Kvalitetsindikatorer Registret redovisar följande 12 kvalitetsindikatorer

Transkript

1 120 Kvalitetsindikatorer Registret redovisar följande 12 kvalitetsindikatorer 1. Eftersamtal erbjudet 2. Läkarinformation till patienten 3. Uppfyllt önskemål om dödsplats 4. Munhälsa bedömd 5. Ej trycksår vid dödsfallet 6. Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 7. Utförd validerad smärtskattning 8. Lindrad från smärta 9. Lindrad från illamående 10. Lindrad från ångest 11. Lindrad från rosslig andning 12. Läkarinformation till närstående Utförd validerad smärtskattning är den indikator där alla aktörer har långt kvar till målvädet 100 procent. Riket har 20 procent och VGR har 11 procent måluppfyllelse. Mänsklig närvaro i dödsögonblicket och ej trycksår vid dödsfallet är två indikatorer där VGR ligger nära målet 90 procent. VGR har 84 procent respektive 88 procent för dessa båda indikatorer. Lindra från smärta och Lindra från illamående är två indikatorer där RIKET är nära 80 procent (Målvärde 100%). VGR är inte långt efter med 75 procent respektive 79 procent. Lindra från ångest, lindra från rosslig andning och läkarinformation till närstående har målvärde 100 procent. RIKET når 70 procent för dessa indikatorer, VGR når 68 procent. Eftersamtal erbjudet och läkarinformation till patienten är två indikatorer där måluppfyllelsen ligger runt 50 procent av önskvärda 100 procent. Uppfyllt önskemål om dödsplats är en indikator där måluppfyllelsen har en bit kvar till 100 procent, resultatet i dag är 36 procent för både RIKET och VGR Viss könsskillnad i resultaten finns. Nivån på täckningsgraden gör dock att tolkningarna bör ske med försiktighet. procent Målvärde=100% Målvärde=90% Målvärde=100% Västra Götalands regionen Kvinnor Män Sverige Figur H-122. Måluppfyllelse för ett antal parametrar i svenskt palliativ register. Jämför VGR och Sverige, Kvinnor och män i VGR. Rubriken Läkarinformation till.. som förekommer på vågrät axel avser första gången den förekommer information till patienten och allra sist avser det information till närstående. Kort om Svenska Palliativregistret: - Täckningsgraden ca 60 procent målet är 70 procent - Start år Registret ingår som en del i äldresatsningen - Klaras målninvån 70 procent täckningsgrad får man ta del av prestationsersättningen

2 121 Cancer Varje år diagnosticeras drygt människor med en cancersjukdom i Västra Götaland. Av dessa dör drygt 4000 av sin sjukdom. Just nu lever människor som en gång har fått en cancerdiagnos. Ungefär 60% av dem som fått diagnosen har botats, många lever med en kronisk cancersjukdom och dör av andra orsaker än cancer. Ännu fler är närstående till en person som får diagnosen och de påverkas också av sjukdomen. Antalet personer som får diagnosen har ökat de senaste tjugo åren. Detta är delvis en effekt av att medellivslängden ökar, då risken för att få en cancersjukdom ökar med stigande ålder. Andra orsaker kan vara en mer aktiv diagnostik. Hälso- och sjukvårdens ansvar för cancervård är brett och i regionen pågår lokalt och regionalt utvecklingsarbete kring screening, tidig upptäckt, patientprocesser för utredning och behandling, patientmedverkan, rehabilitering, psykosocialt stöd och palliativ vård. Förväntningarna på detta arbete är stora, färre människor ska insjukna och dö i cancer, de som överlever ska påverkas mindre av sjukdom och behandling och de och deras närstående ska få en bättre livskvalitet. Personer med cancer får i många fall sin utredning, behandling, eftervård och rehabilitering vid olika enheter och vid olika sjukhus. Vårdens resultat är beroende av allas insatser och den goda cancersjukvården är ett gemensamt ansvar. I rapporterna för de olika cancersjukdomarna har vi därför valt att utgå från geografiska områden. Cancer är inte EN sjukdom, den har olika karaktär och förlopp i olika organ och även inom ett organ finns det olika grader av hur elak tumören är. För att beskriva hur tumören har spridit sig (stadium) finns ett internationellt system (TNM) där - T (tumör) beskriver tumörens storlek och hur långt den spridit sig lokalt, - N (nodes) beskriver om det finns spridning till lymfkörtlar och - M (metastasis) beskriver om det finns spridning till andra organ såsom lever eller lunga. Sjukvårdens strävan är att hitta tumören i så lågt stadium som möjligt motsvarande T0-1, N0, M0, eftersom detta ökar möjligheterna att personen blir botad. Screeningprogrammet för livmoderhalscancer syftar främst till att påvisa och ta bort förstadier till cancer (prevention). Detta program har i Västra Götalandsregionen varit mycket framgångsrikt och vi har nu en lägre incidens än riket i övrigt När det gäller mammografisk hälsokontroll handlar det främst om att hitta cancer så tidigt som möjligt. Även för detta program görs insatser för att höja deltagandet. Insatser görs också för att stärka regionens resurser för koloskopier för att det ska bli möjligt att medverka i det nationella programmet för kolorektalcancerscreening. Det pågår också arbete för att stödja primärvårdens möjligheter att hitta cancer tidigt och för att förtydliga var ansvarsgränsen går mellan primärvård och sjukhusvård vid utredning av cancer. Eftersom cancer egentligen är många olika sjukdomar och upptäcks i olika stadier blir antalet insjuknade för vissa beräkningar litet vilket gör uppgifterna mindre säkra rent statistiskt. Men de variationer som finns mellan sjukhus och över tid bör ändå stimulera till kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. För att ge verksamheter och processteam ännu bättre möjlighet till detta ger de nationella kvalitetsregistren nu de kliniska verksamheterna ökade möjligheter att följa resultat för olika indikatorer över tid. Generellt ligger regionens cancervård väl i nivå med den i riket. Det finns i årets rapport data att glädjas över. Fler patienter med misstänkt lungcancer utreds med PET/DT vilket gör att behandlingen kan planeras på ett säkrare sätt. Minskade väntetider ses redan för några processer. Det finns också data som visar att regionen inte lever upp till jämlik vård utifrån ett geografiskt perspektiv, delvis kan det bero på skillnader i bemanning exempelvis på diagnostiksidan men det finns skäl för sjukhusen att se över flöden och kompetenser. Verksamhetsanalysen redovisar inte hur antalet patienter fördelar sig mellan olika sjukhus. Regionen har i ett nationellt perspektiv kommit långt med ändamålsenlig arbetsfördelning mellan sjukhusen. För några cancersjukdomar finns det ett fortsatt behov av att diskutera hur invånarna ska garanteras jämlik vård både vad gäller utredning, behandling och eftervård. Visionen om Den goda cancervården: för människors behov, genom människors samlade kompetens, med gemensamma resurser kan bara nås genom kunniga och medverkande invånare, engagerade medarbetare och en klok planering av våra hur våra resurser används. För det viktiga arbete som utförs av olika patientprocessteam vid sjukhusen, i primärvården och i den kommunala hälso- och sjukvården är Regionalt cancercentrum väst ett stöd för utveckling av den goda cancersjukvården.

