institutionen Kriminologiska institutionen Upprepad utsatthet för våld och hot mot kvinnor i nära relation En kvantitativ registerstudie av polisanmälningar i Dalarnas län under 2005-2006 C-uppsats i kriminologi Höstterminen

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Misshandel mot kvinnor

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Misshandel mot kvinnor Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Misshandel mot kvinnor Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 MISSHANDEL MOT KVINNOR Klara Hradilova Selin och

Läs mer

Kortanalys 2/2017 Upprepad utsatthet för hot- och våldsbrott i befolkningen

Kortanalys 2/2017 Upprepad utsatthet för hot- och våldsbrott i befolkningen Kortanalys 2/2017 Upprepad utsatthet för hot- och våldsbrott i befolkningen 2005 2015 Innehåll Inledning... 6 Syfte och frågor... 7 Metod och material... 7 Utsatthet för brott något kring slutsatser från

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN

DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN DEN SVENSKA BROTTSUTVECKLINGEN Lisa Wallin Sammanfattning Mellan 2005 och 2015 minskade andelen personer som uppgav att de under det senaste året utsatts för något brott, från 26 procent till 24 procent.

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om Brottsofferjourens statistik... 2 Kontakt med Brottsofferjouren...

Läs mer

En kartläggning av den integritetskränkande brottsligheten mellan ungdomar i Dalarnas län

En kartläggning av den integritetskränkande brottsligheten mellan ungdomar i Dalarnas län Kriminologiska institutionen En kartläggning av den integritetskränkande brottsligheten mellan ungdomar i Dalarnas län En kvantitativ registerstudie av polisanmälningar från år 2007 Examensarbete 1 15

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3237 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling

TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling TRYGGHETSAKADEMIN Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling Som ett led i att utveckla det framtida trygghetsarbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige bildat Trygghetsakademin. Den bärande tanken

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Straff i proportion till brottets allvar

Straff i proportion till brottets allvar Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Konstaterade fall av dödligt våld

Konstaterade fall av dödligt våld Konstaterade fall av dödligt våld en genomgång av anmält dödligt våld 2015 URN:NBN:SE:BRA-659 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tfn 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Konstaterade fall

Läs mer

UTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM

UTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING UTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-04-01 Jämförande statistik Som det tidigare är återgivet är tjänsten socialsekreterare unga lagöverträdare

Läs mer

Handläggningstider vid polisanmäld barnmisshandel

Handläggningstider vid polisanmäld barnmisshandel Handläggningstider vid polisanmäld barnmisshandel Inledning I december 1998 tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag att utreda frågan om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor. På uppdrag

Läs mer

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa Innehåll BAKGRUND... 3 RUTINER FÖR POLISANMÄLAN OM BROTT... 3 VAD MENAS MED BROTT?... 4 ANMÄLAN... 4 KONSULTATION...

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Utökad statistik för Brottsofferjouren

Utökad statistik för Brottsofferjouren Utökad statistik för Brottsofferjouren Ett försök inom ramen för projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning 1 maj - 31 oktober 2014 20 februari 2015 Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Polisens nationella brottsoffer undersökning

Polisens nationella brottsoffer undersökning Polisens nationella brottsoffer undersökning En attitydundersökning av hur brottsoffer upplever sina kontakter med polisen Rapport 2010:3 Rikspolisstyrelsen Juni 2010 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Tertialrapport 2, 2014

Tertialrapport 2, 2014 Tertialrapport 2, 2014 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav för Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial 2 2014 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer