Stiftelsen Silviahemmet

Transkript

1 Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Hur posttraumatisk stress (PTSD) kan påverka åldrandet och livets slut Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska, fil.mag. Specialistsjuksköterska demensvård, vårdlärare Stiftelsen Silviahemmet Innehåll Exempel på traumatiska upplevelser Erfarenheter av att möta äldre som har upplevt trauma Värdig vård i livets slut av äldre med PTSD Tvingats se på när anhöriga eller andra personer blivit avrättade eller torterade Själva blivit utsatta för tortyr, förföljelse, etnisk rensning, misshandel, rån, våldtäkt, naturkatastrof eller olycka Själva deltagit i krigshandlingar eller gerillakrigsföring PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom En konsekvens av att ha blivit utsatt för eller bevittnat ett akut livshotande trauma där individen har varit vettskrämd och känt sig hjälplös Vanligt förekommande symtom vid PTSD Ångest Oro Minnes-och koncentrationssvårigheter Sömnsvårigheter Aggressivitet - blir omotiverat arg Depressioner Hallucinationer Misstänksamhet /paranoida tankar 1

2 Fler symtom vid PTSD Kronisk smärta Mardrömmar - återupplever traumatiska minnen under sömnen Skuldkänslor för att ha överlevt/ ev. utfört oetiska handlingar Rädsla/ överkänslighet på yttre stimuli ex. ljud Minnen Återupplevanden Flashbacks pga. posttraumatisk stress Dofter Smaker Ljud Smärta Försöker om möjligt undvika situationer som påminner Försenad debut av PTSD Vad händer i kroppen vid PTSD? LOSS Late onset post traumatic stress disorder Symtomen debuterar minst 6 månader efter traumat Åldrande och sjukdom kan vara utlösande faktorer, förlust av autonomi Ökad sympaticusaktivitet (ökad hotberedskap) Störning i REM-sömnen Bortfall av eller minskad djupsömn Vad kan PTSD leda till? Nedsatt immunförsvar Ett förtidigt åldrande Ökad risk för demensutveckling Forskning Två amerikanska studier (en med deltagare) visar att krigsveteraner med PTSD, har dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med veteraner/ kontrollgruppen som inte har PTSD. Rekommendation: Screening av kognitiv nedsättning bör ske av äldre personer med PTSD. Yaffe et al. (2010), Quershi et al. (2010) 2

3 Forskning Framtiden? Tydlig koppling till kognitiv nedsättning och ökad risk för demensutvecklig hos personer med PTSD när de bli äldre. Flyktingar som upplevt trauma Buri, Maercker, Krammer och Simmen Janevska (2013) Ensamkommande flyktingbarn Fler personer med utländsk bakgrund i äldrevården? Situationer som kan bli svårare Kroppen minns, ex fotvård Av-och påklädning Ta emot hjälp i hemmet Flytt till äldreboende Ta emot hjälp i hemmet Främmande människor i hemmet Rädsla Misstänksamhet Tidigare traumatiska upplevelser har gjort att personen har svårt att lita på folk. Paranoida tankar. Långsamt bygga upp ett förtroende. Viktigt med kontinuitet bland personalen. Flytt till äldreboende Flytt Ångest Agitation Rädsla för övergivenhet Risk för extrema reaktioner om personen minns tvångsförflyttning, flykt från fiender och rädsla för att aldrig träffa nära och kära igen. Så mycket förberedelser som möjligt före flytt dvs. besök, träffa personal, visning av rummet, etc. Familjemedlemmar som kan stödja ska värderas högt och betraktas som en del av vårdteamet. 3

4 Situationer som kan bli svårare Matsituationen Medicinska behandlingar Ficklampor/ starkt ljus Toalettbesök Matsituationen Måltider och matlagning Inte tillräckligt med mat Hungerkänslor Fixering kring mat - klagomål Gömmer mat Hamstring av mat Hunger var en ständigt pågående verklighet under krigsåren och dess efterdyningar. Att inte känna sig hungrig och att alltid ha mat är viktigt för de som har upplevt kronisk hunger eller undernäring. Se till att det alltid finns mat tillgänglig och att det är acceptabelt att begära mat. Om någon hamstrar mat bör detta ske på ett sätt som är säkert. Att den boende får ha en smörgås på sitt rum skapar trygghet. Medicinska behandlingar/ ingrepp Medicinska behandlingar/ ingrepp/ undersökningar/ provtagning Vägran Bristande tillit Fruktan En del överlevande från Förintelsen har utsatts för medicinska experiment. Krigsveteraner kan ha behandlats på fältsjukhus under primitiva förhållanden. Smärtstillande var en bristvara. Förklara behandlingsalternati v utifrån personens kognitiva förmåga. Ha en betrodd vän / familjemedlem till hands för stöd. Respektera ibland rätten att vägra behandling. Ficklampor/ starkt ljus Ficklampor Undersökning lampor Starkt ljus Fruktan Ångest Vägran att samarbeta Strålkastare var vanliga under kriget och rädsla för dessa kan ha uppkommit då. Ficklampor användes för att hitta folk som gömde sig, och starkt ljus användes i förhör. Undvik ficklampor på ronden. Nattbelysning i korridorer och patienternas rum är att föredra. Stark belysning under en läkarundersökning bör undvikas. Toalettbesök Rädsla för offentliga eller främmande toaletter Lukt av urin eller avföring Vägran att använda toaletten Inkontinens Reagerar negativt på starka dofter Erfarenhet från primitiva sanitära förhållanden, starka dofter. Provisoriska toaletter och ingen avskildhet. Lukt av exkrementer eller förmultning utlöser lätt tidigare minnen. Gör omedelbart rent efter toalettbesök. Håll miljön luktfri. Gör tvättrummet så hemtrevligt som möjligt. Respektera nakenhet och behov av integritet. Se till att det råder avsaknad av lukt i korridorer och gemensamma rum. Situationer som kan bli svårare Hårklippning/ personlig hygien Duschning Ljudet av gråt och skrik Känslan av att vara instängd/ övergiven 4