3 122 Områdesindelning i canceravsnittet bygger på patientens hemort vid diagnos indelade enligt nedan. Folkmängd 2012 (antal) Fyrbodal Skaraborg Göteborgsområdet Område Område Fyrbodal Göteborgsområdet Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland Södra Bohuslän Totalt Totalt Kvinnor Kvinnor Män Män

4 123 Regionala processägare Patientprocess Kvalitetsregister Regional processägare Barncancer Nationellt/nordiskt Marianne Jarfelt Bröstcancer* Nationellt Stig Holmberg, Zacharia Einbeigi Mammografisk hälsokontroll Maria Edegran Hjärntumörer Nationellt Marie Sjögren Huvud-halscancer* Nationellt Martin Beran, Jan Nyman Malignt melanom* Nationellt Karin Terstappen, under tillsättning Lungcancer* Nationellt Bengt Bergman, Jan Nyman Sköldkörtelcancer Regionalt Svante Jansson Matstrupscancer Nationellt Ulrika Smedh Magsäckscancer Nationellt Lars-Erik Hansson Lever-, gallvägscancer Nationellt Magnus Rizell Bukspottkörtelcancer Nationellt under tillsättning Tjocktarms-/Ändtarmscancer* Nationellt Stefan Skullman, Susanne Ottosson, Karl Kodeda Screening, tjocktarmscancer (utredning) Andreas Pischel Livmoderhalscancer Nationellt Pär Hellberg Livmoderkroppscancer Nationellt Janusz Marcickiewicz Äggstockscancer* Nationellt Pernilla Dahm Kähler Gynekologisk onkologi Marie Swahn Livmoderhalscancerprevention Regionalt Björn Strander Njurcancer* Nationellt Sven Lundstam Urinblåsecancer* Nationellt Sten Holmäng Prostatacancer* Nationellt Jan-Erik Damber Uro-onkologi Karin Braide Blodcancer Nationella (7 st) Hege Garelius Myelom Nationellt Cecilie Blimark Lymfom Nationellt Herman Nilsson Ehle Okänd primärtumör Gunnar Lengstrand Understödjande cancervård Gunnar Eckerdahl Palliativ vård Nationellt Elisabeth Löfdahl * ingår i verksamhetsanalysen

5 124 Grafernas utformning För att visualisera presenterade kvalitetsindikatorer används två typer av grafer med stratifiering efter hälso- och sjukvårdskansliområden (enligt patienternas hemort vid diagnosen) samt diagnosår. Till varje stratum i respektive graf ges också information om totala antalet patienter i gruppen (N) samt andel eller median beroende på frågeställning. Liggande stapeldiagram Andelsangivelser presenteras i form av liggande staplar på skalan 0 till 100 procent försedda med konfidensintervall. Stapeln sträcker sig fram till den punkt på x-axeln där andelen sammanfaller med uppmätt andel bland de patienter vi i varje grupp betraktar. Undantaget eventuella mät- och registreringsfel ger detta en korrekt bild av andelen i aktuellt stratum så länge registrets täckningsgrad är hög. Angivna konfidensintervall blir dock intressanta om vi betraktar patienter i underlaget som ett slumpmässigt urval från en större population. Konfidensintervallet täcker då med viss säkerhet in den korrekta andelen även för den större populationen trots att den ej observerats i sin helhet. Detta är till hjälp exempelvis om registret har en låg täckningsgrad men valet mellan att registrera och inte registrera en patient kan antas ha skett slumpmässigt. Ligger kvalitetsindikatorn stabil från år till år kan urvalet patienter för valda år också betraktas som ett slumpmässigt stickprov från populationen över tid, varpå konfidensintervallen avspeglar populationen i området generellt. De konfidensintervall som används är 95- procentiga. Ett enskilt konfidensintervall antingen innehåller eller innehåller inte det sanna värdet på kvalitetsindikatorn. Men skapar vi för samma population 100 stycken konfidensintervall utifrån 100 slumpmässiga stickprov så kommer i princip 95 av dessa innefatta det sanna värdet. Att konfidensintervall för olika staplar överlappar betyder att vi för större populationer än de faktiskt observerade inte kan förkasta hypotesen om likvärdiga indikatornivåer. Median och kvartiler Ledtider presenteras med en cirkel för median samt vågräta linjer från första till tredje kvartil. Patienter i varje område kan delas in i fyra grupper. Första gruppen består av den fjärdedel patienter som har de kortaste ledtiderna. Dessa tider finns inte illustrerade i grafen. Ledtiderna för nästa grupp ligger i intervallet från den horisontella linjens start fram till cirkeln. Gruppen med de näst längsta tiderna ligger i intervallet från cirkeln till linjens slut och de 25 procent längsta tiderna ligger utanför linjen. Linjens startpunkt och cirkeln sammanfaller i förekommande fall med noll dagar, vilket betyder att minst hälften av patienterna haft en ledtid på noll dagar. Relativ överlevnad Den relativa överlevnaden skattar överlevnaden bland cancerpatienter vid avsaknad av andra dödsorsaker. Den definieras som kvoten mellan den observerade överlevnaden för cancerpatienterna och den förväntade överlevnaden hos en jämförbar grupp i den allmänna befolkningen. I detta kapitel har den relativa överlevnaden beräknats med periodanalys och ålderstandardisering på motsvarande sätt som gjorts i Socialstyrelsen rapport Cancer i Sverige Insjuknande och överlevnad utifrån regional och socioekonomisk indelning (mars 2011). Vid periodanalys använder man endast händelser (dödsfall) som inträffar under en given uppföljningsperiod. I analyserna har uppföljningsperioden använts för patienter som diagnostiserats under åren Avsikten med att använda periodanalys i denna rapport är att få en aktuell skattning av den relativa 5-års överlevnaden. I dessa analyser kommer 1-års överlevnaden baseras på patienter som fick diagnosen års överlevnaden baseras på 1-års överlevnaden och de som fick diagnosen års överlevnaden baseras på 2-års överlevnaden och de som fick diagnosen och så vidare för 4-års och 5-års överlevnaden. Syftet med att ålderstandardisera den relativa överlevnaden är att möjliggöra en jämförelse av överlevnaden mellan olika geografiska områden trots att överlevnaden kan vara olika i olika åldersgrupper och att befolkningen i områdena har olika åldersfördelning. För mer detaljer i den valda metodiken hänvisas till ovan angivna rapport från Socialstyrelsen.

