Kvalitetsdata i cancervården

Transkript

1 Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015

2 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister inom cancerområdet? Inom cancer finns ett 30-tal kvalitetsregister som förenas av den gemensamma databasstrukturen INCA. Varje register styrs av en nationell registerstyrgrupp med representanter från landets sex sjukvårdsregioner. Registerstyrgruppen ansvarar för definition av variabler och utveckling av registret. RCCs uppdrag innefattar att monitorera kvalitetsdata och att stödja och stimulera faktabaserad verksamhetsutveckling. Landets RCC har fördelat det nationellt stödjande ansvaret som tex innefattar konstruktion, statistiska analyser och årsrapporter. RCC Syd har nationellt ansvar för kvalitetsregistren för lymfom, AML, ALL, urinblåsecancer, testikelcancer och sarkom. RCC Syd har regionalt ansvar för att monitorera data i alla diagnosspecifika register och bidrar till kunskapsstyrning genom att tillhandahålla en struktur för öppen redovisning av utvalda kvalitetsdata och genom regionala kvalitetsdatadialoger. RCC Syds roll i kvalitetsregisterarbetet Huvudfokus för RCC Syds arbete inom området är att kvalitetsregisterdata blir en naturlig del i vårdens förbättringsarbete. Som registercentrum arbetar vi med att skapa en välfungerande administration och driver utvecklingsprojekt kring automatiserad överföring av data till kvalitetsregister och etablering av system för datavalidering. En nyckelfråga är att synliggöra kvalitetsregisterdata genom öppen utdatarapportering som grund för internt förbättringsarbete som kommer cancerpatienterna till del. Mot denna bakgrund utger RCC Syd kvalitetsrapporter 4-6 ggr årligen, denna gång med fokus på väntetider i cancervården. Vi vill dock påminna er alla om att rapporten gör nedslag med exempel, medan mer omfattande data hämtas i den öppet tillgängliga dataredovisning ( kvalitetsdata/webrapport/) som finns på RCC Syds hemsida och som uppdateras varje månad. Väntetider i cancervården Väntetider står i fokus för regeringens satsning på standardiserade vårdförlopp. Monitorering av väntetider kommer därför att få ökad uppmärksamhet på alla nivåer. Erfarenheterna från Danmark och Norge, som inför liknande system, är goda. Samtidigt som väntetiderna förkortas för patienter i standardförlopp med median 2 veckor, riskerar patienter som inte omfattas av standardförloppen att få längre väntetider. Detta är en icke-önskvärd effekt som kräver fokus på väntetider inom alla cancerdiagnoser i verksamheten. De standardvårdförlopp som nu initierats omfattar prostatacancer, urinblåsecancer, AML, huvud-halscancer och esofagus-ventrikelcancer. Under 2015 tas det fram standardvårdförlopp inom diagnoserna bröstcancer, lungcancer, kolorektalcancer, pankreascancer, lever- och gallvägscancer, lymfom, ovarialcancer, myelom samt för patienter med okänd primärtumör samt med diffusa symtom. Aktuella väntetidsdata I RCC Syds kvalitetsrapportering finns väntetider presenterade för 15 diagnoser. Data kan online fås i tabellformat, i relation till måluppfyllelse (också över årets månader), som kvartil- och medianplottar, som trattdiagram. I det aktuella nyhetsbrevet används huvudsakligen kvartil- och medianplottar då framställningsformatet ger den tydligaste bilden av var patientgruppen befinner sig i relation till målet. För de olika diagnoserna rapporteras ett varierande antal väntetidsmått. Tiden från remissankomst till specialistsjukvården till start av första behandling finns alltid med och redovisas här eftersom denna 2

3 utgör den övergripande måltiden inom den nationella väntetidssatsningen. För den som önskar studera processernas olika ingående ledtider hänvisas till RCC Syds hemsida. Glädjande nog kan man för flera diagnoser ser hur väntetiderna under senaste åren minskat, vilket visar att fokus på väntetider i cancervården har effekt redan innan de faktiska gränserna implementerats. Vid AML och huvud-halscancer uppvisar de flesta av landets regioner kortade väntetider (figur 1-2). Vid prostatacancer är väntetiderna erkänt långa, vilket kan förklaras såväl av en tidigare inställning till att diagnosen inte krävde snabbt omhändertagande, som av en resursbrist inom urologin. Väntetiderna är fortsatt för långa (median 140 dagar från remiss till behandling vid högrisk prostatacancer i södra sjukvårdsregionen) men redan nu syns förkortade väntetider regionalt, men en tydlig förbättring i syd (figur 3). Bröstcancer är den diagnos bland de stora cancerformerna som rapporterat de kortaste väntetiderna med en nationell median kring 30 dagar (figur 4). I syd framkommer dock skillnader mellan enheterna med de kortaste väntetiderna i Kronoberg (figur 5). Vid andra diagnoser syns inga tydliga trender till förbättringar, i enstaka fall går trenden i motsatt riktning. Väntetiden från remiss till behandling vid lungcancer är 45 dagar, trots att evidens finns för betydelsen av snabbt insatt behandling (figur 6). I njurcancer är medianväntetiden över 2 månader utan tydliga förbättringar (figur 7). Njurcancer ingår inte i standardiserade vårdförlopp för och är därmed en av de tumörformer där verksamheterna särskilt kan behöva bevaka att oönskade undanträngningseffekter inte uppkommer. I urinblåsecancer, som ingår i 2015 års initierade väntetidssatsning, är väntetiden lång median 40 dagar till TUR-B (figur 8). I standardvårdförloppet stipuleras max 14 dagar till TUR-B och 40 dagar till cystektomi för de patienter som har muskelinvasiva tumörer. Väntetider under sommaren Kollegorna i Danmark brukar påpeka att kreft tar ikke ferie. Att klara väntetiderna för cancervården sommartid är en utmaning. I RCC Syds utdatamodell har vi nu inkluderat ett framställningsformat där måluppfyllelse redovisas per månad. Här ser man för bröstcancer (figur 9) och tjocktarmscancer (figur 10) hur måluppfyllelsen sjunker från 40-50% till 20-30% under sommarmånaderna. Kortast väntetider får patienter som diagnostiseras på hösten. Bilden kräver analys och nytänkande för att säkra att välbehövd sommarsemester för personalen är förenligt med en cancervård som inte utsätter patienten för ökade risker enbart för att tumören diagostiseras under fel årstid. Lund Mef Nilbert, Stefan Rydén och Oskar Hagberg 3

4 Figur 1: väntetider AML Figur 2: väntetider huvud-halscancer 4

5 Figur 3: väntetider prostatacancer Figur 4: väntetider bröstcancer (nationellt) 5

6 Figur 5: väntetider bröstcancer (Södra sjukvårdsregionen) Figur 6: väntetider lungcancer 6

7 Figur 7: väntetider njurcancer Figur 8: väntetider urinblåsecancer 7

8 Figur 9: måluppfyllelse per månad, bröstcancer Figur 10: måluppfyllelse per månad, tjocktarmscancer 8