5 Hårklippning/ personlig hygien Hårklippning Personlig hygien Rakning Vägran Agitation Oro för hårklippning, rakning, personlig hygien Soldater var skyldiga att ha militär hårklippning Tvingats raka av sig håret Avskildhet i samband med personlig hygien var ofta omöjligt Ägna tid åt att förbereda personen och påminna honom om personliga och estetiska fördelar. Tillåt alternativ för hårvård, dvs. önskemål om tid, datum, längd, stil. Duschning Rädsla för att duscha Panik Känslan av att tappa kontrollen Vägrar duscha Blev tvingade att duscha. Viktigt att känna sig trygg med den som duschar - kontinuitet Om möjligt låt personen medverka till att bestämma när och hur. Börja nedifrån, försiktigt med håret. Ögonkontakt, avleda Ljudet av gråt eller skrik Ljudet av gråt eller skrik Rädsla för liknande reaktion Ljud av gråt och tårar är starka påminnelser om smärtsamma upplevelser. Smärta och sorg hos andra och oförmåga att reagera, kan vara upprörande. Håll personen sällskap,försök förstå anledningen till oron. Sätt personen i avskildhet för att kunna gråta och sörja utan känna att man gör bort sig. Förvissa medpatienter om att den enskilde tas om hand. Känslan av att vara instängd/ övergiven Låsta dörrar Fysiska begränsningar ex. sänggrindar Att inte få gå ut/ röra sig fritt Desperat Försöker fly Patient antar att han är på en instängd plats Panik Soldater levde ofta på trånga boplatser. Fångar i fängelse / koncentrationsläger, låsta utrymmen. Framtiden var okänd. Idag kan känslan av begränsad rörlighet vara svårt. Undvik låsta dörrar om möjligt och tillgodose behovet för vandrande. Ge vårdtagaren en känsla av valfrihet och kontroll över sin omgivning. Undvik att använda tvångsmedel. Situationer som kan bli ännu svårare Natten Att få ta del av levnadsberättelsen När anhöriga/ personal går När personen dör Natten Mardrömmar Extrem förvirring Agitation Mardrömmar om tidigare trauman är kända för att vara särskilt intensiva och störande för sömncykeln. Var lyhörd för mardrömmar. En nattlampa kan vara till hjälp, och en tyst sov miljö. Tillåt flexibla sömnvanor. Ge tröst, empati och varm dryck tills vårdtagaren lugnat ner sig nog för att återvända och sova. 5

6 Levnadsberättelsen När anhöriga/personal går Prata om sitt förflutna Vägrar att diskutera upplevelser från kriget eller familjens historia. Vissa personer som har upplevt trauma klarar inte av att tala om och återberätta sin historia. Även enkla frågor kan vara jobbiga. Man vet aldrig vilka minnen som kan väckas till liv i ett samtal. Sätt dig in i den överlevande boendes historia och vad som är känsligt att prata om. Lyssna när någon vill berätta och var försiktig med att ställa ledfrågor. Händelse Avsked från familjemedlemma r eller besökare Personal som går hem/slutar Möjlig reaktion Oro Oförmåga att släppa taget Personen blir hämmad, tillbakadragen Anledning Erfarenhet av att ha skiljts åt från nära och kära och att inte ha återsett dem. Förebyggande/ Åtgärd/ Tips När besökare lämnar vårdhemmet ska personalen vara närvarande för att skapa trygghet, diskutera besöket och planera för nästa. Kontinuitet i bemanningen är viktig. Förändringar i personalgruppen bör meddelas i förväg och ges tillräcklig med tid för avsked. När personen dör Samtal om vård i livets slut Vägrar att diskutera vård i livets slut. Många har varit fokuserade på efterkrigstidens överlevnad (karriär, familj, barn, hälsa, etc.) så diskussioner om vård i livets slut, begravning, etc. kan vara för smärtsamt eller oviktigt för dem. Var särskilt känslig när man diskuterar vård i livets slut. Involvera eventuellt barn, andra familjemedlemmar., vänner Bemötande av personer som har upplevt trauma Kunskap och medvetenhet om PTSD lär dig de vanligaste reaktionerna Var medveten om att tidigare trauma kan återkomma med en enorm styrka när man blir äldre och mer sårbar Försöka att undvika väcka minnen Gå inte in med följdfrågor utan att veta vad du vill med dessa Bemötande av personer som har upplevt trauma Skillnad bemötande demens - PTSD Historiekunskaper Lyhördhet Fingertoppskänsla Svårare att avleda person med endast PTSD pga. bättre minne Försök skapa så klara rutiner som möjligt skapar trygghet Kontinuitet i personalen - kontaktperson Personcentrerad omvårdnad 6

7 Bekräfta Bemötande av personer med demenssjukdom Avleda/fördröja Spela teater Vita lögner Att bemöta traumatiserade personer med demenssjukdom Om möjligt, ta reda på personens bakgrund/ historia, levnadsberättelsen Stå ut med ältande Stärka självkänslan, inte kränka Optimalt Hur orkar man i sitt arbete möta personer som har utsatts för trauma, om man själv har upplevt trauma? Man måste älska de gamla, annars funkar det inte (Kandidatuppsats, Stockholms Universitet) Vårdpersonals erfarenheter av att vårda äldre personer med demenssjukdom som har upplevt trauma (Magisteruppsats, Sophiahemmets Högskola) Sök på: Kajsa Båkman 7