6 125 Maligna hudtumörer Presenterad data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för hudmelanom startat Urvalet baseras på patienter diagnostiserade och som vid detta tillfälle var folkbokförda i Västra Götaland. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 86 procent. Malignt hudmelanom är den allvarligaste av hudens cancerformer. År 2011 diagnosticeras i Sverige nya fall och antalet nya fall ökar kraftigt varje år (år nya fall). Den åldersstandardiserade incidensen av malignt melanom i huden ligger i VGR över den i riket. Orsaken till detta är väsentligen okänd. Kust- och båtliv med hög solexponering samt genetiska faktorer tros bidra. År hade vi en melanomincidens enligt tabell 1. Tabell I-1: Incidens av malignt melanom i huden (åldersstandardiserad mot Sveriges medelbefolkning år 2000). Antalet fall per individer. Uppgifterna avser Västra Sjukvårdsregionen, vilket förutom Västra Götaland även inkluderar Norra Halland Män Kvinnor Hudmelanom förekommer i alla åldrar från pubertet och uppåt. Åldersfördelningen skiljer sig något åt mellan män och kvinnor genom att kvinnor insjuknar i yngre ålder. Tidig diagnostik och bortoperation av melanom, medan tumören fortfarande är tidig och tunn, är av största betydelse för prognosen. Detta kräver en stor medvetenhet hos allmänheten såväl som inom primärvården. Individer med avvikande leverfläckar bör snabbt komma till hudspecialist för diagnostik och åtgärd. Det är framför allt den äldre populationen som söker sent med tjocka melanom. Därför vore det önskvärt att man inom primärvården, i samband med att medelålders/äldre individer söker av annan orsak, rutinmässigt tittar över individens hudkostym för att upptäcka melanom hos dessa individer på ett tidigare stadium. Inom regionen finns skillnader i möjlighet för individen att direkt söka hudläkare; inom storstadsregionen, främst Göteborg, finns privatpraktiserande hudläkare till vilka man kan söka direkt, medan man i regionen i övrigt oftast först söker primärvården. Indikator: Väntetid från första läkarbesök till primärkirurgi Fig I-1: Tid, i antal dagar (x-axel) från första läkarbesök till primäroperation (patienter diagnostiserade ) per Hälso- och Sjukvårdsnämndområde. (Observera att datum för första läkarbesök är en uppgift som ibland inte ifylls korrekt vid anmälan till kvalitetsregistret för melanom. Detta på grund av att man saknar kännedom om första besöksdatum i primärvården och istället anger första besöksdatum på den egna kliniken. Dessa uppgifter kan därför bli något missvisande.) Kommentarer fig I-1: För patienter med misstänkta melanom, liksom för patienter med annan cancermisstanke, innebär väntetider till åtgärd och diagnos en tid av oro. Via kvalitetsregistret för hudmelanom kan vi mäta tid från första läkarbesök till primäroperation (när hudtumören opereras bort, Fig.I-1). Då första läkarbesöket inte sällan är i primärvården, som oftast remitterar vidare till sjukhusklinik (hud- eller kirurgklinik) vid misstanke om melanom, så återspeglar det uppmätta tidsintervallet i vissa fall flera väntetider; väntetid till sjukhusläkare och därefter väntetid till operation i de fall detta inte görs direkt. Om inremitterande läkare inte anger melanom som möjlig diagnos i sin remiss, och sådan misstanke inte väcks hos mottagande remissinstans vid bedömning av remissen, kan väntetiden till sjukhusklinik ibland bli lång.

7 126 Indikator: Väntetid från diagnostisk åtgärd till besked om diagnos Indikator: 5-års relativ överlevnad vid maligna melanom Fig I-2: Väntetid från diagnostisk åtgärd till att patienten får besked om diagnos i antal dagar (patienter diagnostiserade ). Kommentarer fig I-2: Efter primäroperation följer för patienten ytterligare väntan på besked om histopatologisk diagnos. Denna väntetid är 25 dagar (medianvärde) i VGR, men varierar något inom regionen (14 28 dagar, Fig I-2). Variationen antas till stor del bero på att sjukhusen anlitar olika patologkliniker och här varierar svarstiden från klinik till klinik. Indikator: Andel maligna melanom <= 1 mm Fig I-4: Relativ femårsöverlevnad per område. Figuren illustrerar även skillnader i relativ femårsöverlevnad mellan kvinnor och män. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring. Kommentarer fig I-4: Den relativa överlevnaden, korrigerad för annan icke melanomrelaterad dödlighet, är i VGR efter 5 år för män 89,5 % och för kvinnor 94,7 % (Fig I-4). Femårsöverlevnad redovisas separat per sjukvårdsområde i figur 4. Den högre överlevnaden för kvinnor beror på att kvinnor har något tunnare melanom än män vid diagnos, vilket kan bero på att kvinnor i större utsträckning än män undersöker sin hud och kontrollerar sina leverfläckar och därmed söker läkare tidigare vid förändring. Uppdelat på sjukvårdsområden, se figur 4, så kan man notera vissa skillnader inom de olika områdena. Skillnaderna faller inom konfidensintervallen varför man inte kan dra några slutsatser utifrån dessa. Kommenterat av Karin Terstappen. Fig I-3: Antal och andel hudmelanom som är max en millimeter tjocka (diagnostiserade ) uppdelat på de olika Hälso- och Sjukvårdsnämndområdena. Kommentarer fig I-3: Tjockleken på ett melanom vid diagnostillfället (Fig I-3) beror på hur tidigt tumören upptäcks. Melanom tunnare än en millimeter har mycket god prognos med en relativ överlevnad på runt 100 procent. I VGR är knappt 61 procent av alla nyupptäckta melanom tunnare än en millimeter, med en variation mellan sjukvårdsområdena mellan 53,7 och 60,3 procent, se figur I-3.

8 127 Huvud- och Halscancer Indikator: Väntetid från remiss till behandlingsbeslut år Huvud- och halscancer innefattar cancer i läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa, bihålor och spottkörtlar. Tumörgruppen omfattar sålunda cancer med stora olikheter både avseende utredning, behandling och prognos. Detta måste vägas in när man värderar skillnader i utfall på de relativt få patienter som ingår redovisningen. Varje år diagnostiseras cirka 220 patienter med huvud- och halscancer inom Västra Götalandsregionen. Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer, som startade Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 100 procent. Data för 5-års relativ överlevnad baserar sig på Cancerregistret. Överlevnaden är beräknad genom en periodanalys för patienter som diagnostiserats under åren med uppföljningsperiod Indikator: Multidisciplinär bedömning Fig I-2. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut år Kommentarer fig I-2: Väntetiden i median från remissankomst till behandlingsbeslut inom Västra Götaland har legat stabilt under de redovisade åren. Det som har förändrats är att tredje kvartilen ligger 10 dagar lägre år 2011 jämfört med år Detta innebär att 75 % av våra patienter har fått sitt behandlingsbeslut inom 56 dagar från remissankomst 2011 jämfört med 66 dagar Detta uppfattar vi som ett tecken på att vårdprocessen för huvud- och halscancer inom regionen generellt blivit bättre och stabilare. Det föreligger en skillnad i väntetiden när man jämför regionens sjukhusområden. I Fyrbodal ligger medianen 7 dagar lägre än i de övriga områden över hela perioden. Den målsättning som finns för väntetiden i regionens vårdprogram för huvud-halscancer är 25 dagar. Utredningen skall vara genomförd inom 21 dagar och sedan tar det ytterligare ett par dagar innan den multidisciplinära konferensen kan genomföras. Fig I-1. Multidisciplinär bedömning vid huvud- och halscancer. Kommentarer fig I-1: Över 90 % av patienterna med huvud- och halscancer visas på multidisciplinär konferens på SU (fig. I-1). Läppcancer diagnostiseras tidigt och är lätt att åtgärda kirurgiskt efter de principer som är beskrivet i det regionala vårdprogrammet. Dessa visas inte på multidisciplinär konferens och utgör cirka 9 % av huvud- och halscancer. Utnyttjandet av konferensen får ses som optimal. Skillnaden mellan sjukhusområdena är liten.

9 128 Indikator: Väntetid från remissankomst till behandlingsstart år Indikator: 5-års relativ överlevnad vid huvudhalscancer Fig I-3. Väntetid från remissankomst till behandlingsstart år Fig I-4. 5-års relativ överlevnad vid huvud och halscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring. Kommentarer fig I-3: Väntetiden från remiss till behandlingsstart har ökat något under de redovisade åren. Behandlingsstart avser första behandling som kan vara kirurgi, strålbehandling eller medicinsk tumörbehandling. De olika behandlingarna har olika väntetid och därför kan man inte dra några slutsatser av denna ökning. Tredje kvartilen ligger klar lägre för år 2011 jämfört med år 2008 vilket innebär att färre patienter fått vänta lång tid. Kommentarer fig I-4: Överlevnaden baserar sig på patienter som fått sin diagnos under perioden med uppföljningsperioden Kvinnor har bättre prognos än män och det kan förklaras av att det finns skillnader i vilka diagnoser som drabbar kvinnor jämfört med män. Behandlingen av huvud- och halscancer i regionen är sedan många år tillbaka centraliserad till SU. Det finns därför ingen anledning att tro att patienter från något sjukhusområde skulle behandlas annorlunda. De mindre skillnader som ses i överlevnad mellan områdena bör därför bero på skillnader avseende diagnos och stadium. Kommenterat av Martin Beran och Jan Nyman.

10 129 Lungcancer Indikator: Andel patienter med icke-småcellig lungcancer i stadium IA-IIB som opereras Lungcancer är den tumörsjukdom som flest personer dör av både i Sverige och internationellt. Mer än 3000 insjuknar varje år i Sverige och det är en ökande incidens, där lika många kvinnor som män drabbas. Prognosen är generellt dålig med en långtidsöverlevnad på cirka 15 %. Positiva inslag är dock en ökad forskningsaktivitet internationellt som har ökat kunskapen om sjukdomens natur bland annat på cell- och genetisk nivå med nya mer specifika behandlingsmöjligheter. Under 2012 har svenska planeringsgruppen för lungcancer tagit fram ett nytt nationellt vårdprogram som kommer att skickas ut på remiss till regionerna under Därefter sker ett arbete med regionala anpassningar. Socialstyrelsen publicerade 2011 nationella riktlinjer för lungcancer där också 17 indikatorer för god vård angavs, varav 9 med specifik målnivå. Diskrepansen och bristerna i Västra sjukvårdsregionen har identifierats, vilket har lett till ett regionuppdrag som blev färdigt 2012, med målsättning att rätta till detta. Ett antal av dessa indikatorer har bedömts som särskilt viktiga vilka presenteras nedan. Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för lungcancer som startade Urvalet baseras på patienter som diagnostiserades och vid detta tillfälle var folkbokförda i Västra Götaland. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andel anmälningar i lagstadgade cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 100 procent. Fig. I-5. Andel patienter med icke-småcellig lungcancer i stadium IA-IIB som opereras. Kommentarer fig. I-5: Operation är den viktigaste kurativt syftande behandlingen vid lungcancer stadium I-II, d.v.s. utan påvisad spridning av tumören. För hela regionen är andelen opererade patienter i dessa sjukdomsstadier cirka 70 %, vilket ligger något över riksgenomsnittet för åren Den viktigaste anledningen till att ca 30 % av patienter i dessa sjukdomsstadier inte opereras är en hög förekomst av annan sjuklighet. Många av dessa patienter kan i stället erbjudas kurativt syftande strålbehandling med goda resultat. Variationen i operationsfrekvens mellan de olika sjukhusområdena har överlappande konfidensintervall. Analysen ger därför inte skäl att anta att tillgängligheten till kirurgi skiljer sig inom regionen. Det finns heller ingen tidstrend som tyder på att tillgängligheten till kirurgi skulle variera över tid.

11 130 Indikator: Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start av kurativt syftande behandling Indikator: Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får torakal strålbehandling i palliativt syfte Fig. I-6 Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start av kurativt syftande behandling. Fig. I-7 Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får thorakal strålbehandling i palliativt syfte. Kommentarer fig I-6. Med kurativt syftande behandling avses här operation eller kemoradioterapi (kombination av fulldos strålbehandling och cytostatika). Användandet av PET-DT i utredningen inför kurativt syftande behandling har en hög prioritet i Nationella riktlinjer för lungcancervård Den genomsnittliga andelen patienter med PET-DT i denna grupp var under analysperioden ,3% i regionen, vilket sannolikt ligger något under riksgenomsnittet för motsvarande period. Här måste man beakta att den första och hittills enda PET-DT-utrustningen i VGR installerades på SU 2008, och att utnyttjandet härefter stadigt har ökat. Den positiva tidstrenden för hela regionen framträder tydligt om man analyserar samma indikator år för år: 2008: 16% 2009: 28% 2010: 54% 2011: 85% Genomsnittssiffrorna för redovisar således delvis historiska data, och följsamheten till riktlinjerna ligger idag sannolikt över 90 % i hela regionen. Utnyttjandegraden var högre på SU under , medan vi har indikationer på att resten av regionen har kommit ikapp under För SÄS, som har den lägsta genomsnittssiffran för hela perioden , var andelen PET-DT inför kurativt syftande behandling 81 % under 2011 och 100% under Kommentarer fig. I-7 Denna indikator låter sig inte besvaras korrekt utifrån registerdata. Här finns tre svårigheter: 1. Det nationella lungcancerregistret skiljer inte mellan kurativ och palliativ strålbehandling 2. Stadieindelningssystemet vid lungcancer omdefinierades 2010 för just stadium IIIB och IV, varför sammanslagningsdata för är svårtolkade 3. Analyserna baseras idag enbart på inrapporterad planerad primär behandling, medan palliativ strålbehandling ofta ges även senare i sjukdomsförloppet, och därför inte kommer med i rapporten. Med dessa förbehåll tyder ändå den skattade andelen 13,2 % för regionen på att palliativ strålbehandling är en underutnyttjad metod. Variationen mellan de olika sjukhusområdena tillåter inga säkra slutsatser om skillnader tillgänglighet på grund av överlappande konfidensintervall, men andelar under 10 % (Skaraborg) kan förtjäna en särskild genomlysning.

12 131 Indikator: Andel lungcancerfall som bekräftats med vävnadsprov Indikator: Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi Fig I-8. Andel lungcancerfall som bekräftats med vävnadsprov Kommentarer fig. I-8: Med vävnadsprov menas såväl histologisk som cytologisk provtagning. Andelen fall med bekräftad diagnos är då 97,4 % i regionen med små variationer mellan sjukhusområden. Här finns en allvarlig invändning mot validiteten hos indikatorn. Det finns goda skäl 35 att misstänka att fall som diagnostiserats på enbart kliniska och radiologiska grunder, det vill säga utan vävnadsprov, är underrapporterade till såväl lungcancerregistret som till Cancerregistret. Detta ger per automatik en hög andel med vävnadsprov. Variationer i indikatorn inom och mellan regioner återspeglar därför i viss utsträckning brister i rapporteringen, där en låg andel i själva verket kan återspegla en högre precision i inrapporteringen. Fig. I-9. Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB som får kurativt syftande kemoradioterapi. Kommentarer (fig. I-9och I-10): Här finns åter problemet att definitionen av stadium IIIB ändrades 2010, varför sammanslagningsdata över perioden är svårtolkade. En siffra kring 43 % baserat på registerdata förefaller dock rimligt återspegla tillämpningen i regionen. Om man studerar utfallet över perioden då stadieindelningssystemet var detsamma, och begränsar analysen till patienter med performance status 0 eller 1 (helt uppegående, kan utföra vanligt eller lättare arbete) som utgör den primära målgruppen för behandlingen, så kommer vi upp till ca 70 % i regionen (fig I-6). Detta är en bättre skattning av andelen patienter som får rätt behandling. Viktiga orsaker till att vi inte når 100 % är annan sjuklighet eller allt för stora strålfält. Jämförbara riksdata finns ej publicerade. Variationer mellan sjukhusområden är mycket små under den aktuella tidsperioden. I tidigare analyser för perioden såg vi större variationer mellan de olika sjukhusområdena som kan ha återspeglat variationer i tillgänglighet till strålbehandling inom regionen, men som nu verkar ha utjämnats efter ett aktivt kvalitetsarbete baserat på registeranalyser. 35 Koyi et al. Lung Cancer 2002;37:

13 132 Indikator: Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB i performance status 0-1 som får kurativt syftande kemoradioterapi Indikator: 2-årsöverlevnad vid lungcancer Fig. I-10 Andel patienter med tumörstadium IIIA och IIIB i performance status 0-1som får kurativt syftande kemoradioterapi. Kommentarer: Se föregående. Indikator: Andel patienter med tumörstadium IV i performance status 0, 1 eller 2 som får kemoterapi i palliativt syfte Fig. I-11. Andel patienter med tumörstadium IV som får kemoterapi i palliativt syfte Fig. I-12. Tvåårs överlevnad med konfidensintervall. Överlevnaden är relativ och bygger på periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för förklaring. Kommentarer fig. I-12: Överlevnadsprognosen efter lungcancerdiagnos är generellt dålig och lungcancer utgör den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige liksom i övriga delar av västvärlden. Viktiga prognosfaktorer är tumörutbredning och performance status vid diagnos, där patienter bosatta och utredda i VGR under perioden haft en något mindre gynnsam profil än i riket som helhet. 1- och 2-årsöverlevnaden kan i begränsad utsträckning påverkas av cytostatika- och strålbehandling, medan 5-årsöverlevnaden är starkt relaterad till andelen patienter som kan opereras. En 2-årsöverlevnad på 25,7 % för män och 30,5 % för kvinnor med lungcancerdiagnos kan förstås inte betraktas som tillfredsställande, men är med hänsyn till den prognostiska profilen hos patienterna inte oväntat låg. Den signifikant bättre prognosen hos kvinnor som ses i nästan alla cancermaterial har ingen entydig förklaring. Det finns en liten skillnad mellan sjukhusområdena som kan motivera en genomlysning och kompletterande analyser där man stratifierar för kända prognosfaktorer. Kommentarer fig. I-11 Palliativ kemoterapi (cytostatikabehandling) rekommenderas ej till patienter med nedsatt allmäntillstånd varför analysen bör begränsas till patienter i performance status 0, 1 eller 2 (L6b). Andelen blir då 83,2 % i regionen. Siffran ligger över Socialstyrelsens angivna målnivå på 78 %, och tyder inte på att patienter i VGR generellt underbehandlas. Det finns en viss variation mellan sjukhusområdena, där SÄS ligger i topp med 91,7 % av patienterna som planeras för primär kemoterapi, vilket får anses vara en mycket hög andel. Tidstrenden över perioden är stabil på regionnivå.

14 133 Indikator: Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsbeslut Fig I-13 Andel fall där behandlingsbeslut tagits i multidisciplinär konferens Kommentarer I-13 Behandlingsbeslut i multidisciplinär konferens har fått en hög prioritet i nationella riktlinjer för lungcancervård Multidisciplinär konferens kan vara en bra metod för att tillförsäkra vissa patientgrupper rätt behandling. Detta gäller framför allt vid kombinationer av flera behandlingsmodaliteter, men även vid införandet av nya behandlingsmetoder och vid komplexa kliniska tillstånd. Den observerade andelen patienter på 45,8 % i regionen med multidisciplinärt konferensbeslut är otillfredsställande låg, och borde ligga på minst 60 %. Här ses reella skillnader mellan sjukhusområden som återspeglar en ojämlik tillgång till multidisciplinära konferenser inom regionen. För att förbättra situationen krävs en omfattande utbyggnad av video- och telekonferensutrustning inom regionen, samt förstärkning av specialistläkarbemanningen på regionsjukhuset. I avvaktan på långsiktiga lösningar har vi under 2011 etablerat regionala beslutskonferenser med tillfälliga tekniska lösningar. Tidstrenden visar också att den regionala nivån börjar närma sig 50 % under Siffrorna för 2012 är inte klara. Fig I-14 Ledtid från remiss till behandlingsbeslut Kommentarer I-14 Denna ledtid avser den faktiska utredningstiden på specialistkliniken, medan tiden i primärvården inte är inräknad. Median utredningstid i regionen var under perioden cirka 35 dagar, med en stor variation mellan olika patienter. Generellt tar utredningen längre tid hos patienter som sedan kan erbjudas kurativ behandling, vilket beror på att utredningen i denna patientgrupp innehåller fler utredningsmoment än vid planerad palliativ behandling. Det finns inga etablerade riktlinjer för hur lång tid en lungcancerutredning skall/får ta. Det finns heller inga data som visar att utredningstidens längd påverkar överlevnadsprognosen vid lungcancer. Däremot finns det gott om data från patient- och anhöriggrupper som vittnar om oro och missnöje med långa utredningstider i väntan på besked om diagnos och behandling. Det finns starka skäl att beakta detta och att begränsa utredningstidens längd till kortast erforderliga. Svenska lungcancerstudiegruppen publicerade 1999 ett policydokument där 28 dagar ansågs vara en rimlig tid för att bli klar med utredningen och fatta beslut om behandling hos minst 80 % av patienterna. Vi är idag fortfarande långt ifrån dessa tider. Under perioden tog det således cirka 35 dagar innan hälften av patienterna var färdigutredda (medianvärde) och kring 60 dagar innan vi i VGR hade nått behandlingsbeslut hos minst 75 % av patienterna. Under har det inom regionen påbörjats ett brett och långsiktigt arbete med att effektivisera utredningen vid lungcancer, vilket har börjat ge resultat inom vissa sjukhusgrupper. På SÄS låg 75 %-percentilen under perioden på dagar, och på SKAS har median utredningstid efter 2009 legat under 30 dagar. Kommenterat av Bengt Bergman och Jan Nyman.

15 134 Bröstcancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för bröstcancer som startade Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Varje år diagnostiseras cirka kvinnor med invasiv bröstcancer i Västra Götalandsregionen. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserat på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 100 procent. Indikator: Reoperation på grund av tumördata Fig I-16 Andel patienter som reopererats på grund av tumördata. Observera att x-axeln slutar på 20. Indikator: Fastställd malignitet preoperativt Kommentarer fig I-16: Andel reopererade på grund av tumördata, t ex bristande radikalitet, är genomgående låg och avspeglar god kvalitet på preoperativ utredning och genomförd operation. Indikator: Reoperation på grund av komplikationer Fig I-15. Andel patienter med preoperativt fastställd malignitet. Kommentarer fig I-15: Andel preoperativt fastställd malignitet är genomgående hög och avspeglar god preoperativ utredning. Fig I-17. Andel patienter som reopererats på grund av komplikationer. Observera att x-axeln slutar på 20. Kommentarer fig I-17: Andel reopererade på grund av komplikationer som blödning eller infektion är likaledes låg och avspeglar även god kvalitet vid kirurgi.

16 135 Indikator: Undersökning med sentinel node teknik Indikator: Multidisciplinär bedömning - preoperativt Fig I-18 Andel där sentinel node utfördes för att studera tumörspridning. Kommentarer fig I-18 Sentinel node utföres i tillfredställande grad inom regionen. Patienter som ej behöver sentinel node undersökning har oftast kända metastaser i lymfkörtlar. Fig I-20 Andel patienter bedömda på preoperativ multidisciplinär konferens. Indikator: Multidisciplinär bedömning - postoperativt Indikator: Bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp Fig I-21. Andel patienter bedömda på postoperativ multidisciplinär konferens. Kommentarer fig I-20, fig I-21: Fig I-19 Andel som genomgått bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp. Andel multidisciplinär bedömning pre- och postoperativt är hög. Kommentarer fig I-19 Det finns en geografisk spridning av andelen bröstbevarande kirurgi. Det kan ej enbart bero på avstånd till strålbehandling utan torde avspegla varierande terapitradition. En väsentlig andel kvinnor väljer själva avlägsnande av hela bröstet trots att bröstbevarande behandling skulle kunna genomföras.

17 136 Indikator: Väntetid från diagnos till första besök hos specialist Indikator: Väntetid från operation till PADbesked till patient Fig I-22 Väntetid från diagnos till första besök hos specialist. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. Fig I-24. Väntetid från operation till PAD-besked till patient. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. Kommentarer fig I-22 Väntetiden mellan diagnos och första besök hos specialist varierar inom regionen. En viktig skillnad är att man i Uddevalla ofta kan erbjuda patienter besök hos specialist samma dag då man har så kallad drop-in mottagning. Även Borås har en dag var vecka en liknande one-stop-clinic. Indikator: Väntetid från första besök hos specialist till operation Kommentarer fig I-24: Väntetiden mellan operation och PAD besked är inom regionen väl över 3 veckor och avspeglar långa handläggningstider inom patologi. Man eftersträvar inom regionen 2 veckor och förändringsarbete pågår inom patologin. Indikator: 5-års relativ överlevnad vid bröstcancer Fig I-23 Väntetid från första besök hos specialist till operation. Vågrätt linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. Fig I-25 5-års relativ överlevnad vid bröstcancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring. Kommentarer fig 23: Väntetiden från besök hos specialist till operation är inom regionen ca 3 veckor med en del variationer. Dessa variationer är dessutom ofta större under året, t ex längre väntetider sommartid. Väntetiderna är överlag väl över målet på cirka 2 veckor. Kommentarer fig I-25: Relativ överlevnad är övergripande, och utan signifikanta skillnader, nära 90 % efter 5 år. Kommenterat av Stig Holmberg och Zackaria Einbeigi

18 137 Äggstockscancer Indikator: Andel radikalt opererade vid stadium IIIC-IV Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för ovarialcancer som startade Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 100 procent. Indikator: Andel bedömda av referenspatolog Fig I-27 Andel radikalt opererade vid stadium IIIC-IV Fig I-26. Andel bedömda av referenspatolog. Kommentarer fig. I-26 Andelen PAD som bedömts av referenspatolog är fortsatt låg i VG med 57,1 % men dock stigande andel sedan starten av registreringen Skaraborgs och Göteborgsområdet ligger högst i regionen under hela registreringsperioden, medan Fyrbodal ligger lägst. Vidare analys får utföras för att bedöma om andel bedömda av referenspatolog ändrats i regionen, men generellt ses en positiv trend med ökande andel referensgranskande preparat. Denna andel stämmer fortsatt väl överens med att regionen har brist på specialkunniga gynekologpatologer. Ett pågående arbete utförs inom den patologiska verksamheten för att förbättra situationen och det finns kvarstående mycket starka önskemål om att andelen preparat bedömda av referenspatolog skall höjas ytterligare för att öka kvaliteten och säkerheten på den gynonkologiska patologin. Kommentarer fig. I-27 Andelen 47,2 % radikalt opererade avancerade ovarialcancerfall i VG vid stadium IIIC IV för 2011 är en mycket god kvalitetsindikator på noggrann och adekvat kirurgi vid avancerad ovarialcancer. Det ses en tydligt stigande trend på totalantalet radikalopererade från 2008 till 2011 och det beror sannolikt på att ett regionalt vårdprogram med centralisering av selekterade fall av avancerade ovarialcancer fall till Sahlgrenska universitetssjukhuset för extensiv kirurgi genomfördes och implementerades under Denna kvalitetsindikator håller sig mycket väl nationellt och internationellt och är på sikt förenlig med förbättrad total överlevnad. I och med en högre andel radikalt opererade avancerade ovarialcancer patienter föreligger en klar framtida förbättringspotential gentemot den totala överlevnaden i VG så att den kan vara bland de bästa i riket och internationellt. Vissa intraregionala skillnader föreligger där centralenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset med hög kirurgisk kompetens, har en hög andel radikal opererade och därmed god kvalitet och motstår kraven och kvaliteten efter centraliseringen av utvalda fall av avancerad ovarialcancer patienter.

19 138 Indikator: Väntetid från remissankomst till diagnos/operation Indikator: Väntetid från diagnos/operation till behandlingsbeslut Fig. I-28. Väntetid från ankomst av remiss till diagnosdatum medförande operationsdag Fig I-29. Väntetid från diagnosdatum/operation till beslut om behandling Kommentarer fig. I-28: Medel ledtiden från ankomstdatum till diagnosdatum medförande operationsdatum i VG är 14 dagar för 2011 och en minskning av ledtiden kan ses från 2008 då vi började registrera. En medel väntetid på 14 dagar får idag bedömas helt acceptabel och motsvarar för första gången vårt måltal för denna ledtid på 14 dagar. Detta är glädjande. Vissa intraregionala skillnader föreligger dock och motsvarar sannolikt tillgången och variationen på operationsutrymme för gynekologisk tumörkirurgi. Majoriteten av ovarialcancer patienter bör bli opererade inom 21 dagar, vilket också bör vara en målsättning som idag inte uppfylls då enstaka patienter får vänta upp emot dagar på operation. Arbetet fortsätter med att förbättra denna process och minska ledtiden och data framtagen kan användas som argument för optimering av operationsresurser. Kommentarer fig. I-29: Medeltiden från operation till beslut om behandling inom VG är 31 dagar för 2011 vilket är en alldeles för lång ledtid som medför försenad primärbehandling av kemoterapi. Denna väntetid är helt beroende av patologens arbete med svarstid på den mikroskopiska undersökningen (PAD) och denna ledtid bör kortas markant så snart som möjligt. Patologverksamheternas svårigheter de senaste åren är sannolikt orsak till denna ledtidsförsämring. Denna ledtid bör kunna kortas markant och patologens svarstid bör vara 7 dagar för att beslut om behandlings skall kunna tas inom 14 dagar, vilket i sin tur medför att patienten skall kunna starta sin essentiella kemoterapi behandling inom de optimala dagarna.

20 139 Indikator: Väntetid från diagnos/operation till start av kemoterapi Indikator: 5-års relativ överlevnad vid äggstockscancer Fig I-30 Väntetid från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi Kommentarer fig. I-30 Medel ledtiden från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi inom VG är 32 dagar för Måltalet för denna ledtid 21 dagar då det finns vetenskapligt underlag att det förbättrar prognosen för patienten om kemoterapi behandlingen kan starta inom 21 dagar efter utförd primäroperation. Denna ledtid har arbetats intensivt med och man kan se en förbättring och minskning av ledtiden sedan Den ledtid bör dock vidare optimeras och snabbas upp markant. En snabbare svarstid på cirka 7 dagar från patologen på operations preparat medför att beslut om start av kemoterapi kan ges efter 14 dagar så att kemoterapibehandlingen kan ges inom 21 dagar efter primäroperation. Det rekommenderas nationellt och internationellt att start av kemoterapi bör ske inom 21 dagar efter primäroperation och VG s nuvarande gällande ledtid på 32 dagar är för lång. Arbetet kring att förkorta denna ledtid fortsättes. Fig I-31 5-års relativ överlevnad vid ovarialcancer/äggstockscancer. Överlevnaden är beräknad med periodanalys med fönster Se kapitlets inledning för närmare förklaring. Kommentarer fig. I-31 Den totala 5-års överlevanden för ovarialcancer i VG från föregående verksamhetsberättelse för ovarialcancer var 43.3 % och vid denna redovisning 45,1%, vilket är en klar förbättring och strax över riksgenomsnittet på 44 %. Det är en överlevnad som dock vidare borde kunna förbättras framöver i och med implementeringen av det nya regionala vårdprogrammet för ovarialcancer som fastställdes under 2011 och ett nytt nationellt vårdprogram från Man kan fortsatt se regionala skillnader på 5- års överlevnaden som sannolikt står för att mer extensiv kirurgi vid centralenhet förbättrar överlevnaden då alla drabbade kvinnor genomgår en enhetlig adjuvant behandling via Jubileumskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Överlevnaden på kvinnor från Göteborgsområdet ligger högt på 51,3% vilket motsvarar en klart förbättrad överlevnad jämfört med riksgenomsnittet på 44% och är klart internationellt hållbar och godkänd. Fortsatta analyser på kommande års 5-års överlevnad är av stort värde och fortsatt förbättring kan förväntas i hela regionen inklusive de regioner som har lägre överlevnad med tanke på de genomförda vårdprogrammen. Kommenterat av Pernilla Dahm Kähler.

21 140 Njurcancer Njurcancer utgör 2 3 % av cancer hos vuxna. Knappt fall diagnostiseras årligen i Sverige, varav fall i Västra Götaland. Sedan 2005 registreras alla nya njurcancerpatienter i ett nationellt kvalitetsregister. Registrets täckning mot cancerregistret är cirka 99 % i hela landet och 100 % i Västra Götaland. Urvalet i denna analys är data från detta register för patienter diagnostiserade och vid denna tidpunkt folkbokförda i Västra Götaland (viss datumregistrering infördes först 2009 varför ledtider för 2008 saknas). Överlevnad är beräknad från regionala cancerregistret med periodanalys med fönster (se kapitlets inledning för ytterligare beskrivning). Indikator: Väntetid: remissdatum- första besök hos specialist Fig I-33 Väntetid i dagar från remissdatum till första besök hos specialist. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. Indikator: Utredd med CT/Thorax preoperativt Kommentarer fig I-33: Mediantid från remissdatum till det första besöket hos specialist ökade från 2009 (16 dagar) till 2011 (18 dagar). Skaraborg hade den lägsta mediantiden (14 dagar) och Göteborgsområdet den högsta (18 dagar). Indikator: Väntetid: Första besök hos specialistbehandlingsbeslut Fig I-32 Andel patienter som utretts med CT/thorax. Kommentarer fig I-32 Den vanligaste metastaslokalen vid njurcancer är lunga. CT-thorax har en högre sensivitet för att upptäcka metastaser än lungröntgen. CT-thorax rekommenderas därför i det nationella vårdprogrammet som rutin vid utredning av nyupptäckt njurcancer. Ett målvärde för det kommande året i det nationella registret är att 90 % av patienterna ska utredas preoperativt med CT-thorax. Inom Västra Götaland ökade andelen som utretts med CT-thorax från 81 % 2008 till 83 % Högsta andelen CT-thorax utfördes inom Skaraborg (93 %) och den lägsta i Södra Älvsborg (69 %). Fig I-34: Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till behandlingsbeslut. Vågrät linje markerar intervall från första till tredje kvartil. Cirkel markerar median. Då medianen ligger på noll dagar innebär detta att datum för första besök hos specialist och behandlingsbeslut sammanfaller. Kommentarer fig I-34 Medianväntetiden från första besök hos specialist till behandlingsbeslut var kort (0 2 dagar) tydande på att i de flesta fall beslutades om behandling redan vid första besöket. Detta talar för att väntetiden vid första beslut utnyttjades för kompletterande utredningar. Sannolikt har man i en del fall inte kallat patienten till besök hos specialist förrän alla utredningar är klara. Detta kan förklara den något längre väntetiden från remiss till första besök.